E20

Herr talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att klara både trafiksäkerheten och framkomligheten på E20 samt vad jag avser att göra för att ta till vara erbjudandet från kommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionen. Regeringen beslutade om direktiv till Trafikverket för åtgärdsplaneringen i december 2012. I direktiven gavs Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för E20 som kan leda till förbättrad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet. Trafikverket fick dessutom i uppdrag att undersöka möjligheterna att tidigarelägga redan beslutade projekt på E20 i gällande plan som bedöms ha stor positiv effekt utifrån de transportpolitiska målen. Trafikverket har den 14 juni 2013 lämnat ett förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet 2014-2025 där tre av de fem kvarstående etapperna på E20 genom Västra Götaland finns med. I juni kom även Västra Götalandsregionen, Skaraborgskommunerna med flera in till regeringen med ett erbjudande om medfinansiering av E20 genom Västra Götaland till motorvägsstandard. Vi har därefter fört en dialog med regionföreträdare om utformningen av en eventuell medfinansiering samtidigt som förslaget till nationell plan nu bereds. Jag kan därför inte uttala mig ytterligare i frågan.

Herr talman! Jag har skrivit om E20 väldigt många gånger, förutom att jag har motionerat om E20. Det har att göra med att det är en så viktig väg för Sverige, för tillväxten och för jobben. Det är också viktigt för Skaraborg att skaraborgarna får en trafiksäker och framkomlig väg, och så är det inte i dag. E20 är en av Sveriges farligaste vägar. Den är inte bara farlig, som om inte det vore nog, utan det är också svårt med framkomligheten, vilket förhindrar gods att ta sig fram till Göteborgs hamn, att gods kan flöda på ett bra sätt, vilket också förhindrar tillväxten. Kommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionen har nu gått samman och erbjudit regeringen medfinansiering av utbyggnaden av E20 för att det ska bli en fyrfältsväg. E20 är en nationell väg, en väg som regeringen ska ta ansvar för. Trots det vill kommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionen vara med och medfinansiera för att det ska bli av. Många är nämligen oroliga för att det bara ska bli en trefältsväg och att man bara tittar på trafiksäkerheten. Det är förstås inte bara. Det är väldigt viktigt med trafiksäkerhet, och alla liv vi kan rädda är ovärderliga. Men när vi nu ska rätta till E20 vill vi skaraborgare och vi som bor i Västra Götaland att hela vägen ska bli en fyrfältsväg. Den enda delen av E20 genom Skaraborg som är motorväg i dag är milen mellan Lundsbrunn och Götene och som Göran Persson har tagit första spadtaget till. Under den borgerliga regeringens tid har det inte hänt någonting när det gäller fyrfältsväg eller motorvägsbyggen på E20. Det beklagar jag. Catharina Elmsäter-Svärd har flera moderata kolleger i Skaraborg som högljutt och tydligt har sagt att de ska fixa E20, bara de får styra landet. Nu låter det inte riktigt så på dem, utan nu skyller de på Västra Götalandsregionen. Och det är alltid lätt att skylla på någon annan, men eftersom det nu finns ett så fantastiskt fint erbjudande från kommunerna i Skaraborg och Västra Götalandsregionen borde det vara svårt för ministern att skylla på något mindre parti eller på att Västra Götalandsregionen inte tar sitt ansvar. De tar ett väldigt stort ansvar, trots att det är en nationell väg, under förutsättning att det blir en fyrfältsväg. I annat fall är inte kommunerna och Västra Götalandsregionen beredda till medfinansiering. Jag ställde den här interpellationen för att få veta om Catharina Elmsäter-Svärd är beredd att ge någon fingervisning, någon signal eller något tecken på att hon välkomnar medfinansieringen och att hon också ska se till att det nu blir en fyrfältsväg.

