Elområden, kärnkraftsavveckling och prisskillnader

Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig

om jag är beredd att nu ändra elområdesindelningen för att minska risken för prisskillnader mellan elområdena

om jag är beredd att - enligt det utredningsförslag som tidigare presenterats - nu uppdra åt Svenska kraftnät att garantera minimikapaciteten mellan elområdena för att minska risken för prisskillnader mellan dem

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

om jag är beredd att sänka effektskatten på kärnkraft för att undvika en situation där fler kärnkraftsreaktorer avvecklas i förtid

vilka andra åtgärder jag är beredd att vidta för att dels minska risken för skenande elpriser generellt, dels minska risken för prisskillnader mellan elområdena.

Jag vill börja med att tacka för frågorna kring elmarknaden. Det är viktiga frågor för Sveriges konkurrenskraft, såväl nu som i framtiden.

Vad gäller de inledande frågorna om elområden anser jag, precis som den tidigare energiministern och den tidigare regeringen, att Sydvästlänken först bör sättas i drift, även om den är försenad, och effekterna av denna analyseras innan eventuella marknadsingrepp kan vara aktuella.

Den långsiktigt bästa åtgärden för att eliminera eventuella prisskillnader mellan elområden är att förstärka överföringskapaciteten. Det vore att göra saker i fel ordning att först göra ett ingrepp på marknaden och sedan invänta idrifttagandet av Sydvästlänken.

Jag kan därtill konstatera att vi sedan flera år har generellt låga elpriser i Sverige och att prisskillnaderna mellan elområdena regelmässigt varit små. Mot denna bakgrund avser jag för närvarande att inte vidta några ytterligare åtgärder. Jag kommer dock noggrant att följa utvecklingen för att kunna agera om så bedöms nödvändigt.

Regeringen följer noggrant frågan om kärnkraftens lönsamhet. Regeringen ser behoven av stabil tillgång till el. Denna fråga är viktig i energisamtalen, också mot bakgrund av kärnkraftsägarnas signaler om att fler reaktorer än de fyra aviserade har lönsamhetsproblem.

Det var just mot bakgrund av de stora förändringarna inom energisektorn som regeringen redan i mars 2015 tillsatte en energikommission. I direktiven till Energikommissionen framgår att det ska göras en översyn av energipolitiken som omfattar långsiktiga förutsättningar för produktion, överföring, lagring och användning av energi.

Arbetet tar ett systemperspektiv för att säkerställa ett hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med trygga leveranser av energi. I det arbetet ingår alltifrån att se över förutsättningarna för de enskilda kraftslagen till att genomlysa hela marknadens utformning. Alla de stöd, skatter och regler som hänger samman med energisystemet är uppe för diskussion inom ramen för Energikommissionen.

Vår viktigaste uppgift är att skapa en bred politisk uppgörelse som långsiktigt säkrar Sveriges elförsörjning på ett sätt som gynnar såväl den svenska industrin och svenska hushåll som miljön och klimatet. Regeringen avser att diskutera med övriga partier i Energikommissionen hur detta kan genomföras.

Fru talman! Jag tackar energiministern för svaret.

I den tidigare debatten kom vi in en del på frågor om energibalans kontra effektbalans. Det är intressant eftersom den interpellation som jag har ställt och som berör elområden, som kanske är huvudfrågan, handlar just om effektbalansen och problemen med denna i södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett välkänt problem som har funnits länge. Problemet förvärrades dramatiskt när de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck avvecklades 1999 och 2005. Sedan har vi fått den elområdesindelning som gör att priserna nu kan vara olika i olika delar av landet. I den södra delen av Sverige, där det är ont om produktion men där man har en hög konsumtion av el, får man lätt effekten att priserna drar iväg.

Situationen förvärrades tydligt i januari. Vi kunde under några dagar se att prisskillnaden var högst signifikant. I södra Sverige var det under några dagar mer än dubbelt så dyrt som i norra Sverige.

Det är tydligt att det finns ett problem. Att problemet riskerar att förvärras när ytterligare kärnkraftsreaktorer avvecklas står också helt klart. Samtliga kärnkraftverk befinner sig i elområde 3, det vill säga nära elområde 4, som är hårdast utsatt i dag, och det kommer att förvärra problemen.

