En artskyddsproposition för stärkt artskydd

Fru talman! Maria Gardfjell har frågat mig om jag avser att lägga fram en proposition till riksdagen utifrån den statliga Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar. Maria Gardfjell har också frågat mig om jag avser att gå vidare med förslag om artskyddsbrottslighet och förslag kring att stärka arbetet mot illegal handel med djur och växter och låta dessa förslag ingå i propositionen. Slutligen har Maria Gardfjell frågat mig om jag avser att verka för att propositionen ska följa EU:s lagstiftning om artskydd, vilket inbegriper nödvändig anpassning av artskydd i svensk lagstiftning och tillämpning.

Först vill jag säga att jag delar Maria Gardfjells bild att situationen för biologisk mångfald är allvarlig. Det gällande regelverket för artskydd har kritiserats för att inte i tillräcklig grad vara tillämpbart, effektivt och rättssäkert. En översyn av artskyddet fanns därför med som en punkt i januariavtalet, och i maj 2020 tillsatte regeringen en utredning om en sådan översyn.

Som Maria Gardfjell nämner lämnade Artskyddsutredningen sitt betänkande till regeringen i juni förra året. I betänkandet finns det omfattande analyser och flera förslag för att göra artskyddet mer tillämpbart, effektivt och rättssäkert. Betänkandet har också remitterats, och ett stort antal remissvar har inkommit. Regeringen arbetar nu aktivt med vad som behöver göras utifrån förslagen i Artskyddsutredningen och remissvaren. Detta är ett arbete som regeringen prioriterar högt.

De senaste månaderna har diskussionerna om artskyddet intensifierats, och mycket har handlat om den osäkerhet som har uppstått kring vad som utgör tillräcklig hänsyn i samband med skogsbruk. Det är regeringens utgångspunkt att det ska vara möjligt att uppnå såväl målen för skogspolitiken som riksdagens miljömål om Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, och att samtidigt leva upp till våra EU-rättsliga och internationella åtaganden. Även skyddet för arter och bevarande av biologisk mångfald är i detta sammanhang ett viktigt samhällsintresse.

På kort sikt avser regeringen att se över artskyddsförordningen när det gäller hur artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet ska införlivas i förordningen. Regeringen har också gett relevanta myndigheter i uppdrag att ta fram vägledningar och strategier för hur de som jobbar i och med skogen praktiskt kan arbeta med artskyddsfrågor.

På något längre sikt avser vi också att se över miljöbalken i de delar som Artskyddsutredningen och remissynpunkterna ger anledning till. Det är dock för tidigt att i nuläget ge besked om när en sådan översyn kan vara klar eller vilka förslag som regeringen då kommer att gå fram med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, klimat- och miljöministern, för svaret på mina frågor!

Det är oerhört viktigt att regeringen kommer med en proposition till riksdagen utifrån Artskyddsutredningens betänkande och går vidare med frågorna om artskyddsbrottsligheten. Det är förslag som det brådskar att genomföra. Det är också oerhört väsentligt att de förslag som regeringen lägger fram kopplat till artskyddet ska följa EU:s lagstiftning om artskyddet.

Det är kanske en konstig fråga att det ska följa EU:s lagstiftning om artskydd. Sverige har varit medlem i EU i 27 år. Det märkliga är att det finns allt fler bland annat inom skogsindustrin och lobbyister som tycker att den klimat- och miljöpolitik som vi gemensamt utvecklat inom EU inte borde gälla det svenska skogsbruket.

Expressen skrev nyligen bitskt i sin ledare: "Bofinken fick Strandhäll att avslöja sin okunnighet." Det var en ledare som tog upp ämnet att Skogsstyrelsen nu skapat panik hos en del skogsägare i Sverige. Skogsstyrelsen har uttalat sig i vad som Dagens Nyheter beskriver som en samordnad kampanj som samordnades från LRF:s kontor.

LRF kontaktade mig skriftligen. Vi hade ett möte. Men i minnesanteckningarna står det inte att vi har kommit överens om något. Men uppenbart hade man ett möte. Ett par dagar senare kom en rapport från Skogforsk, en artikel från Skogsstyrelsen, två utskottsinitiativ och en artikel från Skogsindustrierna. De kom samma dag, och de hade alla samma felaktiga utgångspunkt: Varje bofink ska skyddas.

