Dödsolyckor i arbetslivet

Herr talman! Ciczie Weidby har frågat mig vilka åtgärder, utöver de redan vidtagna, jag avser att vidta för att motverka dödsolyckor i arbetslivet, vilka åtgärder jag avser att vidta för att skärpa straffen för arbetsmiljöbrott, vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka rättsväsendets arbete med arbetsmiljöbrott samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att fasa ut allt farligt och riskfyllt ensamarbete i syfte att förebygga dödsolyckor i arbetslivet.

Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel i ett modernt arbetsliv. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har det därför varit en viktig prioritering att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken, och regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att motverka dödsolyckor i arbetslivet.

Arbetsmiljöverket har under de senaste åren fått utökade resurser för att anställa fler arbetsmiljöinspektörer och öka antalet inspektioner. Under 2022 får Arbetsmiljöverket ytterligare tillskott på 85 miljoner kronor för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. En förstärkning av Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet bidrar till att förebygga dödsolyckor i arbetslivet.

Skyddsombuden har en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser. Samverkan med skyddsombud är viktigt för att minska risken för allvarliga olyckor. Under våren 2020 lämnade regeringen ett lagförslag om att utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt till att omfatta alla arbetsplatser med kollektivavtal. En majoritet av partierna i riksdagen valde dock att rösta emot förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har sedan tillsatt en utredning för att utvärdera de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet och hur de kan få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Utredningen ska lämna sitt betänkande till regeringen senast den 22 augusti 2022.

De flesta arbetsgivare och företag i Sverige följer de arbetsregler som gäller. Men det finns också de som missköter sig. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och kräver resoluta åtgärder, ytterst genom att den som begår arbetsmiljöbrott lagförs. För ett sådant brott kan dels den individ som begått brottet dömas till straff, dels företaget åläggas företagsbot.

Arbetsmiljöbrott är ofta komplexa och svåra att utreda. En viktig förutsättning för att polis och åklagare ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt är att respektive myndighet har tillräckliga resurser.

Regeringen genomför en historisk satsning på Polismyndigheten. Den innebär att antalet anställda ska öka med 10 000 mellan ingången av 2016 och utgången av 2024. Enligt Polismyndighetens personalstatistik vid årsskiftet har vi nått mer än halvvägs. I syfte att finansiera satsningen har Polismyndighetens anslag höjts kraftigt. Sedan 2015 har myndighetens anslag ökat med nästan 12,7 miljarder kronor. Till 2024 beräknas anslaget öka med nästan 17,4 miljarder kronor jämfört med 2015, motsvarande en ökning med 82 procent.

För att förstärka Åklagarmyndighetens förmåga att möta det ökade inflödet av grova och svårutredda brott har regeringen också gjort satsningar på den myndigheten. Sedan 2014 har Åklagarmyndighetens anslag ökat med drygt 700 miljoner kronor, från 1,3 miljarder kronor till 2 miljarder kronor.

Ingen ska behöva dö på sitt arbete, men ingen ska heller behöva dö av sitt arbete. Regeringen har därför beslutat att utvidga sin nollvision mot dödsolyckor i den nya arbetsmiljöstrategin för 2021-2025. Det handlar om en nollvision mot arbetsolyckor som leder till död men också mot arbetsrelaterad dödlighet på grund av till exempel längre sjukdom, cancer eller suicid. Inget annat än en nollvision kan gälla för dödsfall till följd av arbete.

Herr talman! Jag tackar Johan Danielsson för svaret.

Det stämmer att regeringen har höjt ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken och vidtagit en rad åtgärder för att motverka dödsolyckorna i arbetslivet. Arbetsmiljöverket har mer resurser och fler arbetsmiljöinspektörer, i alla fall i jämförelse med hur det såg ut under alliansregeringen 2006-2104.

Men den prioritering som görs är inte tillräcklig. Enligt en granskning som Arbetet har gjort satsar Sverige sett till antalet sysselsatta betydligt mindre på arbetsmiljö än vad våra nordiska grannländer gör. Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO bör det finnas en inspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige bör alltså med sina 5,1 miljoner sysselsatta ha 510 arbetsmiljöinspektörer, men 2020 hade vi bara 258.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är betydligt färre inspektörer än i Danmark, och Danmark har ändå bara 3 miljoner sysselsatta. I Danmark genomförs även fler inspektioner. Samma år som Danmark gjorde 36 000 inspektioner gjorde Sverige bara 27 000.

Regeringens mål om att ha 300 arbetsmiljöinspektörer på plats i slutet av 2020 nåddes inte. Är statsrådet beredd att öka anslaget till Arbetsmiljöverket ytterligare så att fler inspektörer kan anställas och fler inspektioner genomföras? När bedömer statsrådet att Sverige kommer att leva upp till ILO:s riktlinje om en inspektör per 10 000 arbetstagare? Är det ens en ambition?