Energiministern säger i sitt svar att det vore att göra saker i fel ordning att först göra ett ingrepp på marknaden och sedan invänta idrifttagandet av Sydvästlänken - detta som en förklaring till varför han inte vill agera just nu. Därmed får ministern det att låta som om det är en fri och oreglerad marknad där han helst vill undvika att gå in och störa.

Men problemet, fru talman, är att det inte stämmer. Det finns få marknader som är så hårt reglerade och påverkade av politiska beslut som energimarknaden. Det är således politiska beslut som har skapat den bekymmersamma situation vi nu ser i Sydsverige.

Stängningen av de två reaktorerna i Barsebäck, som jag nämnde tidigare, drevs igenom av socialdemokratiska regeringar 1999 och 2005. Det var politiska beslut som förvärrade situationen och den effektbrist som redan fanns i södra Sverige. Det skedde utan att några beslut fattades som kunde lösa problemet, trots att det varit känt i flera decennier.

När energiministern säger att han inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med hänvisning till att han inte vill göra ingrepp på marknaden tycker jag att det är en ganska märklig och bakvänd logik.

Jag ser det så här: Om det hade varit en fri marknad hade jag förstått att ministern vill avvakta och undvika att lägga sig i och störa marknaden, men på en marknad där det är just politiska beslut som har skapat en orimlig situation där hushåll och företag i södra Sverige nu får betala dyrt är det direkt ansvarslöst att inte vara beredd att agera för att åtgärda problemet.

Det är politiska beslut som har skapat problemen, och det krävs politiska beslut för att åtgärda dem. Det finns förslag till lösningar, som jag redogör för i interpellationen. Som jag ser det är det bara för energiministern och regeringen att sätta igång. Det finns färdigutredda förslag, och regeringen skulle om den ville kunna agera omgående för att lösa problemen eller åtminstone minimera dem.

Min direkta följdfråga till energiministern är: Varför vill inte regeringen och energiministern agera för att genom politiska beslut lösa de problem som skapades av politiska beslut i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet?

Fru talman! Låt mig inledningsvis säga att jag håller med Jonas Jacobsson Gjörtler om att det inte är bra att konsumenter möter olika priser, åtminstone inte långsiktigt. Jag, liksom den tidigare moderatledda regeringen, anser att en förstärkning av överföringsförmågan är den bästa lösningen för att jämna ut prisskillnaderna i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jonas Jacobsson Gjörtler säger att det är politiska beslut. Ja, det är det i allra högsta grad. Inte minst är det överstatliga politiska beslut. När prisområdena infördes under den förra regeringens tid var det inte därför att vi politiskt beslutade det i denna riksdag, utan det skedde efter kontakter mellan Svenska kraftnät och EU-kommissionen, som ansåg att man bröt mot den inre marknaden.

Såtillvida är detta ingen ny fråga. Det är heller inte nytt att den diskuteras i denna kammare. Jag har roat mig med att titta igenom hur debatten här har låtit. När vi socialdemokrater var i opposition ställde vi sådana här tuffa interpellationer till den dåvarande regeringen. Även då var Jonas Jacobsson Gjörtler aktiv i debatten. I en interpellation från tisdagen den 29 november 2011 argumenterade han exakt som jag nu har gjort, för det var precis så den förra regeringen argumenterade.

Såtillvida kan vi inte vara hur ansvarslösa som helst, eftersom vi båda har argumenterat på ungefär samma sätt. Det är detta som är det praktiskt rimliga och som vi kan förena med de regler som gäller i Europeiska unionen.

Jag ska citera interpellanten, för jag tycker att det som han sa i interpellationsdebatten var väldigt klokt: "Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man försöker skrämma upp invånarna i södra Sverige genom att överdriva effekterna. Prisskillnaderna kommer inte att vara stora hela året. De kommer kanske inte ens att finnas under hela året."

Det är sant. Jag tycker att det var klokt resonerat då. Jag tror också att det är viktigt att vi nu jobbar gemensamt, inte minst inom Energikommissionen, för att bygga ut överföringskapaciteten så att vi inte behöver ha olika prisområden i vårt land.

Jag tycker att vi i grund och botten långsiktigt ska eftersträva att elektricitet ska flöda över i alla delar av landet så att vi kan ha ett och samma pris för elektricitet. För att detta ska kunna förenas med de politiska beslut som Jonas Jacobsson Gjörtler tar upp krävs att vi gör något åt flaskhalsarna.

