Ekonomiska konsekvenser av personalvakanser

Fru talman! Stig Henriksson har frågat mig vilka budgetkonsekvenserna för Försvarsmakten skulle bli om samtliga vakanser var fyllda.

Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar som tydligare inriktas mot den nationella försvarsdimensionen. Den enskilt viktigaste målsättningen i den kommande försvarsinriktningsperioden 2016 till och med 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och den samlade operativa förmågan i totalförsvaret.

Regeringen har konstaterat att det finns utmaningar i personalförsörjningssystemet som leder till ett fortsatt reformbehov. Försvarsmaktens underlag till regeringens proposition Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020 indikerar att det finns betydande utmaningar och osäkerheter avseende möjligheterna att fullt ut bemanna krigsförbanden med anställd personal även efter försvarsinriktningsperioden.

Regeringen lägger vikt vid att fortsatta ansträngningar görs för att såväl rekrytera som behålla personal av samtliga personalkategorier. Även om fortsatta satsningar genomförs för att såväl rekrytera som behålla kvinnor och män i samtliga personalkategorier bedömer dock regeringen att beroendet av icke anställd krigsplacerad totalförsvarspliktig personal i vissa av krigsförbanden kommer att kvarstå.

Regeringen beslutade den 1 oktober 2015 om att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret som även i fortsättningen huvudsakligen baseras på frivillighet, men där en ökad användning av totalförsvarsplikten kompletterar frivilligheten när krigsorganisationens behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering. Vidare ska också utredningen bland annat föreslå hur en utökad personalvolym i krigsorganisationen kan uppnås, om ett sådant behov skulle uppkomma med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap. Utredningen ska beskriva såväl de samhällsekonomiska konsekvenserna som konsekvenserna för Försvarsmakten och övriga berörda myndigheter. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2016.

Fru talman! Tack för svaret, försvarsministern! Men vilket svar är det? Nu försöker jag inte ens vara rolig. Det är för sent på dagen för det.

Jag har frågat efter budgetkonsekvenserna av att 6 000 av yrkesarméns 28 000 tjänster var vakanta vid föregående årsskifte. Dessutom har jag frågat om de 7 000 tjänster som vid det tillfället bemannades med värnpliktiga under utfasning påverkar den tänkta kostnadsbilden.

Om jag får lov att vara ofin och citera mig själv avslutas interpellationen med denna beskrivning. Jag påpekar att det kanske inte är alltför dramatiska konsekvenser budgetmässigt "då merparten av vakanserna är för tidvis tjänstgörande, men självklart ändå av intresse att ha reda på".

Självklart skiljer sig kostnaden åt beroende på om det är fråga om tidvis eller kontinuerligt tjänstgörande, hur mycket de kallas in att tjänstgöra och exakt vilka befattningar av de kontinuerligt tjänstgörande som är vakanta. Det borde inte vara en oöverstiglig uppgift att ange en ungefärlig snittkostnad för respektive kategori.

Av detta följde frågan, som försvarsministern inledde sitt svar med men inte återkom till: "Vilka skulle budgetkonsekvenserna för Försvarsmakten bli om samtliga vakanser var fyllda?" Men om detta hörde jag faktiskt inte ett ord i svaret.

Fru talman! Försvarsmaktens budget, antagen av riksdagen, bygger exakt på den planering som finns för K-soldater och T-soldater. Om alla tjänster skulle fyllas finns täckning inom ramen för det som riksdagen har beslutat. Budgeten bygger inte på något annat än den planerade personalvolymen med utgångspunkt i ett riksdagsbeslut.

Sedan var det en fråga om hur situationen ska fördjupas i ett långsiktigt perspektiv för att lösa problemen inom Försvarsmakten, det vill säga balansen i att rekrytera tidvis anställda soldater och behålla K-soldater. Förändringar i systemet för att få en bättre uppfyllnadsgrad kommer att belysas i den utredning som Annika Nordgren Christensen ska genomföra. Då ska vi prova om de norska och danska modellerna i någon mening kan bidra till att förbättra situationen, det vill säga en kombination av personal med en professionell bas och personal som har en modern värnplikt som bas - ett parallellsystem.

Det skulle vara ett sätt att stabilisera situationen och i förlängningen åstadkomma krigsförband som fullt ut kan efterfrågas och fungera, vilket inte kan ske i dag. Utredningen ska också analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för Försvarsmakten. Det handlar då om ekonomin i sammanhanget.

Vi anser att 2009 års beslut att avveckla värnplikten är olyckligt. Nu måste vi hitta en ny balans mellan frivillighet och plikt. Det är vad det hela går ut på.

