Ekonomisk jämställdhet

Interpellationsdebatt 28 januari 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 120 Finansminister Mikael Damberg (S)

Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig om vilka konkreta åtgärder jag ämnar vidta för att kvinnors inkomstnivå ska öka och deras ekonomiska frihet stärkas.

Sverige har en feministisk regering som prioriterar jämställdhetsarbetet högt.

Sverige har gjort stora framsteg historiskt när det gäller den ekonomiska jämställdheten, men betydande skillnader mellan kvinnor och män kvarstår, särskilt för kvinnor som är födda utanför Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utifrån det delar jag Helena Bouvengs uppfattning att det finns könsskillnader i inkomsterna som kräver fortsatt fokus och insatser. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Den enskilt viktigaste förklaringen till löneskillnaderna är att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att dessa yrken har olika lönelägen. Att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män och att de också tar ut en större del av föräldraledigheten bidrar till skillnaderna. Kvinnor är dessutom mer sjukskrivna och har lägre kapitalinkomster.

För att särskilt stärka kvinnors ekonomi har regeringen under den här mandatperioden bland annat infört ett inkomstpensionstillägg, stärkt grundskyddet för pensionärer och höjt underhållsstödet. Det har bidragit till en ökning av den disponibla inkomsten som relativt sett är större bland kvinnor än bland män. Regeringens satsningar på individuella välfärdstjänster inom hälso- och sjukvård, kultur, fritid, utbildning samt socialt skydd har tillfört ekonomiska resurser till välfärdstjänster som sammantaget nyttjas i högre grad av kvinnor än av män.

Sammantaget har regeringens reformer av skatter och transfereringar samt satsningar på välfärdstjänster bidragit till ökad ekonomisk jämställdhet. Därutöver har regeringen tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster. Den ska föreslå åtgärder som ska bidra till att främja jämställda löner, jämställda livsinkomster, en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män samt jämställda arbetsplatser. Slutrapporten från kommissionen kommer i februari 2022.


Anf. 121 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Den numera illröda regeringen har utnämnt sig själv till en feministisk regering och säger sig ha ett jämställt perspektiv i allt man gör. Det är en bra ambition. Att vi nu har en kvinna på statsministerposten kan jag inte annat än hålla med om att det är ett glastak som har krossats, även om partifärgen kanske inte är den önskade. Men tyvärr räcker det inte med detta för att uppnå jämställdhet, för till syvende och sist handlar det mycket om vilken politik som drivs, vilka signaler politiken skickar och vilka förutsättningar som ges för att män och kvinnor ska anses ha samma möjligheter.

Fru talman! Som ministern påpekar har Sverige kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, men det finns fortfarande omfattande problem. Kvinnor tjänar mindre än män. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Kvinnor äger i snitt bara hälften av vad män äger i Sverige. Kvinnor och män arbetar också i stor utsträckning inom olika sektorer och yrken. Mycket av det omsorgsarbete som i många länder utförs oavlönat av kvinnor utförs i Sverige visserligen också av kvinnor men som avlönat förvärvsarbete.

Under alliansregeringen gjordes det möjligt att starta och driva företag inom välfärden, en välfärd där kvinnor dominerar när det gäller vård- och omsorgsarbetet. Över hälften av företagarna i välfärden är just kvinnor. Detta kan jämföras med byggsektorn, där det är 5 procent. Det är också inom välfärden som kvinnor i stor utsträckning arbetar. Det är kvinnor som likt män vill kunna byta arbetsgivare, göra karriär och få upp sina löner. Den arbetsmarknaden vill det socialdemokratiska partiet slå sönder genom förslag om vinstförbud i välfärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rätta mig om jag har fel, finansministern, men den socialdemokratiska regeringen gillar helt enkelt inte företagande inom kvinnodominerade branscher, särskilt inte om ambitionen är att företaget ska gå bra, utvecklas, expandera och anställa fler.

Är det rätt uppfattat, finansministern, att jämställdhet mellan kvinnor och män är bra men att det inte gäller när det kommer till att fler kvinnor ska kunna driva företag? Ges kvinnor och män verkligen samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete och ekonomisk självständighet i Socialdemokraternas Sverige?


Anf. 122 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! När det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor finns det intressanta jämförelser att göra. Vi hade en moderatledd regering innan vi fick en socialdemokratiskt ledd regering, och man kan titta på utfallsdata - hur löneskillnader har utvecklats och hur budgetarna har sett ut i fördelningen av satsningar mellan kvinnor och män.

