Elleveranser i Norrbotten

Fru talman! Jag började nyss svara på Lars Beckmans förra interpellation. Jag vet inte vad Einstein hade sagt om det, men jag antar att ungefär samma citat hade varit applicerbart.

Fru talman! Lars Beckman har ställt tre frågor till mig. Den första frågan är vilken målsättning jag och regeringen har för att öka tillgången på förutsägbar och planerbar energiproduktion i norra Sverige. Den andra frågan är vilka åtgärder jag avser att vidta på kort sikt för att öka tillgången på planerbar leverans av el i Sverige. Den tredje frågan är vilken beräkning av ökningen av elbehovet i norra Sverige som har skett hos ansvariga myndigheter för att säkerställa att industriprojekt inte försenas på grund av brister i energiförsörjningen.

Jag vill inleda med att påpeka att regeringen fortfarande arbetar utifrån energiöverenskommelsen från 2016, vilken Lars Beckmans parti tyvärr valde att lämna. Därutöver kan jag konstatera att den nordiska elmarknaden är välfungerande med stor nettoexport av el från svenskt håll. Att Sverige kan erbjuda konkurrenskraftiga elpriser är viktigt för alla elförbrukare och helt avgörande för att vi ska vara en attraktiv plats för industrier. Det är därför glädjande att Sveriges medelstora och stora företag har de lägsta elkostnaderna i hela EU.

Vad gäller möjligheten att även i framtiden tillgodose elbehoven i Sverige ser jag flera lösningar, framför allt en utbyggnad av förnybar elproduktion och förstärkningar i transmissionsnäten för bättre elöverföring genom landet. Affärsverket svenska kraftnät har aviserat att man kommer att genomföra stora investeringar i transmissionsnätet framöver. Investeringarna under perioden 2022-2024 uppgår till totalt 23,3 miljarder kronor. Det kan jämföras med 8,4 miljarder kronor den senaste treårsperioden.

Det riksdagsbundna målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 gäller alltjämt. Det är ett mål och inte ett stoppdatum då kärnkraft ska förbjudas. Min bedömning är att de olika kraftslagen kompletterar varandra. Genom att öka andelen vindkraft kan vi diversifiera elmixen ytterligare.

Lars Beckman betonar planerbarheten i elproduktionen. För mig är det viktigast att Sverige har ett hållbart och kostnadseffektivt system med hög leveranssäkerhet där planerbarhet i elsystemet som helhet kan bidra. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk inför utmaningen att planera och bygga ut elnätet när stora projekt plötsligt dyker upp, vilket exempelvis belyses av de stora satsningar som LKAB och H2 Green Steel gör.

Det är dock självklart glädjande att Sverige är attraktivt för sådana företag, och regeringen arbetar för att fortsätta möjliggöra stora etableringar där lämpliga förutsättningar finns. Sådana industrisatsningar kan komma att minska de svenska utsläppen och bidra till stora utsläppsminskningar i andra länder genom exempelvis export av fossilfritt stål.

För att ytterligare underlätta det här arbetet tillsatte regeringen i december 2020 en samordnare för samhällsomdaning vid större företagsetableringar och expansioner i Västerbotten och Norrbotten. Samordnaren ska fungera som en länk mellan berörda aktörer och bidra till att de insatser som görs på nationell, regional och lokal nivå är koordinerade och kompletterar varandra på ett ändamålsenligt sätt.

Både Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet arbetar med scenarier för en stor elektrifiering av industri och transportsektor. För att bättre möta det ökande behovet av el har regeringen initierat en nationell elektrifieringsstrategi. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering i hela landet. I strategin tar regeringen ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering. En plan för att hantera eventuella hinder för en ökad elektrifiering kommer också att ingå.

Fru talman! Det var nog få som trodde att Sverige skulle hamna i en situation där många stora företag flaggar för elbrist. De senaste dagarna har vi kunnat läsa om elbrist i Göteborg, i Skåne och i Stockholm, där en Icabutik inte kan byggas ut på grund av elbrist. Och när riksdagens bilnätverk besökte en bilhandlare norr om Stockholm talade de om att de ska få laddstolpar någon gång under 2028.

