Distansutmätning

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att utöka möjligheterna till distansutmätning.

Den som är skyldig pengar ska inte kunna undanhålla dem. Det är viktigt att verkställigheten av domar och beslut är effektiv i de fall gäldenären inte självmant betalar sin skuld. Kronofogdemyndigheten behöver därför ha bra verktyg för att kunna utmäta egendom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan förutsättning för att Kronofogdemyndigheten ska kunna arbeta effektivt är samverkan med andra myndigheter. Som Maria Malmer Stenergard beskriver finns det en jourtelefon som bland andra polisen kan använda för att uppmärksamma Kronofogdemyndigheten på tillgångar som kan distansutmätas. Myndighetssamarbete är viktigt i arbetet mot den organiserade brottsligheten, inte minst för att komma åt kriminellas brottsvinster. Det är en prioriterad fråga för regeringen, och samarbetet har successivt utökats.

I det här sammanhanget vill jag även nämna att vi har infört utökade möjligheter till förverkande. De nya reglerna har gjort det lättare att förverka pengar som påträffas i kriminella sammanhang men som inte kan knytas till ett visst konkret brott.

Regeringen bereder just nu Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande. Utredningen lämnar många förslag för att modernisera och förbättra Kronofogdemyndighetens verksamhet. Vidare konstaterar utredningen att det finns effektivitetsvinster med utökade möjligheter till distansutmätning. Samtidigt belyser betänkandet andra hänsyn som måste beaktas om polisen ska få en större roll i utmätningsförfarandet. Bland annat tar utredningen upp risken för att brottsvinster tvättas genom utmätning.

För regeringen är det angeläget att det finns ett regelverk som möjliggör effektiva utmätningar. Jag vill inte föregripa den pågående beredningen, men jag kan konstatera att utredningen och remissinstansernas synpunkter ger regeringen ett gott underlag för ett kommande ställningstagande vad gäller utökade möjligheter till distansutmätning.

Detta är mitt inledande svar.

Fru talman! Jag vill naturligtvis börja med att hälsa Heléne Fritzon välkommen till riksdagens kammare. Det är vår första debatt här, och det är alltid väldigt roligt att debattera med en annan Kristianstadbo.

Jag vill också tacka för svaret. Denna interpellation handlar om hur vi ska kunna ge Kronofogdemyndigheten de verktyg som behövs för att de ska kunna bidra till att medborgare, företag och myndigheter kan få betalt för sådant som de ska ha betalt för. Det ska inte vara enkelt för den som har skulder att behålla värdefull egendom och därmed undgå sin skyldighet att betala. Samhället måste göra vad det kan för att brottsoffret ska få sitt skadestånd, för att underhållsstödet ska betalas och för att den som vägrar att betala sin skatt faktiskt ska göra det.

Den grova organiserade brottsligheten finner ständigt nya vägar. Det ställer krav på lagstiftningen och på myndigheterna att faktiskt hänga med. Kronofogden har länge efterfrågat utökade möjligheter till distansutmätning. Om de fick det skulle de kunna driva in mer skulder. Sedan Kronofogden inrättade sin jourtelefon har egendom av stort värde kunnat säkerställas genom så kallad distansutmätning, framför allt tack vare ett närmare samarbete med polisen. Exempelvis kan utmätning ske av kontanter eller smycken som har tagits i beslag mitt i natten av polis i samband med att en skuldsatt person har anhållits.

Denna interpellation tar sikte på ett hål i lagstiftningen som gör att värdefull egendom ibland inte kan utmätas. Om polisen, till exempel i en rutinkontroll, stoppar en skuldsatt person med en värdefull bil kan de inte hålla kvar bilen om de inte har stöd i sin egen lagstiftning för att göra det. Därmed tvingas de att släppa iväg personen med den värdefulla bilen även om de vet att personen har stora skulder. Det måste sticka i människors ögon. Det ska inte vara så lätt att slippa göra rätt. Jag är rädd att detta också undergräver allmänhetens förtroende för myndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det rimliga skulle i stället vara att polisen ringde upp Kronofogden, fick kännedom om skulderna och höll kvar bilen. Redan 2014 kom Kronofogden med förslag på hur man skulle kunna komma till rätta med detta. Och de lyfte så sent som i april i år fram behovet i sitt remissvar på utredningen rörande nya utmätningsregler. Det är alltså bakgrunden till min interpellation.

Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att utöka möjligheterna till distansutmätning? Det var min fråga. Jag får inte direkt något svar på min fråga, men jag konstaterar att ministern i sitt svar lyfter vikten av ett regelverk som möjliggör effektiva utmätningar. Det är bra. Distansutmätning är en viktig fråga som lyfts i utredningen och som regeringen har att ta ställning till. Men i utredningen finns det också andra viktiga förslag.

