Dubbdäckslagstiftningen

Herr talman! Lars Beckman och Sten Bergheden har i var sin interpellation frågat mig

om min bedömning av vilken påverkan den nuvarande datumsättningen om dubbdäck har på riksdagens nollvision för antalet döda i trafiken

om jag är villig att titta på det norska exemplet för datumsättning av användande av dubbdäck för att göra förändringar i den svenska lagstiftningen

om jag är beredd att ta initiativ till en översyn av den svenska dubbdäckslagstiftningen.

Vidare har Edward Riedl har frågat mig om jag kan tänka mig att ta initiativ till att ändra lagstiftningen för dubbdäck så att den i större utsträckning anpassas till de regionala skillnaderna i Sverige.

Eftersom frågorna i de tre interpellationerna är snarlika väljer jag att svara på dem gemensamt.

Regeringen har höga ambitioner på trafiksäkerhetsområdet och har initierat en nystart för nollvisionen. I september 2016 antogs inriktningsdokumentet Nystart för Nollvisionen - ett intensifierat arbete för trafiksäkerhet i Sverige. Nystarten är tänkt att fungera som en plattform för fortsatta initiativ inom trafiksäkerhetsområdet. Trafikverket har också fått i uppdrag att övergripande leda samverkan inom vägtrafiksäkerheten.

Reglerna om dubb- och vinterdäck finns i trafikförordningen. Personbil, lätt lastbil och lätt buss med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av dessa fordon ska vid färd vara försedd med vinterdäck eller likvärdig utrustning från den 1 december till den 31 mars när vinterväglag råder. Vinterdäck har mjukare gummiblandning och annat mönster som ger bättre grepp vid snö och is på vägen.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd innebär att dubbade däck får användas mellan den 1 oktober och den 15 april. Dessa däck, som är en typ av vinterdäck, får även användas utanför denna tidsperiod när det råder vinterväglag eller sådant kan befaras och detta motiverar att dubbade däck används. Ett viktigt skäl för att tillåta dubbdäck är att främja nollvisionens trafiksäkerhetsmässiga strävan om att minska antalet döda och allvarligt skadade i vägtrafiken.

Användning av dubbdäck för dock med sig negativa effekter i form av buller, partikelbildning och slitage av väganläggningar. Vägslitage från användning av dubbdäck har en negativ hälsopåverkan, då vägslitagepartiklar orsakar sjukdomar i luftvägarna samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dubbdäck bör därför inte användas mer än nödvändigt. De flesta länder som tillåter dubbdäck har tidsbegränsningar för när dubbdäcken får användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är av största vikt att rätt däck används vid vinterväglag. Det senaste halvåret visar att det kan ske snabba omslag i väderleken. Det har varit kraftiga snöfall i Stockholm i början av november, halt väglag i delar av landet under påsken och en klass 2-varning för snö i nordvästra Svealand och sydligaste Norrland i slutet av april. Redan i dag får dock dubbdäck användas när vinterväglag befaras. Nuvarande regler innehåller därför en flexibilitet som tar hänsyn till olika väderförhållanden.

Jag är inte främmande för att se över dagens datumregler om det visar sig att det finns ett sådant behov. Just nu pågår dock inget sådant arbete. Jag kommer att följa frågan noga även framöver. Det fortsatta arbetet med nollvisionen är högt prioriterat av regeringen.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret, även om jag hade förväntat mig handling i stället för prat.

Herr talman! Jag vill sätta frågan om dubbdäck och datum för byte av däck i ett bredare perspektiv. Låt mig först erkänna: Jag älskar Norrland. Är man född och uppvuxen i det vackra Norrbotten kan man inte annat än älska såväl mentaliteten som klimatet och naturen norr om Dalälven. Det är många som har valt att bo i Norrland, och till Norrland räknar jag självklart Gävleborg, även om många dagpendlar till Stockholm till och från Gästrikland.

Det som bekymrar mig är att regeringen verkar ha glömt bort Norrland. Ni för en politik som är direkt kontraproduktiv för alla oss som bor norr om Dalälven. Datum för dubbdäck är bara ett exempel. Jag tänker även på era förslag om kilometerskatt, kraftigt höjda fordonsskatter, flygskatter och chockhöjda drivmedelsskatter som slår stentufft mot såväl vanliga familjer, som vill att livspusslet ska gå ihop, som företag vars konkurrenskraft försämras.

