En förstärkning av Tullverket

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag kommer att vidta för att rusta Tullverket och gränsskyddet under kommande år, samt om jag har för avsikt att stärka Tullverket med betydligt mer personal för att säkerställa att kontrollen stärks vid våra gränser för att stoppa stöldligorna och den allvarliga smugglingen.

Den här regeringen har som tydlig prioritering att vända på varje sten för att minska segregationen och bekämpa den hänsynslösa brottslighet som i dag hotar hela samhällsgemenskapen. Tullverket har i uppdrag att fastställa och ta ut tullar, skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Myndigheten ska även övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Vidare ska Tullverket förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor.

Organiserade stöldligor är ett allvarligt samhällsproblem, och frågan om att stoppa stöldligor är viktig för att öka tryggheten i samhället. En av regeringens viktigaste åtgärder mot stöldligorna är att fortsätta att förstärka Polismyndigheten. Det finns i år fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Regeringens mål är att antalet polisanställda ska öka med 10 000 till år 2024, jämfört med 2016. Vid utgången av juni förra året hade antalet anställda ökat med 7 000 jämfört med 2016. Polismyndigheten är alltså på god väg att nå målet. Utländska brottsnätverk ska märka att Sverige inte accepterar att de kommer hit för att begå brott.

Tullverket har också ett ansvar inom brottsbekämpningen, vilket främst avser att stoppa vapen, narkotika och sprängmedel från att komma in i landet. Att Tullverket och Polismyndigheten skulle ges samma uppgifter eller byta uppgifter med varandra skulle vara ett ineffektivt sätt att hantera problemet med stöldligor, och det tror jag att Kjell Jansson håller med mig om.

Den 1 augusti infördes ändringar i smugglingslagen som innebär att tulltjänstemän i samband med tullkontroller även kan agera vid upptäckt av misstänkt brottslighet som ligger utanför Tullverkets ordinarie brottskatalog. Det kan exempelvis vara fråga om misstanke om att stöldgods är på väg att föras ut ur landet, misstanke om människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska dock polisen först godkänna ingripandet.

I november överlämnade en utredning betänkandet Åtgärder i gränsnära områden till regeringen. För att förbättra möjligheterna att bekämpa gränsöverskridande brottslighet föreslår utredningen att främst Polismyndigheten ska ges särskilda befogenheter i vissa gränsnära områden. Det handlar bland annat om utökade möjligheter att bedriva kamerabevakning och göra ingripanden i brottsförebyggande syfte. Förslaget om kameraövervakning omfattar även Tullverket. Betänkandet har remitterats, och remisstiden går ut i mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har under förra året också tillsatt en utredning vars syfte är att skapa en överskådlig, ändamålsenlig och enhetlig reglering av Tullverkets befogenheter så att Tullverket får bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Utredningen ska också överväga om myndigheten bör ges ytterligare befogenheter och i så fall föreslå sådana. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast den 16 maj 2022.

De senaste åren har Tullverkets resurser stärkts avsevärt. Myndighetens anslag har under perioden 2017-2021 ökat med 30 procent, vilket har gjort att antalet anställda har ökat med cirka 350 personer under samma period. Den förra regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 att Tullverkets anslag skulle höjas med 75 miljoner kronor och med ytterligare 15 miljoner kronor 2023, för att slutligen höjas varaktigt med 105 miljoner kronor från och med 2024. Med dessa anslagshöjningar skulle Tullverket stå väl rustat under kommande år.

I och med riksdagens budgetbeslut höjs Tullverkets anslag än mer, nämligen med 175 miljoner för 2022 och med ytterligare höjningar de nästkommande två åren.

Fru talman! Tack för ett bra svar, finansministern!

Det finns tre skäl till att jag tar upp detta till debatt här i kammaren.

Det första skälet är att det är mycket stölder i min hemkommun, vilket finansministern vet om. Vissa drabbas hårt. Jag ska återkomma till det.

Det andra skälet är det besök vid brofästet i Trelleborg som vi gjorde i slutet av november. Vi träffade då tullen och region Syd, och jag blev oerhört imponerad av deras jobb - samt av deras engagemang för att göra ett bra jobb.

