Direktupphandlingar vid Universitetskanslersämbetet

Svar på interpellationer

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag bedömer krävs för att medborgarna ska känna trygghet inför att myndigheten följer gällande upphandlingsregler, vilka ytterligare åtgärder jag bedömer krävs för att medborgarna ska känna trygghet inför att myndighetens arbete inte kännetecknas av vänskapskorruption och jäv samt vilket ansvar jag har för att agera för att komma till rätta med de brister som Dagens Nyheter uppdagat.

Jag vill börja med att betona att jag ser mycket allvarligt på de uppgifter som har framkommit. Som jag skrev i mitt svar på den skriftliga fråga som Linus Sköld ställde den 17 oktober i år har Utbildningsdepartementet kallat upp generaldirektören för samtal och nu senast den 19 november haft ett uppföljande samtal med honom. Dialogen med generaldirektören har varit mycket rak och tydlig. Vi har i våra kontakter också försäkrat oss om att generaldirektören har en plan för att stärka förtroendet för myndigheten. Utbildningsdepartementet följer frågan i våra löpande kontakter med myndigheten på olika nivåer.

Som jag skrev i mitt svar på Linus Skölds tidigare skriftliga fråga ska statliga myndigheter följa gällande regelverk. Det inkluderar UKÄ. Nu pågår en prövning av Konkurrensverket vad gäller upphandlingsregler. Jag kan förstås inte föregripa denna prövning, men jag förutsätter att UKÄ vidtar de åtgärder som kan komma att krävas.

Linus Sköld frågar även vilka ytterligare åtgärder som jag bedömer krävs för att medborgarna ska känna trygghet inför att myndighetens arbete inte kännetecknas av vänskapskorruption och jäv. En myndighet beslutar själv i frågor om intern styrning, organisation och resursfördelning. UKÄ måste nu arbeta för att stärka förtroendet så att allmänheten kan känna trygghet inför myndighetens arbete.

Utbildningsdepartementet har en löpande dialog med myndigheten och följer utvecklingen noggrant.

Herr talman! För att den här debatten ska bli begriplig för dem som lyssnar på den tänkte jag börja från början.

Det här handlar om vad som fram till i går var den senaste kända korruptionsskandalen som den här regeringen ansvarar för. Tidigare exempel finns, som tillsättningen av den nationella säkerhetsrådgivaren som är barndomsvän med statsministern eller, för den delen, Anna Kinberg Batras vitt kända lapp i receptionen när hon skulle rekrytera på Länsstyrelsen i Stockholm. Avslöjandet i går var att Henrik Landerholm i sin tur har gjort skenutlysningar av tjänster och underlåtit att säkerhetspröva personal som ska hantera information om rikets säkerhet.

Det här ska dock handla om Universitetskanslersämbetet. Vad är det som har hänt där? Jo, Statskontoret kritiserade i en rapport Universitetskanslersämbetet för att ha höga konsultkostnader. Den tillträdande generaldirektören fattade det för mig helt obegripliga beslutet att ta in en konsult för att minska konsultkostnaderna. Inte nog med att han fattade detta obegripliga beslut; han fattade också beslutet att ta in en kompis utan att konkurrensutsätta kompisens tjänster. Det får man göra. Det kallas direktupphandling. Men när beloppsgränsen 700 000 kronor överskrids måste tjänsten konkurrensutsättas enligt gällande lag. Så skedde inte, utan konsultkompisen - som också tog in medlemmar ur sin familj för att utföra uppdraget - fortsatte att debitera upp till 1,2 miljoner utan att konkurrensutsättas.

Därtill kommer att konsultkompisen och generaldirektören har haft mejlväxling på generaldirektörens offentliga mejl och på ett mycket olämpligt sätt uttalat sig om medarbetares insatser och även hotat medarbetare i dialog eller trialog mellan generaldirektören, konsulten och medarbetaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Konsulten levererar till slut en rapport. Denna rapport kritiseras av personer i ledande ställning på myndigheten för att vara så undermålig och direkt adresserad till bara generaldirektören att den inte borde få se dagens ljus. Rapporten omarbetas lite grann, och sedan får den ändå se dagens ljus.

