Effekter av regeringens politik på kvinnors yrkesliv

Interpellationsdebatt 23 juni 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 36 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag anser att kvinnors företagande påverkas med ett försämrat RUT-avdrag samt om jag har analyserat hur regeringens skattehöjningar påverkar just kvinnor i arbete och näringsliv.

Regeringen avser att förändra RUT-avdraget så att det riktas mer till vanliga barnfamiljers och pensionärers behov av hushållsservice. Detta kommer inte att innebära någon skillnad för de allra flesta som i dag gör RUT-avdrag. Därför bedöms detta ha mycket begränsade effekter för såväl kvinnors som mäns företagande och sysselsättning.

Vidare jämställdhetsintegreras alla förslag på skatteområdet, vilket betyder att en analys görs av förslagens effekter för kvinnor och män i de fall där det är relevant.


Anf. 37 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Den rödgröna regeringen har utnämnt sig själv till en feministisk regering och säger sig ha jämställdhet i fokus i allt man gör. Det är en bra ambition. Tyvärr räcker det inte med att ha tillsatt lika många kvinnliga som manliga statsråd i en regering. Det är en bra början, men frågan är betydligt större än så.

Det handlar om att komma i egen försörjning, kunna leva på sin lön och senare i livet på sin pension. Det gäller friheten och möjligheten att starta företag och ha fler arbetsgivare att välja mellan för att både karriären och lönen ska ha en lika positiv utveckling som männens. Tyvärr har den så kallade rödgröna regeringen aviserat flera reformer som slår hårt mot kvinnor i just dessa sammanhang.

Hemservice är en bransch som, tack vare RUT-reformen, har växt sig riktigt starkt. Det är en reform som lett till att det kvinnliga företagandet har tagit fart. Hela 71 procent av egenföretagarna i städ- och hemservice är kvinnor - en bransch som i dag har lett till att 20 000 fler svenskar har ett vitt jobb att gå till, en bransch som gör att inte minst kvinnor har alternativa arbetsgivare att söka jobb hos och där de inte minst har fått chansen till ett första jobb.

Fru talman! I USA har antalet kvinnliga företagare sedan 2007 ökat med 68 procent. Enligt tidskriften The Atlantic är ökningen särskilt stor bland svarta och latinamerikanska kvinnor, vilket för alla som bryr sig om både jämställdhet och mångfald borde vara en glad nyhet. I ett internationellt perspektiv har Sverige ett lågt kvinnligt företagande. Mindre än 5 procent av den yrkesverksamma kvinnliga befolkningen här är företagare, hälften så många som i USA. Bara var fjärde företagare i Sverige är kvinna. Bland 38 jämförda europeiska länder är det enligt EU-kommissionen bara tre som har större manlig dominans bland sina företagare än Sverige - Irland, Malta och Turkiet.

Med införandet av RUT-reformen har vi nu sett en förändring där kvinnors företagande kraftigt har ökat fram till dess att förändringen i reformen aviserades av den rödgröna regeringen. RUT-reformen innebär att många kvinnor känner att de har kunskap, kompetens och erfarenhet, vilket är tre viktiga kriterier för att man faktiskt ska våga starta ett företag. Det är en bransch som har gjort att många kvinnor också har fått ett första jobb att gå till.

Därför undrar jag om man kan kalla sig en feministisk regering när man samtidigt sätter käppar i hjulet för både kvinnligt företagande och arbetstagande. Vilka analyser har regeringen gjort av hur förslagets effekter slår för kvinnor och män? Är inte detta i allra högsta grad relevant?


Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! RUT-förändringen i form av det sänkta taket bedöms ha mycket liten effekt på företag, företagande och kvinnors företagande. Den berör en oerhört liten del av dem som använder sig av RUT-avdraget. Bedömningen är att ungefär 1 procent av RUT-användarna kommer att påverkas av det här förslaget, så det är en väldigt liten effekt.

Om Helena Bouveng inte har någon starkare kritik än så mot regeringens jämställdhetspolitik kanske det finns annat som ger Helena Bouveng större huvudvärk. Annars borde Helena Bouveng inte ha så mycket huvudvärk alls.

Om man tittar på regeringens samlade politik görs det en jämställdhetsanalys i budgetpropositionen, och det är tydligt att den ekonomiska politiken gynnar kvinnor. Kvinnorna kommer att bli ekonomiskt stärkta genom de förslag som regeringen lägger fram i sin budget.

I regeringens politik ingår en rad reformer som är bra för kvinnor. Det handlar till exempel om den sänkta pensionsskatten, som ju tyvärr Helena Bouvengs parti stoppade. Det hade varit väldigt bra för många kvinnor med låga pensioner. Det handlar också om vårdnadsbidraget för ensamstående föräldrar. Det är många kvinnor som har det oerhört tufft ekonomiskt som ensamstående föräldrar. De får nu en förbättring. Vi gör också en satsning på förlossningsvården som Moderaterna tyvärr röstade emot. Vi hade också en rad andra förslag.