Regeringens argument har varit att det är en fråga om överföringskapacitet, det vill säga att vi ska skicka el söderut från Norrland. Det kan man tycka. Men i bland annat Norrbotten sker nu väldigt många industriinvesteringar. I min gamla hemstad Boden ska det byggas ett stort fossilfritt stålverk, och då säger Svenska kraftnät att det behövs förstärkningar av nätet. I NSD kan man läsa - statsrådet kanske inte läser den särskilt ofta - att det i dag finns ett överskott på 3 000 megawatt. När de tre stora industriprojekten är igång samtidigt har de dock en medeleffekt på 9 000 megawatt, vilket motsvarar tre gånger överskottet. Det betyder alltså att strömmen nu ska gå från söder till Norrland eller Norrbotten. Då kan det behövas överföringskapacitet. Frågan blir bara vilken el som regeringen ska skicka upp till Norrbotten.

I Dagens Nyheter kunde vi nyligen läsa att det var elbrist här i Stockholm under ett dygn. Det fanns ingen ström att skicka till Stockholm, utan man fick klara sig med lokal produktion. Det som är viktigt för näringslivet är att det finns planerbar elproduktion. Det duger inte att elen tar slut eller att det inte finns el om det till exempel är väldigt kallt ute, vilket är vanligt uppe i Norrland.

Jag har frågat vad statsrådet och regeringen har för målsättning när det gäller att öka tillgången på förutsägbar och planerbar energiproduktion i norra Sverige. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta på kort sikt för att öka tillgången på planerbar leverans av el i Sverige? "Planerbar" är nyckelordet. En industri kan inte förlita sig på ström som kommer och går.

Fru talman! Är det inte så att hela regeringens energipolitik har fallit nu när man inte längre kan säga att det handlar om överföringskapacitet av el från norr till söder? Den som googlar namnet Ygeman och ordet "överföringskapacitet" kan se åtskilliga artiklar där statsrådet har sagt: Får vi bara till kraftledningarna från norr till söder kommer det att lösa sig för Pågen i Skåne.

Problemet är nu alltså det motsatta. Det behöver överföras el från södra Sverige upp till Norrland. Jag såg i går att man pratar om 20 000-30 000 nya invånare i Norr- och Västerbotten, tack vare de stora investeringarna. En batteritillverkare i Skellefteå gick också ut och talade om att de har fått en jätteorder från en tysk biltillverkare. De kommer såklart att behöva ladda batterierna med ström.

Om vi ska tro på den statistik som är framtagen innebär det att hela det överskott som har funnits kommer att behöva vändas. Det kommer att behöva tillföras el till Norrbotten. Det kommer att behöva tillföras el till Västerbotten. Det kommer att behöva tillföras el till de stora industrisatsningarna i Norrland. Då blir frågan: Hur ska regeringen tillföra energi till Norrbotten?

Fru talman! Låt mig först säga att det inte finns någon Icahandlare i norra Stockholm som inte har fått ansluta sig till elnätet, vilket har påståtts i DN. När Icahandlaren skickade in sin ansökan fick han besked om anslutning till elnätet. Där får alltså Lars Beckman - som vanligt, kanske man ska tillägga - kolla sina källor lite bättre.

Jag måste börja med en lägesbeskrivning som är snäppet mer verklighetsnära än den som Lars Beckman ger uttryck för. Sverige har rekordstora överskott på el. När Lars Beckmans parti styrde Sverige hade vi underskott på el och var tvungna att importera el från våra grannländer. Nu exporterar vi el till våra grannländer. Vi har aldrig exporterat så mycket el som vi gör nu, och vi har aldrig tryckt bort så mycket fossil energiproduktion som vi gör nu.

