En fossilfri fordonsflotta

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar att vidta för att minska utsläppen i trafiksektorn och i förlängningen nå målet om en fossilfri fordonsflotta år 2030.

Väl fungerande och hållbara transporter i hela Sverige är en prioriterad fråga för regeringen. I det ingår att minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan. Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter i linje med målsättningen om ett fossilfritt Sverige.

Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och diesel som beaktar utvecklingen av bnp. För att ge fortsatt stöd för bilar med låga utsläpp har regeringen föreslagit en förlängning av supermiljöbilspremien och av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar.

Förstärkningen och förlängningen av Klimatklivet bidrar bland annat till att främja en elektrifiering av fordonsflottan genom stöd till laddstolpar och att öka tillgången på förnybart bränsle genom biogasproduktion.

Elbusspremien bidrar såväl till minskad klimatpåverkan som till minskade utsläpp och minskat buller i våra tätorter. Regeringen avser vidare att införa ett bonus-malus-system för att styra nybilsförsäljningen mot mer miljöanpassade bilar. Regeringen har även beslutat om en lagrådsremiss där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer på vissa vägar. Förslaget om att tillåta 74 tons lastbilar på delar av det svenska vägnätet kommer att ingå i en planerad godstrafikproposition.

En viktig del i insatserna för att nå en fossilfri fordonsflotta är att skapa långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel. Förnybara bränslen ska ges goda förutsättningar att konkurrera med fossila bränslen, så att en successivt ökande andel förnybara bränslen kan åstadkommas. Regeringen kommer därför att ta fram förslag till nya regler för de ekonomiska styrmedlen på området.

Vi stärker också konkurrenskraften hos järnvägen och kollektivtrafiken för att ge människor och företag bättre möjligheter att välja klimatsmarta alternativ. Förseningarna och störningarna i tågtrafiken ska mötas med ett kraftigt förstärkt järnvägsunderhåll. Nu växlas arbetet upp, och anslaget till drift och underhåll av järnvägen ökar med totalt hela 47 procent under perioden 2018-2029 jämfört med perioden 2014-2025. Regeringen satsar också på levande och hållbara städer. Därför förstärks stadsmiljöavtalen.

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och de nationella miljökvalitetsmålen ska nås. Detta främjar inte bara klimatet. Det bidrar även till att stärka innovationskraften i den svenska industrin och skapar nya jobb. Regeringens samverkansprogram för nästa generations resor och transporter ska stärka samarbetet mellan stat, näringsliv och akademi för att utveckla, testa och demonstrera nya lösningar för effektiva transporter. Det är alltså inte bara moraliskt riktigt med en stark klimatpolitik - det är också ekonomiskt smart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för det svaret! Jag skulle vilja börja den här interpellationsdebatten med att göra en liten utblick över de utmaningar som vi står inför på vägen mot ett fossilfritt samhälle. Sverige är förutom ett avlångt land också ett grönt föregångsland. Det säkerställs med skogen som grundpelare för den biobaserade ekonomin. Det är en industri som tar ansvar för att minska sina utsläpp. Det handlar också om innovativa företag som exporterar klimatsmart teknik utomlands.

Sverige är på fler sätt än ett en tummelplats för idéer om det nya samhälle och den nya värld som växer fram.

Det är våra principer för skogsbruk som ger högst avkastning och störst miljönytta. Det är de företag som startats i Sverige som i dag har femdubblat sin omsättning och skapar affärsmöjligheter världen över enbart med digitala produkter. Det är en ganska berömvärd utveckling.

Därför är det inte så konstigt att Sverige är en så kallad decoupling economy, alltså en ekonomi där koldioxidutsläpp frikopplats från den ekonomiska tillväxten per capita. Det här blev tydligt inte minst under Alliansens tid vid makten där en kostnadseffektiv miljö- och klimatpolitik gick hand i hand med tillväxt.

