Elprisernas utveckling

Fru talman! Carina Ohlsson har frågat statsrådet Birgitta Ohlsson hur hon avser att elkonsumenternas intressen av låga och förutsägbara elkostnader ska tillgodoses på den svenska elmarknaden i dag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Jens Holm har frågat mig om det är mitt ställningstagande att solvärme och solceller inte kommer att behöva några statliga stöd samt om vilka åtgärder jag avser att vidta för att alla mindre elleverantörer ska få rätt att sälja el till nätet genom så kallad nettodebitering. Lars Johansson har frågat mig om jag drar slutsatsen att den utbyggnad av kärnkraften i Sverige som regeringspartiernas energiöverenskommelse möjliggör fortsatt är befogad i ljuset av de risker med kärnkraften som vi nu ser. Lars Johansson har också frågat om jag avser att återuppta de avbrutna blocköverskridande förhandlingarna om energipolitiken och när de förhandlingarna i så fall kan återupptas. Samtliga frågor rör delar av regeringens samlade klimat- och energipolitik, och jag väljer därför att lämna ett samlat svar på frågorna. Alliansregeringens överenskommelse om en hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet är grunden för den politik som nu förs. Överenskommelsen innebär bland annat att de befintliga kärnkraftsreaktorerna kan bytas ut när de gamla tas ur drift. Regeringen har dock varit mycket tydlig med att kärnkraft inte kommer att kunna påräkna något statligt stöd i form av direkta eller indirekta subventioner. Självklart måste våra expertmyndigheter granska de japanska olyckorna och se om det finns lärdomar för vår egen kärnsäkerhet och om det eventuellt finns anledning till skärpta säkerhetskrav i framtiden. En viktig del av överenskommelsen år 2009 är att ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen för att därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. Detta görs genom att ett nytt mål satts upp inom ramen för elcertifikatssystemet. Målet är att produktionen av förnybar el ska öka med 25 terawattimmar till år 2020 jämfört med nivån år 2002. Vi ser redan resultatet av satsningarna. Sedan år 2002 har elproduktionen inom ramen för elcertifikatssystemet ökat med närmare 10 terawattimmar. Det tredje benet i elförsörjningen är alltså redan på väg att byggas upp. Jag är den första att beklaga att det rödgröna blocket valde att lämna de överläggningar som vi tog initiativ till i början av år 2009. Om Lars Johansson fråga är ett uttryck för att Socialdemokraterna nu på allvar är beredda att bidra till en än bredare förankring av Sveriges energipolitik så är det välkommet. Så till frågan om elprisernas utveckling. Först av allt vill jag säga att jag har stor förståelse för den oro för höga elkostnader som många kunder känner och som Carina Ohlsson ger uttryck för i sin fråga. Precis som Carina Ohlsson nämner finns det flera förklaringar till de höga elpriser som vi nu upplever: tidigare driftproblem i kärnkraften, kallt väder och ovanligt låga fyllnadsgrader i vattenkraftsmagasinen i Norge och Sverige. Jämfört med förra vintern har kärnkraften producerat på en hög nivå. Bland annat detta har inneburit att de extremt höga priser som vi hade i början av förra året inte upprepats. Grunden för en god försörjningstrygghet är väl fungerande energimarknader som bidrar till ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Samtidigt som ny elproduktion nu byggs sker också en kraftig förstärkning av elöverföringsnätet - både inom Sverige och mot våra grannländer - för att säkerställa vår elförsörjning. Flera gör bedömningen att Sverige i framtiden kommer att ha ett överskott på el. Trots att jag tycker att elmarknaden i huvudsak fungerar finns det flera saker som kan förbättras. På regeringens bord finns ett antal förslag som innebär både förbättrad funktion på elmarknaden och ökad insyn. Det handlar till exempel om förslag om ökad förbrukarflexibilitet genom att ge möjlighet till timvis elmätning för fler kundgrupper. Därmed skulle det bli enklare för elkonsumenter att se när elen är som dyrast respektive billigast, vilket ger ytterligare möjligheter till anpassning av konsumtionen och därmed sänkta elkostnader. Det finns därtill förslag kring hur introduktionen av småskalig elproduktion ytterligare skulle kunna främjas. Dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. När det gäller nättarifferna som Carina Ohlsson tar upp kommer jag att väldigt noga följa vilket utfall den nya regleringen som träder i kraft vid årsskiftet kommer att få på kundernas elnätsavgifter. Om den nya regleringen skulle visa sig leda till omotiverade höjningar av elnätsavgifterna för kunderna kommer jag att vidta lämpliga åtgärder. Så till Jens Holms frågor om solenergi. Solvärme utgör en växande andel av Sveriges energiförsörjning. Sedan 2000 har det funnits ett stöd för att installera solvärme i bostäder och bostadsanknutna lokaler. Sedan år 2008 omfattas även andra solvärmetillämpningar av stödförordningen. De senaste åren har kostnaderna för inköp och installation av solvärme sjunkit. Tekniken börjar nu bli så konkurrenskraftig att en successiv utfasning av stödet är möjlig. Stödet för installation av solceller infördes år 2009 och gäller för alla typer av nätanslutna solcellssystem. Stödet syftar bland annat till att öka användningen av solcellssystem och att minska systemkostnaderna. Statens satsningar för ny teknik ska fokusera på mindre mogna tekniker i ett utvecklingsskede. I budgetpropositionen för 2011 förlängdes därför stödet för installation av solceller genom att 60 miljoner kronor anvisas för år 2012. Det är också viktigt att skapa goda förutsättningar och minimera hindren för en fortsatt utbyggnad av solenergin i Sverige. Regelverket för små elproducenter har därför förenklats genom att de slipper att betala för mätning och rapportering av den el som matats in på nätet. Som jag tidigare