Det som sker på kort sikt och finansieras inom ramen för försvarsbudgeten och det anslag som vi har för övningsverksamhet är att vi aktiverar plikten och kommer att genomföra de första repetitionsövningarna. Det kommer att ske i Skövde och Boden. Vi har kallat in personal till 193:e jägarbataljonen - 100 värnpliktiga vecka 50 och 51. Vi har till P 4 kallat in 150 värnpliktiga i fjorton dagar vecka 48 och 49. Till andra amfibiebataljonen kommer 100 värnpliktiga, till F 21 kommer 16, till Ledningsregementet kommer 18 och till Trängregementet kommer 30. Det är alltså 524 vi har kallat in hittills. Vi har också ett antal som har ansökt om uppskov.

Det vi försöker göra nu är att inom den ekonomiska ram som är satt från riksdagens sida genomföra de förändringar som är nödvändiga för att dels höja den militära förmågan i krigsförbanden, dels söka möjligheten att få en bättre stabilitet. Där är den här utredningen, som kommer att ge tydliga svar på alla frågor när det gäller ekonomin, också en del.

Fru talman! Det är naturligtvis jättebra att det finns täckning inom ramen - om man hade lyckats rekrytera enligt planen. Men det borde rimligen generera ett ganska stort överskott att man inte har lyckats med det. Om det inte gör det kan man ju fundera på hur det skulle gå om rekryteringen var fullödig enligt planen.

Jag tycker att åtgärderna som försvarsministern nämner är bra åtgärder. Det är en bra ansats i utredningen. Även om vi skulle vilja se en något bredare ansats är det gott så.

Även i övrigt är det bra och klokt, det ministern berättar i interpellationssvaret om målsättningen med försvarsbeslutet från försommaren: att det finns utmaningar i personalförsörjningssystemet - kanske något av ett understatement - och att det gäller att rekrytera men kanske framför allt att behålla personal.

Utredningen ska titta på de danska och norska modellerna och på en mix av yrkesarmé och värnplikt. Vi hoppas att den ska kunna breddas en smula.

Vi är väl överens om att 2009 års beslut att lägga värnplikten vilande var olyckligt. Inom parentes kan jag återge Vänsterpartiets syn på värnplikt i partimotionen: "Införandet av könsneutral allmän och lika värnplikt är Vänsterpartiets enskilt viktigaste försvarspolitiska fråga. Vi vill att alla män och kvinnor i Sverige ska mönstra och att alla som är lämpliga ska genomföra en kortare militär grundutbildning. En framtida pliktlag ska ge möjlighet till såväl militär som civil tjänstgöring. För dem som sedan önskar ska det finnas en frivillig möjlighet att fortsätta sin militärtjänstgöring och specialisera sig inom Försvarsmaktens olika delar."

Allt detta är gott och väl, men min interpellationsfråga var trots allt en annan. Vilka skulle budgetkonsekvenserna bli för Försvarsmakten om samtliga vakanser var fyllda?

Fru talman! Det vi nu planerar för och utvecklar - vilket vi tycks vara överens om även om Henriksson beskriver att han har lite vidare ambitioner när det gäller personalförsörjningen - är en förändring av hela personalförsörjningssystemet som gör att vi återigen får in plikten i sammanhanget.

När vi har gjort hela den här utredningen ska vi nog också kunna belysa alla de aspekter som Henriksson ger på just budgetkonsekvenser av olika slag när det gäller hur en pliktorganisation kommer att dra pengar, hur mycket den kommer att kosta i praktiken, vad det kommer att kosta med ett fortsatt professionellt försvar och hur den balansen ser ut. Jag tror att det är bästa sättet att få frågan belyst i grunden.

Det är klart att man kan stå här och ha olika uppfattningar om snitt och om det ena och det andra, men vår syn är att nu ska vi göra det här ordentligt och gå till botten med all ekonomi i sammanhanget. Utifrån det ska vi också hitta en bra plattform för hur vi agerar vidare.

Försvarsmakten är en stor organisation och en trögrörlig organisation att förändra. Man måste göra det på ett systematiskt och genomtänkt sätt så att man inte skapar en orolig situation där det blir stora skavanker.

Det är det vi upplever nu. Vi har bland annat ett personalförsörjningssystem som inte från grunden var fullt ut och helt genomtänkt. Det var en lång rad faktorer där det brast. Det gällde kopplingen till allmänna avtal och regelverk, det gällde ekonomiska bedömningar, det gällde rekryteringsmässiga förutsättningar och det gällde förmågan att behålla personal.