Skogsstyrelsen har lite grann skapat panik bland skogsägarna. Får skogsägarna ens avverkningsanmäla sin skog? Vad ville Skogsstyrelsen med sitt utspel? Var det att få regeringen att skapa en snabb ändring i artskyddet? Uppenbart föll statsrådet som en fura för lobbyisterna från skogsindustrin, och det gick snabbt.

LRF kallar det för att Skogsstyrelsen lanserar en ny ordning i skogen. Jag undrar om statsrådet aldrig funderade över varför Naturvårdsverket, som tidigare alltid samordnat sin verksamhet med Skogsstyrelsen i dessa frågor, inte höll med Skogsstyrelsen och Herman Sundqvist. Funderade miljö- och klimatministern över varför miljöorganisationerna sa: Det här stämmer inte?

I de domar som Skogsstyrelsen hänvisar till finns inget stöd för att individskyddet ska tolkas så strikt som Skogsstyrelsen påstår. Kanske försa sig Herman Sundqvist i miljö- och jordbruksutskottet nyligen. Han ville sätta ned foten. Han ville reagera mot Artskyddsutredningens förslag innan förslagen beretts av Regeringskansliet.

Håller miljöministern med om att det är skogsägarna och industrin som nu är vinnare med Socialdemokraternas politik?

Fru talman! Den problematiska situation som är orsaken till att regeringen nu agerar väldigt snabbt är inte ny. Vi var ju överens i januariavtalet, Maria Gardfjell, om behovet av en utredning för att se över artskyddsfrågorna. Det var just på grundval av att situationen var oklar. Nu har vi ett antal förslag på Regeringskansliets bord som vi håller på att bereda. Det ska vi naturligtvis göra med all vederbörlig respekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt uppdrag som klimat- och miljöminister är naturligtvis inte att sitta och fundera på om de myndigheter - det vill säga Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen - som jag ansvarar för sitter och spelar något spel bakom gardinerna. Det är inte min uppgift. Min uppgift är att förhålla mig till den kommunikation som våra myndigheter, mina myndigheter, har med mig och departementet enligt de modeller som vi har för dialog och kommunikation med våra myndigheter. Allt annat vore fullständigt häpnadsväckande, Maria Gardfjell, som att jag ska sitta och behöva fundera över om generaldirektören för Skogsstyrelsen menar någonting annat än det som myndigheten väljer att kommunicera med Regeringskansliet.

Skogsstyrelsen gick ut med ett pressmeddelande som mycket riktigt har orsakat både stor debatt och kritik mot hur artskyddsreglerna är utformade. Bakgrunden till pressmeddelandet, uppger myndigheten själv, är vägledande domar både nationellt och i EU-domstolen. Menar Maria Gardfjell att jag inte ska ta myndigheten på orden när det gäller detta? Ska jag i stället fundera på om det är så att generaldirektören har någon annan räv bakom örat?

De förändringar som domarna leder till, också enligt mina tjänstemän på Miljödepartementet, handlar just om att skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå, eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Man är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur vid skogsbruksåtgärder.

Jag vet att Maria Gardfjell egentligen är mycket väl medveten om de här frågorna och varför vi tillsatte den utredning vi tillsatte. Jag hoppas att vi där ska kunna gå fram med ett antal viktiga förslag för att stärka artskyddet i Sverige, för det behövs. Men min uppgift som minister är inte att inte lyssna på vad myndigheterna säger och att i kammaren sitta och fundera över om generaldirektören för Skogsstyrelsen menar någonting annat än det han säger.

Kritiken har dessutom, Maria Gardfjell, varit enormt spretig. Det har handlat om överimplementeringar av fågeldirektivet, om att de nationella fridslysningsbestämmelserna inte ska gälla pågående markanvändning, om att kunskapskravet är för stort för skogsägarna och om att markägarna ska ha rätt till ekonomisk ersättning när pågående markanvändning försvåras avsevärt utan att behöva stämma staten. Det har också handlat om att EU-domstolens dom i Skydda Skogen-målet innebär ett skydd för varje enskild fågelindivid.

Regeringen agerar nu skyndsamt för att hantera situationen. Det är vad vi gör.