Det tredje skälet är att jag anser att vi måste få mer koll vid våra gränser. Det är en annan värld i dag än när jag var ung - det har hänt lite under de här 40 åren - och därför tycker jag att det är värt att ta en debatt med finansministern.

Finansministern svarar att han har för avsikt att förstärka Tullverket med mer personal. Det är jättebra och lovvärt, och vi tillstyrker det. Så långt är det bra, men frågan återstår om personalen får större befogenheter att ingripa. Till viss del har finansministern svarat på detta, men jag skulle vilja att de fick gå längre och inte behövde kontakta polisen i ett första skede. De ska kunna kalla in polis när de redan har gjort ingripandena och sett graden i detta, kan jag tycka. Jag förstår nämligen att polisen inte kan vara vid alla gränskontroller varje dag, men däremot hoppas jag att vi ska kunna ha tullare vid varje gränskontroll varje dag.

Jag har tidigare frågat Morgan Johansson om detta och haft en debatt med honom, år 2019, och han ansåg då att det inte var några större problem. Under hösten frågade jag Mikael Damberg, som då var inrikesminister, och av honom fick jag visst medhåll om att detta är ett problem. Jag upplevde då att finansministern tog det här på allvar och höll med om att det är ett problem, och jag tror i grunden att finansministern och jag är överens om detta.

Sedan finns det grader i allt, och man kan diskutera hur mycket medel man anslår och så vidare. Men det känns i alla fall som att regeringen har svängt avsevärt i den här frågan. Det kanske är lättare nu när man inte har Miljöpartiet med, men det är bara min egen tro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är allmänt känt att vi har dålig kontroll över våra gränser. Om jag har räknat rätt har vi tolv gränsövergångar i Sverige, och de är delvis bemannade. Ofta är fyra gränskontroller bemannade, vad jag förstår - fyra kontroller av tolv. Åtta är tomma. Det är inte heller sällan man kommer till Arlanda och det inte sker någon kontroll alls. Det finns ingen där. Arlanda borde det ju vara prioritet ett på, så att det alltid är kontroller där med både tull och polis. Det är nämligen ett så enormt flöde, även om det har gått ned under pandemin.

Bilar som kommer till Sverige via färja till våra hamnar eller via Öresundsbron är det bra att ha koll på. När vi var nere på besök fick vi se ett skarpt ingripande; man tog två utländska medborgare med fyra kilo cannabis i bilen. Det ingripandet gjordes väldigt bra och professionellt av polisen. Men det är lätt för de här gängen och smuggelsyndikaten att ha koll på var det är kontroller och inte, i och med att alla gränser inte är skyddade varje dag. Tullen är hela tiden i underläge gentemot buset, vill jag säga.

Den enda gränskontroll som alltid fungerar är när vi har en pandemigräns mot Norge. Då är det prioriterat och alltid bemannat.

Fru talman! Det är bra att vi i grunden gör samma analys och tar den här frågan på allvar. Jag måste dock göra interpellanten lite besviken: Det är inte så att polisen bevakar hela gränsen mot Norge ens i pandemier. Vi har väldigt många övergångar till Norge, så det skulle vara helt orimligt - vi skulle få ställa upp hela den svenska polismyndigheten där, och det går inte.

Därför måste man ha ett underrättelsebaserat och riskbaserat arbetssätt. Var är flödena? Hur jobbar man mer effektivt? Det är väl också så tullen försöker göra. Jag är helt överens med interpellanten om att vi behöver en ökad bemanning, med mer personal som kan upprätthålla vår gränskontroll via tullen och se till att ha koll på både in- och utförsel. Bara i år tror jag att tullen räknar med att anställa ungefär 180 personer till, så det är en kraftig utbyggnad som nu sker.

Jag gjorde ett digitalt studiebesök i Gävle hamn, där tullen nu öppnar ett nytt tullkontor för första gången på ganska länge eftersom det nu också kommer att bli nya transportflöden. Inte minst i norra Sverige ser vi nya flöden kopplat till de stora investeringar som sker, och tullen måste anpassa sin verksamhet utifrån var någonstans i landet som de nya flödena finns.