nämnt finns därtill förslag kring hur introduktionen av småskalig elproduktion ytterligare ska kunna främjas. Dessa förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar för svaret från näringsministern även om jag inte är nöjd med detsamma. Jag tycker inte att man kan se att de förslag som ministern har tagit upp verkligen kommer att göra att man känner sig tryggare som konsument. El är ingenting som man kan välja bort utan det är någonting som man måste ha och också måste betala för. Det har gjorts stora undersökningar av hur konsumenterna uppfattar elpriset och av vad man oroar sig för. 40 procent oroar sig väldigt mycket just för elpriset och för att den transparens inte finns som ministern säger att hon vill se. Jag skulle vilja höra lite mer om vad man tänker sig. Förra året höjdes priset till konsumenten med 24,5 procent. Som jag skriver i interpellationen och som ministern tar upp finns det olika anledningar. Det har dessutom varit kalla vintrar. Det är klart att det kan vara en anledning till att mer el förbrukats. Energimarknadsinspektionen säger att elhandeln har flyttat över riskerna avseende sina inköp av el till konsumenten. Detta är inte godtagbart. Man måste ännu mer se över det här och se hur det kan regleras. Bland annat detta skulle jag vilja höra ministern utveckla mer. De 24,5 procenten betyder en ökning med 8 miljarder kronor, något som lyfts över till konsumenten. Hur kommer utvecklingen framöver att se ut? Det här är en del. Vidare har vi det som ministern tar upp när det gäller nätpriserna. Sett på längre sikt - kanske egentligen även på kort sikt - ska man, sägs det, ha ett större samarbete beträffande nätet. Hur kommer det att påverka priserna och nättarifferna? Jämfört med Europa har en del länder lägre avgifter än Sverige. Men jämfört med övriga länder i Norden ligger Sverige inte bäst till prismässigt. Jag har sett en del av det ministern har skrivit. Men jag har uppfattat att det mer är Maud Olofsson i egenskap av Centerns partiledare som gjort en del utspel bland annat kring skatteväxling och elpriser. Jag har också sett förslag om att reglera elhandelsbolagens prissättning när det gäller tillsvidarepriser. Jag kan inte uppfatta om det är regeringsförslag eller om det är förslag från Centerpartiet. Om det är regeringens förslag eller inte har stor betydelse. Det är 10-20 procent dyrare för de konsumenter som valt tillsvidarepris. Det kan motsvara så mycket som 4 000 kronor under ett år för de villaägare som har valt tillsvidarepris. För några veckor sedan kunde man i en omräkning se att det för många av dem som fick en skattesänkning beroende på jobbskatteavdrag jämnade ut sig. Samtidigt vet vi att väldigt många inte har fått jobbskatteavdrag, så 4 000 kronor blir en väldigt stor del av hushållets budget om de här pengarna ska tas direkt av det som man varje månad måste klara sig på. Lite mer svar om det skulle jag gärna vilja ha.

Fru talman! Jag vill tacka Maud Olofsson för svaret på våra tre interpellationer. Det är dock lite olyckligt att slå ihop tre viktiga interpellationer i ett enda svar. Det svar man då får blir lite rumphugget. Men det är bra att vi kan ha en debatt här och att vi kan ställa följdfrågor och gå på djupet med det som jag tycker är viktigt: solenergin. Vi vet att detta med solenergi runt om i världen är något som växer så det knakar. I EU-länderna står solenergin för ungefär 22 procent av all ny elinstallation. Solenergin är ett energislag som växer fortare än alla fossila energikällor. Nyligen aviserade Kina att man kommer att dra ned på sina kärnkraftssatsningar. Man kommer att satsa mer resurser på solenergi. I Tyskland, som väl är det ledande landet i Europa på området, sysselsätter solenergiindustrin ungefär 50 000 människor. En mängd värme och el produceras, inte minst till de tyska hushållen. I Sverige har vi ungefär lika goda förutsättningar som Tyskland att bli ett ledande land på solenergiområdet. Men jag tycker att det känns som att det ganska mycket står och stampar här i Sverige. Det finns ett väldigt stort intresse bland branschföreningar och i kommuner, småföretag, föreningar och så vidare. Många av dessa har dragit nytta av statens riktade stöd. Jag tror att många drog en lättnadens suck när de läste de borgerliga partiernas valmanifest i fjol. Där stod det att man ville ha ytterligare insatser för att stimulera utvecklingen av solceller och solvärme. Det står på s. 37 i det borgerliga valmanifestet. Men vad gör nu regeringen på området? Ja, från och med nästa år gäller att regeringen drar in hela riktade stödet till solvärmen. Tidigare har man aviserat att lite mer pengar ska läggas på solelen, men något långsiktigt stödsystem finns inte vare sig för solvärme eller för solel. Det tycker jag är djupt olyckligt. Regeringen riskerar att lägga en död hand över den industri för förnybart som nu håller på att växa fram i Sverige. Jag tror att alla hushåll, småföretag och föreningar som tidigare har dragit nytta av de bidrag som man kunnat få för att installera solvärme kommer att ha väldigt stora problem från och med nästa år. Jag tror att de blir väldigt besvikna. Många röstade kanske borgerligt just för att de borgerliga partierna i sitt valmanifest lovade att stimulera utvecklingen av solceller och solvärme. Jag vill att du, Maud Olofsson, berättar för oss om detta. Tycker inte du att det behövs ett långsiktigt system för stöd till både solvärme och solel? Och behöver vi inte ett planeringsmål för det här förnybara energislaget? Det här är sådant som vi i Vänsterpartiet - ja, jag tror att vi i alla rödgröna partierna - har föreslagit. Det vore väldigt bra om vi kunde hitta gemensamma lösningar. Men som det just nu ser ut föredrar regeringen att sänka skatter för höginkomsttagare och att dra in bidragen till sådan förnybar energi som solenergi. Det tycker jag är djupt olyckligt.