Herr talman! Frågan om E20, framför allt genom Skaraborg och Västra Götaland, är en fråga som har engagerat många av förklarliga skäl. Jag tycker att det är viktigt att vi tittar på framför allt våra stora vägar som är viktiga stråk för både människor och gods. Som Monica Green säger är det en mycket stor andel tung trafik som går på de här vägarna. Jag har också varit ute och träffat lastbilschaufförer, och inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv är de olika hastighetsförändringarna som sker över tid inte att rekommendera. Det är svårt att hålla reda på vilken hastighet som gäller. Det här är viktigt inte minst för jobben i regionen. Det är många företag som är beroende av transporter och att människor ska kunna ta sig dit och därifrån. Jag har självklart följt frågan på nära håll. Jag var med när Trafikverket tillsammans med de berörda kommunerna presenterade en studie om hur man ska kunna få bra framkomlighet och säkerhet på E20. I det sammanhanget var jag tydlig med att det vore en fördel om de kunde komma överens om hur man tänker sig att arbetet med E20 ska gå till, för som Monica Green sade har det varit väldiga diskussioner åt olika håll. Nu har Västra Götalandsregionen och kommunerna återkommit till regeringen. De har gjort de jag sade och samlat sig, vilket är bra. Vi har haft kontakter, och att det finns en vilja att medfinansiera från regionen och kommunerna visar att frågan är viktig. Vi gav också ett extra tydligt direktiv till Trafikverket inför planeringen av nationella planen att titta på vad man mer kan göra för att tidigarelägga det. Även om vi har 522 miljarder till underhåll av den infrastruktur som finns och till att bygga nytt är behovet från remissinstanserna i hela landet 1 400 miljarder för samma tid. Självklart tycker alla att de borde få lite till, men vi kommer att hamna i ett läge där vi måste prioritera. Vi har varit tydliga med att arbetspendling och godsstråk stärker konkurrenskraften för Sverige och får fler människor i jobb, och därför är sträckor som E20 en viktig prioritering. Herr talman! Jag har i dag svårt att ge Monica Green alla de svar som hon säkert vill ha och öppna på förlåten. Vi är nämligen noga med att hålla formen för hur vi för dialogen med regionen så att den inte förs med företrädare för vissa kommuner eller enskilt från regionen. Vi har kommit överens om att vi i det arbete som skickas in till oss har en dialog med en given person som sedan samordnar det för att arbetet ska hållas ihop. Det har fungerat bra så här långt.

Herr talman! Catharina Elmsäter-Svärd nämner de varierande hastigheterna. Jag hade just tänkt kommentera att det är vad den nuvarande regeringen har åstadkommit. I stället för att bygga motorväg, vilket Göran Persson tog första spadtaget till, har regeringen valt att sänka hastigheten på E20. Man har inte tyckt sig kunna prioritera E20 trots att det är en sådan viktig väg för godset ned till Göteborgs hamn och upp till Bergslagen och Stockholm men också för persontrafiken. Både yrkestrafik och persontrafik störs av de märkliga och varierande hastigheter som är på E20. Kommunerna har gjort en stor uppoffring. Det har inte varit lätt för lokalpolitikerna att argumentera för varför man ska vara med och finansiera E20. Det är svårt när man inte bor bredvid E20; det är lättare när E20 går rätt igenom kommunen. Har man 5-15 mil till E20 är det svårare att argumentera för det, och det finns många saker som en kommun ska ta sig an. Man vill satsa på barnomsorg, äldreomsorg och så vidare. Ändå har kommunerna gjort denna stora uppoffring eftersom det är viktigt för tillväxten, jobben, jobbpendlingen och flödet av det tunga godset. Kommunerna och Västra Götaland har som sagt gjort denna uppoffring. De har pratat ihop sig och kommit fram till ett dokument. De har överlämnat ett papper till Catharina Elmsäter-Svärd där de lovar att vara med och finansiera om det blir fyra filer. Annars går Catharina Elmsäter-Svärd miste om dessa pengar som hon så väl behöver och kanske kan använda till andra ställen i landet om det nu är ont om pengar, vilket jag kan förstå att det är. Jag fortsätter trycka på vikten av att det blir av, att vi till slut kan säga att det ska bli fyrfältsväg hela vägen. Det behövs för jobben, för trafiksäkerheten och för framkomligheten. Jag väntar fortfarande på svar.

