Digitalisering och yttrandefrihet

Herr talman! Josef Fransson har frågat mig om jag anser att det är rimligt att gränsdragningen för vad som får och inte får sägas i den politiska debatten läggs ut på entreprenad till privata företag och därigenom frikopplas från vår nationella yttrandefrihetslagstiftning, eller om jag kommer att vidta några åtgärder.

Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige och utgör en av demokratins hörnstenar. Det senaste årtiondets digitala utveckling har inneburit att de stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet. Samtidigt som detta är en i grunden positiv utveckling som gett många fler möjligheten att komma till tals har den också medfört utmaningar, bland annat när det gäller spridningen av olagligt material på internet. Internet ska inte vara en frizon för brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige har därför länge arbetat aktivt för en balanserad reglering för tillhandahållare av förmedlingstjänster inom EU. Vi behöver en tydlig reglering i botten, som stävjar bland annat vissa former av terrorpropaganda, olaga hot, hets mot folkgrupp och sexuellt övergreppsmaterial, men företagen måste också ta eget ansvar eftersom allt aldrig kommer att gå att reglera i lag.

Det är regeringens ståndpunkt att tillhandahållare av förmedlingstjänster behöver ta ett större ansvar för att ta bort och hålla borta uppenbart olagligt innehåll. EU-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster, och det är välkommet att EU-kommissionen har lyssnat på den svenska linjen. Förslaget innebär bland annat att harmoniserade mekanismer för hantering av uppenbart olagligt innehåll införs. Förslaget innehåller däremot ingen grund för att bestämma vad som ska anses vara sådant innehåll. Detta bestäms enligt förslaget i nationell lagstiftning eller, i vissa fall, i EU-rätten.

Yttrandefrihet gäller dock för den enskilde gentemot det allmänna, och rätten att uttrycka en åsikt innebär således inte en skyldighet för enskilda aktörer att sprida den. De stora internetplattformarna är inte allmänna utan privata aktörer. Den enskildes användning av plattformarnas tjänster styrs av användarvillkor som den enskilde accepterat för att kunna nyttja tjänsten.

Enligt EU-kommissionens förslag kommer detta även fortsättningsvis att vara en fråga mellan plattformar och deras användare. Det är med andra ord en civilrättslig, avtalsrättslig fråga mellan den enskilde och plattformen. Med tanke på den centrala ställning företagen har för möjligheten att yttra sig på nätet är det självklart viktigt att både användarvillkor och arbetet med villkorens efterlevnad präglas av tydlighet och transparens.

Herr talman! Tack, digitaliseringsminister Anders Ygeman, för svaret!

I dag debatterar vi alltså de globala techjättarna, i synnerhet Google, Facebook och Twitter, och deras inskränkningar i åsiktsbildningen på nätet samt hur de genom sin monopolliknande ställning kan manipulera demokratiska val. Tyvärr fortsätter regeringen på den sedan tidigare inslagna linjen, och med detta interpellationssvar blir det än tydligare var regeringen står. Det är svårt att tolka det på något annat sätt än att regeringen är ganska bekväm med att privata företag begränsar och censurerar konservativa röster till förmån för primärt progressiva röster på vänsterkanten. Aldrig förr har väl en socialdemokrat så engagerat försvarat den fria företagsamheten som i dessa dagar.

Framför allt i USA, men också här hemma i Sverige, har Facebook, Google och Twitter tagit politisk ställning. Detta kan ledas i bevis via ett antal spår, men tydligast är att nästan alla uppmärksammade fall av åsiktsmanipulation eller borttagande av material lutar åt ett specifikt håll i det politiska spektrumet.

Herr talman! Det är inte första gången jag och Anders Ygeman berör frågan om nätjättarnas växande makt. Det är däremot första gången som jag ges möjlighet att tala efter Ygeman, och jag har därmed möjlighet att bemöta hans argument - inte sällan ganska tölpiga oneliners om att SD vill försvara allt från barnporr till terrorism. Det spelar liksom ingen roll hur tydlig man är med att det är innehåll som är lagligt i samhället i övrigt som Sverigedemokraterna går i försvar för och att det är yttrandefriheten man vill värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan jag skrev denna interpellation har det också hänt en del i frågan, nämligen att man från Bryssel har levererat ett förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster eller Digital Service Act, som den också heter. Denna är tänkt att på olika sätt reglera nätjättarnas aktiviteter på den europeiska marknaden, och det är uppenbart att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har helt olika ingångar i detta arbete. Medan Sverigedemokraterna vill försvara medborgarnas rätt att uttrycka sig fritt tycks regeringens ingång vara att plattformarna ska rensas mer, inte bara på olagligt innehåll utan även på sådant som inte är olagligt.

Jag vill i sammanhanget upprepa ett stycke ur digitaliseringsministerns interpellationssvar om borttagande av innehåll: "men företagen måste också ta eget ansvar eftersom allt aldrig kommer att gå att reglera i lag". Sug lite på den formuleringen - den är en sur karamell när det gäller den fria åsiktsbildningen.