Fru talman! Närings- och energiminister Maud Olofssons svar på min interpellation väcker en del frågor. Näringsministern redovisar att den energipolitik som regeringen med två rösters marginal i förra riksdagen drev igenom är så framgångsrik. Det finns en hel del frågetecken kring det. Först och främst drevs politiken igenom då vi hade en majoritetsregering. Nu har vi en minoritetsregering. Vi vet inte hur stark överenskommelsen egentligen är i den nya riksdagen. Där har vi ett frågetecken. Ett annat frågetecken finns kring hur energifrågan hanterats. Jag har ställt ett antal frågor. Första frågan var om energiministern anser att det är klokt - om det är befogat med tanke på vad som hänt under senare tid, inte minst i Japan - att genomföra den utbyggnad av kärnkraften i Sverige som ni har kommit överens om. Nästa fråga var om regeringen avser att och vill ha en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Det görs olika uttalanden i det avseendet. Därför vore det väldigt bra om näringsministern ånyo kunde ge ett svar. Jag har noterat att regeringen ger olika besked. För några veckor sedan hade vi här i riksdagen en energipolitisk debatt. Andreas Carlgren företrädde då regeringen. Han hävdade att kärnkraften bara ska vara en parentes, medan representanter för de andra borgerliga partierna sade att det är väldigt bra att vi nu ges möjlighet att bygga ny kärnkraft i Sverige och att vi kan göra det med ny, modern, teknik så att vi kan exportera el till andra länder i Europa. Det var väldigt tydligt att det fanns en sådan uppfattning inte minst ifrån näringsutskottets ordförande. Då blir min fråga ånyo: Vad är detta för överenskommelse egentligen? Vad står den för? Det måste också vara lite felaktigt skrivet i svaret där det står att man kan ersätta kärnkraftsaggregat med nya. Det kan man inte. Man kan inte ersätta dessa reaktorer med nya, utan man måste bygga nya kärnkraftverk. Det enda man kan använda i de gamla är ställverket och kablar från Svenska Kraftnät. I övrigt är det helt nya byggnader och nya produktionsanläggningar som måste byggas upp. Därmed är det alltså ny kärnkraft som Centerpartiet uppenbarligen har ställt upp på i detta avseende. Om man fortsätter att driva linjen att kärnkraften ska byggas på nytt och ge ny energi i Sverige kan det inte vara någon parentes. Detta står emot det andra besked interpellationssvaret talar om, nämligen betydelsen av att kunna arbeta vidare med till exempel solenergi och i andra sammanhang, som näringsministern pratar om, bioenergi av olika slag. Om man satsar så väldigt kraftigt på ny kärnkraft innebär det nämligen att man tränger ut kapitalet från andra insatser för att ge möjligheter för Sverige att gå vidare till förnybara energikällor i stället. Vi har från Socialdemokraternas sida föreslagit att det om vi ska nå framgång i detta är väldigt viktigt att vi når en bred majoritet i riksdagen för en ny energipolitik som gör att vi kan komma ifrån kärnkraftssamhället och in i det nya samhället.