Herr talman! När verkligheten inte stämmer överens med intentionen med en lag är det verkligheten som gäller. Det finns en lag för byte av dubbdäck som har fått konsekvenser, som sannolikt ingen i kammaren med körkort kan tycka är acceptabla. Om ministern satte sig i en bil och körde från Malmö till Kiruna skulle hon upptäcka att det är 184 mil och att det tar 21 timmar att köra - om ministern skulle försöka köra i ett sträck. Om statsrådet i stället satte sig vid ratten och körde åt andra hållet skulle statsrådet hamna i Rom. Det är ungefär samma avstånd och tar ungefär lika lång tid. Däcklagen är mer anpassad för resan till Rom än för det kalla klimat som råder i Sverige.

Medan min tidigare klasskamrat gjorde i ordning sin pool i Malmö var det full snöstorm i Norrland. Ett tåg blev till och med insnöat i Norrbotten samtidigt som lagstiftaren hade tänkt sig att bilister i hela Sverige skulle ha bytt däck. Herr talman! Det är inte rimligt.

Ett för tidigt satt datum skadar trafiksäkerheten i Sverige. Det är 44 procent större risk att du dör i en trafikolycka med friktionsdäck jämfört med dubbdäck. Och vi vill att bilister ska köra med dubbdäck vid halka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att ha en lagstiftning som dessutom lurar bilister att byta däck för tidigt och köra i halka med sommardäck är direkt förödande. När polisen blir intervjuad i olika medier säger man också att lagen skapar en osäkerhet hos bilister om vad som gäller.

Herr talman! Jag fick i går ett mejl från en bilist som hade bytt däck tre gånger i vår på grund av rädsla för att bli bötfälld. Det är helt förskräckligt. Det datum som finns sätter också en onödig press på däckverkstäder. Enligt lagen ska man ha vinterdäck till den 31 mars och sedan ha bytt däck till mitten av april. Det innebär att däckverkstäderna i Sverige har två veckor på sig på att byta alla bilars däck. Det blir en usel arbetsmiljö med stress, jäkt och risk för arbetsskador helt i onödan. Om datumen gör att svenska folket till exempel har en månad på sig att byta däck skulle både bilisterna och medarbetarna på däckverkstäderna bli mindre stressade.

Herr talman! Det är alltså en för kort tidsperiod i dag. Om det över huvud taget ska finnas ett datum borde det vara ett datum som är relevant och anpassat för Sverige och svenska förhållanden.

Vi moderater står alltid på människans sida, och vi har en politik för hela Sverige oavsett var man bor. Det logiska med en lag som inte fungerar som avsett är självklart att tillsätta en utredning och se över vilka förbättringar som kan göras. Vi som har körkort och kör bil ofta vet hur viktigt det är med rätt däck på bilen. En översyn av lagen borde också vara självklar för regeringen och infrastrukturministern.

Herr talman! Tack, ministern för svaret, som jag ändå tycker andas en viss form av förhoppning om att det kan bli en översyn av lagstiftningen.

Det är precis som min kollega Lars Beckman sa tidigare, nämligen att Sverige är ett stort land med skiftande väderleksförhållanden och stora avstånd. Det råder olika förutsättningar för vägnätet runt om i hela Sverige. Det kan vara sommar i Skåne, och det kan råda rent vinterväglag i norr. Det kan dessutom bli vinterstormar och snöstormar i både april och maj. Det innebär att vi kan hamna i oerhört svåra situationer ur trafiksäkerhetssynpunkt.

I dag är lagstiftningen sådan att vi ska ha vinterdäck mellan december och den 1 mars, men det finns en möjlighet att behålla dem längre om det behövs. Det är just behovet som är svårt att definiera. Framför allt säger lagstiftningen att dubbdäcken ska vara avtagna senast den 15 april, men även där går det att behålla däcken längre om behovet finns.

Vinterdäck och dubbdäck är i första hand en trafiksäkerhetsfråga. Det handlar om att bilföraren ska ha ett säkert grepp mot vinterväglaget och vägen. Dubbdäcken är nödvändiga i stora delar av vårt land för att kunna framföra fordon på ett trafiksäkert sätt. Det kan finnas glashala grusvägar på landsbygden som kan ta tid att sanda och isgrusa. Det kan finnas en plogad landsväg som inte är saltad och sandad. Det innebär att väglaget kan råda under många dagar innan problemet med halkan kan åtgärdas. Detta känner alla till som lever och bor på landsbygden över hela Sverige och har långa avstånd till arbetet.