Under vår tid vid makten 2006-2014 minskade utsläppen av växthusgaser med 19 procent. Samtidigt klarade vi den ekonomiska krisen bättre än alla jämförbara länder.

Vad är då nästa steg? Låt oss titta på utmaningen att minska utsläppen från fossila bränslen. Är det i industrin som de behöver minska? Ja, i någon mån måste faktiskt alla bidra. Men svensk exportintensiv industri ligger redan i framkant, oavsett om det gäller stål eller cement. Anläggningarna i Sverige håller väsentligt högre miljöstandard än sina motsvarigheter på den globala arenan. Det vore därför inte önskvärt att den produktionen flyttade utomlands.

Är det i elproduktionen som vi behöver minska utsläppen? Nja, det är egentligen bara på marginalen som vi använder fossila bränslen till elproduktion. Den förnybara elen ökar kraftigt, och dess volatilitet kompenseras ju av vattenkraften som är vår bästa reglerkraft.

Lägg därtill att vi är ett land som är väl anpassat för kärnkraft. Vi är ekonomiskt, politiskt och geologiskt stabila. Vi har långsiktiga spelregler för industri och ekonomi, och en stabil tektoniskt platta, vilket är ganska få förunnat. Kvar blir då transporterna. Här finns fortfarande ett jobb att göra för en reformkraftig regering.

Jag tacksam över det som Anna Johansson lyfte fram i sitt interpellationssvar: att miljöbilspremien och supermiljöbilspremien förlängs. Det är en ändamålsenlig och effektiv reform från Alliansens tid vid makten. Men det finns orosmoln. Utsläppen i Sverige ökar, bland annat från transportsektorn. Därför vore det naturligt att titta på personbilssatsningarna, där själva bulken av utsläppen finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här är bonus-malus den stora aviserade reformen, och jag vill fråga ministern Anna Johansson mer specifikt om just detta. Hur går det egentligen med bonus-malus? Regeringen har fått utredningen till sig men har inte återkommit till riksdagen. Är bonus-malus-reformen prioriterad av regeringen, eller avvaktar man till nästa mandatperiod precis som man gör med många andra miljösatsningar?

Herr talman! Utredningen om bonus-malus har överlämnats till regeringen. Den har varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet. Detta är en viktig reform för att göra det mer attraktivt att välja en mindre miljöpåverkande bil och mer ofördelaktigt att välja en törstig bil. Regeringen är övertygad om att vi kommer att behöva ytterligare styrmedel för att göra det mer attraktivt och fördelaktigt att välja klimatsmarta alternativ.

Till detta hör naturligtvis hur vi beskattar olika bränslen och hur vi understöder möjligheterna att bygga ut för alternativa drivmedel i olika delar av landet. Vi försöker också göra det möjligt att välja kollektivtrafiklösningar i framför allt städer men även på landsbygden. Vi har flera satsningar som ska hjälpa till i detta. Med hjälp av Klimatklivet har vi dessutom fått en kraftig utbyggnad av laddstationer, vilket är en förutsättning för att fler ska våga välja en laddbar personbil.

Utsläppsminskningarna från personbilssektorn har stannat av under detta år. Det handlar framför allt om att transportarbetet har ökat, precis som det alltid gör när det är högkonjunktur. Trots att det i dag säljs en större andel mer miljövänliga bilar, om jag får uttrycka det så, har denna förändring inte riktigt vägt upp den ökade trafiken. Det innebär att vi behöver göra ytterligare ansträngningar för att fler ska välja andra färdmedel än bil men också för att fler av dem som väljer bil ändå ska välja andra drivmedel än bensin och diesel från fossila källor. Detta arbete kommer att vara prioriterat för regeringen under de kommande åren.

Eftersom det finns en bred parlamentarisk överenskommelse bakom Miljömålsberedningen hoppas vi naturligtvis att även andra partier kommer att ställa sig bakom flera av de förslag som läggs fram under kommande år.

