Ekobrottsmyndigheten

Herr talman! Thomas Bodström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Ekobrottsmyndigheten ska ha tillräckliga resurser för att kunna arbeta effektivt. Kampen mot ekonomisk brottslighet är en viktig fråga för regeringen. Inom rättsväsendet har Ekobrottsmyndigheten en central roll i arbetet med att bekämpa ekobrott. För 2009 har myndigheten tillförts 20 miljoner kronor, och hösten 2008 infördes en ny organisation som ger möjlighet att ytterligare utveckla och effektivisera bekämpningen av ekobrott. Under 2008 har Ekobrottsmyndigheten förbättrat sina verksamhetsresultat på flera områden i jämförelse med föregående år. Antalet lagförda ärenden ökade, och den totala ärendebalansen minskade. Dessutom förkortades genomströmningstiden för ärendena med 32 procent till sex månader. En stor del av myndighetens resurser användes för utredning och lagföring. Myndigheten arbetar också aktivt med metodutveckling för att frigöra resurser för utredning av de mer komplicerade och allvarliga ekonomiska brotten. En viktig förutsättning för att ekobrottsbekämpningen ska vara framgångsrik är att myndigheterna samverkar med varandra, med näringslivet och berörda organisationer. Tillsammans bedriver myndigheterna ett aktivt arbete för att bekämpa ekobrott. Regeringen anser att samarbetet är mycket positivt eftersom det medför att flera ekobrott kan förebyggas, upptäckas och lagföras. Samverkan mellan myndigheterna ökar även möjligheterna att spåra, säkra och återföra utbyte av brott. Den ekonomiska brottsligheten ska bekämpas med kraft, och regeringen följer självfallet noga utvecklingen på området.

Herr talman! Tack för svaret! Ekobrottsmyndigheten är liksom alla andra myndigheter i kris på det sättet att den inte kan göra sitt arbete ordentligt. Nu råkar det vara så att jag arbetar som advokat också. Det är väldigt intressant att höra din beskrivning av hur det ser ut, Beatrice Ask. Jag arbetar själv praktiskt ute på fältet och får höra från poliser och åklagare. Jag kan säga, för att uttrycka mig milt, att det du säger inte stämmer med vad polis och åklagare säger. Jag tror att du skulle tjäna på att inte bara besöka myndigheten med det slags besök där man dricker kaffe och äter rulltårta. Du borde verkligen sätta dig in i: Hur går det till i ärendet? Hur kommer det sig att man säger: Vi kan inte utreda det här, för vi har inte folk och har fått minska antalet anställda? Det är så verkligheten ser ut. Jag vill ändå försöka att vara positiv här och komma med konkreta förslag. Därför ska jag ge ett konkret förslag som jag undrar om du tycker är bra. En sak som kan minska arbetet för Ekobrottsmyndigheten och åklagarna över huvud taget, och det kommer vi in på strax, är om man skulle begränsa överklaganderätten för åklagarna, det vill säga införa prövningstillstånd på åklagarnas sida och inte bara för de tilltalade när det gäller de mindre brotten. Då skulle man naturligtvis spara många resurser, och man skulle kunna koncentrera sig på de mest allvarliga brotten. Det skulle också vara en rättviseprincip. Vi tog det första steget. Nu har ni chans att ta det andra steget. På så sätt skulle man alltså spara resurser samtidigt som det skulle bli mer rättvist. Detta är ett förslag. Ett annat förslag är att man ser till att samarbetet mellan polis och åklagare blir bättre. Jag tycker att det vore intressant att höra om det finns ytterligare konkreta förslag, inte bara svepande formuleringar om att vi ska samverka mer och effektivisera. Både du och jag och alla andra ministrar har sagt så i alla tider, och jag tror att alla har gjort förbättringar. Men det är inte det som är poängen, utan man behöver konkreta och tydliga förslag på lagändringar eller på myndighetsstyrning som gör att vi kan använda pengarna bättre. Nu har jag kommit med ett förslag, och det vore intressant att höra om också du kan komma med något förslag som i framtiden gör att man inte behöver se den konsekvens man ser nu, nämligen att utredningarna blir liggande.