Herr talman! Det slutgiltiga svaret kommer Monica Green inte att få i dag, utan vi följer den ordning vi har kommit överens om med de representanter vi samarbetar med. Det hör till god ton. Det är en stor uppoffring från kommunerna, och de är olika stora. 500 miljoner från kommunerna och 500 från regionen blir tillsammans 1 miljard. Man ska dock inte tro att man därigenom har klarat hela finansieringen. Även om vi tar de pengar som redan finns föreslagna för några objekt och lägger till denna miljard saknas det fortfarande miljarder, som förväntas komma i den nationella planen. Det är precis detta vi för ett resonemang om, och det är därför jag tycker att det är rimligt att se bilden ur ett hela-Sverige-perspektiv. Många tycker att 522 miljarder är fantastiskt mycket pengar; så mycket har vi aldrig haft. Men det är fortfarande inte tillräckligt. Vi skulle behöva tre gånger så mycket. Min uppfattning är att de viktiga godsstråken och arbetspendlingen ska prioriteras. Vi har skärpt formerna för hur medfinansiering ska ske, och där det finns medfinansiering ser vi att det finns ett stort engagemang, som i dessa kommuner. Det är viktigt att fundera både på trafiksäkerheten - många blir nog glada för att det är fokus på det - och framkomligheten. Det har funnits diskussioner om huruvida man ska gå fram på en gång med två-plus-två eller fyrfält, eller vilken standard man ska ha. Det förs resonemang om hur man kan kombinera detta, men där är man inte färdig. Herr talman! Det svar jag kan ge är att vi för ett samtal. Jag vet att det finns ett erbjudande. Mycket av det regionen gjort har jag efterfrågat, och nu håller vi på med det arbete som ska leda fram till ett fastställelsebeslut i mars.

Herr talman! Ska jag tolka detta positivt, vilket jag gärna vill, ser jag signalerna och hör Catharina Elmsäter-Svärd säga att man kommer att prioritera där det går mycket tungt gods, där det är viktigt att trafikflödet fungerar och där det finns medfinansiering. Det finns det för E20. Ska jag tolka Catharina Elmsäter-Svärd positivt ser jag det som ett löfte om att det kommer att lösa sig vad gäller fjärde filen på E20. Jag hoppas att jag kan tolka svaret så. Jag hade hoppats på fler borgerliga ledamöter i kammaren i kväll eftersom de på hemmaplan brukar ta till orda stort, vitt och brett om hur de ska fixa vägen. Men som jag sade i mitt första inlägg har de numera börjat skylla på andra. I stället för att ta sitt ansvar och driva frågan vidare har de börjat skylla på Västra Götalandsregionen. Men Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunerna i Skaraborg gjort denna stora uppoffring och bestämt sig för att medfinansiera. Det saknas 1 miljard, men med 522 miljarder kan väl ministern se till att denna miljard avsätts till E20 så att det blir fyrfältsväg hela vägen. Den enda delen av E20 genom Skaraborg som är motorväg är den som Göran Persson tog första spadtaget på. Det vore väl trevligt om Catharina Elmsäter-Svärd också fick ta ett första spadtag på E20 i Skaraborg.

Herr talman! För säkerhets skull får jag vara lite tydlig i min artikulering. Det saknas inte bara 1 miljard, som jag sade, utan det saknas miljarder , vilket innebär mer än 1 miljard. I det arbete vi har kan jag däremot konstatera att det kanske snarare är en alliansregering som både nu och efter den 14 september är garanten för att det ska kunna ske några vägsatsningar. Jag tänker på Monica Greens möjliga, tänkta samarbetsparter, som man måste hitta någon form av överenskommelse med och som snarare vill gå åt det rakt motsatta hållet. I alliansregeringen har vi ingen som vill satsa mindre på väg, utan vi satsar på både väg och järnväg. När det gäller det slutliga beslutet, vad som kommer att hända med E20, kommer det i fastställelseplanen. Jag kommer naturligtvis först att ha en dialog med de andra berörda i regionen och i kommunerna innan vi går ut externt och talar om vad det blir. Men en sak är säker: Vi har givit ett uppdrag att sträckor ska prioriteras på E20. Det är viktigt med trafiksäkerheten och framkomligheten. Nu ser vi vad slutmålet blir och vad vi kan göra med de pengar som finns till hands så här långt.