Tyvärr har det parti som Jesper Skalberg Karlsson representerar, Moderaterna, varit väldigt ovilligt att ställa sig bakom styrmedel som gör det mer ofördelaktigt att välja fossila drivmedel. Jag tolkar dock interpellationen som att Moderaterna håller på att svänga i frågan och välkomnar i så fall det.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag skulle säga att Moderaterna är ett parti som historiskt har varit för ekonomiska styrmedel, men det finns ett viktigt rekvisit om vi ska kunna gå med på sådana styrmedel: De ska vara teknikneutrala, kostnadseffektiva och ändamålsenliga. Jag är tveksam till om de förslag som har kommit från Regeringskansliet uppfyller dessa krav.

Ett tydligt exempel på detta är Klimatklivet, ett av denna regerings stora paradnummer. Vid lanseringen av regeringens satsning Klimatklivet fanns exempelvis inga beräkningar på hur stora utsläppsminskningar som åtgärderna skulle ge. Vi tycker att det är märkligt eftersom det är centralt att veta hur stor utsläppsminskning man får i förhållande till hur mycket pengar som läggs på den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Klimatklivet har regeringen hittills satsat 600 miljoner kronor årligen utan att ha beräknat vilken klimatnytta detta ger. Man har dessutom aviserat att satsningen ska utökas utan att någon utvärdering har gjorts om vad programmet hittills har gett - detta trots att föregångaren, Klimp, visar att en stor del av de satsningar som gjordes hade genomförts även om Klimp inte hade funnits. Additionaliteten var alltså låg. Det mesta av det som blev av med stöd av Klimp hade hänt alldeles oavsett om satsningen funnits.

Om man ser till några av de förslag som har kommit från regeringen kan man fråga sig om detta är en seriös och konsekutiv klimatpolitik när pengarna i stället hade kunnat användas till nya additionella satsningar och investeringar.

En kostnadseffektiv och ändamålsenlig politik för en fossilfri fordonsflotta skulle enligt mig innehålla andra reformer än de som hittills har aviserats. Moderaterna har till exempel en fempunktslista med politiska förslag som regeringen skulle kunna genomdriva under denna mandatperiod med stöd från oss.

Inför en definition av bilpooler! Sverige har i dag ingen definition av vad en bilpool är. Därför är det omöjligt att rikta satsningar till sådana. Här finns ett jobb att göra.

Se över lagstiftningen för differentierade parkeringsavgifter! Socialdemokratiskt drivna Gotland har försökt att införa sådana. Det vore välkommet om kommunerna gavs verktyg att ytterligare gynna miljöbilar genom att låta p-avgifterna för dessa vara lägre.

Inför en reduktionsplikt för fossila bränslen! Man kan skapa ett system som grundas på drivmedlets klimatprestanda baserat på hur stor reduktion av utsläpp av växthusgaser som det drivmedlet ger.

Inför bonus-malus men gör det teknikneutralt! Utredningen är klar, men jag tror att förslaget behöver justeras. Det går att göra justeringar inom utredningens förslag i stället för att göra en ny utredning.

Håll fanan högt för långsiktiga förutsättningar för biobränslen! Detta nämner ju även ministern. Det är egentligen bara vi i Sverige som vet att en biobaserad ekonomi kan kombineras med en cirkulär ekonomi. Låt inte EU sätta käppar i hjulet för detta! Flera stora investeringar i biobränsle är på väg och är möjliga.

Jag tror att det finns mycket att göra vad gäller kostnadseffektiva och ändamålsenliga reformer för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta. Piska och morot är långt mer effektiva än regeringens nuvarande politik som egentligen bara handlar om att höja skatterna.