Fru talman! Vi har en historiskt bred energiöverenskommelse. Jag håller med Lars Johansson om att Sverige behöver och förtjänar en ännu bredare och ännu långsiktigare överenskommelse. Lars Johansson kallar det i sin interpellation för en blocköverskridande överenskommelse, men Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt har sagt att det på sikt inte ska vara något rödgrönt block. Jag är ändå väldigt glad att Lars Johansson och Socialdemokraterna för egen del är angelägna om att hitta långsiktiga lösningar. Socialdemokraterna har traditionellt värnat om den svenska, elintensiva industrin, och jag är övertygad om att LO och den övriga elintensiva industrin är väldigt glada över de besked som Lars Johansson nu kommer med. De förra diskussionerna om en blocköverskridande överenskommelse kanske inte havererade just på grund av socialdemokratins energipolitik. Jag tror att vi tillsammans med Socialdemokraterna kan få en trygg, säker och långsiktig elproduktion till konkurrensmässiga priser både för de svenska hushållen och för den svenska industrin. Carina Ohlsson tog också upp frågan om elpriser och bristande konkurrens på elmarknaden i sin interpellation. Vi vill ha fler elproducenter. Vi vill ha fler som investerar på den svenska energimarknaden. En långsiktig energipolitik är bra för Sverige. Lars Johansson tog i sitt inlägg upp den debatt vi hade i kammaren förra fredagen, där det bland annat sades att Centern har varit ledande för den svenska energipolitiken sedan 90-talet. Det är sant. Det riktades också från Vänsterpartiets sida kritik mot Centerns kanske bristande mål när det gäller förnybart. Jag håller absolut inte med. Det vi har sett, mina vänner, är att efter att Centern blev en del av den borgerliga majoriteten och faktiskt fick ta på sig ledartröjan på riktigt har den förnybara produktionen i Sverige vuxit med rekordfart. Till exempel satte svensk vindenergi rekord 2010, och vi ser i prognoserna för 2011 från branschorganisation Svensk Vindenergi att även detta år kommer att bli ett rekordår för svensk vindenergi. Det är tack vare att vi inom Alliansen har en bred energiöverenskommelse. Det är tack vare att vi står på tre ben när det gäller vår energiproduktion, och det visar att det är möjligt att nå höga mål inom det förnybara bara man har rätt verktyg. Det har vi, och vi har en miljöminister och en näringsminister som väldigt tydligt har pekat ut i vilken riktning vi ska gå. Åter till en energiöverenskommelse: Jag välkomnar Lars Johanssons fråga i dagens interpellationsdebatt, och jag som moderat ser fram emot att kunna ge besked till de svenska, elintensiva industrierna och till de svenska hushållen att vi på sikt kommer att kunna ge ännu långsiktigare besked.

Fru talman! Jag tycker att detta är en väldigt viktig debatt. Anledningen till att jag lade ihop alla interpellationerna är att de hör ihop. Vi kan inte diskutera tårtbit för tårtbit, utan detta hör ihop. Jag vill också välkomna Lars Johanssons interpellation om samarbete, för jag tror verkligen att vi behöver långsiktighet. Den alliansöverenskommelse som finns och som har en majoritet i Sveriges riksdag har ändå gett dessa långsiktiga spelregler, och det är det som har fått fart på utbyggnaden av det förnybara. Är det så att Socialdemokraterna vill vara med i det - välkomna! Det har jag sagt, och den åsikten delar även mina kolleger. Jag tror att det för att skapa trygghet för basindustri och elkonsumenter också på lång sikt är viktigt att fler står bakom det. Det Lars Johansson säger i underton är att det finns en annan majoritet just nu, men det förutsätter ju att Socialdemokraterna är beredda att förhandla med Sverigedemokraterna om energipolitiken. Så långt ska vi väl ändå inte gå i detta sammanhang. När det gäller energipolitiken har vi under lång tid varit väldigt beroende av el också för uppvärmning i våra fastigheter. Det är inget bra sätt att lösa detta. Carina Ohlsson, jag tror att det finns saker man kan göra också på konsumentnivå för att få ned elförbrukningen. Till exempel kan man byta ut direktverkande el mot annan uppvärmning - det blir mindre och mindre - och också se till att energieffektivisera. 20 procent av vår förbrukning är våra lampor, och 18 procent av vår förbrukning är hemelektronik - bara för att nämna två stora delar. Energieffektiviseringsprogrammen är alltså också viktiga för att få ned elpriserna. En annan sak som är viktig att säga är att vi när vi ställer om till det förnybara kan fasa ut det som i dag kostar och förstör miljön, nämligen gas, kol och olja. Det är därför det vi gör nu, med mer förnybart och mer energieffektivisering, också är ett sätt att få ned elpriserna. Marknadsprissättningen innebär nämligen att vi ligger högt på elslagen som förstör miljön. Sedan skulle jag vilja säga: Det är klart att det kostar att göra denna omställning, men jag är i alla fall beredd att betala priset för att minska klimatutsläppen. Jag är beredd att betala det priset för att få fram kraftvärme och solenergi och för att bygga nät och så vidare. Vi kan inte ha en ordning där vi diskuterar elpriser på vintern och klimatfrågan på sommaren, utan vi måste diskutera detta samtidigt. Sedan är det så att ju mer vi bygger ut den nordiska elmarknaden, desto fler får vi som producerar. Det är också bra för konkurrensen. Vi har på nordisk basis kommit överens om att ha en slutkundsmarknad 2015, vilket jag tycker är väldigt bra. När det gäller solvärme håller jag med Jens Holm om att det är en väldigt bra energikälla, och det är vind och sol som växer globalt just nu. Det är inte kärnkraft, utan det är vind och sol som växer. Vi har dock ett elcertifikatssystem som syftar till att få fram mest förnybar energi för våra pengar, och Jens Holms parti har stått bakom certifikatsystemets konstruktion. Jag tror att vi ska hålla fast vid det. Det började nämligen med kraftvärme, det blev vindkraft och det kommer att bli sol så småningom. Vi har kompletterat detta med en del stödsystem, och då tycker jag att principen måste vara att - precis som vi gjorde med miljöbilspremien - introducera ny teknik men inte ligga kvar med subventionssystem hur länge som helst. Det är därför solcellerna kommer härnäst. Gå in där det behövs i introduktionen och fasa sedan ut! Jag har också träffat en del företag som har precis denna synpunkt, att man inte ska ha denna typ av subventionssystem, och många är rätt tveksamma till dem för att vi stör marknaden. Därför: Introducera ny teknik, håll fast ett tag och se sedan till att marknaden klarar detta själva! Kort sagt kommer den gröna omställningen med allt det vi gör att bli bra både för klimatet och för att ha rimliga elpriser framöver.