Därför skulle jag vilja fråga: När tror statsrådet att regeringen kommer att ta ställning i frågan och lägga fram en proposition med Utsökningsutredningens betänkande som grund?

Fru talman! Jag tror att jag och Maria Malmer Stenergard är överens om väldigt mycket i den här frågan, men jag skulle ändå vilja ta tillfället i akt och beskriva att det finns balanspunkter i frågan.

Å ena sidan är det viktigt att Kronofogdemyndigheten har bra verktyg för att utföra sitt arbete. Det handlar både om att hitta tillgångar och att utmäta det man hittar. Då är det angeläget att det finns ett samarbete mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Jourtelefon, som Maria Malmer Stenergard pekar på, är ett framgångsrikt sådant.

När det gäller arbetet mot organiserad brottslighet har Kronofogdemyndigheten en viktig roll. Det är en viktig signal att sända att brott inte lönar sig, och det finns statussymboler i dag, till exempel bilar, klockor och kontanter, som faktiskt kan plockas av de kriminella som en tillgång i det uppdraget.

Utmätning är ett bra sätt att komma åt de tillgångar som kan kopplas till brottslighet, men å andra sidan, och där har vi den andra balanspunkten, berör Kronofogdemyndighetens arbete ofta enskildas privata sfär, vilket ställer krav på att myndighetens agerande är proportionerligt och sker med respekt för de enskildas integritet. De allra flesta av dem som har obetalda skulder är ju inte kriminella.

Det är bra att polisen kan hjälpa Kronofogdemyndigheten, men innan vi ger polisen ännu fler arbetsuppgifter måste man också överväga om det är den bästa användningen av polisens resurser. Det är en sådan fråga.

Sedan måste man också beakta att olika myndigheter har olika uppdrag. Utsökningsutredningen belyser också risken för att enskilda drar sig för att söka hjälp från polisen av rädsla för att deras saker ska bli utmätta. Även det är en dimension som man måste ha med sig.

Frågan om utökad distansutmätning ingår ändå som en del i den större frågan om hur Kronofogdemyndighetens arbete kan bli mer effektivt. Regeringen kommer att titta på dessa frågor med Utsökningsutredningen som utgångspunkt. I beredningen kommer också remissinstansernas synpunkter liksom erfarenheter och idéer från myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet att vara viktiga delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Någon tidsplan kan jag inte utlova i dag, utan mitt anförande är ett uttryck för regeringens ambition på det område som Maria Malmer Stenergard ställer frågan om.

Fru talman! Utifrån sett kanske det här kan tyckas vara en mindre fråga. Men faktum är att ett förändrat regelverk för distansutmätningar skulle kunna få rätt stora konsekvenser. Kronofogden har själv gjort en försiktig beräkning och då kommit fram till att det utmätta beloppet avseende egendom som påträffas av annan myndighet skulle kunna tredubblas jämfört med i dag, och i dag är det alltså redan mångmiljonbelopp som vi pratar om och som man får in via Kronofogdens jourverksamhet.

År 2014 fick Kronofogdens jourtelefon ta emot 235 samtal från polisen där de fick avstå från utmätning av det här skälet, trots att det alltså fanns skulder. Och det är bara jourtelefonen. Till det kommer det som skulle kunna ske under dagtid och som inte finns med i den statistiken.

Heléne Fritzon lyfter i sitt svar till mig vikten av samverkan mellan myndigheter, och det är otroligt viktigt. Kronofogden, Polisen och Tullen har till exempel haft väldigt framgångsrika projekt där man har kunnat utnyttja varje myndighets egen befogenhet och kunnat samverka och komma åt mer egendom tack vare detta.

Den förbättrade samverkan skapar möjligheter, men den belyser också de hinder som finns för en effektivare verksamhet. Den begränsade möjligheten till distansutmätning är ett sådant hinder.

Tidigare har Kronofogden föreslagit en möjlighet att distansutmäta med hjälp av polisen. I sitt remissvar från i våras menar de att det skulle kunna omfatta även Tullen, Kustbevakningen och andra brottsbekämpande myndigheter.

Jag ser här väldigt stora möjligheter att möta den grova organiserade brottsligheten på ett mer effektivt sätt. Det handlar även om att fler ska kunna bli skuldfria och att fler ska kunna få betalt.

Ministern lyfter upp de överväganden som har gjorts i utredningen och som naturligtvis är väldigt viktiga. Utredningen föreslår alltså inte utökade möjligheter till distansutmätning, vilket jag tycker är synd. Det handlar till exempel om vikten av att pengar inte tvättas genom att brottsvinster används till att betala skulder. Här tycker jag att det är viktigt att framhålla att det fortfarande är Kronofogdemyndigheten med sin speciella kompetens som ska fatta de här utmätningsbesluten och ingen annan.