En del arbete är igång. Svenska kraftnät har dessutom ökat sina ambitioner när det gäller investeringar i näten. På sikt hoppas jag att vi kommer dithän att både Jonas Jacobsson Gjörtler och jag kan bli glada åt att vi inte har prisskillnader och därmed olika priszoner i vårt land.

Herr talman! Tack, energiministern! Jag får ge energiministern att det är lite fyndigt när man kan leta upp gamla anföranden, ta upp vad som har sagts i tidigare debatter och vända det mot debattören. Man ska väl dock komma ihåg och konstatera det är en hel del som har hänt sedan dess.

Till exempel genomförde alliansregeringen den snabbutredning som jag har nämnt i en motion, och jag har också i interpellationen tagit upp de förslag som presenterades. Alliansregeringen såg alltså de här problemen och gjorde något. Man lät snabbutreda förslag för att man skulle kunna göra något åt dem. Det är det som gör att det nu finns färdiga förslag som den nuvarande regeringen skulle kunna använda för att försöka lösa detta. Men energiministern vill inte det utan säger att det är bättre att avvakta. Jag tycker att det är lite olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan vara helt överens om att det långsiktiga problemet löses bäst genom att man bygger ut överföringskapaciteten; därom är vi helt överens. Frågan handlar inte så mycket om det, om det långsiktiga, utan snarare om problemen på kort sikt. Där ser vi att läget snabbt riskerar att förvärras. Vi har redan sett att prisskillnaderna ökar. Jämfört med hur det har sett ut tidigare verkar det som om det är större känslighet i systemet redan nu. När kärnkraftsreaktorer börjar avvecklas kommer problemet sannolikt att förvärras ytterligare. Vi har dessutom en kabel till Baltikum som tas i drift inom kort. Den kommer sannolikt under en större del av tiden att vara en kabel där vi exporterar el. Den försämrar alltså effektbalansen i södra delarna av Sverige, i område 3 och område 4, där kabeln ansluter.

Detta understryker bara att det är mer angeläget nu än någonsin att göra något åt det här problemet.

Jag vill gärna säga att jag tycker att det var en dålig modell redan från början. Det stämmer inte som energiministern säger att det är överstatliga beslut att göra just på det här viset. Det var så att EU-kommissionen krävde att Sverige skulle göra något annat än det man gjorde då, det vill säga vrida av strömkranen till Danmark när det blev problem - det fick man inte göra av konkurrensskäl. Men EU-kommissionen sa inte att man skulle göra precis så här - dela in Sverige i fyra elområden - utan det var en modell som valdes av Svenska kraftnät.

Jag har hela tiden tyckt att det var en dålig modell, vilket jag också har framfört, bland annat, tror jag, i de debatter som energiministern hänvisar till. Det hade gått att göra på andra sätt, till exempel på det vis som beskrivs i den snabbutredning som jag tidigare har refererat till.

I den utredning som gjordes när man från början diskuterade att alls göra en indelning i elområden sa man att man inte skulle göra en indelning i fyra områden på det sätt som sedan gjordes. Jag har aldrig lyckats få någon bra förklaring från Svenska kraftnät eller från någon annan till att det ändå blev på det viset.

Jag kan hålla med energiministern om att vi inte ska skrämma upp konsumenterna. Det finns ingen anledning att förstora eller förvärra problemen. Men det finns heller inte skäl att göra det motsatta, det vill säga att ignorera dem eller låtsas som om problemen inte finns. Vi ser att elprisskillnaderna mellan de olika områdena verkar öka. Det kostar pengar för hushåll och företag i södra Sverige.

Det finns sätt att lösa detta. Regeringen kan - om man vill. Min fråga till energiministern kvarstår: Varför är regeringen inte beredd att göra något för att lösa de här problemen?

Herr talman! Missförstå mig inte, herr ledamot! Det du sa tog jag inte upp för att använda det emot dig, utan jag håller med dig. Jag håller precis med om det du sa i den debatten. I grunden är detta inte bra. Men vi har dessa elområden just därför att Svenska kraftnät annars hade kunnat åka på rejäla böter. Jag är inte tillräckligt mycket expert för att kunna säga att detta är den mest optimala lösningen. Men det var detta man beslutade i den förra regeringen, och det är det vi har i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den förra regeringens hållning i den debatt som jag läste, den hållning som stöttades av ledamoten, var: Låt oss först bygga ut näten för att därefter bedöma om det behövs något ytterligare. Jag är inte alls främmande för att vidta ytterligare åtgärder. Men precis som den förra moderatledda regeringen skulle jag vilja avvakta att Sydvästlänken kommer på plats och se effekterna av den, för att därefter göra en bedömning, kanske till och med tillsammans, av vad vi behöver göra ytterligare för att minimera de här effekterna.