Vänsterpartiet delar statsrådets uppfattning att skyddsombuden har en otroligt viktig roll för säkra och trygga arbetsplatser. Vi vill i likhet med regeringen utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt.

Men det finns mer att göra för att stärka just skyddsombuden. För att de ska kunna utföra sitt uppdrag behöver de ges förutsättningar för utbildning, vidareutbildning och fortbildning, och så är det inte i dag. Lagen ger visserligen rätt till ledighet för att genomgå utbildning, men i verkligheten ser det lite annorlunda ut. Många skyddsombud har svårt att hinna med arbetet, genomgå utbildning och genomföra sitt uppdrag. Dessvärre upplever många också att deras rätt till utbildning ifrågasätts av arbetsgivaren.

Problemet har påtalats av bland andra Kommunal och mitt eget fackförbund Handels, som har föreslagit att staten bör ta ett större ansvar för utbildningen.

Vänsterpartiet har två konkreta förslag till regeringen, dels att utbildningens längd bör uppgå till fem dagar och regleras i lag, dels att det bör införas en lagstadgad rätt till vidareutbildning och fortbildning av skyddsombud motsvarande en dag varje år.

Vänsterpartiet har under flera år lagt fram dessa förslag i riksdagen utan att få stöd.

När tror statsrådet att vi kommer att nå upp till ILO:s riktlinjer, och hur ställer sig statsrådet till att lagstadga utbildning för skyddsombud?

Herr talman! Precis som riksdagsledamoten säger har regeringen kontinuerligt vidtagit åtgärder sedan 2014 för att säkerställa en bättre arbetsmiljö i syfte att minska dödsolyckor, och detta arbete fortsätter.

Som jag sa i mitt inledningsanförande får Arbetsmiljöverket ytterligare tillskott under detta år på 85 miljoner kronor för att stärka sitt arbete, och regeringens och min intention är att fortsätta stärka Arbetsmiljöverkets möjlighet att genomföra fler och mer effektiva inspektioner. Ingenting talar för att detta kommer att avstanna, utan tvärtom är detta något vi har gjort kontinuerligt och kommer att behöva fortsätta med.

Som jag inledningsvis sa är nollvisionen och arbetet mot dödsolyckor fortsatt prioriterat i den nya arbetsmiljöstrategin, och Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har också fått i uppdrag att ta fram konkreta åtgärdsplaner för att genomföra strategin inom sina respektive områden, och här tittar man också på nollvisionen. Åtgärderna ska vara tidsatta och innehålla en plan för uppföljning. Åtgärdsplanerna kommer att redovisas till regeringen den 1 mars.

Låt mig också lyfta en annan viktig dimension. Tätt kopplat till de arbetsmiljöproblem och de arbetsmiljöbrott vi ser är arbetslivskriminalitet, alltså fusk och brottslighet i arbetslivet. Regeringens budskap på hela detta breda område är tydligt: Det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig kort fokusera på det sista benet, straffen, vilket också är en del av det som föranlett denna interpellationsdebatt. Regeringen har höjt maxbeloppen kraftigt på företagsbot för större företag, från 10 miljoner till 500 miljoner kronor för allvarliga brott. Syftet är att ge dessa företag tydliga incitament att organisera sig på ett sådant sätt att risken för brott i verksamheten minskar. Vi har också systematiskt höjt sanktionsavgifter på andra områden kopplat till arbetsmarknaden.

Som jag sa i mitt inledningsanförande är det viktigt för att incitamentsstrukturen ska fungera att hela kedjan fungerar när det kommer till handläggning av dessa brott.

Därför har Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket formaliserat sitt arbete med arbetsmiljöbrott i den centrala samverkansgruppen för arbetsmiljöbrott. Man träffas i detta forum fyra gånger per år, och där har man också utvecklat särskilda handläggningstider för arbetsmiljöbrott, som ju är komplexa till sin natur.

Tidigare inleddes förundersökningar efter att Arbetsmiljöverket hade gjort sin granskning, och det kunde ta ett till två år. Nu inleds förundersökningen parallellt med Arbetsmiljöverkets granskning, vilket också gör att vi kan undvika risk för preskription.

Detta stärker också incitamentsstrukturen för företag att organisera sitt arbete på sådant sätt att allvarliga arbetsmiljöbrott och dödsolyckor på arbetet undviks.

Sist men inte minst är det, precis som riksdagsledamoten har varit inne på i sin egen dialog med de fackliga organisationerna, viktigt att vi har en nära och tät dialog med arbetsmarknadens parter om hur vi kan minska dödsolyckorna och hur vi kan stärka skyddsombudens roll.

