Elförsörjningens betydelse för jobb och företagande

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag och regeringen har gjort någon analys av hur många företagsetableringar, investeringar och jobb som har gått förlorade i Sverige på grund av osäker elförsörjning. Om inte, undrar han om jag är beredd att ge Energimyndigheten, eller annan lämplig myndighet i uppdrag att genomföra en kartläggning av elkrisens konsekvenser med särskilt fokus på konsekvenserna för näringslivet i allmänhet och industrin i synnerhet.

Johan Hultberg har även frågat mig om jag och regeringen är beredda att se över gällande lagstiftning så att det blir möjligt att bygga ny kärnkraft på andra platser än vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.

Som Johan Hultberg mycket riktigt påpekar har den senaste tiden präglats av exceptionellt höga elpriser. Den främsta orsaken till det rådande läget är de mycket höga naturgaspriserna som på grund av naturgasens centrala roll i den europeiska elproduktionen får stora konsekvenser även för det svenska elpriset.

För att begränsa konsekvenserna av de höga elpriserna har regeringen meddelat sin avsikt att avsätta omkring 7 miljarder kronor till en elpriskompensation för de hushåll som drabbats av höga elpriser. Elpriskompensationen kommer att ske retroaktivt för månaderna december 2021, januari 2022 och februari 2022. Förslaget träffar omkring 2 miljoner hushåll och gäller i hela Sverige.

När det kommer till elprisernas påverkan på näringslivets konkurrenskraft är det givetvis olyckligt när näringsidkare drabbas av förändrade marknadsvillkor. Det kan dock vara värt att nämna att momsen på el vanligtvis inte är någon avgörande kostnad för företagen och att hela elkostnaden är avdragsgill. Utöver det är elpriserna i Sverige jämfört med priserna på kontinenten relativt låga. Det har de varit även under hösten och vintern, och det svenska grossistpriset på el hör till de lägsta inom EU.

Den kärnkraftslagstiftning som Johan Hultberg omnämner finns i miljöbalken och togs fram 2010 av den alliansregering som Fredrik Reinfeldt ledde. Regeringen tillsatte 2017 en särskild utredare för att se över lagen om kärnteknisk verksamhet, och 2019 överlämnade denne betänkandet Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar. Betänkandet har remitterats och genomförts i vissa delar. Återstående förslag bereds nu i Regeringskansliet. Utöver detta planeras för närvarande inga förändringar i lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Hur blev Sverige rikt? En viktig del av förklaringen är att vi som land framgångsrikt har lyckats slå mynt av våra naturresurser. Vi har förädlat skogen och malmen och byggt upp en stark industri inom en lång rad områden genom handel med vår omvärld. Trots vårt geografiska läge i Europas utkant har vi kunnat vara en konkurrenskraftig industrination, mycket tack vare en stabil elförsörjning. Vattenkraften, sedermera i kombination med kärnkraften, har gett industrin klimatsmart el till konkurrenskraftiga priser - dygnet runt, året om, år efter år. Det har byggt vårt välstånd.

Nu befinner vi oss dock, fru talman, i ett allvarligt läge. På grund av en ansvarslös energipolitik har Sverige inte längre den trygga och konkurrenskraftiga elförsörjning som har varit en grundpelare för Sveriges resa från att ha varit ett av Europas allra fattigaste länder i början av 1800-talet till att faktiskt bli ett av världens allra rikaste. Sex av Sveriges tidigare tolv kärnkraftsreaktorer har avvecklats. Bara sedan 2014 har fyra fullt fungerande kärnkraftsreaktorer lagts ned i förtid, motsvarande 13 procent av all svensk el.

Nu kommer notan för avvecklingen av kärnkraften. Nu kommer notan för den misslyckade rödgröna energipolitiken. Notan kommer i form av uppsägningar och uteblivna investeringar och etableringar. Den kostar jobb och företag. Notan kommer i form av rekordhöga elpriser för vanliga hushåll. När elen kostar skjortan får semesterkassan eller den lilla bufferten i hushållsekonomin användas för att betala elräkningen. Notan kommer också i form av skenande klimatutsläpp och en inbromsning av den omfattande klimatomställning av såväl vår industri som vår transportsektor som är alldeles nödvändig om vi ska klara att nå våra högt ställda klimatmål.