Vi har också ett väldigt konkurrenskraftigt elpris, EU:s lägsta för industri. God tillgång på el, stabila elnät och låga priser är de tre saker som tillsammans gör att företag som LKAB, H2 Green Steel och Northvolt investerar. Jag tycker att det är glädjande. Jag vill fortsätta att ha bra förhållanden för industri i Sverige, så att vi lockar till oss investeringar från andra länder. Men då krävs det inte bara att vi upprätthåller en hög nivå på elproduktionen, som måste öka kraftigt, utan också att vi har konkurrenskraftiga priser. Lars Beckman säger att industrin bara eftersträvar planerbarhet. Så är det nog inte. De vill naturligtvis veta att de kommer att ha el i den sekund de behöver den, men de vill också ha den till konkurrenskraftiga priser.

Vad investerar då industrin i? Industrin i Sverige är stora energiinvesterare. Ta Holmen, som Lars Beckmans partikamrater ibland håller fram i debatten! De har investerat i 127 vindkraftverk och 21 vattenkraftverk och kommer under de närmaste åren att kraftigt expandera sina investeringar i vindkraft. Hur mycket investerar Holmen i kärnkraft? Det väljer de att inte göra alls. Varför? Jo, därför att kärnkraftens kostnadskurva går uppåt, medan det förnybaras går nedåt.

Jag vill också ge Lars Beckman rätt i åtminstone två avseenden. För det första behöver Norrbotten och Sverige kraftigt öka sin elproduktion. För det andra kan elledningar användas i båda riktningarna. Gör man det får man den lägsta kostnaden för kunderna, eftersom man använder olika mycket el vid olika tillfällen.

Därför tillsatte jag i oktober en arbetsgrupp med uppgift att ta fram förslag till en elektrifieringsstrategi. Jag ser framför mig att vi inom kort kommer att redovisa resultat som innebär att Sverige ska sätta upp ett planeringsmål om kraftigt ökad energiproduktion och kraftigt ökad energianvändning. Då är det så fiffigt på en marknad att om det blir kraftigt ökad efterfrågan brukar också utbudet komma efter. Eftersom lönsamheten i svensk energiindustri är hög ser jag framför mig att det kommer att ske kraftiga investeringar i ny energiproduktion, precis som de senaste åren.

Fru talman! Jag citerar ur Dagens Nyheter: "Sören Englund i Täby suckar. - Vi kan inte bygga vår ICA-butik eftersom vi inte får nog med el, säger han på telefon. För fem år sedan började han planera en ICA Maxi-butik i expansiva Arninge i Täby strax norr om Stockholm. Att det skulle komma el ur kontakterna ansågs som självklart. . - Vi fick byggtillstånd men då kunde de inte leverera el." Om detta är löst nu är det väl gott så, men så stod det i alla fall i den här artikeln i Dagens Nyheter.

Jag antar att statsrådet Ygeman är en av få personer som inte läser Dagens industri, läser Göteborgs-Posten, ser på SVT, tar del av nyhetsflödet på nyheterna eller för den delen har direktkontakt med organisationer som Svenskt Näringsliv, Företagarna, Handelskammaren och andra som nu larmar om samma sak: Vi har hamnat i en situation där det inte finns planerbar el.

Självklart är vi överens om att vi ska ha rimliga elpriser. Men det är ju inte det som den här debatten handlar om.

Den som googlar olika namn i regeringen, till exempel statsrådet Anders Ygeman, kan se att hela lösningen på Skånes problem skulle vara att man förde över el från Norrbotten till Skåne. Men det kommer alltså inte att finnas någon el att överföra från Norrbotten till Skåne, fru talman, eftersom elen, precis som Anders Ygeman sa, måste gå åt andra hållet. Då kommer naturligtvis frågan: Vad är det för planerbar el som ska komma i ledningarna?