Det är precis som ledamoten säger: Med de besked som vi har om de äldsta 70-talsreaktorerna riskerar skillnaderna att öka. De beräkningar som finns från Energimarknadsinspektionen visar på att de kan öka från i dag i genomsnitt 1 öre per kilowattimme till 1,7 öre per kilowattimme.

Jag kan försäkra Jonas Jacobsson Gjörtler och dem som lyssnar på debatten att vi tar detta på fullaste allvar. Men precis som den förra regeringen resonerade och precis som Jonas Jacobsson Gjörtler resonerade är det viktigt att ta detta i rätt ordning så att det följer de regler som finns inom Europeiska unionen, som är grunden till att vi har den ordning som vi har i Sverige i dag.

Herr talman! Det gläder mig att energiministern håller med mig om att det i grunden inte är en bra lösning. Jag delar dock inte bilden av att Svenska kraftnät riskerade böter. Det hade man kunnat få om man inte hade gjort något alls. Men det fanns som sagt andra alternativ, och jag tror att man, om man hade valt en annan modell, hade kunnat lösa detta på ett sätt som inte hade skapat dessa stora prisskillnader. Därav följer angelägenheten av att göra något just nu.

Jag är väl medveten om att den tidigare regeringen hade positionen att det var klokt att avvakta utbyggnaden av Sydvästlänken. Det byggde på att vi såg att prisskillnaderna inledningsvis inte alls var särskilt stora. Sedan skulle man göra en bedömning av om det behövde göras något mer. Men jag tror att alla regeringar, oavsett partifärg, behöver vara beredda att göra omprövningar: Om läget i omvärlden förändras drastiskt måste politiken också våga förändras.

Här ser vi avgörande och viktiga förändringar. Vi ser att elpriserna redan drar iväg och prisskillnaderna ökar. Vi ser att kärnkraftsreaktorer är på väg att avvecklas i närtid. Om några år kommer problemet att förvärras genom att vi har ännu mindre elproduktion i södra Sverige. Vi vet också att den kabel som ansluts till Baltikum kommer att göra att mer effekt riskerar att försvinna ut ur landet, och då kommer prisskillnaderna sannolikt att öka - även när Sydvästlänken kopplas in.

Min enkla uppmaning till energiministern är: Se läget för vad det är! Läget har förändrats. Det är annorlunda än vad det var under den förra regeringen. Det gör att det är mer angeläget att agera nu än vad det har varit tidigare. Jag skulle önska att energiministern gick hem och än en gång gick igenom förslagen och en gång till överväger om det kanske inte är lämpligt att agera med det snaraste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Jonas Jacobsson Gjörtler, för en bra diskussion i en fråga där vi principiellt egentligen har samma hållning! Det handlar om att långsiktigt eftersträva att landet är ett enda prisområde och att agera för att bygga bort de flaskhalsar som finns i systemet så att detta kan förverkligas.

Den stora förändringen i dag gentemot när den förra regeringen satt är egentligen att elpriserna är betydligt lägre. Sverige är betydligt större nettoexportör av elektricitet. Visst kommer vi - förutsatt att inga åtgärder vidtas - att se en större skillnad. Enligt Energimarknadsinspektionen blir det i så fall en ökning från i genomsnitt 1 öre per kilowattimme till 1,7 öre per kilowattimme.

Jag kan försäkra ledamoten att jag kommer att följa den här frågan noga. Det gäller både vad som händer på marknaden när Sydvästlänken kommer på plats - den har ju, som ledamoten väl känner till, försenats något - och om det behövs ytterligare åtgärder på kort sikt. I så fall är jag inte alls främmande för att vidta åtgärder. Men låt oss göra saker och ting i rätt ordning. Det är den hållning som denna regering har, och det är samma hållning som den regering som ledamotens parti ledde hade.

Överläggningen var härmed avslutad.