När personal hoppar av innebär det naturligtvis en fördyring för Försvarsmakten. Om man slutar efter fyra år och det var tänkt att man skulle vara där i sex till åtta år, då har Försvarsmakten med omedelbar verkan en extra kostnad som den måste ta ställning till. Nyrekrytering och ny utbildning måste ske.

Detta ska, om man resonerar som Henriksson, sättas i paritet med hur det slår gentemot den personal som är krigsplacerad men inte krigsförbandsövad. Det vi gör nu är att höja kostnaden för den icke krigsförbandsövade men krigsplacerade värnpliktspersonalen. Den höjer vi genom att vi nu aktiverar krigsförbandsövningarna. Vi ökar alltså den kostnaden.

Det finns många parametrar i de här beräkningsmodellerna. Men det krav som vi har från regeringens sida på Försvarsmakten är att den på ett kostnadseffektivt sätt håller sig inom de ekonomiska ramar som här har fastställts.

Vår utredning är en del i att gå till botten med ekonomin, bland annat med det som Henriksson efterfrågar. Då kan vi också från ekonomisk synpunkt belysa fördelar och nackdelar med olika typer av system. Då har vi ett mer fullödigt och grundligt material att ta ställning till.

Utredningen har nu fått ett år på sig, så vi ska inte behöva vänta så fruktansvärt länge på alla svar. Från regeringens sida är vi också angelägna om att snabbt kunna effektuera de här intentionerna.

Fru talman! Jag håller helt med om att det stora problemet inte är att Försvarsmakten rekryterar för dåligt utan att avhoppen i genomsnitt är lite för tidiga.

Men det är egentligen ett svårare problem att lösa. Annars kunde man tänka sig att några fler braskande reklamkampanjer skulle kunna strama upp rekryteringen. Men om man rekryterar i ganska normal omfattning och sedan får avhopp, då är det ett svårare problem.

Jag tycker att utredningen har en bra ambition. Jag skulle gärna bredda den lite, men det är bra att den går ganska rappt.

Att aktivera krigsförbandsövningar är jättebra. Man ska dock ha klart för sig att när man börjar öva blir det kostnader som man inte behöver ta så länge man övar i betydligt mindre omfattning.

Jag brukar tänka så här: Jag tillträdde som kommunstyrelseordförande den 1 januari 1999. Då beskrevs det att vi hade ett stort och akut problem med en ekonomi i haveri och ett kommande jättestort problem med att rekrytera personal. Jag försökte trösta mig själv och andra med att säga att det egentligen bara var ett problem. "Har vi inga pengar behöver vi inte bekymra oss om att vi inte kan rekrytera personal, för vi skulle ändå inte ha råd att anställa dem. Får vi å andra sidan inte tag i personal kommer vi åtminstone att klara budgeten."

Jag är lite orolig för att Försvarsmaktens sätt att klara budgeten kan ha att göra med att det är så mycket vakanser. Det är en besparing, och det blir också betydligt mindre övat. Jag hoppas att det inte är på det sättet.

Fru talman! Övningsverksamheten ökar nu rätt rejält. Vi har ju anslagit betydligt större medel till just den verksamheten. I inriktningspropositionen har vi lagt 1 miljard extra på just den delen. Det innebär att alla förband ska övas fram till 2020.

Nu har vi dessutom aktiverat krigsförbandsövningsinstrumentet, den delen av pliktlagstiftningen.

Ambitionen när det gäller övningsverksamheten är betydligt högre nu än tidigare. Om det är något som vi följer så är det just den delen inom Försvarsmakten. Jag planerar att själv åka upp till Arvidsjaur och vara med på den första krigsförbandsövningen som nu genomförs. Det ska bli mycket intressant att se hur den faller ut.

Jag brukar regelmässigt besöka olika typer av övningar inom Försvarsmakten och även den verksamhet på övningssidan som sker inom ramen för hemvärnet. Varje övning måste sättas in i ett större perspektiv. Det handlar inte enbart om vad de enskilda övande soldaterna utför, utan det handlar också om vad det i ett större perspektiv ger för säkerhetspolitiska signaler. Då blir varje övning väldigt viktig.

Jag betraktar krigsförbandsövningarna och den ökade ambition vi i dag har i övningsverksamheten också som en del i ett säkerhetspolitiskt signalverk. Det ska sedan läggas ihop med alla de övningar som sker i större och mindre format i våra grannländer och även med de övningar vi genomför tillsammans med våra grannländer, inom ramen för Natos partnerskap och andra enheter som vi deltar i.

Vi har alltså en gemensam ambition, att övningsverksamheten är viktig för att öka den militära förmågan.

Överläggningen var härmed avslutad.