Herr talman! För det första är det alldeles uppenbart att den ekonomiska lågkonjunkturen och den internationella finanskrisen innebär ökade risker för olika typer av ekobrott, också väldigt komplicerade sådana. Det gör att vi måste ha speciellt fokus på Ekobrottsmyndigheten. I samband med att jag och regeringen beslutade att vi inte skulle lägga ned Ekobrottsmyndigheten - vilket utreddes på uppdrag av den förra regeringen - var vi tydliga med att Ekobrottsmyndigheten skulle vara en specialistmyndighet som framför allt skulle kunna koncentrera sig på de allvarligaste brotten. Det där är ett utvecklingsarbete som kommer att ta tid och där det finns en rad åtgärder man kan vidta. Det är inte helt enkelt i alla frågor, men den allmänna inriktningen är vi helt överens om. Den måste naturligtvis fortsätta. Det är också viktigt att myndigheten blir bättre och bättre på att utveckla förmågan att både utreda och lagföra olika typer av brott. Det har gjorts förändringar inom Ekobrottsmyndigheten som jag tror är bra i det avseendet. I dag har man knutit till sig finansiella experter och annat, vilket är alldeles nödvändigt för att få rätt underlag i olika frågor. Jag tror också att man i samarbete med andra brottsbekämpande myndigheter inom ramen för den nationella underrättelsetjänsten vid rikskrim och de regionala underrättelsecentrumen i storstäderna kan använda sin kompetens mer. Men man får också till sig kunskaper som gör att verksamheten blir effektivare. Just nu pågår arbetet med att bygga upp motsvarande underrättelsecentrum på ytterligare fem platser i landet, vilket jag tror är betydelsefullt. Ekobrottsmyndigheten har lagt ned ett ansenligt arbete på att bli duktigare på att aktivt försöka ta tillbaka vinster av grov organiserad brottslighet, vilket är betydelsefullt för det arbete vi bedriver mot denna brottslighet. Som framgick av mitt svar har myndigheten under hösten 2008 och därefter genomgått en intern omorganisation för att förbättra och effektivisera verksamheten. Jag tror att det fortfarande finns en del som återstår att göra. Man har infört en del processer för att hantera mindre komplicerade ärenden, mängdärenden, för att på det sättet få över mer av kraften till de svårare ärenden som Thomas Bodström pekade på. Jag tycker att det är en bra inriktning. När det gäller ekonomin arbetar man med att försöka se till att resurserna används mer till den operativa verksamheten. Man har också minskat på det som är mer administrativa kostnader under de senaste åren. Arbetet är alltså på gång. Jag tycker att det är oerhört centralt. Man har fokus på verksamhetsutvecklingen. Man kan konstatera att ett problem för Ekobrottsmyndigheten är det jag sade inledningsvis, nämligen att inflödet av ärenden är kraftigt. Myndigheten hade förra året en ökning med 8 procent vad gällde ärenden. Men ett ärende kan innefatta mer än en brottsmisstanke. Man kan säga att antalet brottsmisstankar ökar ännu mer om det är en ökning med 75 procent i jämförelse med 2007. Ärendena har blivit betydligt mer komplicerade och svårhanterliga. Mer än hälften av de ärenden som kommer in till myndigheten är just de här komplicerade ärendena, så det är helt klart att vi måste vidta åtgärder. Vi kommer att arbeta konkret med detta, men innan vi är färdiga med förslag kommer jag naturligtvis inte att redovisa dem.

Herr talman! När vi träffas här kan du väl försöka svara på enkla, konkreta frågor, Beatrice Ask. Det här är ju det enda ställe vi för debatter på eftersom du inte vill föra dem någonstans utanför riksdagen. Jag ställde bara en enkel konkret fråga, nämligen den om prövningstillstånd för åklagarna. Det är en fråga som är högaktuell ute bland dem som arbetar på fältet. Det vore intressant om du kunde svara på den frågan. Är det aktuellt, och tycker du att det är en bra idé? Då kan vi genomföra detta tillsammans, och det är ju alltid bra när man kan arbeta över partigränserna för att bekämpa brottsligheten. En annan sak är att arbeta inte bara över partigränserna, utan också över landgränserna. Därför ställer jag nu en annan fråga, inte minst med tanke på att vi snart har ordförandeskapet här. Det är en fråga som du säkert känner till i grunden och som har diskuterats mycket nu i EU, i Sverige, på Ekobrottsmyndigheten och på andra ställen. Det handlar om att många, många miljoner - jag kanske inte ska säga miljarder - göms undan, bland annat i Liechtenstein. Det finns ett avtal mellan andra länder och Liechtenstein, men inte med Sverige. Vi har haft de här diskussionerna uppe tidigare. Är det aktuellt att nu initiera ett sådant avtal? Det borde vara ganska enkelt med tanke på att det finns andra länder som har det och inte minst med tanke på den fördel som det innebär att inneha ordförandeskapet. Jag ställer alltså två konkreta frågor. Den ena gäller åklagarens prövningstillstånd i Sverige. Den andra gäller avtalet med Liechtenstein.

