Elitidrottande ungdomar

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag ser på Idrottssveriges möjligheter att bedriva elitverksamhet för ungdomar utan att dessa ungdomar och elever kan kombinera elitsatsning med studier. Interpellanten frågar mig även om jag har för avsikt att agera för att rädda Idrottssverige från ett massivt ofrivilligt avhopp bland elitidrottande ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig konstatera att dessa frågor har en nära koppling till utbildningspolitik. Jag vill hänvisa till den tidigare behandlingen av interpellation 2018/19:49, där även Alexandra Anstrell deltog i debatten med utbildningsminister Anna Ekström tidigare i år.

Låt mig vara tydlig: Regeringens ambition är alltjämt att det även framöver självklart ska vara möjligt för elitidrottande ungdomar att kombinera elitsatsning med gymnasieutbildning. Jag ser fram emot att diskutera detta vidare.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Om regeringens ambition är att det även framöver ska vara möjligt för elitidrottande ungdomar att kombinera elitsatsning med gymnasieutbildning undrar jag om statsrådet har för avsikt att agera på något sätt eller att göra som utbildningsministern och bara följa ärendet.

Nu är det mig veterligen minst fyra skolor som har NIU med inriktning på just ridsport som fått nedslag - det kan dock även gälla skolor med inriktning på andra sporter. De har fått nedslag eftersom eleverna på NIU måste ha tillgång till en egen elithäst eller ha hästen uppstallad på skolan eller liknande, vilket inte anses vara förenligt med en avgiftsfri skolgång.

Men om skolan eventuellt skulle tillhandahålla häst, eller gratis uppstallning för den delen, vore det ju ännu mer orättvist än någonting annat. Om till exempel en skola i Jämtland, där jag är uppvuxen, med inriktning på skidsport skulle tillhandahålla gratis skidor vore detta också helt barockt. Tänk på alla som inte får några skidor eller som inte ens får gå där eftersom de inte är tillräckligt duktiga.

Fru talman! För mig är det en gåta hur man ska kunna lösa ett problem genom att bara följa ett ärende.

Idrotten är en viktig del av livet för många barn och ungdomar. Närmare 90 procent av alla ungdomar och barn i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening.

Barn- och ungdomsidrotten är idrottsrörelsens kärnverksamhet. Idrottande ungdomar har bättre självkänsla, begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. Mer rörelse i skolan ger också bättre skolbetyg.

Skolinspektionens beslut riskerar att bli prejudicerande för alla idrottsgymnasier. Alla idrotter är alltså i fara, eftersom ingen idrottsutbildning på elitnivå egentligen är gratis. Redan vid intagningen till skolan behövs så goda färdigheter inom den egna sporten att man nästan inte kan ta sig dit utan egen utrustning.

Fru talman! Jag tycker att det är oerhört positivt att ungdomar och elever kan kombinera studier och elitidrott. Det är svårt att träna ridning, skidåkning eller bandy utan hästar, skidor eller klubbor. Vi borde göra vad vi kan för att förenkla - inte försvåra - sådana upplägg.

Fru talman! Jag ställde två frågor i min interpellation. Den ena upplever jag att jag fick svar på, det vill säga att det ska vara möjligt att kombinera skola med elitsatsning. Jag fick dock inte svar på hur man ska göra det.

Min andra fråga var om statsrådet har för avsikt att agera för att rädda Idrottssverige från ett massivt ofrivilligt avhopp bland elitidrottande ungdomar. Den skulle jag vilja få ett svar på här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig först ge en bild av hur det idrottspolitiska ansvaret ser ut när det gäller verksamhet vid idrottsgymnasierna.

Staten har tagit på sig ett särskilt ansvar när det gäller specialidrott vid riksidrottsgymnasier, så kallade RIG, vilket innebär att Riksidrottsförbundet har ett uppdrag att föreslå Skolverket vilka kommuner, enskilda huvudmän och idrotter som får anordna RIG samt antalet elevplatser för respektive RIG. Därtill har Riksidrottsförbundet i uppdrag att fördela statsbidrag för verksamheten och att följa upp och utvärdera kvaliteten på dessa utbildningar.

Sedan är det Skolverket som har det övergripande ansvaret för all gymnasieutbildning, inklusive specialidrottsämnet, och som slutgiltigt godkänner vilka huvudmän och idrotter som blir anordnare av RIG. Genom denna ordning ges även specialidrottsförbunden rätt att i samverkan med huvudman utveckla och följa upp verksamheten, anställning av specialidrottslärare och antagningsprocessen.

Eleverna omfattas av den interkommunala ersättningen. För att komplettera studieverksamhet och stödja elevernas ambition att kombinera gymnasiestudier med idrott på hög nivå ger staten i år, utöver anslaget Stöd till idrotten, 43 miljoner till Riksidrottsförbundet för denna specialidrottsverksamhet vid RIG.