Så vitt framgår av medierapporteringen jobbar konsultkompisen på uppdrag kvar som coach till sin generaldirektörskompis.

Vad har Johan Pehrson för ansvar för detta? Johan Pehrson har ansvaret att agera, och Johan Pehrson har agerat genom att kalla upp generaldirektören till Utbildningsdepartementet.

Detta ger några följdfrågor. Är det slut därmed, om konsultkompisen fortfarande jobbar kvar för myndighetens räkning? Jag skulle vilja veta vad samtalen med generaldirektören innehöll. Har Johan Pehrson övervägt att agera på något mer resolut sätt i den här vänskapskorruptionsskandalen?

Herr talman! Det är väldigt viktigt, herr talman och kära åhörare, att vi håller oss till grundlagen. Av den framgår väldigt tydligt att det är Universitetskanslersämbetet som har att besluta i frågor om intern styrning, organisation och resursfördelning efter givet anslag. Vi styr såklart med instruktioner, regler och regleringsbrev, men i övrigt är det i Sverige myndigheterna själva som sköter verksamheten. Det är väldigt viktigt. Skulle jag tycka något annat, herr talman, skulle det bli KU-anmälan för statsrådet Pehrson.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Universitetskanslersämbetet, ett uppdrag som redovisades i februari 2024. I analysen och rapporten framkom att myndigheten levererar goda resultat inom själva kärnverksamheten. Samtidigt pekade analysen ut vissa interna problem med till exempel styrning, vilket måste anses vara en bakgrund till att det som vi nu diskuterar har skett.

Regeringen för en kontinuerlig dialog med UKÄ, och vi har informerats om det interna förändringsarbete som pågår för att se till att man får mer effektivitet och en ännu bättre verksamhet.

Det är alltid så att vi har ett förtroende för myndigheter och myndighetsledningen så länge inget annat meddelas. Det är det som nu gäller. Vi har genom min statssekreterare haft två möten med generaldirektören för att se till att detta antas på ett bra sätt. Konkurrensverket har till uppgift att titta på själva upphandlingen, och därav är det ingenting som jag på något sätt kan föregripa.

Herr talman! Det är ytterst glädjande att Johan Pehrson respekterar grundlagen. Vi har tidigare exempel i debatter liknande den här där han möjligen inte har gjort det.

Dock har Johan Pehrson och regeringen utnämningsmakten till sitt förfogande. Det är inte bara myndighetsdialoger, regleringsbrev och instruktioner, utan det är också utnämningsmakten som Johan Pehrson har till sitt förfogande.

I sitt interpellationssvar sa Johan Pehrson att han hade förvissat sig om att generaldirektören har en plan för att återupprätta förtroendet för myndigheten. Jag skulle vilja veta hur den planen ser ut, för än så länge är det ingenting som det går att se ett spår av i det offentliga. Det är ingenting som har lämnat myndighetens fyra väggar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja att Johan Pehrson redogjorde för detta. Hur ser planen ut för att återupprätta förtroendet för UKÄ?

Det här är en otroligt förtroendeskadlig skandal, precis som de andra skandaler som präglas av vänskapskorruption som jag nämnde inledningsvis. Denna skandal bildar tillsammans med dem något som ger ett rätt klent förtroende för regeringens sätt att hantera den här typen av ärenden. Johan Pehrson borde vara intresserad av att förtroendet för regeringens förmåga att styra landet på ett sätt som rimmar med good governance ökar.

Jag tycker därför att frågorna kvarstår. Överväger Johan Pehrson att göra något mer resolut än att kalla upp generaldirektören på en kopp kaffe? Och hur ser planen ut för att återupprätta förtroendet för myndigheten?