Därför behöver dagens dubbdäckslagstiftning ses över. Den är i dag för snäv, och den behöver utvärderas. Vem kan bedöma vad som är ett vinterväglag? Du kan ha vinterdäcken på i södra Sverige, i till exempel Skaraborg, och du behöver tre fyra dagar senare åka till Norrland fast det är sommarväglag i Skaraborg. Bekymret är då att om du blir stoppad av en polis i Skaraborg är det svårt att hävda att dubbdäcken är på därför att du ska åka till Norrland om fyra dagar. Är det rimligt att byta däcken för att det råder sommarväglag i Skaraborg när det är vinterväglag dit du ska åka? Nej, det är rimligt att behålla däcken för de trafikbehov du behöver bilen för och kunna åka sträckan utan att behöva byta däcken fram och tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en bedömning som är svår att göra. Därför behöver lagstiftningen vara ännu tydligare och ge ännu större utrymme för att kunna behålla dubbdäcken på.

Många människor klarar inte att byta däck själva, och de måste gå till en däckverkstad eller bilverkstad och skifta däcken. Det innebär en stor belastning på däckverkstäderna att utföra jobbet inom den angivna tiden. Det är också en kostnadsfråga att ta in extrapersonal vid tillfälliga arbetstoppar.

Ser ministern behoven och problemen som Lars Beckman och jag har lyft fram? Kommer regeringen att tillsätta någon form av utredning?

Herr talman! Debatten här ger intrycket av att regeringen har gjort förändringar i lagstiftningen och skärpt den eller vidtagit åtgärder för att göra det eländigt svårt för alla som bor i norra Sverige.

Låt mig berätta för riksdagsledamöterna att lagstiftningen har ändrats. Tiden då det är tillåtet att köra med dubbdäck kortades från den 1 maj till den 15 april, men det skedde 2009. Alla vet vilken regering som då satt vid makten. Frontalangreppet på den nuvarande regeringen känns lite övermaga - försiktigt uttryckt.

Det kan ändå finnas skäl att se över lagstiftningen, framför allt därför att vädret och tekniken förändras över tid. I dag finns helt andra däckstyper än vad som fanns för bara några år sedan. Antisladdsystem är sedan 2014 lagkrav i hela EU. Det finns också tendenser till allt fler väderomslag under en lång säsong.

Jag vill dock rätta herrarna på två punkter. Det är ju bra när man har en sådan här debatt att man åtminstone utgår från rätta fakta.

Enligt den lagstiftning som finns är det inte förbjudet att köra med dubbdäck efter den 15 april. Man kan få det intrycket både när man läser interpellationen och när man lyssnar på debatten, men det är tillåtet att ha också dubbdäck efter den 15 april eller före den 1 oktober om det är eller finns risk att bli vinterväglag. Det innebär att för den som är bosatt i norra Sverige eller ska färdas på vägar i norra Sverige där det är vinterväglag är det tillåtet redan i dag med den lagstiftning vi har.

Det andra som inte stämmer är att man måste ta av sina vinterdäck den 31 mars. Så är det inte. Man har möjlighet att köra med vinterdäck, odubbade vinterdäck, hela året om man så önskar. Det ger något sämre trafiksäkerhetsegenskaper och kan öka bränsleförbrukningen och ha andra negativa följder, men det är inte förbjudet att använda vinterdäck andra tider på året.

Jag tror att det är svårt att hitta datum som fungerar i hela Sverige. Vi vill begränsa användningen av dubbdäck i de delar där de inte behövs av de skäl som jag anförde i mitt svar. Samtidigt är det oerhört viktigt att man väljer rätt däck för det väglag som råder. Då kan man konstatera att lagar och regler är bra. Att man vet hur lagarna och reglerna är utformade är ännu bättre, och att man följer dem är en förutsättning för att de ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är inte övertygad om att andra datum skulle lösa det här problemet. Jag tror att de förändringar som sker, både tekniska förändringar - utveckling av ny teknik, däckstyper och däcksegenskaper, fordonsstöd och teknikstöd - och de klimatförändringar vi i dag ser, kan göra att vi kommer att behöva se över de här reglerna.

Men den här bredsidan från herrar moderater kan ni gott bespara er, tycker jag.

Herr talman! Jag kan lugna statsrådet - jag är väl insatt i lagstiftningen och hur den fungerar. Det framgick också av mitt inlägg, vilket ministern hade märkt om hon lyssnat på vad jag sa i stället för att fippla med sin telefon eller vad hon nu gjorde.