Herr talman! Jag begärde ordet i denna debatt för att försöka få en kompletterande vinkel på frågan. Skatteutskottet besökte i förra veckan Skatteverket och fick bland annat en intressant beskrivning av den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det är en sak. En annan sak är de mycket komplicerade och svårgenomträngliga skatteupplägg av olika slag som finns. Det framfördes en synpunkt som var bekymmersam från det svenska Skatteverket. Det är ju ofta deras utredningar som ligger bakom vilka tillslag och åtal som Ekobrottsmyndigheten så småningom kan genomföra. När man har lärt upp kvalificerade handläggare inom Skatteverket för att genomskåda de, ofta internationella, skatteupplägg som finns ser man nämligen en tendens att kvalificerade medarbetare i det svenska statsverket får attraktiva bud från advokatbyråer, revisionsbyråer och eventuellt andra om att byta sida och medverka till dessa skatteupplägg på den andra sidan. Det är enligt Skatteverkets chef ett icke obetydligt bekymmer när man ska bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Jag har hört rapporteras om av Carl B Hamilton, som besökte OECD för bara någon vecka sedan, att Sverige mycket framgångsrikt har medverkat till att bekämpa de skatteparadis som finns i världen. Vi har numera också stöd från Amerikas förenta staters president. Man kan beräkna att de skatteparadis som hitintills har funnits kan försvinna inom ett antal år. Frågan är: Hur klarar vi att ha kvar de kvalificerade medarbetare som finns bland annat i Skatteverket och troligen också - men jag är mindre säker på det - i Ekobrottsmyndigheten så att de inte går till andra verksamheter? Min fråga till Beatrice Ask är: Finns det någon annan väg än att använda en friare lönesättning än den man för närvarande har möjlighet att disponera för de olika specialinsatserna? Finns det något annat sätt att hålla kvar den kompetens som man själv bygger upp inom till exempel Skatteverket för att komma åt det som jag tror är Thomas Bodströms, Beatrice Asks, min och alla andras övergripande önskan, nämligen att komma åt de här skatteuppläggen? Skattefiffel och skatteplanering gränsar ibland till grova skattebrott. Jag tror också att det finns en annan orsak till att det är angeläget att slå till mot detta. Den här typen av verksamhet göder annan grov kriminalitet. Det som jag tror att svenska folket är mest irriterat över är att det förekommer utpressningssituationer och liknande. Det göds av att vi inte klarar av att vara effektiva i hanteringen av den ekonomiska brottsligheten.