Sedan finns det naturligtvis några hot spots. Bron mot Danmark är givetvis en, men även Arlanda är ett särskilt viktigt ställe för tullen att ha bra bemanning och kontroll på. Även där jobbar dock tullen alltmer underrättelsebaserat och riskbaserat, det vill säga att man vet vid vilka flighter på Arlanda som det är störst risk att det antingen smugglas människor eller narkotika eller att annan kriminell verksamhet kommer i fråga. På samma sätt jobbar man med våra större hamnar och med bron. Det är alltså ett sätt man måste använda.

Vi har i Sverige gjort ett vägval där vi låter polisen ha huvudansvaret för brottsbekämpning, men tullen i Sverige har också brottsbekämpande uppgifter. Så är det inte i alla våra grannländer; det räcker ju att titta på våra närliggande länder, där tullen inte alls har det här brottsbekämpande uppdraget. Då ligger i stället allt ansvar på polismyndigheten. Vi har i Sverige gått längre än vad flera av våra grannländer har gjort i det här avseendet, och jag tror att det är rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot tror jag att det vi nu har ute på remiss, alltså frågan om polisens befogenheter i gränsnära områden, är väldigt viktigt. Jag har själv varit i Nederländerna och tittat på hur deras polis jobbar med kamerabevakning, flöden och analyser. De kan spara uppgifterna och se när de små lastbilarna kommer på kvällarna - hänger det ihop med några färjetransporter i övriga Europa? På det sättet kan de bygga ett underrättelsebaserat arbetssätt som slår mycket hårdare mot den här typen av brottsliga aktiviteter.

Jag tror alltså mycket på att både bemanna upp tullen och se till att våra myndigheter som är brottsbekämpande har adekvat teknisk utrustning. Nu har tullen köpt in nya röntgenutrustningar, både mobila och större, fasta anläggningar. Allt detta spelar roll för deras möjlighet att göra ett effektivt jobb, men det handlar också om polisens möjligheter.

Jag tycker alltså att detta är prioriterat, och tullen fortsätter att växa. Dock ska man säga att de extra pengar som nämndes tyvärr inte är långsiktiga. Om man vill att tullen ska växa med personal på sikt och om riksdagen beslutar om extra anslag är det ganska viktigt att fundera på hur anslagen sedan ska kunna användas för att till exempel utöka personalen.

Fru talman! I princip är det svängdörrar vid vissa av våra gränsövergångar. Det har skapat en situation där vi inte har kontroll på vilka som befinner sig i landet. Därför behöver det införas biometrisk kontroll i större omfattning, och det behöver även göras en ny folkräkning. Vi har inte koll på hur många som bor i Sverige och var de bor. Detta ger också utrymme för en massa bidragsfusk och bedrägerier av olika slag.

Fru talman! Sammanfattningsvis kan jag konstatera att gränsskyddet är under all kritik och att det finns ett lättsinne hos regeringen i den här frågan. Det strategiska underrättelsearbetet måste stärkas, som finansministern sa, med tips mellan länderna. Det är alldeles riktigt. Tullen måste få utveckla samarbetet med övriga länder även utanför EU.

I dag opererar internationella ligor i Sverige. De begår stölder av båtmotorer och finare bilar och gör inbrott i villor och fritidshus. En familj hemma i Roslagen har fått sin båtmotor stulen tre gånger på fyra år. En god vän till mig fick sin båt stulen i maj förra våren. Den hittades på en ö ute i skärgården några distansminuter från hans hus. Båten låg där helt plundrad, utan motor och inredning.

Brottslingarna kan åka hem med stöldgodset utan större problem via våra hamnar på grund av bristande, för att inte säga noll, koll vid våra hamnar. Skåpbilar med stöldgods går ut ur landet trots att det finns misstanke om att de kan ha last bestående av båtmotorer och annat stöldgods. Vi måste få stopp på det här. De internationella ligorna ska inte få härja fritt i Sverige. Det gör de nu.