Är det kanske inte dags, Anna Johansson, att regeringen breddar sitt perspektiv bort från att enbart höja skatterna på drivmedel och i stället ser den helhet som krävs för att få en fossilfri fordonsflotta? Är det inte dags att satsa på sådant som leder till nya satsningar? Man kunde investera i det som annars inte hade blivit av och gå bort från Klimatklivet. Transporter kommer vi att vara beroende av alldeles oavsett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson från Moderaterna tog upp Klimatklivet. Jag kände att jag måste kommentera det eftersom han uppriktigt sagt sa så många felaktigheter.

Klimatklivet är en av de viktigaste satsningarna vi har för att vi här i Sverige ska kunna minska utsläppen av växthusgaser. Satsningen innebär att kommuner, landsting och företag kan söka pengar för lokala och regionala projekt för att minska utsläppen av växthusgaser.

Hittills har Klimatklivet varit en succé. Inte mindre än 582 ansökningar har kommit in om att bedriva lokala och regionala verksamheter för att minska utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket uppskattar att med de åtgärder som hittills har vidtagits inom ramen för Klimatklivet har utsläppen minskat med mer än 440 000 ton årligen. Detta motsvarar de samlade utsläppen från drygt 50 000 bensindrivna bilar som kör var sitt varv runt hela jordklotet.

Vi ska komma ihåg, Jesper Skalberg Karlsson, att många av de kommuner som får pengar till projekt från Klimatklivet är moderatledda kommuner. Dina lokalpolitiker tycker att det här är ett väldigt värdefullt verktyg och att det är jättebra att till exempel kunna investera i biogasanläggningar, sätta upp laddstolpar på många olika platser i kommunen, bygga ut cykelinfrastrukturen och göra många andra viktiga projekt.

Jesper Skalberg Karlsson sa en viktig sak, nämligen att åtgärder ska vara kostnadseffektiva. Det är bra om vi kan få ut så mycket minskade utsläpp som möjligt per satsad krona. Jag konstaterar att Naturvårdsverket gör bedömningen att Klimatklivet är ungefär dubbelt så kostnadseffektivt som vår koldioxidskatt. Vi får ut mer minskade utsläpp jämfört med koldioxidskatten. Båda dessa verktyg behövs självklart, men det är bra att ha flera åtgärder i paletten så att vi så snabbt som möjligt kan minska utsläppen.

Det Moderaterna brukar föra fram som alternativ till Klimatklivet är att Sverige ska köpa billiga och osäkra utsläppsrätter i andra länder. Det är alltså någon annan som ska göra jobbet åt oss. Varför ska någon annan ta ansvar för de utsläpp som vi orsakar här i Sverige, Jesper Skalberg Karlsson?

Herr talman! Jag fortsätter lite grann där Jens Holm slutade, nämligen med att plädera för den typ av samverkan som både Klimatklivet och stadsmiljöavtalen är ett uttryck för. Ska vi nå framgång i vårt klimat- och miljöarbete krävs det ett engagemang inte bara från regeringen utan också från kommuner, landsting, företag och organisationer. Just Klimatklivet och stadsmiljöavtalen har konstruktionen att staten kan gå in och stötta upp med finansiering när det tas ett lokalt initiativ.

Klimatklivet har hittills fått 1 000 ansökningar, varav ungefär 230 har fått bifall. Det har resulterat i 3 849 nya laddningspunkter. Jag tror inte att de laddningspunkterna hade kommit till stånd, åtminstone inte i lika rask takt, om inte den här möjligheten till medfinansiering hade funnits; staten står för ungefär 40 procent av finansieringen. På samma sätt har flera kommuner fått möjlighet att starta biogasanläggningar, vilket också är en viktig förutsättning för att kunna erbjuda alternativa drivmedel inom transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget handlar det naturligtvis om att säkerställa att det är effektiva åtgärder som vidtas. Men det här är också ett område där vi behöver pröva väldigt många olika vägar. Förbud mot vissa saker kan ibland vara ett nödvändigt verktyg, liksom olika typer av ekonomiska styrmedel - både piska och morot i olika former.