Jag är, fru talman, mycket bekymrad över Sveriges elförsörjning. Vi har en elkris vars konsekvenser den här interpellationen handlar om. Jag blev inte mindre bekymrad när jag hörde energiministerns svar på min interpellation och mina frågor. Av svaret att döma undrar jag nämligen om statsrådet helt och fullt inser allvaret i och vidden av pågående energikris.

Statsrådet ägnade det mesta av sitt första inlägg åt att kommentera de höga elpriserna. De skenande elpriserna är oerhört problematiska, men krisen är samtidigt större och problemen djupare än så. Priserna är konsekvensen av en bristande elförsörjning. De är ett uttryck för kapacitetsbristen i elnätet. De är ett uttryck för en otillräcklig planerbar elproduktion.

Vårt elsystem har brist på effekt. När vinden inte blåser och solen inte skiner räcker helt enkelt inte elen till. Det driver upp priserna och sätter stopp för företagsetableringar.

Av Svenskt Näringslivs elbarometer framkommer en dyster bild. 40 procent av de näringslivschefer som svarade på undersökningen uppgav att de hade problem med elförsörjningen i sin kommun. Om inte den siffran bekymrar energiministern kanske siffran 43 procent gör det. Det är nämligen hur många som i undersökningen angav att de inte hade något eller bara ett ganska litet förtroende för regeringens energipolitik.

Statsrådet kanske kommer att säga att elbarometern bara är en liten undersökning som man inte ska dra för stora växlar på. Det är jag benägen att hålla med om. Vi behöver mer ordentliga underlag, och det är just det jag efterfrågar i min interpellation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill kartlägga elkrisens konsekvenser i allmänhet och dess konsekvenser för jobb och företagande i synnerhet. Varför säger energiministern nej till det?

Fru talman! Jag tackar interpellanten för interpellationen.

Låt mig börja i den ända där interpellanten började. Hur blev Sverige en rik nation? Ja, tillgång på el var absolut en viktig del. En stor del var också någonting som interpellantens parti aldrig har ställt upp på: en god jämlikhet i det här landet så att så många som möjligt får goda villkor att vara med och bidra till Sveriges tillväxt, och även en teknikoptimism som inte fastnar i gårdagens nostalgi utan kollar på vad som händer här och nu och hur vi kan förbättra situationen. Dessa har varit avgörande delar i att bygga vårt välstånd.

Vi ställer nu om. Från att de senaste 30 åren ha förbrukat samma mängd energi per år - 140 terawattimmar el per år har Sverige använt de senaste 30 åren - ställer vi nu om till den kanske största expansion vi ser framför oss. De kommande 30 åren räknar vi med att vi kommer att förbruka avsevärt mycket mer energi, framför allt el, än vi gjort tidigare. Det gör vi därför att industrin, transporterna och arbetsmaskinerna kommer att ställa om från fossila bränslen, trycka ut dem och börja använda el. Det är en viktig del av den framtid vi nu bygger.

Vi har i dag en trygg elförsörjning i Sverige. I nuläget har vi tillfälligt mycket höga elpriser, vilka interpellanten själv säger är tillfälliga just nu. Trots denna tillfälliga elpriskris, som finns i hela Europa, har Sverige tack vare den ansvarsfulla energipolitiken visat upp avsevärt lägre priser på elektricitet än resten av Europa. Det är ändå ingen rolig tröst för de hushåll som har drabbats. Det är ingen lösning för de industrier som har sett högre elpriser. Det är inte det jag säger. Jag säger: Låt oss vara realister och i stället för att svartmåla Sveriges lyckade position, som har gjort att vi till och med i Europas djupaste elpriskris har ett av de bästa utgångslägena, fortsätta att bygga på den framgången.