Jag gjorde ett test innan jag gick in i kammaren. Jag träffade en person på vägen hit. Jag berättade att jag skulle ha den här debatten och ställde frågan till personen:

- Var finns det mest partiklar i Stockholm?

- Hornsgatan! kom det blixtsnabbt.

Där tror jag att problemet är, herr talman: Man har anpassat och gjort en lagstiftning som är till för Södermalm i Stockholm.

Jag är väl medveten om vilken regering som införde detta. Jag sa också i mitt inlägg att även om intentionerna var goda måste man förändra en lagstiftning som inte fungerar.

När det gäller partiklar är den farligaste platsen att vistas på i Stockholm inte Hornsgatan. Jag tror säkert att ministern är väl medveten om att den farligaste platsen att vistas på när det gäller partiklar är Stockholms tunnelbana. Den rapport som jag låtit riksdagens utredningstjänst ta fram visar att det är där de farligaste, hälsovådligaste partiklarna finns. Men jag har inte hört ministern föreslå att tunnelbanan ska stängas.

Det är intressant - om vi ska hålla oss till fakta - att friktionsdäck, alltså dubbfria däck, kan riva upp mer partiklar än dubbdäck. Det är också så att attacken på dubbdäck inte är förenlig med riksdagens nollvision för trafiksäkerhet. Risken att man dör i en trafikolycka är alltså väsentligt större om man kör med dubbfria däck än om man kör med dubbdäck, framför allt vid halka.

Vad som har hänt nu och är anledningen till att vi har ställt de här frågorna och har den här debatten är anmärkningsvärt. Polisen i Västerbotten gick ut och sa: Har ni bytt till sommardäck, ställ bilen eller byt tillbaka till vinterdäck! Polisen i Norrland går alltså ut och säger: Har ni bytt däck, ställ bilen!

När man får sådan information, herr talman, tycker jag att det är en ministers skyldighet att justera en lag efter verkligheten.

Jag är också väl medveten om - och jag vet att många bilister i Sverige är medvetna om - att man kan köra med sina trafiksäkra dubbdäck även efter den 15 april. Men datumet i sig skapar en väldigt stor osäkerhet, och till syvende och sist handlar det om en enskild polis bedömning att inte bötfälla en bilist. Det är den osäkerheten, herr talman, som en översyn av lagen skulle titta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att ministern menade det, eller jag får hoppas att jag misstolkade det, när hon sa att man kan fortsätta köra på dubbfria däck året runt. Det är direkt skadligt, farligt och dumt. Man ska absolut inte göra det, för man får väsentligt längre bromssträcka. Man får väsentligt längre bromssträcka, så om det var någon som uppfattade ministerns inlägg som att man kan fortsätta köra upprepar jag: Man ska absolut inte göra det. Det är väldigt farligt, för man får mycket längre bromssträcka.

Det bästa man kan göra som bilist är att köra med dubbdäck på vintern - då är det 44 procent mindre sannolikhet att man omkommer i en trafikolycka - och byta till sommardäck när sådant väglag råder att man ska ha sommardäck.

Jag skulle vilja upprepa Sten Berghedens fråga, som jag tyckte var relevant, och jag hoppas att ministern kommer att svara. När tillsätter ministern en utredning för att se över dubbdäckslagen, som inte fungerar som det var tänkt?

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Precis som vi sa är det möjligt att ha dubbdäck även efter den 15 april. Men det är då bedömningen kommer in. Då är det du som bilförare som ska göra en bedömning av om du kan ha kvar dubbdäcken lagligt. Det är polisen som ska göra en bedömning av om det är okej att fortfarande köra på dubbdäck nere i Skaraborg i slutet av april månad, när det råder sommarväglag där och du ska åka till fjällen tre dagar senare. Det är då du ska bevisa för polisen att du har det som avsikt innan du får böter för att ha kört med fel däck.

Vi vill underlätta för både bilförare och polis med tydligare lagstöd för att kunna använda dubbdäck fram till det datum då man själv kan avgöra att det är sommarväglag som råder och för att kunna förlänga den tiden till den som var tidigare.

Vi har också bekymret med däckverkstäderna, som tydligt har påtalat detta. Många vill i dag byta däck för att inte köra olagligt om det råder sommarväglag. Det leder till oerhört stor stress på däckverkstäderna, vilket gör att de plockar in extra arbetskraft. Det kan vara arbetskraft som inte har erfarenhet av att jobba med däck i vanliga fall. Detta i sig är en säkerhetsrisk - att man måste plocka in arbetskraft för att klara arbetstopparna som blir extremt höga under den här perioden.