Herr talman! När Digital Service Act var uppe för överläggning i näringsutskottet förra veckan hade jag och Sverigedemokraterna ett antal konkreta punkter som vi menar borde bli Sveriges linje i förhandlingarna i EU. Tyvärr kan jag konstatera att Anders Ygeman och regeringen motsätter sig dessa, i alla fall i dagsläget. Jag vill dock ta tillfället i akt att här i kammaren berätta lite mer om våra förslag, men eftersom tiden håller på att rinna ut väntar jag till mitt nästa anförande.

Herr talman! Det verkar råda viss förvirring i denna fråga. Därför tänkte jag försöka tydliggöra den för Josef Fransson med ett par exempel, och så får Josef Fransson kommentera dem.

Jag är den förste att vilja begränsa internetplattformarnas makt, och DSA är ett bra verktyg för detta. Det är dock inte möjligt att reglera allting i lag. Om man som Sverigedemokraterna vill skulle kräva att bara det som regleras i lag kan tas bort blir det väldigt mycket material som i dag tas bort från internetplattformarna som då inte kommer att tas bort.

Sverigedemokraterna lyfter gärna fram sin favoritpolitiker Donald Trump och att han, efter att ha uppmanat till våld, stängdes av från Twitter. Detta kan man ha olika åsikter om. Men Twitter har också plockat bort 2 miljoner andra konton på den grunden. Det är vänsterextremister som uppmanar till våld, och det är Isis och al-Qaida. Skulle man göra som Sverigedemokraterna vill skulle vi alltså öppna för en flodvåg av i storleksordningen 2 miljoner konton, som skulle kunna sprida terror- och våldspropaganda. Är det verkligen detta Sverigedemokraterna vill? Jag tror inte det. Men Josef Fransson får gärna förtydliga.

Vi har frågor om gromning på nätet, det vill säga när pedofiler agerar på nätet för att på det sättet lura barn att skicka bilder och göra andra saker. Detta kontrollerar internetföretagen i dag genom att sätta tydliga spärrar för vad som får göras och inte göras på deras konton. Det är alldeles självklart att ett företag som Tiktok har betydligt tuffare regler för sådant - vad som får sägas och hur användare får uppvaktas på nätet - än exempelvis Tinder. Är det verkligen rimligt att vi i lag ska förbjuda Tiktok att försvåra för gromning på nätet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi det tredje fallet, när det som upplevs vara hat och hot på en plattform inte är det i lagens mening. Jag ska läsa upp ett sådant exempel för Josef Fransson; han är säkert väl bekant med det. Jag vill fråga honom varför han vill lagstifta för att skydda denna typ av uttalanden. Jan Jönsson, liberal politiker i Stockholm, fick följande skrivet till sig på nätet: "Åk till Rinkeby och ha allvarssamtal med folk du kommer få en pistol upp i ditt rövhål din lilla bög." Detta är inte hat eller olaga hot i lagens mening, men det plockas bort av internetföretagen. Josef Fransson vill lagstifta så att internetföretagen inte ska kunna ta bort det - varför?

Herr talman! Det blir en tråkig diskussion med digitaliseringsminister Ygeman, som jag tror spelar oförstående för vad det är som vi är ute efter. Jag har varit jättetydlig med att det som är olagligt i den fysiska världen ska vara olagligt även på internet. Sådant som barnpornografi, terroristuppmaningar, uppvigling och hets mot folkgrupp går alltså per automatik bort.

Men sedan finns det ett problem med att det ibland blir lite tillspetsat i debatten. Det exempel som Anders Ygeman nu läste upp var naturligtvis riktigt grovt. Jag har inga synpunkter på om det rent av skulle vara olagligt och kunna tas bort. Det kanske är vår nationella lagstiftning som behöver uppdateras.

Men hur är det när till exempel vår försvarsminister Peter Hultqvist jämför sina politiska motståndare med grisar och vidare i den artikel han skrev liknar dem vid djur som måste tämjas? När regeringsföreträdare avhumaniserar mig och mina partikamrater på det sättet kan jag faktiskt bli både arg och ledsen, men jag är inte så säker på att jag vill att Facebook och Twitter ska gå in och strypa eller bromsa Peter Hultqvists möjlighet till debatt, hur tölpig den än må vara. Ska det ske ska det vara i svensk domstol.

Här går skiljelinjerna mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna i den här frågan. Jag skulle kunna fråga Ygeman: Vad tycker digitaliseringsministern att Twitter och Facebook borde göra när Peter Hultqvist uttrycker detta hat gentemot Sverigedemokraterna?

Jag sa också att jag skulle återkomma lite till våra förslag om en digital service act. Vi får se vad jag hinner med här. Men vi menar helt enkelt att yttrandefrihetens principer måste ligga till grund för regleringar av innehåll på digitala mötestjänster. Principen måste också vara att alla har rätt till konto på dessa dominerande plattformar. Här måste kontraheringsplikt gälla.

Som grundprincip - jag talar alltså om en princip här - ska endast olagligt innehåll få raderas, särskilt när det gäller politisk opinionsbildning. I mitt tycke ska det gälla när det är en riktig person. Det ska alltså inte gälla anonyma konton, utan det ska vara riktiga personer som står bakom. Då ska de kunna dömas i domstol snarare än bli föremål för åtgärder från Facebook och Twitter.