Vi ser hur vi kommer att bygga ett nytt elsystem, ett totalt energisystem, som ska vara, vilket också denna kammare har fattat beslut om, förnybart till 100 procent till 2040. Jag vet att interpellanten vurmar för inte minst kärnkraften, och jag kan lugna interpellanten med att kammarens beslut är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraften därefter.

När det gäller de kärnkraftverk som har lagts ned finns det en missuppfattning som ofta tas upp, nämligen att det skulle ha skett i förtid med politiska syften. Jag som har en bakgrund i näringslivet kan säga att det också finns ett lönsamhetsargument. När apparater som byggdes på den tiden då det enda sättet att transportera musik var med kassettband och Sony Walkman börjar bli till åren komna blir de dyra att underhålla. Om kammaren eller regeringen genom politiska beslut hade tvingat aktörerna att behålla dessa kraftverk hade det funnits en risk att underhållskostnaden hade blivit så pass hög att man hade drivit upp priserna för svenska elkonsumenter permanent, inte bara under de få månader som vi har sett under den här vintern.

Låt oss alltså se på framtiden. Jag ser framför mig, och regeringen ser framför sig, en enorm expansion av elnätskapacitet och en elproduktion som ska komma snabbt på plats, ge mycket el och leverera billig el till elkonsumenterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Statsrådet bekräftar det jag var bekymrad över i mitt första inlägg, nämligen att han och regeringen inte fullt ut ser vidden, bredden och djupet av den kris vi är inne i. Den är mycket större än de rekordhöga elpriser vi just nu har. Jag tror inte att de kommer att vara tillfälliga. Jag tror dessvärre att vårt näringsliv och våra hushåll får vänja sig vid att betala en betydligt högre elnota än vad man historiskt har gjort, på grund av det faktum att den energipolitik som statsrådet företräder och som hans parti har företrätt har gjort oss beroende av europeisk kolkraft och rysk gas.

Min interpellation handlar minst lika mycket om det faktum att elen och effekten inte räcker till och att företag därmed inte har möjlighet att etablera sig samt om att kommuner går miste om viktiga arbetstillfällen och om att investeringar i ny industriproduktion inte blir av därför att man inte får anslutning till nätet.

I Malmö har vi sett hur Pågen inte kunnat baka fler limpor därför att elen inte räckt till. I min egen födelsekommun Uddevalla har man gått miste om uppskattningsvis 1 500 jobb bara under de senaste åren på grund av bristande elförsörjning.

Fru talman! Uddevalla är tyvärr inte unikt. Larmrapporterna om stoppade industriinvesteringar och uteblivna företagsetableringar duggar tätt, nu dessutom i kombination med rapporter om varsel, nedläggningar och nedstängningar av industriproduktion på grund av att elpriserna, som historiskt har varit en konkurrensfördel för Sverige, nu har stuckit iväg och gjort att till exempel anrika Klippans Bruk varslat personal under hösten. Vd:n där larmar nu och varnar för att man faktiskt kan tvingas att lägga ned.

Det här är bara några exempel på elkrisens konsekvenser. Jag frågade statsrådet om regeringen har gjort någon analys av hur många företagsetableringar, investeringar och jobb som har gått förlorade i Sverige på grund av elkrisen. Statsrådet duckade för frågan, fru talman. Regeringen vet helt enkelt inte.

Detta är illa, kan man tycka, men än värre är att regeringen inte tycks vilja ta reda på svaret. Man vill inte veta. Statsrådet duckade också för den andra delen av min fråga, som gällde om statsrådet är beredd att ge Energimyndigheten eller någon annan lämplig myndighet i uppdrag att genomföra en kartläggning av elkrisens konsekvenser med särskilt fokus på konsekvenserna för näringslivet i allmänhet och industrin i synnerhet.