Fru talman! Naturligtvis ställer jag upp på att det måste kosta, och det kommer det att göra, att ställa om samhället till klimatsmart och hållbart. Därför beklagar jag att man till exempel tog bort klimatinvesteringsprogram. Jag kommer precis från en konferens där 250 av landets kommuner är medlemmar, nämligen FAH Kommunerna och Miljön. Där säger man att man är bekymrad för att det som ändå var smörjmedel för många av de investeringar som nu sker kommer att avstanna i många kommuner när det handlar om biogasproduktion och dylikt. Det är sådant som verkligen skulle främja en omställning. Vi vet till exempel att fjärrvärmeutbyggnaden inte gjorts av sig självt, utan där fanns ett nationellt intresse för att ställa om till mer klimatanpassat. Det är lätt för oss, för både jag och näringsministern är högavlönade, men det är inte lika lätt för en ensamstående mamma som jobbar deltid att säga: Ja, ja, klaga på elpriserna på vintern och klimat på sommaren. Hon har inte valmöjligheter. Det har gjorts en undersökning bland konsumenter om vilken kostnad de oroar sig mest för. Det är just elpriserna. I en artikel som jag nyligen läste av Maud Olofsson - nu är det inte alltid en själv som sätter rubriken - var rubriken "Elpriserna måste regleras för att skydda konsumenterna". Det tycker jag också. Det är oerhört viktigt, och det är viktigt att man ger incitament och följer prisutvecklingen. Jag tror inte att det finns prognoser som visar på att elpriserna kommer att vare sig stabiliseras eller gå ned. För många finns det heller ingen möjlighet att själva påverka om man till exempel bor i en hyresrätt och skulle få ROT-bidrag för att det är mindre åtgång av energi. Det är någonting som regeringen inte vill se. Det finns inte alltid så stora möjligheter för den enskilda konsumenten att påverka. Vi hörde i ett inlägg här om att man ska öka konkurrensen mellan de olika energibolagen. Ja, det låter sig sägas, men vi har inte sett det. Det kan vara bra att ministern utvecklar mer hur man gör det. Samtidigt som vi ser prishöjningarna och oron för konsumenterna kan man se andra rubriker i medier - att de som producerar energi får både bonusar och förmånliga pensionsavtal. Det är klart att det känns som en oerhörd orättvisa. En del skor sig, för det är samma pengar som någon annan har betalat in. Då kan det vara, inte direkt men indirekt, från en ensamstående mamma som varje dag oroar sig för om det ska gå ihop och som inte har fått några stora jobbskatteavdrag och ser att det finns sådana som verkligen skor sig, med både fallskärmsavtal och bonusar, har höga löner och ser att företagen går väldigt bra. Man skulle önska att det statligt drivna Vattenfall skulle vara föregångare för att hitta modeller för en god omställning på klimatområdet och ett transparent system för att man ska se kostnaderna för själva elen och för nätet och hur de kommer att utvecklas. Det skulle man kunna använda i det statliga bolaget mer från ägarna.

Fru talman! Maud Olofsson nämnde elcertifikatssystemet förut. Jag instämmer i att elcertifikaten har varit bra på så sätt att de har drivit fram mycket förnybar energi. Med hjälp av elcertifikaten kommer vi att få 25 terawattimmar förnybar energi till 2020. Jag är rätt säker på att vi kommer att få det före 2020. Då är en fråga till energiministern: Är du beredd att utöka andelen elcertifikat så att vi inte står inför 2015 och redan har uppnått 25 terawattimmar? Det vore väl dumt. Nackdelen med elcertifikaten är att det är ett teknikneutralt system, som man säger. Alltså är det inte ett system som hjälper ny teknik att komma fram. Där behöver vi ett särskilt stöd för att den nya tekniken ska komma fram. Det är därför jag har ställt frågan om solenergin. Solenergin är inte särskilt gynnad av elcertifikaten. Det är de andra stora etablerade energikällor som tar certifikaten. Det är också därför Energimyndigheten, Boverket och branschorganisationen Svensk Solenergi i fjol lade fram ett konkret förslag på ett långsiktigt stödsystem för just solvärme. Jag tycker att det hade varit bra om regeringen hade tittat lite närmare på det. Det kostar inte särskilt mycket pengar, men vi behöver ett särskilt stödsystem för att stimulera den nya tekniken. Jag tycker att Maud Olofsson borde titta särskilt noga på det i ljuset av det jag sade tidigare, att det här var precis vad de borgerliga partierna gick ut med i valrörelsen. I ert valmanifest lovade ni ytterligare insatser för solceller och solvärme. Jag tycker att ni sviker alla de småföretag, alla de föreningar, alla de privatpersoner som trodde att man åtminstone under den här mandatperioden skulle kunna få fortsätta att få riktade stöd för att installera solvärme till sin förening, till sitt småföretag, till sitt hus. Jag vill åter fråga energiministern: Varför drar ni in det riktade stödet till solvärme när ni lovade under valrörelsen att ni skulle öka det? Och åter om elcertifikaten: Är energiministern beredd att öka andelen elcertifikat ifall vi ser att användningen av det systemet fortsätter att öka?