Oavsett hur man vrider och vänder på jämförelserna visar det sig att vi har haft en mer ambitiös jämställdhetspolitik än den tidigare regeringen. Titta bara på lönegapet mellan kvinnor och män! Det har minskat dubbelt så fort under våra år som vad det gjorde under den tidigare regeringen.

Om man tittar på hur utfallet av budgeten har varit ser man att det sammantagna utfallet från våra budgetar alltid har kompenserat och riktats mer mot kvinnor än mot män. Moderaterna lyckades inte med särskilt mycket utjämning över huvud taget, och de kvinnor som fick något var framför allt de kvinnor som hade det relativt bra ställt. Det är också en fördelningsaspekt som spelar roll.

Jag menar att det som blev väldigt specifikt och där Sverige har varit ett pådrivande land är att vi när vi tillträdde som regering började jämställdhetsbudgetera rakt av, det vill säga att alla nya reformer granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv så att man åtminstone har alla förutsättningar att göra rätt avvägningar och se om budgetarbetet går i rätt riktning eller inte.

Jag vet inte hur det blir framöver, men när Moderaterna kommer i regeringsställning blir det ofta så att de framför allt prioriterar stora skattesänkningar. När man tittar på resultatet av dessa stora sänkningar är det de som har högre inkomster som gynnas, och de som har höga inkomster i samhället är män. Dessutom blir resultatet av skattesänkningar sämre eller mindre välfärdstjänster, som vi vet att kvinnor i större utsträckning än män använder.

Jag ser därför fram emot att inom en inte alltför lång tid presentera nya förslag som riktar sig till de sämst ställda pensionärerna i Sverige. Vi vet vilka de är. Det är kvinnor i större utsträckning än män. Där har det svenska politiska systemet under lång tid inte levererat tillräckligt mycket. Jag ser också fram emot en politisk diskussion den närmaste tiden om hur partierna ställer sig till frågan om att förbättra villkoren för de sämst ställda pensionärerna, varav många är kvinnor.


Anf. 123 Helena Bouveng (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan hålla med finansministern om att fördelningspolitiken spelar en stor roll. Jag kan också konstatera att de jobbskatteavdrag som gjorts och som vi vill göra framför allt träffar dem med låga inkomster och medelinkomster, vilket också gynnar kvinnor.

Fru talman! Jag vet inte hur många debatter jag har haft med Mikael Dambergs föregångare på finansministerposten beträffande rutavdrag. Många av inläggen från den dåvarande finansministern Magdalena Andersson var i linje med att man ska ta hand om sin egen skit, att Djursholmsvillorna inte ska hållas rena på skattebetalarnas bekostnad, att vi inte vill ha ett sådant samhälle - ja, Mikael Damberg förstår.

Att många aktörer nu gör sitt yttersta för att släta över affären eller förflytta ansvaret bort från statsminister Magdalena Anderssons eget användande av hemtjänster är tydligt. En ledande socialdemokrat, ingen mindre än Marita Ulvskog, menar att det är rutavdragets fel och säger: "Jag vill inte moralisera men jag kan försäkra att jag i alla fall aldrig har anlitat städhjälp. Jag hade en mamma som var städerska under en period, det räckte för mig".

Något som är lite i linje med detta kunde jag uppfatta i våra debatter - att alla jobb inte var fina nog, ingen respekt för ett hederligt arbete och inget hatten av för alla som går till jobbet varje dag, oavsett om man sopar trottoaren eller städar på krogen eller hemma hos någon. Inte med ett ord nämndes det faktum att svarta jobb blev vita med trygga anställningar för kvinnor, att många utrikes födda kvinnor fick sitt första jobb i sitt nya land eller att hälften av dem som driver företag i rutbranschen de facto är kvinnor.

Att Magdalena Andersson nu själv har använt sig av ruttjänsten är glädjande och helt förståeligt. Jag unnar henne all hjälp och avlastning hon kan få. Att hon sedan själv inte har levt upp till de krav som hon ställer på andra är mer än beklagligt, men det är inte detta som debatten handlar om i dag.

Att Socialdemokraterna nu har insett att rutreformen är här för att stanna torde vara klart då självaste statsministern, trots ett hårt motstånd initialt, nu använder sig av den. Att kvinnors andel av företagande har ökat över tid kan förklaras av att andelen företag inom tillverkning minskar i förhållande till tjänste- och servicesektorn samt till företag inom vård och omsorg, där kvinnor i hög grad är verksamma. Utvecklingen har, oavsett vad finansministern säger, gynnats av borgerliga reformer som har bidragit till en växande hemtjänstsektor och öppnat upp vård- och omsorgsbranscherna för företagande.