Jag tycker, fru talman, att detta hade varit ett viktigt underlag för debatter som den vi har i kväll och för viktiga beslut framöver om hur vi ska rusta vårt elsystem och klara vår energiförsörjning, om vilka investeringar som behövs i elnät och överföringskapacitet och om hur vi kan bygga en bättre fungerande elmarknad. Moderaterna tycker till exempel att det är nödvändigt att vi framöver prissätter inte bara produktion av kilowattimmar utan också leverans av viktiga systemnyttor och att man faktiskt betalar för effekt.

Det är en av förklaringarna till att det, utifrån statsrådets uppfattning, skulle vara marknadsmässiga beslut som ligger bakom avvecklingen av kärnkraften. Detta beror ju på att man har straffbeskattat kärnkraften samtidigt som man har subventionerat in förnybar elproduktion och inte gett långsiktiga villkor för kärnkraften. Det är politiskt motiverade beslut som har drivit fram det faktum att vi har förlorat sex av de tidigare tolv svenska kärnkraftsreaktorerna. Dem hade vi verkligen behövt nu, och vi kommer att behöva mer kärnkraft framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag noterar att regeringen fullt ut ser vidden av den elsituation som finns i Europa - också i Sverige. Vi ser fullt ut att Sverige även under Europas största elpriskris har bland Europas lägsta priser och en säker elförsörjning. Vi ser vidden av detta. Vi är inte nöjda med det, men till skillnad från interpellantens parti har vi faktiskt en lösning på det här.

I till exempel norra Sverige står bolag i dag i kö för att få etablera sig därför att det finns god tillgång till el. Både elproduktionen och elkapaciteten är på en god nivå.

Vi är inte nöjda med det. Svenska kraftnät har tre gånger mer pengar för att snabba på uppgraderingen av elnätskapaciteten. Den här kammaren antog i höstas en proposition från regeringen om att korta handläggningstiderna för etablering av nya elnät genom smartare eller snabbare tillståndsprocesser. Inom kort kommer vi också att presentera en stor elektrifieringsstrategi med ett sjuttiotal åtgärder som ska peka ut vägen framåt.

I södra Sverige finns det enorm potential. Hela Sverige använder i dag 140 terawattimmar el. Bara i södra Sverige, och bara till havs, finns det ansökningar motsvarande 350 terawattimmar. Det handlar om två och en halv gånger mer än vad hela Sverige förbrukar, bara till havs och bara i södra Sverige, från havsbaserad vindkraft.

Det finns en enorm potential för svensk industri. Det finns en enorm potential för Sverige som framgångsrik nation att bibehålla och utöka sitt försprång gentemot resten av världen.

Jag tror dock att interpellanten och jag är överens om att det inte alltid blåser. Ibland blåser det faktiskt inte. Men jag tror inte, till skillnad från vad interpellanten verkar tro, att planerbarhet och stabilitet är ett energislag. Det tyckte man på 80-talet, under den tid då Sony Walkman var inne. Numera vet vi att planerbarhet i elsystemet faktiskt är en funktion i elsystemet.

Om man kombinerar vinden med till exempel lagring i bränsle, exempelvis vätgaslagring, får man en planerbarhetsfunktionalitet i systemet där man kan producera vätgas. När man producerar vätgas får man syre, som går att trycka tillbaka ned i Östersjön - detta är en av de största miljöåtgärderna med tanke på syrebristen i Östersjön. Man kan också använda vätgasen för att producera både värme och el. Denna möjlighet att så kraftfullt förbättra och leverera el till svenska hushåll och industrier är oerhört viktig.

Det stämmer att vi i dag subventionerar transmissionsnätet för havsbaserad vindkraft. Det är sant, och det är vi stolta över. På samma sätt subventionerade staten till hundra procent utbyggnaden av transmissionsnätet i kärnkraftverken en gång i tiden, men jag har inte hört interpellanten klaga på detta.

Det är klart att vi gjorde det då, för det var den lösning som var modern då. Nu ser vi en annan lösning som på kort tid kan leverera mycket el till Sverige. För två veckor sedan fattades beslut om att havsbaserad vindkraft motsvarande två kärnkraftsreaktorer ska vara på plats utanför Sölvesborg inom åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skatten på kärnkraft infördes år 2000. Två borgerliga regeringar under Fredrik Reinfeldt rörde inte den. Det var när Stefan Löfven i samband med budgetpropositionen 2016 kom till den här kammaren som man avskaffade den särskilda punktskatten för kärnkraften.