Där kan man konstatera att det inte är med sanningen överensstämmande att regeringen enbart skulle arbeta med skattehöjningar som instrument. Vi har en lång rad andra åtgärder. Men för Moderaterna är skattehöjningar, även på fossila drivmedel, alltid per definition någonting man motsätter sig. Man är aldrig beredd att använda skatteinstrumentet. Det är en något märklig hållning. Om vi nu ser att vi står inför ett enormt behov av en omställning måste vi väl använda alla de till buds stående medel vi har, inklusive skattehöjningar i de fall där det anses vara det effektivaste sättet att arbeta.

Tyvärr har biodrivmedel blivit dyrare under de senaste åren, medan bensin och diesel till följd av de låga globala oljepriserna har blivit billigare. Det är klart att det inte är någonting som främjar valet av alternativa drivmedel för dem som står i valet och kvalet om de ska tanka det ena eller det andra eller om de ska köpa den ena eller andra typen av bil. Självklart är skatteinstrumentet ett instrument som vi har i vår hand och som vi därför behöver använda - inte ensamt, men det är också ett instrument att använda.

Herr talman! Det blir mycket prat om moderatledda kommuner när vi debatterar i kammaren. Jag skulle väl som ett generellt svar till både Anna Johansson och ledamoten Jens Holm säga att jag faktiskt inte tror att Mledda kommuner är så pigga på att regeringen lägger 600 miljoner kronor på någonting som man inte har utvärderat. Kommunerna har så att säga problem på marginalen med sin egen skattekraft. Här ser vi att regeringen egentligen inte har några förslag. Skatteintäkterna för kommunerna prognostiseras i regeringens egen budget som ett sjunkande skepp, för att använda en transportrelaterad liknelse. De 10 vänstermiljarder som man ger till kommunerna - de 10 välfärdsmiljarderna - försvinner nästan helt när man sänker ersättningen för asylsökande. Men det är ett sidospår.

Herr talman! Jag skulle säga att Sverige har goda förutsättningar för att bli ett fossilfritt land. Men för att det ska nås krävs en kostnadseffektiv och ändamålsenlig politik för Sveriges transporter. Hittills har vi fått en del reformer till livs som syftar till att göra fossila bränslen dyrare. Men jag skulle säga att det är en ganska klen tröst för den som inte har något alternativ. Jag som kommer från Gotland kan till exempel inte ta tåget till Stockholm.

Jag hoppas att regeringen tar julledigheten i beaktande och sedan återkommer till riksdagen med ett väl avvägt förslag till bonus-malus-system. Jag tror att man kan skruva i den utredning som har gjorts och få ett välavvägt reformpaket som i förlängningen kommer att tjäna Sverige väl.

Med det önskar jag talmannen och ministern en god jul!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten. Det här är ett oerhört viktigt område. Vi ser att transportsektorn står för en orimligt hög andel av de totala klimatutsläppen i vårt land men också globalt. Regeringen är beredd att vidta en lång rad åtgärder för att motverka den utveckling som vi ser. Flera andra sektorer har genom ett målmedvetet och metodiskt arbete fått ned sina utsläpp, medan transportsektorn kvarstår som ett stort problem i det här sammanhanget. Vi behöver naturligtvis göra detta på ett sätt som möjliggör god tillgänglighet i hela landet och samtidigt ställer om transportsektorn till att vara mer hållbar i ordets alla bemärkelser.

Jag ser fram emot att fortsätta detta arbete tillsammans med alla partier i den här kammaren, för det här är ett arbete där det krävs engagemang från många. Jag hoppas att även Moderaterna framöver kan tänka sig att använda skatter som styrmedel. Det är inte enbart skattebetalarna som med olika typer av stöd ska främja en sådan utveckling, utan vi behöver också använda skatteinstrumentet som en påtryckningsmetod.

Jag tackar för debatten och önskar Jesper Skalberg Karlsson, talmannen och kammarpresidiet en god jul och ett gott nytt år.

Överläggningen var härmed avslutad.