Fru talman! Jag lyssnade noga på vad statsrådet Maud Olofsson sade, nämligen att hon välkomnade Socialdemokraterna att delta i överläggningar om energipolitiken. Det tycker jag lät positivt. Jag utgår från att det i så fall är en öppen förhandling utan låsta mandat. Ett samtal som ska vara konstruktivt bygger på att man har en öppen utgångspunkt för diskussionen. När jag tittade på min interpellation och näringsministerns interpellationssvar kunde jag notera att Sverige enligt regeringen ska ha ungefär 25 terawattimmar i förnybar energi 2020. Vi har föreslagit 30 terawattimmar i förnybar energi till 2020. Det är inte så där väldigt stor skillnad. Men om den inriktningen ska kunna fullföljas krävs det naturligtvis att det sker en kraftsamling, att kapitalet går åt det hållet, att vi stimulerar vindkraft, solenergi, kraftvärmeverk och andra som kan bygga för att vi ska få fram förnybar el. Vi har skrivit mycket i den riktningen från Socialdemokraternas sida i både motioner och artiklar tidigare. Det är precis det vi vill också. Skillnaden är inte särskilt stor, vad jag kan se. Det finns en punkt som återkommer i debatten, och det är frågan om kärnkraften, som jag tog upp i mitt förra inlägg. Vad vi har sagt är att kärnkraften successivt ska fasas ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i takt med att vi får annan el. Vi är helt överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, även om Miljöpartiet inte är med i den här debatten, om att det handlar om att vi måste skapa ett överskott av el. Det är förutsättningen för att vi ska kunna klara att tillfredsställa de behov som finns i det svenska samhället. För vår basindustri och för hushållen är det centralt att det finns ett elöverskott. Vi är inte beredda att avveckla kärnkraften förrän vi har det. Däremot är det centralt för oss att kärnkraften ska vara en säker energikälla och att det, med tanke på vad som hänt under senare tid i samband med olyckan i Japan, kan göras mer i Sverige för att testa de nuvarande kärnkraftverken så att de går för fullt. Jag hade en diskussion med Maud Olofsson före jul om betydelsen av att de befintliga kärnkraftverken fungerar fullt ut och ger den el som de är avsedda att ge. Den tredje frågan handlar om ny kärnkraft. Energimyndigheten har presenterat prognoser, återkommande varje år, och sett att de olika insatserna för förnybar energi ger effekt. Varför ska man i ett sådant läge fatta beslut om att planera för ny kärnkraft i Sverige? Det är det som inte går ihop. Jag förstår liksom inte rent intellektuellt hur det resonemanget går ihop, om det inte är så att man ska bygga ny kärnkraft i Sverige för att exportera el till andra. Om det är det regeringen avser finns det en logik i det, men i annat fall finns det ingen logik i det, eftersom vi är på god väg bort från beroendet av kärnkraften i Sverige. Jag tycker fortfarande att regeringen är svaret skyldig. Varför håller man så hårt fast vid denna energikälla, när den också har visat sig innehålla väldigt stora risker som man ska ta på allvar? Och vi har ännu inte klarat av slutförvaringen av det utbrända bränslet.

Fru talman! Subventioner är inte bra. Subventioner kan vara väldigt opålitliga, och de är inte speciellt långsiktiga. De är också beroende av statskassan. Därför är elcertifikatssystemet ett väldigt bra system. Det är ett marknadsbaserat system, och det betalar sig självt. Det är inte bara systemet som betalar sig självt, utan det är också man själv som konsument som betalar systemet när man använder el. Men det är ett system som inte kommer i gungning när vi får kriser i statskassan. Jens Holm säger inte i sin interpellation vad han har för system i åtanke när det gäller subventioner. Jag kan berätta att i Spanien införde de ett feed in-system för solenergi. Det var ett mycket generöst system som snabbt blev mycket populärt. Resultatet blev tyvärr att pengarna som var beviljade via statsbudgeten väldigt snabbt tog slut, och det är ingenting som skapar långsiktighet. Det skapar ryckighet, och det är en ryckighet som gör att varken bransch eller konsument kan lita på systemet. När det gäller elcertifikatssystemet och hur det är utformat står vi just nu inför stora förändringar i elcertifikatssystemet i och med att vi ska införa ett gemensamt norsksvenskt elcertifikatssystem. Jag har pratat med branschföreträdare, bland annat för vindkraftsbranschen i Sverige, som tycker att det är väldigt positivt, för de ser framför sig en mycket större marknad där de kan utöka inte bara antalet vindkraftsverk utan också marknadsandelar. Därför är de väldigt positiva till det. Vi har också i elcertifikatssystemet infört vissa check points där vi går igenom elcertifikatssystemet för att se om det fungerar, om det är brist på elcertifikat eller om det är kvoter som inte är bra. Första check point är inlagd till 2015. I Lars Johanssons sista inlägg säger han att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om kärnkraftsavvecklingen. Då undrar jag om de också står bakom Miljöpartiets senaste förslag om att stänga ned två reaktorer före 2014.