Det hjälper naturligtvis inte att ha elöverskott i juli om vi har elbrist en kall dag i februari. Detta vet naturligtvis alla, även statsrådet Ygeman. Det svenska elsystemet måste naturligtvis leverera varje sekund året runt, oavsett temperatur och oavsett behov, men det gör inte det svenska elsystemet på sikt. Så blir det väl kanske när man har en energipolitik som inte lever upp till vad som anstår ett industriland som Sverige. Det är därför jag skrivit denna interpellation om planerbar elproduktion. Nyckelordet är "planerbar".

Vi är alltså överens om att det är bra att ledningarna byts ut, så att vi kan skicka upp el till de fantastiskt stora industriinvesteringarna i Norrbotten och Västerbotten. Men varifrån ska elen komma, fru talman? Det vore intressant att höra. Vilken el är det som ska skickas upp i ledningarna? Vi vet att det är stor elbrist i Skåne. Alla har vi kunnat ta del av uppgifterna om den brödtillverkare som hade problem med sin utbyggnad. I Dagens industri har vi kunnat läsa om den stora brist som kommer att uppstå i Göteborg. Det kan alltså inte vara från Skåne eller Göteborg vi ska skicka upp el till Norrbotten. Dessutom har Stockholm elbrist. Varifrån kommer då elen som ska upp till Norrbotten och Västerbotten? Ska vi importera polsk el från olje- och kolkraft?

Då kan man säga att vindkraft är en lösning. I mitt län, Gävleborg, planeras omfattande havsvindkraft. Det är något som jag kan konstatera att de som bor efter kusten inte vill ha. De vill inte se sin livsmiljö förstörd av vindkraft. Det planeras dock väldigt lite vindkraft i Stockholm och i Stockholms skärgård, utan det är väl någon annanstans man ska bygga.

Mina frågor kvarstår. Varifrån kommer den planerbara el som behövs för de omfattande industriinvesteringarna i norra Sverige?

Fru talman! Först måste jag med ett litet leende på läpparna konstatera att Lars Beckman tycker att jag borde se mer på public service-tv och läsa Dagens Nyheter. Det är väl första gången Lars Beckman har uppmanat någon till det. Det finns säkert människor som blir glada av detta besked. Men det är väl som man säger: När fan blir gammal blir han religiös.

Det är någonting som skaver i Lars Beckmans perspektiv. År 2010 var Sverige på årsbasis starkt beroende av import av el. Då styrdes Sverige av Moderaterna. Nu, tio år senare, är vi en stor exportör av el. Vad drar Lars Beckman för slutsatser av det? Och vad drar han för slutsats av att vi samtidigt som detta har skett har minskat antalet reaktorer i landet?

Lars Beckmans tilltro till marknaden verkar inte speciellt stark. I stället för marknad verkar han vilja ha planer eller politiska beslut som ska peka ut vilka sorters kraftverk som ska byggas i vilka regioner. Är det verkligen så, Lars Beckman? Ska vi anta en femårsplan i kammaren för vilka kraftverk som ska byggas i vilka län? Jag tror att det vore en dålig ordning. Jag tror att politiken ska sätta i styrårorna och peka på målen. Sedan ska vi ha en kombination av politiska beslut och fri marknad. Det kommer att ge de bästa och billigaste lösningarna på sikt. Blandekonomi, skulle väl vara den bästa beskrivningen av det systemet.

Under de närmaste 20 åren kommer efterfrågan att öka kraftigt. I en ekonomi med marknadssignaler kommer då naturligtvis även utbudet att öka. Så har det också sett ut de senaste åren. Vi har kraftigt ökat utbudet av el i Sverige. Prognoserna framåt pekar på - hör och häpna, Lars - ökade överskott och inte på underskott, som vi hade under den moderatledda regeringen.

Lars frågar: Vilka kraftslag är det? Om vi lämnar vurmandet för femårsplaner tror jag att alla kraftslag kommer att öka sitt utbud och sitt bidrag till det svenska elsystemet. Om utvecklingen med kraftigt ökad efterfrågan på energi blir riktig tror jag att vi kommer att se ett ökat utbud av kraftvärme och ett ökat utbud av vindkraft till havs och på land. Vi kanske till och med kommer att se ett ökat utbud av kärnkraftsel i termer av förlängning och upprevidering av de tre reaktorer som är modernast.