Fru talman! Det här handlar inte om en ny lagstiftning. Det handlar inte om att titta på varenda fågel. Det handlar om att man ska anpassa skogsbruket så att arter kan leva kvar i sina naturliga miljöer.

Varje verksamhetsutövare måste ha kunskap om vad som finns i naturmiljön. Det gäller den som ska bygga en väg och den som ska starta en gruva eller bedriva skogsbruk. Men skogsbruket har haft frikort i många, många år under de år som Sverige har varit med i EU. De senaste åren har skogsägarrörelsen arbetat väldigt aktivt för att få bort nyckelbiotopsinventeringarna - den statliga hjälpen till skogsägarna. Det har man lyckats få bort, och nu riktar man krav på att skogsägarna inte ska behöva betala för inventeringar. Hur ska man egentligen ha det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljö- och klimatministern tyckte i en intervju i Sveriges Television att det nu ställs extremt hårda krav på skogsägarna och att man därför måste ändra i artskyddsförordningen. Den strikta tillämpningen måste skyndsamt ändras så att man inte behöver ta hänsyn till varje bofink, sas det.

Det har blivit lite av uppochnedvända världen, fru talman. Skogsstyrelsens generaldirektör hotar skogsägare med att de inte ska kunna avverka sin skog, och miljöorganisationerna säger att det är överdrivet. Skogsstyrelsen tolkar domen på sitt sätt, och så tolkar inte Naturvårdsverket den och inte heller länsstyrelserna. Det gör inte heller miljörättsexperterna vid Uppsala universitet, inte miljöanalysspecialister på SLU och inte miljöorganisationerna WWF, Bird Life eller Naturskyddsföreningen.

Ska miljö- och klimatministern fundera på om myndigheten har en agenda i frågan? Jag tycker att miljö- och klimatministern ska fundera på om myndigheterna förhåller sig på rätt sätt till förvaltningslagens krav om att samordna sin verksamhet på ett korrekt sätt.

Naturvårdsverket tolkade domen som att praxis inte ändrades utan menade att den var ett förtydligande av det som redan gällde: att kontinuerlig ekologisk funktionalitet ska vägas in för arter som kräver särskilda hänsyn, alltså inte varje bofink utan arter som kräver hänsyn. EU-domstolen har väglett de svenska domstolarna, och de har inte utgått från artskyddsförordningen utan från EU:s naturvårdsdirektiv.

Det talas om den osäkerhet som miljöministern ska undanröja genom att dela på fågeldirektivet och livsmiljödirektivet. Det kan finnas en poäng i detta, men det kommer inte att undanröja osäkerheten. En förordningsändring löser inte hela problemet. Eller menar Annika Strandhäll att en förordningsändring som delar upp förbudsbestämmelsen på fåglar och livsmiljöarter löser problemet?

Regeringen gav, som miljöministern sa, myndigheterna Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ett uppdrag förra veckan om att utreda det här. Regeringen sa också att man därefter, efter hösten 2023, ska komma tillbaka med ytterligare förslag. Vad är det för förslag?

Fru talman! För att snabbt svara på vad det är som regeringen just nu avser att göra: Vi vill naturligtvis undanröja den osäkerhet som har uppstått. Framför allt finns det en stor oro och osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogsbruk.

Det här har vi diskuterat länge och väl. Bakgrunden till detta är, som Maria Gardfjell vet, inte några förändringar i den svenska lagstiftningen utan just nya rättsfall kring EU-reglerna om artskydd. Regeringens utgångspunkt är att det ska vara möjligt att både nå målen för skogspolitiken och riksdagens mål om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv och samtidigt, parallellt med detta, klara av att leva upp till våra EU-rättsliga och internationella åtaganden.

Även skyddet för arter och bevarandet av biologisk mångfald är såklart i det här sammanhanget ett otroligt viktigt allmänintresse, inte minst som situationen har utvecklats. Vi kommer att så snart det någonsin går ändra hur artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet införlivas i artskyddsförordningen. Det är korrekt, Maria Gardfjell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi har också gett de relevanta myndigheterna uppdraget, i det här fallet apropå deras uppdrag att enligt förvaltningsrättens krav samordna sin verksamhet, att ta fram just vägledningar och strategier för hur de som arbetar i och med skogen praktiskt också kan arbeta med artskyddsfrågorna.

