En distansbaserad skatt på tunga lastbilar

Fru talman! har frågat mig om det finns klimatvinster i att införa avståndsbaserade skatter eller avgifter för tunga lastbilar. Han har också frågat mig om jag avser att ta initiativ till sådana skatter eller avgifter och om Sverige i förhandlingarna om Eurovinjettdirektivet har verkat för en utfasning av tidsbaserade avgifter för tunga fordon.

En avståndsbaserad skatt har potential att vara en del i en effektiv och långsiktigt hållbar transportpolitik, där den som använder vägar också betalar för de samhällsekonomiska kostnader som trafiken ger upphov till, exempelvis kostnader för miljöbelastning och vägslitage. Ett avståndsbaserat system kan också öka möjligheterna till kontroll av tunga vägtransporter.

Dagens Eurovinjettavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt. Under tiden ska ett nytt miljöstyrande system utredas.

Den svenska ståndpunkten i förhandlingarna om Eurovinjettdirektivet är att system för prissättning ska bestämmas av de enskilda medlemsländerna. Valet mellan tidsbaserade vägavgifter och avståndsbaserade vägtullar ska vara upp till varje medlemsstat. Regeringen har självklart agerat enligt ståndpunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka finansministern för svaret på min interpellation, som rör avståndsbaserad skatt på tunga lastbilstransporter. Det är en viktig fråga eftersom vi vet att transportsektorn bidrar med stora utsläpp i Sverige - en tredjedel av våra samlade utsläpp. En betydande och starkt växande del kommer just från tunga transporter. Allt fler transporter av gods sker med lastbil på väg i stället för det mer hållbara alternativet med tåg på järnväg eller med sjöfart.

Vi befinner oss i en klimatkris och måste göra väldigt mycket mer än det som hittills beslutats om vi ska kunna nå våra klimatmål och rädda planeten från en okontrollerad och farlig global uppvärmning.

Jag vill påminna om att regeringen lät ta fram en promemoria med förslag på detta område under förra mandatperioden, då man samarbetade med oss i Vänsterpartiet. Detta förslag handlade just om att beskatta tunga transporter med lastbil för att få in pengar som skulle kunna användas till exempelvis klimatarbete. I promemorian, där man föreslog att en sådan här beskattning skulle införas, talade man också om att det skulle medföra konkurrensfördelar för järnvägen och sjöfarten om det blev dyrare att transportera på väg.

Man talade också om möjligheterna att bringa större ordning och reda i yrkestrafiken på våra vägar. Detta är ett område där det i dag tyvärr finns mycket av social dumpning. Det kommer tusentals lastbilar från andra länder, som vi inte har kontroll över.

Med en sådan här kilometerskatt skulle alla transportörer på väg beskattas lika och komma in i det automatiska, avläsningsbara systemet. Det finns helt enkelt klara klimatmässiga och sociala fördelar med en klimatskatt på väg.

Nyligen kom det också en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, där de jämför olika styrmedel för att minska utsläppen från tung trafik i Sverige. Där konstaterar man att just en kilometerskatt på tunga transporter är det effektivaste styrmedlet för att minska utsläppen.

I svaret till mig, fru talman, säger finansministern att vi i stället ska använda det så kallade Eurovinjettsystemet så länge som möjligt. Men EU:s Eurovinjettsystem handlar inte om en avståndsbaserad beskattning som är tydligt klimatstyrande, utan det är mer en tidsmässig schablonbeskattning av tunga transporter. Varför förespråkar finansministern det systemet?

Finansministern hänvisar också till att ska tillsättas en utredning om hur miljöstyrande system på tung trafik ska kunna införas. Varför utreda den här frågan igen, Magdalena Andersson, när vi faktiskt har ett färdigt förslag som regeringen tog fram 2018? Varför negligera det effektivaste styrmedlet för att minska utsläppen från de tunga transporterna i Sverige?

Fru talman! I rapporten från IVL, Transportstudien 2019 - Analys av åtgärder för en hållbar transportsektor utgår man från en mängd olika styrmedel och åtgärder för att minska trafikens klimatpåverkan. Kilometerskatt är ett sådant styrmedel som lyfts fram. Det är dock långt ifrån det enda, utan man pekar på att det finns en lång rad styrmedel som kan användas för att minska klimatpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Jens Holm säger tog vi fram en promemoria före valet 2018. Men det var som sagt före valet. I januariavtalet har vi varit tydliga med att vi vill att Eurovinjett för godstransporter ska behållas så länge som möjligt, samtidigt som vi ska utreda ett nytt miljöstyrande system. Just nu diskuterar vi hur utredningsdirektiven ska se ut. Frågan bereds alltså i Regeringskansliet, och jag ser fram emot att kunna lägga fram dessa utredningsdirektiv så snart som möjligt.