Jag har sedan jag tillträdde träffat samtliga fackliga organisationer i de branscher som mest berörs av allvarliga arbetsmiljöbrott och dödsolyckor. Denna dialog kommer regeringen att fortsätta med, för det här kommer vi bara kunna lösa tillsammans - och regeringen är definitivt beredd att ta sin del av ansvaret.

Herr talman! Här fanns många trådar att plocka upp, men arbetslivskriminaliteten ska vi kanske inte ge oss in på nu eftersom det kräver en lång debatt.

Herr talman! Det är bra att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har fått mer resurser. Samtidigt vet vi att arbetsmiljöbrott är en nedprioriterad verksamhet inom polis- och åklagarväsen. Fokus ligger på mer prioriterade brott, vilket i och för sig är rimligt.

Jag tror dock att man måste stärka rättsväsendets arbete med just arbetsmiljöbrott, och för att förbättra möjligheten för polis och åklagare att utreda arbetsmiljöbrott bör man tilldela mer resurser till just det ändamålet. Det bör även anställas fler poliser, utredare och åklagare som arbetar specifikt med arbetsmiljöbrott.

I Sverige tar det i genomsnitt 19 månader att utreda en arbetsplatsolycka med dödlig utgång. I Norge är den genomsnittliga handläggningstiden ungefär hälften så lång, och dessutom är rättsläget betydligt tydligare än i Sverige. Det beror på flera faktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det första är den norska lagstiftningen mer enhetlig än den svenska. I Norge finns sedan 2005 en egen arbetsmiljöbalk, vilket underlättar utredningsarbetet.

För det andra finns ett strängare personligt ansvar för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan straffas personligen om denne har varit oaktsam enligt sina skyldigheter. Detta gör det enklare att ställa arbetsgivare till svars efter arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Det har bland annat resulterat i flera viktiga principiella domar som klargör rättsläget.

Sammantaget ger norsk lagstiftning och rättspraxis ett bättre arbetsredskap för polis och åklagare när de ska utreda allvarliga arbetsmiljöbrott.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör ta intryck av norsk lagstiftning och rättspraxis i syfte att just korta utredningstiderna vid arbetsmiljöbrott och inrätta en arbetsmiljöbalk i syfte att åstadkomma en mer enhetlig lagstiftning. Man borde också införa straffsanktioner när skyddsombud utestängs.

Vi ska veta att många arbetsgivare såklart har goda kunskaper om arbetsmiljö och bedriver ett bra arbetsmiljöarbete. Samtidigt finns det också många arbetsgivare som saknar grundläggande kunskaper om arbetsmiljö och hur man bedriver ett bra arbetsmiljöarbete. Det kan i förlängningen också leda till arbetsplatsolyckor, skador, sjukskrivningar och så vidare.

Det finns skyddsombud inom bland annat Fastighets och Seko som har föreslagit att det bör ställas krav på en arbetsmiljöutbildning för att få starta till exempel ett företag som ska ha anställda. Det är också ett förslag som Vänsterpartiet har lagt fram i riksdagen.

Vad anser statsrådet om att ställa krav på arbetsmiljöutbildning för att få starta företag som ska anställa människor och om en arbetsmiljöbalk?

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby!

Det är uppenbart att vi är överens om vad målet för arbetsmiljöarbetet ska vara. Vi ska säkerställa en god arbetsmiljö för alla arbetstagare i Sverige, och vi ska undvika dödsolyckor på arbetet.

Jag tror precis som Ciczie Weidby att det finns mycket vi kan lära av varandra i Norden. Det finns saker som våra grannländer kan lära oss om hur vi arbetar i Sverige. På samma sätt finns det lärdomar vi kan dra om hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor och annat i våra grannländer. Jag besöker därför just nu våra grannländer. Jag har varit i Finland och Danmark, och jag kommer att besöka min kollega i Norge inom några veckor.

Jag tror inte att man så snabbt ska hasta över frågan om arbetslivskriminalitet och kopplingen till arbetsmiljöfrågor. Där finns det också viktiga lärdomar att dra kanske inte minst från Norge av hur man arbetat systematiskt med frågan om arbetslivskriminalitet under många år.

Det är som jag redan konstaterat så att Arbetsmiljöverket successivt sedan 2014 har fått mer resurser för sitt arbete. Men sedan 2018 är man också ansvarig för att samordna det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet.