Vi har behov av att köra med dubbdäck i Sverige, för friktionsdäcken, alltså de dubbfria däcken, skulle inte fungera på det sätt som är avsett om vi inte också hade dubbdäcken, som ruggar upp vägbanan och gör friktionsdäcken mer lämpliga att använda i vinterväglag. Kombinationen av de båda däckstyperna är alltså nödvändig och kan vara nödvändig långt in i april månad, när det råder vinterväglag i stora delar av landet.

Jag ställer min fråga igen. Ministern säger i sitt svar: "Jag är inte främmande för att se över dagens datumregler om det visar sig att det finns ett sådant behov. Just nu pågår dock inget sådant arbete." Min fråga måste då bli: Är det här inte tillräckliga behov?

Bilförarens bedömning kan orsaka någon form av tveksamhet. Polisen vittnar om att detta är svårbedömt - man står vid vägen och ska avgöra om en bilist kör lagligt eller inte när han kör på fel däck vid det tillfället för att han ska någonstans efteråt eller har varit någonstans tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också att däckverkstäderna behöver större tidsrymd för detta, och vi vet att det ibland finns arbetskraft där som inte är fullt utbildad och får jobba extra med detta, vilket i sig är en säkerhetsrisk.

Vi vet också att dubbdäck kan behövas för att friktionsdäcken ska fungera.

Är detta inte rimligt? Finns inte behovet som ministern talar om i sitt svar? Är vi inte framme vid punkten där vi borde se över den här lagstiftningen och utvärdera om vi ska göra några justeringar?

Min fråga är återigen: Bedömer ministern att behovet finns, och när kommer i så fall översynen? När får vi svaret?

Herr talman! Jag ska försöka vara ännu tydligare så att även Lars Beckman förstår vad jag säger. Det är inte förbjudet att köra med vinterdäck året runt, men det är inte lämpligt, vilket var precis vad jag sa i mitt tidigare inlägg. Detta kan jag gärna upprepa.

Om man väljer att ha ett specifikt datum efter vilket det inte är tillåtet att köra med dubbdäck, alternativt före vilket det inte är tillåtet, är det klart att man får ungefär samma resultat: Det blir en anhopning av människor som vill byta däck precis runt det datumet, oavsett när det infaller. Det skulle vara intressant att höra om Moderaterna har ett konkret förslag till hur en sådan lagstiftning skulle kunna se ut i stället.

När jag säger "om det finns behov" handlar det bland annat om ifall det finns någon form av statistik eller liknande som visar att det har skett ett stort antal allvarliga trafikolyckor på grund av att man har avstått från att använda dubbdäck trots att det funnits behov av det. Någon sådan statistik känner jag inte till. Trafikverket har inte heller någon sådan uppgift.

Det andra är naturligtvis om det är vanligt förekommande att människor får böter för att ha använt dubbdäck vid fel tidpunkt i delar av landet där det är nödvändigt med dubbdäck. Någon sådan statistik har jag inte heller sett. Det jag har sett är att det finns personer som har blivit dömda till böter men fått rätt i domstol eftersom man gjort bedömningen att det var relevant att använda dubbdäck.

I dagsläget bedömer jag alltså inte att det finns något behov, men med tanke på både teknikutvecklingen och de klimatförändringar vi ser kan det finnas skäl att se över detta lite längre fram. Det ska då ske med utgångspunkten att det faktiskt finns ett identifierat problem, som inte bara är att tre moderata riksdagsledamöter samtidigt får inspiration att ställa interpellationer till statsrådet.

Det skulle också vara intressant att höra på vilket sätt herrarna drev på 2009 under den dåvarande borgerliga regeringen, när denna lagstiftning ändrades så att tidpunkten flyttades från den 1 maj till den 15 april. Hur kommer det sig att denna insikt har kommit till er först efter det?

Herr talman! Jag kan lugna ministern: Mitt intresse för trafiksäkerhet och däck har funnits under betydligt längre tid än de senaste veckorna. Det är möjligtvis där det skiljer sig mellan oss som tänker på trafiksäkerhet och står bakom riksdagens nollvision gällande trafikolyckor och ministern, som uppenbarligen inte är beredd att göra en översyn av en lagstiftning som inte fungerar. Detta kan jag bara beklaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att vi som lagstiftare och regeringen har en skyldighet att värna hela Sverige, även den mamma som sätter sig i bilen och ska skjutsa sina barn till träningen; hon ska kunna köra säkert.