Vi har också redan aviserat att en åtgärd som vi avser att vidta på lite längre sikt är att se över miljöbalken och artskyddsförordningen i de delar som Artskyddsutredningens betänkande och remissutfallet ger anledning till, apropå Maria Gardfjells sista fråga. Dock är det i nuläget naturligtvis inte enkelt att ge besked om när en sådan översyn kommer att vara klar eller exakt vilka förslag vi kommer att gå fram med. Det vi kan konstatera är att det finns ett gott underlag i Artskyddsutredningen för att gå vidare med ett antal förslag.

I grunden är Sverige ett skogsland. Skogen utgör ryggraden för mycket i vårt samhälle. Det handlar både om ekonomin och om klimatomställningen. Det är bland annat därför det är så viktigt att minska den osäkerhet som nu har uppstått. Det var som sagt också därför detta fanns med som en punkt i januariavtalet.

Jag tycker att det är väldigt bra att vi nu har gett uppdraget att gå fram med ett antal vägledningar och strategier för att stötta dem som är aktörer på olika sätt i skogen. Enligt regeringsuppdraget ska Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i detta uppdrag samverka brett med samhällets aktörer - skogsägare och länsstyrelser men också miljöorganisationer. Avsikten är såklart att resultatet av myndigheternas arbete med uppdraget ska underlätta för både skogsägare och verksamhetsutövare att ta lämplig hänsyn till fridlysta arter och deras livsmiljöer vid skogsbruksåtgärder.

Jag kommer också under våren att bjuda in till ett bredare möte med både skogsnäring och representanter för den ideella sektorn.

Fru talman! Sverige är ett skogsland, absolut. Skogen ska räcka till mycket - till skogsbruket och till alla som vill besöka skogen. Vi har ju ändå allemansrätten. Skogen är också viktig för rennäringen, för bär och svamp och för annan typ av hushållning.

Ekonomin är en väldigt viktig fråga. Vi måste erkänna att klimatförändringar, biologisk mångfald och förluster av natur är lika viktiga, inte bara för miljön utan också för maten och för ekonomin. Sättet vi producerar och använder vår skog på har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Att skydda natur är en väldigt viktig klimatlösning.

Vi har en negativ utveckling i Sverige när det gäller biologisk mångfald. Artskyddet är ett av de viktigaste sätten vi har att skydda den biologiska mångfalden. Då är det väldigt sorgligt att Annika Strandhäll, vår klimat- och miljöminister, faktiskt inte ser att det uppdrag hon har gett till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är omöjligt att genomföra för myndigheterna om man inte också pekar ut vilken tolkning som är den korrekta när det gäller de här domarna. En förordningsändring där man delar upp förbudsbestämmelsen i olika delar kommer inte att lösa problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller artskyddet behöver hela artskyddsutredningen komma fram på bordet, inte bara en liten del.

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för en i grund och botten väldigt viktig interpellation! Vi är helt överens om den oro som vi gemensamt känner när det gäller hur den biologiska mångfalden utvecklas.

Regeringen arbetar - det tror jag att Maria Gardfjell också vet - på flera olika sätt för att bevara den biologiska mångfalden. Arbetet med artskyddsutredningen är ett. Vi har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom ett formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar, och att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka. Det är klart att det kan bli bättre. Det är vi helt överens om.

Vi arbetar bland annat på detta genom att genomföra förslagen i skogspropositionen. Vi avsätter också betydande summor för att värdefull natur ska kunna skötas i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Vi har satsningar på att anlägga och restaurera våtmarker. Vi har satsningar på att förstärka förutsättningarna för vilda pollinatörer. Vi har arbetat med åtgärdsprogram för hotade arter och med att förebygga och förhindra introduktion och spridning av invasiva främmande arter i vår miljö.

Vi ska också leva upp till våra internationella åtaganden, både när det gäller CBD och våra EU-rättsliga åtaganden - särskilt, skulle jag vilja säga, art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.

Fokus ska absolut ligga på de här frågorna framåt. Det är helt nödvändigt med tanke på hur negativ utvecklingen har varit och hur mycket snabbare detta tyvärr går.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.