Vilka reformer kan vi se fram emot från den socialdemokratiska regeringen för att fler kvinnor ska kunna titulera sig företagare?


Anf. 124 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Som tidigare näringsminister brinner jag för företagande. Jag tycker att det är enormt viktigt. Kvinnor och män som har en dröm och en vision om att starta företag och som kanske har en innovation är viktiga för Sverige.

Jag kan konstatera att även på detta område finns det stora problem med jämställdheten, hur riskkapitalet fungerar och hur man värderar kvinnliga eller manliga idéer. Där har inte minst våra statliga aktörer ett mycket större uppföljningsansvar för att se till att stimulera också den typ av företagande hos grupper som det traditionella riskkapitalet kanske inte värderar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men däremot blir detta lite märkligt. Menar Moderaterna på fullt allvar att rutreformen är den stora jämställdhetsdriven i svensk ekonomisk politik? Är det här vi prövar hur det går med livsinkomsterna för kvinnor och män, hur det går med pensionssystemets utveckling och hur det går med deltidsjobben eller heltidsjobben? Jag blir förvånad.

Ärligt talat visar väl den senaste tidens händelser att vi inte har kommit bort från de svarta jobben i den här sektorn heller, även om rutsystemet säkert har bidragit till att fler av dessa jobb är vita i dag än tidigare?

Men det har också visat sig att det är väldigt få av dem som har invandrat till Sverige som har fått jobben i denna sektor. Det är snarare så att Moderaternas system med världens mest liberala arbetskraftsinvandring har lett till att människor har kommit till Sverige för att jobba i städsektorn i stället för att människor som bor här och som kanske har flytt hit kan få sitt första jobb i städsektorn. Det trodde jag var själva poängen med systemet, inte tvärtom.

Det finns alltså en del att utveckla här. Framför allt är det bra att en socialdemokratisk regering nu tar tag i att reformera hela systemet med arbetskraftsinvandring, så att vi faktiskt får ordning och reda på detta. Det är nämligen bland annat detta som har drivit fram en väldigt svart ekonomi och ett skuggsamhälle som syns framför allt i våra utsatta områden runt om i Sverige.

Vi har nu dessutom en utredning som tittar på ett avskaffande av EBO-lagstiftningen. Vi har redan begränsat EBO-lagstiftningen för att se till att dessa bostadsområden inte ska drabbas.

Detta är strukturella frågor som drabbar både kvinnor och män. Men i detta fall handlar det också om att människor inte ska utnyttjas på svensk arbetsmarknad.

När man tittar på Moderaternas budgetmotion, som tack och lov inte gick igenom, kan jag konstatera att det var nej till starkare sjukförsäkring och nej till trygghetspension. Det var framför allt de kvinnor som har slitit ett helt yrkesliv som skulle drabbas om Moderaternas politik gick igenom. Det är verkligen de kvinnor som har slitit hela livet och blivit utslitna och kanske inte kan se fram emot en pension med hyggliga ersättningar.

Våra förslag är en riktig politik för kvinnors och mäns lika förutsättningar. Och jag ser fram emot att ha en fortsatt debatt om de fattigaste pensionärerna, därför att vi kommer att fortsätta vårt arbete, inte bara med att stärka sjukförsäkringen. Hade vi infört en trygghetspension hade det gjort att de som faktiskt inte kan arbeta hela vägen fram till pensionsåldern inte behöver ta ut sin pension i förtid och därmed bli fattiga på köpet.

Detta är enormt viktiga reformer som riktar sig inte minst till kvinnor i välfärdsyrken och i LO-yrken som annars skulle drabbas av en ännu lägre pension.


Anf. 125 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag kan konstatera att finansministern fnyser åt och raljerar över en kvinnodominerad sektor. Jag undrar hur byggsektorn hade reagerat om han hade raljerat på samma sätt över den, en byggsektor som absolut har lite problem med både svarta jobb och illegala arbetare. Men det var inte det som jag hade tänkt använda min talartid till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att kvinnor arbetar är bra inte bara för jämställdheten utan också för Sveriges ekonomi. Beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att Sveriges bnp skulle öka med över 400 miljarder kronor årligen om kvinnor arbetade i samma utsträckning som män.

Baksidan av att kvinnor arbetar mindre än män är att kvinnor får lägre inkomst och därmed mindre makt över sitt eget liv och en ekonomiskt utsatt situation. Många kvinnor vittnar också om att de inte ens har råd att skilja sig.