Fru talman! Varför har inte regeringen lyssnat på oss moderater i den här frågan tidigare? Vi har både motionerat om och påtalat detta i debatter under hela mandatperioden. Tullens resurser behöver förstärkas både personellt och med större befogenheter för att gränsskyddet ska stärkas. Viss förstärkning av personal kommer nu, meddelar finansministern, vilket vi välkomnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid ett besök i region Syd i november presenterade tullen ny teknik. Det handlar om just de här kamerorna. Man har som en lastbil med en kamera som lastbilarna får åka genom när de kommer till hamnarna. Där kan man röntga för att se om det är det gods som angetts som ligger där. Ser man en avvikelse kan man gå in och titta.

En sådan här kamera kostar 18 miljoner. Vi har fyra sådana kameror i Sverige, och vi har tolv gränsövergångar. Man behöver köpa åtta till. Exempelvis finns en sådan här kamera i Nynäshamn och Värtan - man delar på en bil och kör emellan. Det är fyra mil, och det tar en stund att flytta den.

Min åsikt och bedömning är att man behöver köpa in en sådan här kamera till varje gränsövergång för att stärka tullens befogenheter. De är inte snabba. Man kan inte köra i 100 kilometer i timmen, utan man måste köra sakta med de här bilarna.

Det skulle bli en kostnad på ungefär 200 miljoner i investeringar. Det är småpengar i sammanhanget, tycker jag. Om vi har råd att lägga 60 miljarder på bistånd har vi väl råd att lägga 200 miljoner till på teknisk utrustning för gränsskydd. Det här kommer med det mobila, som jag sa, och man behöver stärka kontrollen.

Fru talman! Jag betvivlar inte Kjell Janssons engagemang i den här frågan och att han gärna skulle vilja ha 200 miljoner kronor till tullen för teknisk utrustning. Det har inte Moderaterna i sin budgetmotion, vill jag vara tydlig med.

Vi har förstärkt tullen. Jag sa i min inledning, tror jag, eller om det var efter det att bara de senaste åren har tullens resurser ökat med en tredjedel. De har alltså vuxit med en tredjedel, och nu fortsätter tillväxten hela tiden. Det är alltså ingenting som vi har gjort bara nu, utan vi har gjort det tidigare.

Jag köper väldigt mycket av analysen av problemet, men däremot köper jag inte att vi har tagit det här lättsinnigt på något sätt.

Jag kan konstatera att när jag var inrikesminister var det här en av de frågor jag jobbade mest med. Vi bygger ut polisen på ett historiskt sätt just nu. Vi har byggt ut tullen med 30 procent och fortsätter med det. Vi har gett uppdrag till tullen, polisen och Kustbevakningen att samverka och har haft ett helt nytt arbetssätt i samverkan med de här myndigheterna för att komma åt detta.

Dessutom har vi prioriterat frågan inom Europol och inom Empactsamarbetet där Sverige har drivit på för att det här, att bekämpa stöldligorna, nu i europeiska sammanhang också ska vara en prioritering. Vi har skärpt straffen kraftfullt, och då har vi just riktat det mot en ny kvalifikationsgrund om grov stöld eller grovt häleri, det vill säga man ska dömas till längre fängelsestraff om det är systematisk brottslighet, vilket det är i de här stöldligorna. Dessutom har försök, förberedelse och stämpling till häleri kriminaliserats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi också infört att det ska vara ett extra skärpt straff på inbrottsstöld för dem som bryter sig in i bostäder eftersom det är så integritetskränkande. Vi har alltså kört hela straffsidan också.

Sedan har vi dessutom jobbat med att förhindra att de här stöldligorna och personerna kommer in i Sverige över huvud taget. Om de döms eller sitter i fängelse ska de dessutom ut ur Sverige, för de har ofta inte sin hemvist i Sverige. Allt det här har vi jobbat med systematiskt.

Något som också ger effekt och som jag vill berömma är det som båtklubbar runt om i Sverige gör när de jobbar med båtsamverkan. Där har polisen en regional handläggare i varje region som kan hjälpa båtklubbar att jobba med det här. Det får en ganska dramatisk effekt när man jobbar förebyggande och tittar på risker och så. Man kan fortfarande drabbas, men det minskar risken ganska kraftigt.