Det har skett en fantastisk utveckling när det gäller bilars trafiksäkerhet: alltifrån bilbälten till ABS och krockkuddar. Det har kommit en mängd tekniska framsteg vad gäller trafiksäkerhet. Då är det djupt olyckligt att vi har en lagstiftning som är kontraproduktiv och att vi har en minister som säger sig stå bakom riksdagens nollvision gällande trafikolyckor och samtidigt baktalar det mest trafiksäkra däcket, nämligen dubbdäcket. Låt oss slå fast detta: Det finns ingenting som är mer trafiksäkert än dubbdäck.

Sedan har ministern inte satt sig in i frågan, och det beklagar jag. Skillnaden mellan att ha två eller fyra veckor på sig att byta däck skulle vara fundamental.

Jag är glad att ministern frågar andra partier om idéer när hon uppenbarligen är idélös själv, men poängen med att göra en översyn av lagen är naturligtvis att vända på alla stenar för att hitta en lagstiftning som fungerar bättre än dagens. Det är inte rimligt att polisen får gå ut och varna trafikanter och be dem ställa sina bilar eller uppmana folk att byta tillbaka sina däck.

Herr talman! Tack för svaret, ministern! Jag tycker att ministern faktiskt på ett tydligt sätt beskriver att denna översyn behöver göras omgående. Ministern räknar upp ett antal olika frågor: Har det hänt fler olyckor? Vad har skett runt omkring detta? Är det farligare att åka utan dubbdäck? Det är precis detta vi behöver titta över. Vad har hänt? Inte ens ministern vet. Det finns ingen statistik om detta, säger ministern.

Då är det väl rimligt att vi utifrån dessa förutsättningar, när vi har använt denna lagstiftning i ett antal år, faktiskt gör en utvärdering och tittar på om den verkligen har uppnått det syfte vi tänkt? Har den skapat fler olyckor är det ju allvarligt i sig. Detta behöver vi ha svar på. Och inte minst borde väl ministern i denna debatt vara fullt ut uppdaterad i dessa frågor.

Svaret ger alltså ministern själv: Det behövs en utvärdering, av den enkla anledningen att det finns ett problem där ute. Det uppfattas som ett problem av polisen, av dem som ska byta däcken, av bilverkstäderna och av den arbetskraft som tillfälligt plockas in, som kanske inte har tillräcklig kunskap för att byta däck, vilket gör att det kan bli fel.

Svaret är, tycker jag, redan givet av ministern. Så åter till frågan: Med tanke på de behov vi har lyft fram i debatten i dag och regeringens kunskapsbrist i frågan borde vi väl omgående tillsätta denna utredning och se över dubbdäckslagstiftningen i Sverige?

Herr talman! Tack för debatten! Trafiksäkerhet är en oerhört viktig fråga som regeringen har högt på dagordningen. Vi har också initierat en nystart för nollvisionen eftersom vi uppfattade att det arbetet lite tappat fokus och kanske gått i stå. Vi har fortfarande lång väg kvar innan vi kan säga att vi har nått målet med noll döda eller allvarligt skadade i trafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns inget statistiskt samband i dag som visar att ett antal trafikolyckor hade kunnat undvikas om lagstiftningen på detta område hade sett annorlunda ut. Detta är inte detsamma som att det inte finns kunskap, utan det betyder att man inte kan visa att det finns något sådant samband.

Vad jag förstår finns det inte heller, inte ens enligt er som ställt interpellationerna, något som tyder på att det är vanligt förekommande att människor får böter för att ha använt dubbdäck efter den 15 april eller före den 1 oktober. Detta tyder nog ändå på att den lagstiftning som finns fungerar ganska bra.

Det sker i dag en teknisk utveckling, en utveckling av nya däckstyper och inte minst klimatförändringar. Väderomslagen sker snabbare och är fler, och det handlar inte bara om att det är vinter i Norrland och sommar i söder, vilket är utgångspunkten för interpellationerna. Vi kan också ha vinterväglag i landets södra delar vid tidpunkter då det normalt inte råder men också barmark i norra Sverige långt senare än man har varit van vid.

Detta innebär att det säkert kan finnas anledning att se över det här, men jag ser inget behov av att nu direkt tillsätta en utredning. Det finns heller inget sådant planerat.

Överläggningen var härmed avslutad.