Jag menar också att det inte ska vara möjligt att avtala bort vissa åsikter. Här svävar digitaliseringsministern lite. Ett exempel är konservativ åsiktsbildning. Där är det ju precis detta som sker i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Se på valrörelsen i USA! Man kan säga mycket om valrörelsen och om båda presidentkandidaternas tillkortakommanden, men när Twitter stänger av en stor, anrik dagstidning för att den presenterar en stor skandal som riskerar att skada demokraternas presidentkandidat menar jag att man har gått över alla anständighetens gränser. När sedan privatpersoner försöker sprida nyheten på sina sociala medier, där opinionsbildning i dag sker, bromsas de och blir, som det heter, "shadowbannade". Det innebär att de kanske delar artikeln rakt ut i tomma intet, för med sina algoritmer har plattformarna möjlighet att göra så att ingen ser den. Plattformarna lägger sig i och manipulerar val, inte bara i USA utan också här i Sverige. Man stänger ned och lägger sig i vilken politik som ska anses som bra och föredömlig.

Herr talman! Josef Fransson talar om konservativ åsiktsbildning.

Jag ställde en rak fråga till Josef Fransson om det hot som hade framförts mot Jan Jönsson på nätet: "Åk till Rinkeby och ha allvarssamtal med folk du kommer få en pistol upp i ditt rövhål din lilla bög." Jag frågar: Varför vill Josef Fransson lagstifta mot att sådant material ska kunna tas bort från nätet? Josef Fransson svarar att det är konservativ åsiktsbildning! Det är väl den typen av konservativ åsiktsbildning som skiljer ut Sverigedemokraterna från alla andra partier i Sveriges riksdag.

Herr talman! Då är vi där igen. Jag tror att digitaliseringsministern avsiktligt gör sig dum. Han vill inte förstå, för han vill inte att nätjättarna ska ha denna typ av regleringar, och han vill inte att man ska kunna försvara den fria åsiktsbildningen på nätet. I alla fall i dagsläget gynnar ju detta vänstersidan, som Anders Ygeman och regeringen tillhör.

Jag menar att yttrandefriheten har ett pris. Den har alltid haft ett pris. Jag vet inte om det citat som Ygeman just läste upp ska vara olagligt. Det kanske det ska vara. Jag tittar gärna på det. Men det viktiga handlar om de digitala plattformar som har en så dominant ställning att de kan styra och ställa och påverka demokratiska val, vilken kandidat som ska vinna. Vi kan inte ha det så. Vi kan inte låta nätgiganter på andra sidan Atlanten, i andra världsdelar, sätta gränserna för vad som får och inte får sägas i en svensk valrörelse. Det måste regleras av nationell lagstiftning.

Som sagt, yttrandefriheten har ett pris. Den har alltid haft ett pris. Det betyder att man ibland måste lyssna på människor som man inte håller med. Ibland måste man höra Peter Hultqvist likna sverigedemokrater vid grisar. Sådant händer. Det är jättejobbigt ibland, och man blir ledsen och arg, men det är ett fundament i vår demokrati. Förstår man inte detta kanske man inte förstår demokrati heller?

Den fria åsiktsbildningen är helt central för vårt demokratiska styrelseskick. Därmed tackar jag för den här debatten.

Herr talman! Jag gav tre exempel till Josef Fransson på vad som skulle hända om man genomförde SD:s politik. Det första var att 2 miljoner terrorkonton - IS-konton och al-Qaida-konton - med vålds- och terrorpropaganda skulle bli tillgängliga. Josef Franssons enda svar är att yttrandefriheten har ett pris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag nämnde de allvarliga hot som har riktats mot en politiker i Stockholm. Josef Fransson verkar kunna leva med att sådana hot förekommer. Han kallar det för konservativ åsiktsbildning. Jag ser det inte så.

Jag pekade på den gromning som varje dag sker på olika nätplattformar, där pedofiler försöker locka barn till sexuella aktiviteter och dra in dem i sexuella övergrepp. Vad blev Josef Franssons svar? Jo, yttrandefriheten har ett pris.

Då ska jag berätta en sak för Josef Fransson: Yttrandefriheten reglerar förhållandet mellan medborgare och stat. Den reglerar inte förhållandet mellan internetplattformar och deras användare. Det är fullt rimligt att Tiktok ställer krav på sina användare för att skydda barn. Det är helt rimligt att andra plattformar ställer upp krav för att hindra politiskt aktiva från att höra hot om att de ska få pistoler upptryckta i den ena eller andra kroppsändan.

Josef Fransson frågar: Om en socialdemokratisk politiker skulle komma med sådana här hot, vad tycker Anders Ygeman om det? Jag är konsekvensneutral. Skulle en socialdemokratisk politiker ägna sig åt gromning eller hota med våld tycker jag att den socialdemokratiska politikern också ska stängas av.

Sedan ska det finnas en transparent möjlighet att överklaga och få sin sak prövad. Men att öppna för en flodvåg av hat och hot på nätet är jag inte beredd att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.