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att det vi gör är långsiktigt och generellt. Jag har precis varit i Abu Dhabi och varit med och bildat den nya organisationen för förnybart, en global organisation med 150 länder. Man har då tittat på Sverige för att se vad det är vi har gjort som har varit lyckosamt. Vi har koldioxidskatt och elcertifikat, generella styrmedel som har styrt åt rätt håll. Jag vill påminna Carina Ohlsson om att en viktig del för att vi har fått mycket fjärrvärme har faktiskt varit koldioxidskatten och elcertifikaten, men framför allt koldioxidskatten. Det är väldigt viktigt att vi håller fast vid det höga och ambitiösa målet med tydliga och generella styrmedel som får fram bra el och energi men också håller nere priserna. Det är jättemånga hushåll som har problem, det inser jag också. Men vad är svaret till dem? Ja, svaret kan inte vara att stänga kärnkraften före 2014, som Miljöpartiet har sagt och som nu Lars Johansson hakar på, utan svaret måste vara: Bygg ett tredje ben, öka antalet producenter, se till att konkurrensen förbättras, bygg ut den nordiska elmarknaden, jobba med energieffektivisering. Det är det som är svaret också till elkunder som står där och är förtvivlade. Jag vet att om vi kan ta bort kol, olja och gas från vårt system när det är som kallast får vi ned elpriserna. Det är det som är poängen. Men det är också så att i en övergång kostar det att bygga elnät och att bygga den nya produktionen. Jag tycker också att bolagen borde informera bättre till kunderna. Det är helt givet. Jag tycker att de borde ha energieffektivisering som en produkt, och det är några som har det. Låt mig nämna EON som nu har 3 000 kunder som i realtid kan se i sina mobiltelefoner hur mycket el de förbrukar. Jag tror att det är extremt viktigt att ge information till kunderna så att de kan se det. Då kan man inte vifta bort energieffektivisering, för det är det bästa sättet att hålla nere kostnaden, men det är också klimatsmartast. När det gäller solenergi är det klart att vi ska ha det som en del av vår energimix. Men jag tror också att det är viktigt att när vi bestämmer oss för ett certifikatsystem måste vi orka hålla fast vid det. Jag möter nu mina europeiska kolleger som drar ned på sina olika feed in-system och sina subventioner, därför att de inte klarar dem när det är bekymmer med finanserna. Nu har vi det bra ställt i Sverige, men trots det är det bra att ha marknadsbaserade system som ger långsiktighet och hållbarhet. Jag tror också att det är viktigt att se framför oss vad vi gör globalt. Smarta elnät är ett gemensamt projekt som vi har nu inom den globala organisationen Irena. Vi jobbar med att se till att bygga ut mer förnybart och samarbetar kring forskning på förnybar energi, vilket är väldigt viktigt. Till sist, Lars Johansson, står det i energiöverenskommelsen att vi förlänger kärnkraftsparentesen, det vill säga att det är en parentes. I energiöverenskommelsen står det att vi ska minska beroendet av kärnkraften, och det är precis det vi gör. Om Socialdemokraterna nu inte stöder Miljöpartiet som ska stänga kärnkraften direkt - och det tror jag inte att ni gör - finns det en möjlighet för Socialdemokraterna att vara med på det. Ni har ju sagt väldigt länge att ni ska stänga kärnkraften, men det har då aldrig hänt under er tid med undantag av Barsebäck. Vi kommer att ha ett elöverskott på sikt. Men hur såg det ut i vintras? Hade vi kunnat stänga kärnkraften i vintras? Svaret är nej. Vi är så beroende av kärnkraft i dag att det inte går. Lura inte kunder och konsumenter något sådant! Ska man kunna fasa ut kärnkraften måste man fasa in någonting annat, och det är det vi håller på att göra just nu. (Applåder)

Fru talman! Man kan undra vem som lurar vem här. Jag undrar varifrån ministern har fått informationen att vi socialdemokrater ska stänga kärnkraftverk 2014. Nu är det antagligen Lars Johansson som kommer att svara på frågor om detta och om elpriser. Samma sak är det med att vi viftar bort energieffektiviseringar. Det är nog så att vi har fler förslag på energieffektiviseringar när det handlar om boende och annat än vad regeringen har, så varsågod att ta del av våra förslag så kanske det kan bli en ännu mer effektiv regering även på detta område. Man tar upp att det är jättebra med generella lösningar som koldioxidskatt och att de har bidragit en del till att fjärrvärmen utvecklades. Ja, det är bra förslag. Det tycker naturligtvis också vi socialdemokrater. Elcertifikat - ja, det är också bra. Men samtidigt har man tagit bort en del andra incitament, till exempel klimatinvesteringsprogram, och inte kommit med något motsvarande mer än till de större städerna när det handlar om hållbar stadsutveckling. Det här är många små kommuner väldigt oroade över. Det tror jag också kan vara en fråga för Centerpartiet att ta till sig. Utvecklingen av elpriserna följer inte annan kostnadsutveckling. Flera myndigheter och andra som har granskat den har också sagt att elkostnadsutvecklingen verkar orimlig, eftersom den inte är jämförbar med annan prisutveckling. Det skulle jag vilja att näringsministern mer tar till sig - det finns en så stor oro bland konsumenterna - om man verkligen vill stå på konsumenternas sida. Ministern lyfter fram EON som ett gott exempel. Det är synd att inte Vattenfall är ett lika gott exempel.