Fru talman! Jag tycker att det är fascinerande hur nöjd energiministern tycks vara över dagens situation. Det är ju bra att företag kan etablera sig i norra Sverige och att det finns tillräckligt med el där för att man ska kunna bygga ny industri och etablera ny verksamhet. Men, fru talman, jag och Moderaterna nöjer oss inte med det. Vi tycker faktiskt att det ska vara möjligt att bedriva industri och etablera ny produktion också i södra Sverige.

Jag tycker till exempel att de 1 500 jobb som Uddevalla kommun har gått miste om är någonting väldigt allvarligt. Dessa jobb hade verkligen behövts. Arbetslösheten i Uddevalla är fortfarande alltför hög och borde pressas ned.

Jag tycker att det hade varit bra om den nya hybridfärja som går mellan norska Sandefjord och Strömstad inte bara hade laddat i Norge och om det hade funnits tillräckligt med ström också i Sverige för att man skulle kunna ladda den i Strömstads hamn. Men skulle det göras i dag hade det blivit mörkt i Strömstad.

Fru talman! Vi behöver mer av planerbar elproduktion. Den havsbaserade vindkraften levererar ju inte det som Sverige så desperat behöver här och nu, nämligen planerbar elproduktion.

Det är ju inte elproduktionen här och nu, på årsbasis, som är Sveriges problem, utan det är bristen på topplasteffekt. När det är som kallast - när energibehovet är som störst - räcker det inte till. Då har vi på grund av den energipolitik som de rödgröna har fört gjort oss beroende av smutsig kol och rysk gas.

Vi behöver mer kärnkraft, och därför behöver vi se över lagstiftningen. Vi behöver öppna upp så att ny kärnkraft kan byggas på fler orter och så att vi kan satsa på framtidens kärnkraft - fjärde generationen med små modulära reaktorer.

Vi behöver prissätta effekt, och vi behöver snabba på tillståndsprocesserna.

Allt detta driver vi i Moderaterna. Vi driver regeringen framför oss.

Fru talman! Interpellanten ska inte missta min teknikoptimism och min angelägenhet för att jag är nöjd, för det är jag inte. Jag vill mycket mer och att det ska gå mycket snabbare. Jag är angelägen om att det ska gå fort, och jag har en optimism när det gäller vad tekniken för med sig.

Till skillnad från interpellanten har vi faktiskt en plan som fungerar. Jag hörde interpellanten tala om här och nu. Ja, vad är det snabbaste sättet att få mer el i Sverige snabbt och billigt? Det är inte kärnkraft. Vårt grannland Finland testade det. 16 år tog det att få en reaktor på plats - världens näst dyraste byggnad. Och då måste det ändå sägas att interpellantens parti, Moderaterna, är rätt vana vid sådana byggnader, inte minst med tanke på Karolinska i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det genererar el som är två till tre gånger dyrare än vår vindkraft. Jag håller helt med om att det inte alltid blåser. Vindkraften ensam är inte planerbar. Men tillsammans med systemnyttor, som vi verkar vara överens om behöver graderas upp, och lagring i bränsle kommer den att ge ett planerbart energisystem. Det är just detta som har hänt under åren från det att man såg kärnkraften som den enda lösningen, på 80-talet, fram till nu. Man har hittat en planerbarhet inte bara för ett energislag utan för ett energisystem.

Jag noterar ändå att det finns mycket som vi i regeringen och Moderaterna är överens om när det gäller energipolitiken. Måhända är vi inte alltid lika mycket kramare av kärnkraften, men i stort är vi överens om stora delar av energipolitiken. Jag tror att Sverige tjänar på att vi tar i hand på allt det vi är överens om längre fram. Jag ser fram emot att göra det tillsammans med Moderaterna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.