Sammantaget har båtrelaterade stölder under de senaste tio åren minskat med ungefär en fjärdedel, 24 procent. Det är inte bra, för det är fortfarande så att vi har haft alldeles för mycket av den här verksamheten. Nu trycker vi på alla nivåer - med straffen, med polisen, med tullen, med det internationella samarbetet och med samverkan med båtklubbarna.

Det här är någonting som vi inte bara ska låta passera, men jag köper inte beskrivningen att vi har tagit lätt på den här frågan. Det här är en stor prioritering då detta plågar väldigt många, både företagare och privatpersoner runt om i Sverige, som drabbas av den här typen av brottslighet.

Fru talman och finansministern! Jag kan väl medge att det har blivit mycket bättre från regeringens sida. Jag sa också det. Jag upplevde tidigare att det var ett lättsinne när jag fick svar från dåvarande justitieministern som sa att det inte var ett problem.

Australien är ett land som är ganska likt Sverige kulturellt. Där har man ett extremt starkt gränsskydd. Det finns ett tv-program som visar detta. Gränsbevakarna heter det. Det är rätt intressant att se hur de jobbar. Det är kanske någonting att ta efter i Sverige för att skydda gränserna och inte få hit problem.

Kontrollen vid våra gränser är för svag. Tullen har inte tillräckligt med bemanning för att kunna ha samtliga gränsövergångar bevakade dagligen. När man kommer till Arlanda, som jag tidigare sa, är det ett fåtal resenärer som kontrolleras. Det gör att knarket flödar in i landet och att det är lättare för kriminella att röra sig fritt in i vårt land.

Tullen och gränspolisen måste få större resurser att hålla koll på våra gränser. Det här har vi inte med i vår budgetmotion, men jag anser att ska man få ordning på det här långsiktigt och inte bara nu måste tullen ha cirka 1 miljard till inom kanske en femårsperiod. Det behövs både för att klara bemanning av alla gränser och inköp av teknisk utrustning som kostar uppemot 200 miljoner.

Det är vad det handlar om. De behöver även ha mindre kameror för att röntga väskor och sådant. Det har kommit sådan utrustning nu, och den fungerar revolutionerande bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack för debatten, finansministern!

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för interpellationsdebatten!

Det här är en fråga som vi båda är engagerade i för att det plågar människor och företag över hela Sverige att stöldligor kommer till Sverige i egentligen ett enda syfte, nämligen att begå brott. Det måste vi stoppa. Det gör vi genom nya resurser till polisen och tullen och med samarbete, internationellt samarbete, skärpta straff och också förebyggande arbete med båtsamverkan och annat. Det måste fortsätta och det måste byggas ut, och det kommer det att göra de närmaste åren.

Jag tror att man dock ska inse att alla länder är lite olika. Just Australien är det väl lite svårt att jämföra med. Det är en önation. Vi har långa landgränser mot hela Norge, vi har landgränser mot Finland och vi har fast förbindelse mot Danmark - vid sidan av alla våra hamnar. Eftersom vi är ett exportberoende land har vi väldigt många hamnar och dessutom våra flygplatser.

Det är ett stort jobb att ta sig an den här frågan. Tullen har också gjort ett eget, internt utvecklingsarbete som är ganska imponerande där de får mer effekt av de anställda de har så att man inom kontrollverksamheten kan jobba med båda benen för att få ännu mer effekt av sina kontroller. De har också förlängt sin utbildning för att klara de här nya kraven.

Sedan kommer den tekniska utvecklingen, inte bara med de nya olika röntgenutrustningarna, utan också frågan om att jobba med data, kunna följa flöden och vara ännu mer träffsäker. Där har vi också hela det EU-arbete som nu sker där vi bygger ihop väldigt många av de här systemen i Europa. Det kommer att underlätta och förenkla både uppbördssystemet och när det gäller att ha bättre koll över tid på vilka som tar sig in i Europa och vilket syfte de har.

Det här är viktiga frågor och jag ser fram emot att fortsätta diskutera detta framöver, men jag kan konstatera att vi gör stora satsningar på detta och kommer att fortsätta att göra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.