Herr talman! Jag är väldigt glad över att Thomas Bodström lyfter fram ordförandeskapet. Detta är viktiga frågor, och det blir de inte minst mot bakgrund av den finansiella kris som råder. Vi har haft ett par allmänna diskussioner bland ministerkollegerna om de konsekvenser för rättsväsendet som de ekonomiska bekymren kan leda till. Man kan tänka sig att det kommer en del intressanta förslag på den nivån. Förverkandefrågorna är viktiga. Jag har haft glädjen att se till att vi i svensk lagstiftning har gjort verktyg av det man har beslutat om på EU-nivå. Inom våra myndigheter pågår det ett intensivt arbete för att använda utvidgat förverkande på ett mer effektivt sätt. Det är inte så att poliser och andra med automatik vet hur man ska göra och hur det ska se ut. Det är alldeles riktigt att det finns ett antal länder som använder sig av mindre nogräknade personer eller som ger luckor i systemet. Det är framför allt våra finansministrar som diskuterar den frågan mycket. Frågan om situationen i Liechtenstein och på andra ställen har diskuterats i flera omgångar. Med de avtal som tecknas förs också en diskussion om att rätta till uppenbara brister i deras regelverk. Det är en ganska tuff diskussion, men den har inte legat på mitt bord. Den finansiella krisen innebär också en del möjligheter för brottsbekämpningen i den krassa meningen att det är en hel del människor med kunskap när det gäller skattelagstiftning och framför allt när det gäller företagsamhet och finansiell sektor som inte är lika dyra att anställa. Det var vissa svårigheter för Ekobrottsmyndigheten, som interpellationen handlar om, att rekrytera den typen av kompetens, vilket var helt nödvändigt för att man skulle kunna arbeta med en del ärenden. Så småningom lyckades man med detta, men det är klart att den situation som råder på arbetsmarknaden just nu gör att möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter att skaffa sig den typen av kompetens är något bättre än tidigare. Dessutom finns det ett intresse i den samverkan som vi har med andra myndigheter i den här GOB-satsningen. Det visar sig att en samverkan mellan Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket och polisen i vid mening är väldigt effektiv. När det gäller det konkreta förslag om prövningstillstånd hos åklagare som Thomas Bodström tar upp kan jag ärligt säga att departementet inte har diskuterat det. Det finns väl anledning att titta på det. Det är det svar som jag har fått. Däremot har vi, som jag sade tidigare i mitt inlägg, ett par förslag på gång. De är inte riktigt färdiga än men de kommer naturligtvis att presenteras. De kommer att göra att möjligheterna att fokusera mer på de viktigaste frågorna när det gäller ekobrottsbekämpningen blir lite bättre.

Herr talman! Det är roligt att du lyfter upp förverkande som exempel på något som har genomförts, Beatrice Ask. Ett minimum av hederlighet borde kanske innebära att man säger att det faktiskt var vi som satte i gång det. Men låt oss glädjas åt att den socialdemokratiska och den borgerliga regeringen faktiskt har haft en samsyn på detta. Jag tycker att det kan vara en poäng i diskussionen att man ibland startar en sak och sedan fullföljs det av andra och att man är helt överens om det. Frågan är om det räcker. Jag tror att man kanske behöver gå längre. Vi har en aspekt som gör att det inte går att gå hur långt som helst, nämligen att det kan äventyra enskilda personers rättssäkerhet. Det kan helt enkelt vara så att man förverkar egendom som inte bör förverkas. Men låt oss glädjas åt att det här var ett balanserat lagförslag som ger polis och åklagare större möjligheter samtidigt som en hög rättssäkerhet upprätthålls. Där är vi helt överens. Det kan vara värt att sägas även i denna typ av debatter. Jag uppfattade inte riktigt om jag fick svar på frågan om Liechtenstein. Jag skulle därför vilja ställa en konkret fråga som avslutning. Kommer du att driva att också Sverige kommer att ha ett avtal med Liechtenstein som gör att information kan lämnas på samma sätt som nu har diskuterats mellan Schweiz och de andra EU-länderna? Det skulle vara någonting som Sverige har stor fördel av. Våra brottsbekämpande myndigheter skulle bli överlyckliga. I slutändan är det skattebetalarna som annars får betala priset. Det är min avslutande konkreta fråga.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi har tillfört Ekobrottsmyndigheten ökade resurser. Det pågår ett effektiviseringsarbete och en metodutveckling som är helt nödvändiga. Det visar sig att det ger resultat för den myndigheten, som interpellationen handlade om. Jag tror inte heller att reglerna för och tillämpningen av förverkanden så här långt är tillräckligt bra för att vi ska vara nöjda. Det kan finnas svårigheter i regelverket och också i tillämpningen. Som jag sade tidigare är det nödvändigt för myndigheterna att utveckla sätt att använda reglerna på som ger resultat. Det finns ingenting som är så effektivt när det gäller en viss typ av brottslighet som att kapa vinsterna, och det måste vi bli bättre på. Vi kommer att få anledning att återkomma till frågan om Liechtenstein med anledning av Schengenassocieringen. Jag har inte mer att säga i den frågan just i dag.