Därutöver har vi ett unikt projekt nu när vi jämställdhetsintegrerar hela budgeten och jobbar med genusbudgetering. Det är ett projekt som redan har väckt viss internationell uppmärksamhet.


Anf. 39 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Jag har faktiskt huvudvärk, för jag tror att detta är ett otroligt stort slag mot kvinnors möjlighet att få tillgång till både kapital och företagande. Jag önskar inte finansministern någon huvudvärk, men det här borde kanske uppröra henne mer.

Vi kan tycka vad vi vill, men sanningen är den att det är inom välfärden i någon form som kvinnor startar företag. Innan alliansregeringen tillträdde var möjligheterna att starta företag som erbjuder utbildnings- och välfärdstjänster starkt begränsade. Alliansregeringen ändrade på detta, vilket också har lett till ett ökat kvinnligt företagande.

Över hälften av företagarna inom vård, omsorg och utbildning är kvinnor, enligt SCB. Det kan jämföras med att knappt 5 procent av företagarna inom byggsektorn är kvinnor. Det är också inom välfärden som kvinnor arbetar - tre fjärdedelar är kvinnor. Det är kvinnor, som likt män, vill kunna byta arbetsgivare, göra karriär och få upp sina löner. Den arbetsmarknaden vill nu den rödgröna regeringen slå sönder genom de förslag om vinstförbud i välfärden och krav på särskilda driftsformer som såväl Miljöpartiet som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har pratat om. Jag tror att Vänsterpartiet kallar det för att avkommersialisera välfärden.

För mig är signalen tydlig, fru talman. Den rödgröna så kallade feministiska regeringen gillar helt enkelt inte företagande inom kvinnodominerande branscher, särskilt inte om ambitionen är att företaget ska gå bra, utvecklas, expandera eller varför inte anställa fler. Med den sittande regeringens politik upplever i dag många kvinnor ett stort motstånd och osäkra villkor.

Jag är övertygad om att det i en sådan politisk värld blir färre kvinnor som vill starta företag, vilket inte är bra för oss kvinnor men heller inte för hela Sveriges ekonomi. Inom en regering som kallar sig feministisk borde dessa signaler vara oerhört kontroversiella, men de ses tydligen som helt oproblematiska och ger verkligen ingen huvudvärk. Den rödgröna regeringen säger sig vilja ha ökad jämställdhet, fast inte i form av fler kvinnor som äger och driver företag, företag som till stor del anställer andra kvinnor.

Är det rätt uppfattat, finansministern, att jämställdhet mellan kvinnor och män är bra men att det inte gäller när det kommer till att fler kvinnor ska kunna driva egna företag?


Anf. 40 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Vad svarar man på den frågan? Vad tror Helena Bouveng? Självklart tycker jag att det är viktigt att både män och kvinnor driver företag, att det finns företagande för både män och kvinnor. Jag hoppas att fler kvinnor driver företag inte bara inom välfärdsbranschen utan också inom finansbranschen och byggbranschen. Jag vill ha en jämställdhet som innebär att vi har män och kvinnor som driver företag i alla branscher. Det är jämställdhet för mig.

Däremot tycker jag att det är rimligt att våra skattepengar, som vi alla betalat in och som vi avsatt för att få bra kvalitet för våra barn i skolan och för en trygg äldreomsorg, vilket är väldigt viktigt för kvinnor som arbetar och driver företag, ska gå till dessa verksamheter, inte till vinster som uppstår genom att man sänker kvaliteten. Det tycker jag är fel. Oavsett om det är kvinnor eller män som driver företag som sänker kvaliteten och tjänar stora pengar tycker jag inte att det är okej. Därför har vi tillsatt en utredning med uppgift att säkerställa att de pengarna, våra gemensamma resurser som är avsatta för våra gemensamma välfärdsverksamheter, också går dit.

Dessutom vet vi att det finns en hel del stora riskkapitalbolag som driver dessa verksamheter just för att tjäna stora pengar. De kan komma att påverkas av förslaget, men de som äger riskkapitalbolagen är i väldigt liten utsträckning kvinnor. Däremot driver kvinnor ofta mindre bolag i dessa verksamheter, och de kommer naturligtvis i den relationen att gynnas av det som kan komma ut av utredningen.


Anf. 41 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Det var ju trivsamt att höra att finansministern tycker att det är viktigt att både män och kvinnor kan utveckla sina företag. Tyvärr ligger politiken inte riktigt i den linjen.

Under ett yrkesliv tjänar den genomsnittliga kvinnan 3,6 miljoner kronor mindre än hennes manliga motsvarighet. Kvinnor lägger varje år sju arbetsveckor mer än män på städning och tvätt. Det är vanligare att heta Johan och vara vd i ett börsnoterat företag än att vara kvinna och vd. Det finns svart på vitt att Sverige, som många gånger ses som ett föregångsland i jämställdhetsfrågor, i detta avseende har en lång väg att gå.