Det är klart att vi behöver öka miljöstyrningen när det gäller våra tunga transporter, och jag vill gärna se att man därutöver kan arbeta mer med det som Jens Holm också pekar på, nämligen det stora problemet med osund konkurrens och ibland till och med illegal cabotageverksamhet som vi vet finns i Sverige.

Där har vi utökat möjligheterna till det man kallar för klampning och även tillfört resurser för att utbilda fler poliser. Därutöver har vi en utredning som ska ta fram förslag på en effektivare kontroll av yrkestrafiken. Ett nytt miljöstyrande system skulle kunna bidra till att underlätta den typen av kontroller, och jag tror att jag och Jens Holm har precis samma ambition när det gäller detta. Vi ska inte ha osund konkurrens och heller inte illegal verksamhet i Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera det som finansministern sa om IVL Svenska Miljöinstitutets rapport. Det är helt sant som finansministern säger att forskarna i den rapporten jämförde flera olika styrmedel för hur man ska kunna minska utsläppen från transportsektorn. De konstaterade dock att en kilometerskatt eller en vägslitageavgift, eller vad man nu vill kalla det, är det effektivaste sättet att minska utsläppen från tunga transporter i Sverige.

Menar finansministern att forskarna inte kom fram till den slutsatsen utan bara sa att det här var ett i en mängd av styrmedel som alla har ungefär samma effekt? Det var inte alls det man sa, utan man sa just att kilometerskatten, vägslitageavgiften, är det effektivaste styrmedlet.

Därför vill jag återigen fråga: Varför väljer regeringen att inte använda sig av det effektivaste styrmedlet på det här området? Regeringen har dessutom i praktiken ett färdigt förslag, en promemoria, där man lägger fram just ett förslag om en kilometerskatt eller en vägslitageavgift för att få ned utsläppen på det här området.

Denna promemoria har remitterats, och en rad olika aktörer har spelat in sina svar. Jag noterar att Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Trafikanalys och hela miljörörelsen tycker att det här är ett bra förslag. Då skulle regeringen kunna göra precis det som man sa 2018: baka ihop de här remissförslagen, komma med en inriktningsproposition och lägga fram den för riksdagen. Det har regeringen valt att inte göra, och jag måste säga att jag tycker att det är förbryllande. Jag är besviken över det.

Jag vill också fråga ministern angående Eurovinjettdirektivet. Man kan säga att Eurovinjettdirektivet så som det fungerar i dag innebär att vi varje år tar ut en schablonavgift på de lastbilar som kör i Sverige. Den är inte relaterad till hur långt man kör, så den styr inte mot kortare transporter och minskade utsläpp. Det var precis det som finansministerns promemoria också tog upp: att vi borde verka för att ändra på Eurovinjettdirektivet så att det i stället styr mot att bli ett distansbaserat verktyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir därför väldigt förvånad när jag hör finansministern säga att Sverige verkar för att vi ska ha kvar Eurovinjettdirektivet i sin nuvarande form så länge som möjligt. Är det svensk klimatpolitik anno 2019? Jag hoppas verkligen inte det.

Fru talman! I det är det mest klimatsmarta sättet att transportera gods sjöfart eller på järnväg. Sjöfarten betalar farledsavgifter och lotsavgifter. Tågen betalar så kallade banavgifter för varje kilometer som man kör på svensk järnväg.

De klimatsmarta alternativen eller verktygen betalar alltså avgifter. Men när det kommer till de snabbt ökande långtradartransporterna på våra vägar betalar de inte några avgifter utifrån hur långt de kör på våra vägar, hur mycket de släpper ut och hur mycket de sliter på vägarna. Det tycker jag är märkligt, och i grunden är det ett helt och hållet ohållbart system.

Jag vill därför fråga finansministern: Varför ska ni utreda det här på nytt när ni har ett färdigt förslag? Varför inte använda sig av det effektivaste styrmedlet, som är en kilometerskatt, en vägslitageavgift, på de tunga transporterna?