Herr talman! Vi har som bekant återkommande myndighetsdialoger med alla myndighetschefer inom mitt departements ansvarsområde men också inom andra. Där förs en hel del uppfriskande samtal, men exakt vad de samtalen innehåller är ingenting som jag återger.

Det är fullt möjligt för Linus Sköld och exempelvis utbildningsutskottet att i utskottsformat möta generaldirektörer om man har ett intresse för hur de ser på verksamheten och sådana mer direkta frågor.

Jag kan bara återigen konstatera att regeringen ser mycket allvarligt på de här uppgifterna. Därav har det förts två fokuserade myndighetsdialoger med generaldirektören för att återupprätta förtroendet. Det handlar om att UKÄ ska ha en bra och effektiv verksamhet där myndigheten fullföljer det uppdrag den har att genomföra. Det är inget annat UKÄ ska göra. Det är så man får god respekt, och det är så man får ett gott anseende och ett brett förtroende hos medborgarna för sin myndighetsuppgift.

Jag hör hur Linus Sköld försöker spinna en väv här, men vi får avvakta och se vad frågan om direktupphandling leder till. Den är anmäld till Konkurrensverket som ansvarig tillsynsmyndighet, och så länge den prövningen har sin gång kan inte jag som utbildningsminister uttala mig om den.

Herr talman! Alltså, den här regeringen och dess vänskapskorruption! Statsministerns barndomsvän tillsattes på en opolitisk tjänst som nationell säkerhetsrådgivare. På opolitiska tjänster ska förtjänst och skicklighet vara vägledande. Anna Kinberg Batra satte upp en lapp i receptionen, och sedan tillsatte hon sina gamla kompisar på höga chefstjänster med feta löner på Länsstyrelsen i Stockholm. I går kom avslöjandet om att en likadan skenrekrytering har skett på Statsrådsberedningen i Regeringskansliet, utan säkerhetsprövning. Det här är låtsasrekryteringar.

När Johan Pehrson har ansvar för Universitetskanslersämbetet som myndighet väljer han att avstå från ingripande när skandaler som uppenbart är vänskapskorruption rullas upp. Johan Pehrson slingrar sig och säger att han inte kan delge vad som sägs mellan myndighetschefen och Utbildningsdepartementet. Nej, det må vara sant. Men en bättre plan för att återupprätta förtroendet för myndigheten än att bara godkänna business as usual - för det var väl det Johan Pehrson sa alldeles nyss - borde han ändå få fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag sammanfattar debatten med att det är klarlagt och avslöjat av Dagens Nyheter att omfattande vänskapskorruption och kass arbetsmiljö präglar arbetet på Universitetskanslersämbetet. Och Johan Pehrson väljer att göra ingenting åt saken.

(Applåder)

Herr talman! Ett viktigt uppdrag i den svenska förvaltningen är att departement eller ansvarigt statsråd, i det här fallet jag eller min statssekreterare, har löpande utvecklingssamtal. Men det är ingenting man bjuder in Linus Sköld till. Jag förstår att han gärna hade önskat få vara med, men jag lovar att vi drog på hårblåsen, som det heter, i utvärderingen för att förklara hur allvarligt vi ser på detta. Dessutom avvaktar vi naturligtvis den prövning som nu sker hos Konkurrensverket.

Oavsett om man pratar om CSN eller om enskilda universitet fattar också de ansvariga generaldirektörerna ibland beslut som man på goda grunder kan diskutera i efterhand och som kanske inte alltid har varit så lyckade. Då jobbar man med ett modernt närvarande och tydligt ledarskap och ser till att saker inte upprepas. Det är ett viktigt sätt att se till att myndighetschefer också vågar fatta beslut, för det finns väl ingenting man kan vara så orolig för som att ha myndigheter som inte fattar beslut.

Jag delar dock helt Linus Skölds uppfattning att alla beslut i varje myndighet ska vara helt korrekta. Samtidigt gäller att regeringen har förtroende för myndighetschefer tills något annat meddelas. Det betyder inte att vi inte har uppfriskande utvecklingssamtal.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.