Utredningen lyfter också fram risken med att utökade möjligheter till distansutmätning skulle skapa merarbete. Det är ganska självklart, men om de ytterligare ansträngningarna skulle leda till att fler fick betalt och fler blev skuldfria måste det ändå anses vara prioriterat arbete. Riskerna när det gäller allmänhetens förtroende för myndigheterna och för rättsväsendet är nog betydligt större om man står stilla och tittar på när skuldsattas egendom försvinner utom synhåll jämfört med om man lägger lite extra resurser på att se till att samhället faktiskt fungerar.

Slutligen har jag lite svårt att förstå hänvisningen till de utökade möjligheterna att förverka pengar som inte kan knytas till ett brott. Om man med bibehållen rättssäkerhet kan förverka pengar som man inte kan knyta till ett visst konkret brott borde man ju verkligen kunna utmäta pengar som man kan knyta till en viss skuld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I övrigt är förverkande och utmätning två helt olika saker, så hur menar ministern att de utökade möjligheterna att förverka egendom har koppling till den här interpellationen och problemen med de begränsade möjligheterna till distansutmätning?

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka så väldigt mycket för frågan. Det är otroligt viktigt att vi för den här diskussionen, och som jag sa i mitt andra inlägg är det ju så att det finns balanspunkter i detta.

Precis som Maria Malmer Stenergard påpekar har Utsökningsutredningen konstaterat att en utökad distansutmätning skulle främja effektiviteten. Samtidigt landar man i bedömningen att kravet på besittning bör behållas och att Kronofogdemyndighetens förslag inte bör genomföras.

Vi har remissrundan som på alla sätt visar att förslaget har mottagits väl, även om det finns remissinstanser som pekar i den riktning som Maria Malmer Stenergard tar upp, nämligen frågan om distansutmätningen. Där instämmer Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten inte i utredningens slutsats utan anser att man ska ge de här utökade möjligheterna till distansutmätning.

Det fortsatta arbetet kommer i vår beredning att inriktas på att analysera utredningens förslag, värdera remissinstansernas olika ståndpunkter och sedan återkomma med eventuella förslag med anledning av betänkandet.

Jag tycker att det är viktigt att frågan lyfts fram. Jag tycker att det från Maria Malmer Stenergards sida har varit en väldigt klargörande och tydlig debatt, och jag försäkrar att jag har frågan med på dagordningen.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis måste samhället hela tiden stå på tå för att bekämpa brottslighet. När den organiserade brottsligheten flyttar fram sina positioner måste samhället reagera och hänga med. När samhället har fått ett uppdrag som är fastslaget - att driva in en skuld - ska samhället också ha de möjligheter som krävs för att göra det.

Det sticker i ögonen på folk när personer med stora skulder innehar värdefull egendom. Att Kronofogden får avstå från att utmäta värdefull egendom på grund av lagtekniskt krångel skadar allmänhetens förtroende för rättssamhället. Till syvende och sist handlar det nämligen om brottsoffer som inte får betalt, om underhåll som inte betalas och om skattesmitare som kommer undan. Det får vi aldrig acceptera. Självklart måste vi också bibehålla rättssäkerhetsperspektivet; det instämmer jag helt i.

Jag vill tacka för debatten. Jag ser mycket fram emot regeringens ställningstagande framöver, och jag hoppas att man lyssnar på den egna myndigheten i det här fallet.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att ge några goda exempel som tas upp av utredningen, som också relaterar till att det råder effektivitet i organisationen. Utredningen pekar på vikten av att polisen i första hand prövar om upphittad egendom ska förverkas. Pengar och andra tillgångar som härrör från brott ska i första hand förverkas och inte kunna användas av den kriminelle för att betala skulder, vilket Maria Malmer Stenergard har understrukit i sina anföranden. Vi kommer att titta närmare på dessa frågor i beredningen av utredningens betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Maria Malmer Stenergard har på alla sätt understrukit värdet av att myndigheter samverkar. Det finns också ett elektroniskt informationsutbyte mellan Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter. Det ger utökade möjligheter i ett samarbete för att på ett bra sätt kontrollera om någon del av eller hela summan kan utmätas. Utsökningsutredningen anser att Kronofogdemyndigheten bör ha ett ökat elektroniskt informationsutbyte med fler myndigheter. Utredningen presenterar också möjligheten att brottsutredande myndigheter skulle kunna få tillgång till delar av Kronofogdemyndighetens databas och göra elektroniska kontroller. Det finns många delar i detta som kan bidra till att det blir en effektiv utmätning.

Med detta tycker jag att Maria Malmer Stenergards interpellation på alla sätt bidrar till utvecklingen av frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.