Vi kommer att se mycket mer av lagring i systemen med hjälp av vätgas, batterier och elbilar. Vi kommer att se mycket smartare effektmarknader där vi kan använda befintlig ledningskapacitet och befintliga produktionsresurser mycket bättre än vad vi gör i dag. Varför är det så viktigt? Jo, det är för att vi ska kunna behålla ett konkurrenskraftigt elpris. Har vi inte god tillgång till el till konkurrenskraftiga priser försämrar vi Sveriges konkurrensförmåga. Då kommer vi inte att se de stora investeringar som vi nu ser i norra Sverige.

Jag förväntar mig tvärtom att vi kommer att få se fler av den typen av investeringar. Näringslivet och industrin i Europa ser att vi har god tillgång på el, konkurrenskraftiga elpriser och ett stabilt elnät, vad än public service måhända säger i Lars Beckmans version.

Fru talman! Det är glädjande att statsrådet också tar del av medier. Då kan inte den diskussion om elbrist som finns i Sverige vara okänd. Jag vägrar att tro att statsrådet är en av få personer i kammaren som aldrig har tagit del av rapporter från handelskammare, sett tv-inslag eller för den delen läst Dagens Nyheter.

Vi som har följt regeringens och statsrådets retorik har sett att argumentet som regeringen har använt om och om igen är att det bara skulle handla om överföringskapacitetsproblem från norr till söder. Det är bara att googla Anders Ygemans namn eller företrädare till statsrådet så kan vi titta på det. Nu är situationen den rakt motsatta: Det ska mängder av el från södra Sverige upp för att klara elbehovet i norra Västerbotten. Då kan man stå här och raljera som statsrådet gör. Men detta är på riktigt för företagen och för invånarna.

Statsrådet säger att han tror på marknaden, gott så. I den här kammaren röstade med en rösts övervikt Vänsterpartiet, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet bort planerbar kärnkraft. Med en enda rösts övervikt tog man bort kärnkraft i södra Sverige. Det handlade om en röst här i kammaren. Tala om politiska beslut, fru talman! Den kärnkraften hade behövts, och den kärnkraften behövs i framtiden.

Vi kan tillsammans glädjas åt de omfattande industriinvesteringar som sker. Men det måste vara så att det finns el i ett land som Sverige även den kallaste vinterdagen i februari, när det är riktigt kallt och elbehovet är stort.

Fru talman! Lars Beckman fabulerar. Det är upp till ägarna av den svenska kärnkraften att besluta vilka investeringar som är produktiva.

Man har gjort stora investeringar i flera av kärnkraftsreaktorerna. Man har valt att lägga ned produktionsresurser som planerades på 60-talet och togs i drift på 70-talet, på den tiden Sverige precis hade fått färg-tv och stod i begrepp att få en andra tv-kanal. Det riksdagsbeslut som Lars Beckman refererar till hade inte gjort vare sig till eller från för den utvecklingen. Mitt parti Socialdemokraterna och Lars Beckmans parti Moderaterna har varit överens om ramarna för energipolitiken. I den delen som Lars Beckman refererar till förefaller vi fortfarande vara överens om det.

Det är fritt fram för ägarna av kärnkraften att reinvestera i kärnkraften eller bygga nya reaktorer på de platser som finns att tillgå för befintlig kärnkraft. Det är också fritt fram för svensk industri eller för Lars Beckman själv att investera i kärnkraft, precis som det är i många länder. I stället för investeringar i kärnkraft på den fria marknaden ser vi dock investeringar i förnybar energi. Det är effektivare och billigare för tillfället.

Jag slår vakt om Sveriges överskott på el. Vi ska fortsätta att ha ett sådant överskott. Jag slår vakt om EU:s lägsta elpriser för industri, och jag slår vakt om svensk konkurrenskraft. Det kommer regeringen även fortsättningsvis att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.