Med detta vill jag betona att det är viktigt att ha möjligheter till studier och en elitidrottssatsning samtidigt - alltså till dubbla karriärer. Detta är en väldigt relevant fråga för många barn och ungdomar som vill satsa på sin idrott och ändå ha möjlighet att genomföra gymnasieutbildning och ta med sig vad detta innebär. Det är nödvändigt i dagens samhälle för att man ska kunna klara sig bra i livet och för att få ett jobb och kunna delta i samhället som en aktiv samhällsmedborgare.

Jag och regeringen vill självklart att denna möjlighet ska finnas för alla elever, också för dem som vill satsa på elitidrott. Det handlar inte bara om att få en inkomst utan också om ett sammanhang och en självkänsla som inte bara är beroende av ens fysiska kapacitet som aktiv idrottare. Det handlar om att man efter att ha avslutat sin eventuella elitidrottskarriär ska ha en god utbildning i grunden att falla tillbaka på. Vi måste såklart också inse att alla som går idrottsgymnasier inte kommer att kunna leva på sin idrott, så detta är en viktig fråga.

Det är fortsatt så att det enskilda beslut som Skolverket har fattat i denna fråga inte är någonting som jag som statsråd eller utbildningsministern har att uttala oss om. Vi är dock överens om att detta är en viktig fråga och om att vi självklart behöver se till att det ska gå att kombinera elitidrottande med gymnasiestudier.

Fru talman! Om man har för avsikt att någonting ska fungera på ett visst sätt och om man tycker att detta är viktigt men det inte fungerar, då behöver man göra någonting åt det.

En sund själ i en sund kropp har länge varit idrottens devis. Det är en devis som också har stöd i forskning, inte minst när det gäller barn- och ungdomsidrott. Vi vet att barn och ungas hälsa är bättre bland dem som idrottar. Vi vet också att en avklarad skolgång är den bästa förutsättningen för att det ska gå bra i livet för unga i fortsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare positiva upplevelser av motion och idrott har också stor betydelse för de mer fysiskt aktiva även senare i livet. Därför påverkar motionsvanorna bland barn och ungdomar inte bara deras välmående just nu utan även deras framtida hälsa.

Det rapporteras att antalet 13-15-åriga flickor och pojkar i Sverige som mår psykiskt dåligt nästan har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Vi kan också se att den så kallade hälsoklyftan mellan människor i Sverige ökar. Ett exempel på detta är livslängden, som kan skilja flera år beroende på bara vilken del av Stockholm man bor i.

Att arbeta med folkhälsa är viktigt, och idrotten är en stor del i detta. Vi vet att folkhälsoarbetet är viktigt och att hälsofrämjande och förebyggande insatser är helt avgörande för att förbättra folkhälsan.

Under 2018 antog man i riksdagen, i den här församlingen, ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Jag tycker att detta rimmar illa med att ungdomar inte ska kunna utöva sin idrott samtidigt som de går sin gymnasieutbildning.

Ämnet specialidrott sätter målet att eleverna ska ha nått elitnivå när de lämnar utbildningen. Skolverket säger att det ska vara gratis, för det har vi sagt i skollagen. Jag förstår att statsrådet inte kan vara inblandad i Skolinspektionens inspektioner och när de fattar sina beslut, men de gör det ju utifrån gällande lagstiftning.

Menar statsrådet att vi i framtiden bara ska ha RIG och inte NIU? Jag ställer frågan med anledning av att det du pläderar för är RIG. Jag tycker att vi i stället borde skapa möjligheter att bedriva det folkhälsopolitiska arbetet på alla nivåer och även inom alla politikområden för att åstadkomma en verklig förändring när det gäller den ojämlika hälsan. Tycker inte statsrådet det?

Fru talman! Nej, det var inte min avsikt att få det att framstå på det sättet, utan det var snarare för att ge en beskrivning av hur det idrottspolitiska ansvaret ser ut i dag gällande vad Riksidrottsförbundet gör, vad Kulturdepartementets ansvar är och vad som ligger på Skolverket och Utbildningsdepartementet.

Det finns ingen skiljelinje mellan oss i synen på vikten av breddidrott, elitidrott, idrott för folkhälsan och också möjligheten för barn och unga som vill satsa på sin elitidrott att kombinera detta med gymnasiestudier. Där är jag och utbildningsminister Anna Ekström medvetna om den problematik som Alexandra Anstrell har lyft fram här.

Det är viktigt, återigen, att säga att det enskilda beslutet inte är någonting som jag vare sig kan eller ska kommentera. Men precis som också utbildningsminister Anna Ekström har betonat följer vi den här frågan. Det är viktigt för att säkerställa att de elever som vill elitidrotta också ska ha möjlighet att gå på gymnasiet. Det är en gemensam ambition vi har. Där ser jag inga skiljelinjer.