Det är ett viktigt arbete. De branscher som är särskilt utpekade som riskbranscher kopplat till arbetslivskriminalitet är bygg, restaurang, transport, städ, vård och omsorg, jord- och skogsbruk, skönhetsvård, bilvård och avfallshantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är många av dessa branscher som också återfinns bland de sektorer som har flest dödsolyckor på arbetet. Frågorna hänger ihop. Inspektionsarbetet är viktigt och har gett resultat. Men det har också visat på omfattningen av de problem som finns på arbetsmarknaden.

Därför fattade regeringen så sent som i går beslut om att växla upp detta arbete genom inrättandet av sju regionala center i arbetet mot arbetslivskriminalitet. De centren kommer att fungera som ett nav i arbetet och leda till både fler och effektivare kontroller.

De kommer att leda till bättre möjligheter att ta kontakt med fack och arbetsgivare lokalt och regionalt och en bättre kontakt med de regionala skyddsombuden. Det kommer också att få effekt på arbetsmiljöarbetet.

Om du har illegal arbetskraft fuskar du säkert med skatten, och du missköter också arbetsmiljöarbetet. På det sättet är det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet också viktigt för arbetsmiljöarbetet.

Jag ska återkomma till skyddsombuden. De har en helt avgörande roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser. Även om vi inte efter alliansregeringens nedmontering av Arbetsmiljöverket, trots våra tillskott av resurser, har inspektörer på den nivå som man har i våra grannländer är antalet dödsolyckor per arbetare på svensk arbetsmarknad inte högre än i våra nordiska grannländer. Anledningen till det är våra fantastiska skyddsombud och det arbete som de gör runt om på arbetsplatser i Sverige.

Nu rinner min talartid ut igen. Jag vet att vi kommer att återkomma till den här frågan från Socialdemokraterna och regeringen. Jag vet att Ciczie Weidby är överens med mig. Att fortsätta att stärka skyddsombuden kommer att bli helt avgörande för att vi ska kunna fortsätta att lyckas i det här arbetet.

Herr talman! Visst är det irriterande när lampan börjar blinka gult och tiden går ut. Ska vi börja att tala om arbetslivskriminalitet, som jag jättegärna skulle vilja göra och är jätteengagerad i, behöver vi så mycket mer tid.

Jag delar definitivt Johan Danielssons syn på att vi måste ha den myndighetsgemensamma insynen i de olika företagen. Jag delar också uppfattningen om att fuskar man med en sak så fuskar man troligen med andra. Det är heller inte ett sådant samhälle vi vill ha där man utnyttjar människor på det viset.

Vi är givetvis också överens om att det är viktigt att jobba för att ingen vare sig ska dö på sitt jobb eller av sitt jobb. Jag uppskattar verkligen att det finns ambitioner. Jag önskar bara, herr talman, att statsrådet och regeringen tog i lite mer och verkligen lade handling bakom orden.

En sak som vi inte alls har berört, som också är en fråga som vi säkert får anledning att återkomma till, är ensamarbete. Ensamarbete är en gemensam nämnare för väldigt många dödsolyckor. Finns det ingen som har bevittnat en olycka förstår man att det gör det väldigt svårt att utreda ansvarsfrågan och så vidare, och ingen kan ställas till svars.

Kanske du kan nämna lite kort om frågan om ensamarbete. Annars finns det all anledning att mötas igen i kammaren och diskutera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby! Det är uppenbart att vi delar ett djupt engagemang och en vilja att flytta fram positionerna i de här frågorna.

När det kommer till samverkan med parterna har regeringen inrättat ett arbetsmiljöforum. Det ska användas för att diskutera pågående och planerade åtgärder inom ramen för arbetet med arbetsmiljöstrategin tillsammans med arbetsmarknadens parter och ansvariga myndigheter.

Temat i år kommer att bland annat handla om just hot och våld. Det är också en fråga som är tätt sammankopplad till ensamarbete. Det finns många anledningar att återkomma till den frågan.

Sammanfattningsvis är det från regeringens perspektiv naturligtvis så att alla som jobbar förtjänar en säker och trygg arbetsplats. Vi måste var och en ta vår del av ansvaret i arbetsmiljöarbetet för att målmedvetet arbeta förebyggande mot arbetsplatsolyckor och bygga en bra säkerhetskultur.

Vi har också talat om kopplingen mellan en god arbetsmiljö och kampen mot det växande fusket och brottsligheten på svensk arbetsmarknad. Det får vi säkert också anledning att återkomma till. Det är som Ciczie Weidby konstaterar, det hänger ihop. Begår man brott på ett område gör man det säkerligen på andra.

Här tycker vi från regeringens sida att samhällets svar på arbetslivskriminaliteten såväl som på de växande arbetsmiljöproblemen måste vara kompromisslöst. Vi har sedan 2014 successivt tillfört resurser och växlat upp arbetet. Det kommer regeringen att fortsätta med fram till valet och de kommande tio åren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.