Fru talman! Jag ska erkänna att jag inte har läst IVL-rapporten själv, vilket jag inte heller tror att Jens Holm trodde. Den slutsats som de på Finansdepartementet som har läst rapporten drar är att det inte står någonstans i rapporten att en sådan skatt skulle ge den största minskningen av utsläpp. Nu pratar Jens Holm om den mest effektiva skatten, så jag ska ta med Jens Holms argumentation till Finansdepartementet och höra vad de säger om den. Det ska bli spännande. Vi kanske får möjlighet att diskutera detta vid något ytterligare tillfälle.

Den position som vi har företrätt i EU vad gäller Eurovinjetten är den som är förankrad här i riksdagen, och det är att det ska finnas en frivillighet för länderna gällande om man vill ha det tids- eller avståndsbaserat. Den frågan känner Jens Holm till väl så bra om inte bättre än jag; det här är Tomas Eneroths fråga snarare än min.

Jag har en fråga till Jens Holm. För lite drygt en vecka sedan hotade Vänsterpartiet en minister med misstroendevotum om hon inte stoppade ett förslag som det inte fanns majoritet för i riksdagen, detta redan innan hon kom fram med en proposition om förslaget.

Nu står Jens Holm här i talarstolen och uppmanar mig att lägga fram ett förslag som vi vet att det inte finns majoritet för i riksdagen. Vad är logiken i detta?

Fru talman! Först och främst tycker jag att det är bra att finansministern tillstår att hon inte har läst Svenska Miljöinstitutets utredning. Jag tycker att hon ska gå hem och göra det. Där kommer hon att se att det effektivaste styrmedlet för att minska utsläppen från de tunga transporterna är en kilometerskatt, även kallat vägslitageavgift.

Jag tycker inte att jag får riktigt klara besked om vad som gäller från regeringens sida i fråga om Eurovinjettdirektivet. Ska man styra mot minskade utsläpp behöver vi ett avståndsbaserat styrmedel, det vill säga att ju längre du kör, desto mer avgift eller skatt betalar du till staten. Vi ska inte ha en schablonsumma eller ett så kallat tidsbaserat system, som finns i dag. Där tror jag faktiskt att det är viktigt att regeringen verkligen är tydlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att ett nytt miljöstyrande system ska utredas. Jag vill därför fråga ministern: Vilken roll kommer den promemoria som togs fram förra året, om just en avståndsbaserad beskattning av de tunga transporterna, att spela i den utredningen? Eller vad är det för slags utredning - ska man försöka uppfinna hjulet igen och hitta på helt och hållet nya styrmedel?

Avseende ministerns sista fråga är det ju upp till regeringen att få majoritet för sin politik. Jag är besviken på att man inte lade fram det konkreta förslaget om kilometerskatt under den tidigare mandatperioden. Det var precis det som regeringen lovade då. Nu får man ta fram ett förslag som styr mot minskade utsläpp, och jag ser fram emot det.

Fru talman! Jens Holm är väl medveten om att det varken under den förra mandatperioden eller under den här mandatperioden fanns majoritet i riksdagen för det förslag som fanns i den promemorian.

Jens Holm är också väl medveten om att det under den förra mandatperioden, våren 2017, var en majoritet i riksdagen som hotade mig med misstroendevotum om jag gick vidare med tre andra förslag som det inte fanns majoritet för i riksdagen. Då var man i Vänsterpartiet väldigt upprörd över att dessa partier agerade på det sättet, men nu agerar Vänsterpartiet på precis samma sätt. Frågan återstår ju varför det var helt fel att uppmana en viss minister att inte lägga fram ett förslag som inte hade stöd i riksdagen - innan det ens var framlagt - samtidigt som man uppmanar mig att göra just det. Det framstår inte som klockren logik i mina ögon.

Regeringen delar dock Jens Holms oro gällande utsläppen från den tunga lastbilstrafiken. Det är ett stort problem, och ska vi kunna nå minskade utsläpp i Sverige behöver vi minska utsläppen i hela transportsektorn - inklusive från den tunga trafiken - och då behöver vi ha en bättre miljöstyrning än den som finns i dag. Det är precis därför vi vill utreda detta. Exakt hur utformningen på den utredningen ska se ut och vilken roll de tidigare framtagna utredningarna ska ha i den är ännu inte bestämt, utan det är någonting vi diskuterar. Jag ser fram emot att kunna återkomma när utredningsdirektiven är klara. Förhoppningsvis får jag ha ytterligare spännande interpellationsdebatter med Jens Holm om detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.