Elitidrott generellt både är och kan vara fantastiskt. Jag har själv under våren fått följa VM-tävlingarna i alpint i Åre och VM i skidskytte i Östersund, för att nämna några. De insatser som ligger bakom varje enskild sådan prestation är ju självklart på gränsen för vad var som är möjligt för var och en. Det krävs en hård satsning, självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många elitidrottare är förebilder, inte minst för barn och unga som genom sina förebilder ser det som möjligt att gå från dröm till verklighet. Det inspirerar också till rörelse i vardagen och till breddidrotten. Det här är två saker som verkligen hänger ihop och som vi båda ska främja.

Idrottspolitiken och stödet till idrotten har, som Alexandra Anstrell påpekat, folkhälsa som ett mål. Målet uppfylls genom att alla barn och ungdomar som vill idrotta får ett bra bemötande, får lära sig grundläggande motorik, träna på rätt sätt och umgås med andra med samma intressen. Då är det viktigt att vi satsar på breddidrotten men att det också finns möjlighet för dem som vill att ta steget vidare till olika slags elitsatsningar.

Med detta sagt finns det en utmaning som påverkar både folkhälsan och förutsättningarna för framgångsrika elitidrottare, nämligen att barn och unga slutar med sin idrott alltför tidigt. Det innebär kortsiktigt försämrad hälsa och att man kanske senare i livet saknar att få leva ett fysiskt hälsosamt och aktivt liv i den utsträckning man vill. Men det innebär också att de potentiella talanger som sedan tar steget in i idrottsgymnasier och elitidrotten slutar innan de prövat sin förmåga fullt ut och att de som fortsätter med sin satsning gör det i ett mindre sammanhang.

Jag vill som idrottsminister värna en bred idrottsrörelse, där så många som möjligt får plats så länge som möjligt. Det är såklart ett redskap för folkhälsan, men det är också en bärande del i vår modell för att fostra elitidrottare och främja rörelseglädje hos många barn och unga i vårt land.

Fru talman! Jag undrar fortfarande, och det vet jag att också många på olika skolor ute i landet gör, hur man ska kunna kombinera sin elitidrott med gymnasiestudier utan att det kostar någonting. Skolinspektionen och Skolverket har för länge sedan uppmärksammat regeringen på detta i en skrivelse.

Jag skulle vilja säga att skiljelinjen är att vi moderater vill ta ansvar och lösa den här problematiken, medan regeringen bara ska följa ett ärende. Att följa någonting kan man göra när man tittar på sport på tv, men man kan inte lösa ett problem genom att följa det. Man måste faktiskt agera.

Fru statsråd! Jag undrar varför regeringen inte avser att agera i det här ärendet när det finns ett uppenbart problem.

Riksidrottsförbundet skriver i en rapport gällande den senaste forskningen kring talangutveckling att om idrotten klarar av att behålla fler barn och ungdomar under en längre period finns det större chans att fler idrottstalanger upptäcks.

Det ska finnas en möjlighet att kombinera en elitsatsning med gymnasiestudier, för det är unga tjejer och killar som pluggar och sköter sin utbildning. Om ni inte avser att göra någonting åt problematiken, hur ska de då kunna göra det?

Jag ställer om min fråga: Ska jag tolka det som att det bara är RIG som är vägen framåt och att NIU inte ska finnas längre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Återigen har Alexandra Anstrell missuppfattat att jag lyfter fram ansvarsfördelningen för idrottspolitiken. Det är självklart att båda utbildningsformerna är värdefulla och viktiga för elitsatsande ungdomar att kunna ta del av och kombinera med gymnasiestudier. Jag hoppas att jag har rett ut det missförståndet.

Jag ser inte att det finns någon skiljelinje i vår vilja att det självklart ska gå att kombinera gymnasiestudier med elitsatsning. Det enskilda ärendet som Skolverket fattade beslut om är inte något som jag kan yttra mig om. Jag och regeringen, framför allt utbildningsministern som ansvarar för den här frågan, följer det här ärendet för att säkerställa att det ska vara möjligt att kombinera elitidrottande med gymnasiestudier.

Vi har i dag talat om olika delar av elitidrott och elitidrottssatsningar, om vikten av både bredd- och spetsidrott, om vikten av att kunna ha dubbla karriärer och om att man bygger självkänsla inte bara genom rörelse och idrott utan också genom en fullgod och genomförd utbildning.

Jag menar att det är viktigt att fler människor, fler barn och unga ska kunna utöva idrott och motion oavsett i vilken form. Därför är det positivt att idrottsrörelsen nu har ett väldigt brett arbete för att bredda verksamheten och stimulera det livslånga idrottandet i föreningslivet. Det pågår en kraftsamling som regeringen har initierat tillsammans med idrottsrörelsen och friluftsrörelsen för att öka den fysiska aktiviteten under skoldagen. Vi har också satsat på mer rörelse och idrott i skolan för fler.

Allt detta tillsammans med satsningen på breddidrott ökar förutsättningarna för elitidrott. Och självklart, igen, ska det vara möjligt att kombinera elitidrott med gymnasiestudier.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.