De länder som har lägst andel kvinnliga vd:ar är också bland dem som präglas av stora offentliga monopol i välfärden. Det är precis i den riktning som den rödgröna regeringen nu vill gå. Under Alliansens tid har reformer som RUT och konkurrens i välfärden bidragit till positiva förändringar. RUT har inte bara bidragit till fler kvinnliga företagare, utan fler kvinnor får sitt första jobb. Det har också lett till att både män och kvinnor fått tiden att räcka till för familj, barn och karriär. I den nyutgivna rapporten Jämställt arbete? kan man se hur arbetstiden ökade bland dem som redan arbetade under Alliansens tid. Ökningen motsvarar 13 000 helårsarbeten för kvinnor jämfört med 5 000 för män.

Frågan om fler kvinnor i börsnoterade företags styrelser debatteras ofta, men det är inte där slaget står. Slaget står vid hur vägen dit ser ut. Det handlar om lika förutsättningar för företagande, möjligheter till att kombinera karriär och familj, möjligheter till ett första jobb, möjligheter till alternativa arbetsgivare, möjligheter till lönekarriär. Varför vill finansministern förhindra och försvåra just detta för Sveriges kvinnor?


Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Det vill jag inte, och därför driver jag en politik som innebär precis det motsatta, en politik som underlättar för kvinnor att delta i arbetslivet. Det handlar till exempel om de satsningar vi gör på barngrupperna och om ytterligare resurser till fritis. Det handlar om de satsningar vi gör på en bättre skola och en bättre äldreomsorg. Vi vet att en väl fungerande äldreomsorg är oerhört viktig för att kvinnor i vår ålder ska ha möjlighet att arbeta heltid, inte behöva gå ned i arbetstid för att ta hand om äldre anhöriga. Det är tyvärr Helena Bouveng emot.

Sedan tycker jag att det är märkligt att Moderaterna och Helena Bouveng försvarar stora riskkapitalbolags uttag av stora vinster från vår välfärdssektor med motivet att man vill värna om kvinnligt företagande. Det tycker jag är svagt. Det är viktigt att vi skapar ordning och reda i den här branschen, att vi ser till att våra skattepengar, som vi avsatt för en bra äldreomsorg, för en god sjukvård, för att våra barn ska ha en trygg uppväxt, också går dit och inte till riskkapitalister som ska tjäna stora pengar på det. Men det försvarar Helena Bouveng med motivet att de värnar om kvinnligt företagande. Jag tycker att det är ett svagt argument.

Regeringen driver en feministisk ekonomisk politik. Vi driver en feministisk utrikespolitik. Vi driver en feministisk politik som vi visar med de förslag som vi lagt fram i vår budget och med de övriga förslag som vi lägger på riksdagens bord. Målet för regeringen är att vi ska ha ett jämställt samhälle där kvinnor och män driver företag, delar på ansvaret för hem och barn och har möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:705 Effekter av regeringens politik på kvinnors yrkesliv

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen har utnämnt sig själv till feministisk regering, och man påstår att man ska ha ett jämställt fokus i allt man gör. Det är en god ambition, men frågan är hur väl regeringen lyckas.

Jämställdhet handlar om mer än att tillsätta lika många kvinnliga som manliga statsråd. Det handlar exempelvis om att komma i egen försörjning, kunna leva på sin lön och ha friheten att kunna starta eget företag. Men regeringen har nu flera gånger aviserat reformer som slår mot kvinnor.

Hemservice är en bransch som, tack vare RUT-reformen, har växt sig riktigt starkt. I dag sysselsätter branschen ca 20 000 svenskar, och över 60 procent av alla de nya hemserviceföretag som har startats upp har en kvinnlig ägare. Det är också många kvinnor, inte minst med utländsk bakgrund, som fått sitt första jobb i ett hemserviceföretag. Denna bransch vill nu regeringen skära ned i.

Även fyra av tio av Vårdföretagarnas medlemsföretag har en kvinnlig vd. Med andra ord, det är inom välfärden som kvinnor framför allt startar företag. Det är också inom välfärden som kvinnor arbetar: tre fjärdedelar är kvinnor. Det handlar om kvinnor som vill kunna byta arbetsgivare, göra karriär och få upp sina löner. Den arbetsmarknaden vill regeringen slå sönder genom de förslag på vinstförbud i välfärden och krav på särskilda driftsformer som både Miljöpartiet, Socialdemokraterna och inte minst det budgetbärande partiet Vänsterpartiet har pratat om.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Anser finansministern att kvinnors företagande påverkas med ett försämrat RUT-avdrag?

Har finansministern analyserat hur regeringens skattehöjningar påverkar just kvinnor i arbete och näringsliv?