Fru talman! Närings- och energiministern säger nu klart och tydligt att solvärmen inte kommer att få mer riktade statliga stöd, trots att de borgerliga partierna sade det i sitt valmanifest. Det är bra att det sägs klart och tydligt, men ni borde ha varit uppriktiga och sagt det redan i valrörelsen. Nu känner sig nämligen hushåll, småföretag och föreningar lurade eftersom ni nästa år drar in hela stödet. Maud Olofsson talar om elcertifikatssystemet, och egentligen är det okontroversiellt. Jag ställde en konkret fråga: Är närings- och energiministern beredd att öka andelen elcertifikat i systemet om vi redan 2015 har uppnått 25 terawattimmar förnybar el? Vi i Vänsterpartiet är för att utveckla systemet, så här finns ingen motsättning. Det är snarare så att vi är betydligt mer ambitiösa. Problemet med elcertifikatssystemet är att det är teknikneutralt. Den nya tekniken vinner inga direkta fördelar eftersom vattenkraften och andra energikällor tar de största andelarna av elcertifikaten. Det är därför vi behöver långsiktigt riktade stöd till solenergin, precis som Boverket, Svensk Solenergi och Energimyndigheten har sagt. Eftersom Maud Olofsson har ett inlägg kvar vill jag passa på och ställa en fråga om kärnkraften. En del av er överenskommelse är att inte en krona ska betalas ut i statliga subventioner till kärnkraften. Det är bra. Samtidigt har Sverige, enligt Sveriges Radios Ekot den 5 april, betalat ut 70 miljoner kronor till fransk kärnkraftsforskning. Hur rimmar dessa 70 miljoner kronor med utfästelsen att inte en krona ska gå till direkta subventioner till kärnkraften?

Fru talman! Kom ihåg en sak, Maud Olofsson! Det finns bara en regering som har stängt kärnkraft, och det var den socialdemokratiska regering som stängde Barsebäck 1 och 2. Vi ska vara glada för det eftersom det låg i en befolkningskoncentration. Jag undrar var som hade hänt i dag om det inte hade gjorts - detta med tanke på den debatt som har varit under senare tid. Centerpartiet medverkade också vid det tillfället. I sak tror jag att vi har ganska stor samsyn när det gäller kärnkraftens framtid i Sverige. Vi vill avveckla den. Maud Olofsson sitter dock fast i den borgerliga regeringens energipolitik. Tittar man på de andra alternativen sjunker kostnaden för den förnybara elproduktionen genom att fler och fler bygger och fler och fler deltar i processen; man lär sig hela tiden, och det blir en lägre kostnad. Vindkraften på land är konkurrenskraftig med kärnkraften. Andra förnybara elproduktionstekniker som vi kan använda oss av, till exempel solceller, blir alltmer framgångsrika. Även om vi i Sverige inte haft den utveckling vi hade hoppats på och mycket av utvecklingen finns i andra länder i Europa finns det goda möjligheter också för Sverige att finnas med. Ny kärnkraft är oerhört kostsam. Man kan bara titta på det finska exemplet som ännu inte är färdigt. Därför förstår jag inte varför man biter sig fast i att det är så viktigt att ge möjlighet att bygga nya kärnkraftverk i Sverige när vi inte behöver.

Fru talman! Låt mig ännu en gång få tacka för diskussionen. Jag tror att det är viktigt att vi försöker hålla ihop allt. Talar vi tårtbit för tårtbit, alltså klimatfrågan för sig, elpriser för sig, subventioner för sig och styrsystem för sig blir det omöjligt. Det måste vara en riktning på det man gör. Det är därför som det tredje benet i elförsörjningen är så viktigt. Om vi fortsätter att vara så beroende av kärnkraft och vattenkraft som vi är i dag kommer vi inte att klara försörjningstryggheten. Men man kan heller inte stänga kärnkraften i morgon, för då höjs elpriserna. Hade vi haft samma situation i vintras som vi hade i fjol hade vi behövt importera väldigt mycket el. Vi har gjort det i alla fall, men tack vare att kärnkraften har gått som den har gjort har vi klarat det. Vill man fasa ut och minska beroendet, vilket vi har sagt i överenskommelsen att vi ska göra, måste man successivt bygga ut det förnybara; och det gör vi. Vindkraften har slagit rekord med fyra terawattimmar; det har aldrig hänt förut. Nu kan vi äntligen se en utveckling åt det gröna hållet. Vi ska använda skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. Vi talar om att konsumenter och kunder dignar under bördor. Till Vänsterpartiet och andra som bara ser till utgifter kan jag säga att det kommer att bli bördor för låginkomsttagare och ensamstående mödrar. Det gäller att göra rätt saker så kostnadseffektivt som möjligt. Jag hävdar att både elcertifikatssystemet och koldioxidskatten är de mest effektiva systemen för att styra åt rätt håll. Vi kommer absolut att behöva kontrollera el- och energimarknaden fortsättningsvis också. Vi måste hålla tummen i ögat på våra producenter, och dem som bygger nät. Det är därför vi har kontrollmyndigheter. Det finns anledning efter vintern att fundera över vad vi kan göra ytterligare för att stärka konsumenternas roll på denna marknad. Det tror jag att vi alla är överens om, för det avgör i grunden konsumenternas tilltro till el- och energimarknaden.