Vi moderater vill titta på en ny och omfattande rutreform, där äldres behov av hjälp i hemmet utökas. Vi moderater värnar valfrihet inom välfärden som gynnar kvinnors företagande och möjlighet till alternativa arbetsgivare. Vi vill säkra stabila spelregler med möjlighet till långsiktig planering för entreprenörskap. Att företagsamheten bland kvinnor inte främjas när välfärdssektorn ifrågasätts är inget nytt.

Nu ställer LO, för sitt stöd på 50 miljoner kronor till Socialdemokraternas valkassa, krav på ett stopp för att driva företag inom välfärden. Är finansministern beredd att gå dem till mötes och därmed förhindra kvinnors företagande? Kan man kalla sig ett feministiskt parti om man väljer att slå in på den vägen?


Anf. 126 Finansminister Mikael Damberg (S)

Fru talman! Vi har en feministisk regering och har haft en socialdemokratisk regering under många år i Sverige. Ett av resultaten av det som vi är mest stolta över är att så många kvinnor faktiskt arbetar på svensk arbetsmarknad. Om man jämför Sverige med de andra europeiska länderna är det som natt och dag.

Även personer som har kommit till Sverige på senare år måste jobba. Därför måste vi ställa krav på språkkunskaper, samhällskunskap och aktivitet för att de ska komma in i det svenska samhället.

Men Sverige tillhör toppskiktet i Europa när det gäller andelen kvinnor som jobbar och därmed får sin egen försörjning. Detta höll på att hotas lite grann av en konservativ reform - vårdnadsbidraget - som konsekvent gick till framför allt kvinnor med invandrarbakgrund, i dubbelt så stor utsträckning som till kvinnor med svensk bakgrund. Att det var en överväldigande majoritet av just kvinnor och inte män som var hemma bidrog ytterligare till att minska deras arbetskraftsutbud, sänka deras pensioner och försvaga deras ställning på arbetsmarknaden. Det värsta var kanske att barn som kanske ännu mer än andra skulle behöva gå i förskolan, för att få en språkutveckling för att klara skolgången på ett bra sätt i Sverige, inte gjorde det. Det är bra att vi har avvecklat det.

Det är lite spännande att Moderaterna ändå ägnar sin tankekraft åt en reformering av rutsystemet. Jag har inga problem med att ni gör det. Men man kanske skulle ägna lite mer tid åt reformeringen av hemtjänsten - så att alla människor, inte bara de som kan få ta del av skatteavdrag och har råd med det, kan få en bra hemtjänst - som gör att det finns bra personal där med bra villkor efter Coronakommissionens utvärdering som visade på delade turer och dåliga anställningsvillkor. Allt detta kostar pengar, och då måste man också prioritera och satsa på en hemtjänst och en äldreomsorg som håller hög kvalitet för alla. Och jag ser fram emot att ha en debatt med Moderaterna om detta i valrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:160 Ekonomisk jämställdhet

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

 

Kvinnor i Sverige har en högre utbildningsnivå än män. Även betygen är högre för kvinnor än för män, såväl i årskurs nio som i gymnasieskolan. Trots det har kvinnor lägre lön, lägre inkomst och i förlängningen därmed även lägre pension än män. Därtill uppgår kvinnors genomsnittliga kapitalinkomster till enbart cirka hälften av männens.

Föräldraskap påverkar kvinnors arbetsinkomst negativt, medan motsvarande effekt inte finns för män. Kvinnors förvärvsinkomst dyker i samband med första barnet och förblir sedan på en lägre nivå i upp till 20 år. Kvinnor står också för en större del av det obetalda arbetet samt arbetar mer deltid. Deltiden ökar också då de får barn. 26 procent av kvinnorna, jämfört med 11 procent av männen, arbetade deltid 2019.

Sammantaget gör detta att sparutrymmet och den ekonomiska friheten generellt sett är betydligt lägre för kvinnor än för män. En av fem kvinnor uppger att hon inte skulle ha råd att skilja sig, och nästan varannan kvinna skulle inte ha råd att bo kvar i sin nuvarande bostad vid en separation.

För att jämställdheten på arbetsmarknaden ska stärkas behöver det löna sig bättre att jobba, och välfärdstjänster såsom barn- och äldreomsorg behöver fungera väl. Även ett skatteförmånligt pensionssparande är viktigt; om man till exempel går ned i arbetstid under småbarnsåren kan detta kompenseras med att man själv – eller ens partner – sparar extra till ens pension.

Mina frågor till finansminister Mikael Damberg lyder därför:

 

  1. Vilka konkreta åtgärder ämnar ministern vidta för att kvinnors inkomstnivå i förhållande till männens ska öka?
  2. Vilka konkreta åtgärder ämnar ministern vidta för att stärka kvinnors ekonomiska frihet?