Digitala verktyg till nyanlända elever

Herr talman! Maria Stockhaus har frågat mig varför jag och regeringen inte ger Skolverket uppdraget att ta fram digitala hjälpmedel för att stötta nyanlända elever på deras modersmål.

Jag håller med Maria Stockhaus om att det är viktigt att nyanlända elever - och för den delen alla elever - har tillgång till lärresurser som är anpassade till elevernas förutsättningar och behov, inklusive digitala verktyg.

Statens skolverk har fått i uppdrag att genom generella insatser bidra till att minska skillnader i kunskapsresultat mellan nyanlända elever, elever med annat modersmål än svenska och andra elevgrupper. De generella insatserna riktar sig till samtliga huvudmän och skolor och till alla nivåer i styrkedjan. Modersmålsundervisning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är exempel på områden som myndigheten har identifierat som särskilt angelägna att uppmärksamma i arbetet med att utforma insatserna.

Skolverket för inom ramen för uppdraget dialog med huvudmän och andra skolaktörer. Utifrån en samlad nulägesanalys tydliggörs och identifieras exakt vilka insatser som behöver vidtas på huvudmanna- och skolnivå.

Det kan i sammanhanget vara värt att konstatera att staten i Sverige inte ansvarar för framtagandet av läromedel. Men inget hindrar Skolverket från att ta fram eventuellt material där det identifieras som nödvändigt inom ramen för uppdraget.

Skolverket genomför även riktade insatser som vänder sig till de huvudmän som bedöms vara i störst behov av stöd i arbetet med mottagandet av nyanlända elever. De riktade insatserna handlar om att ge stöd när det gäller systematiskt kvalitetsarbete, hur huvudmannen kan anpassa sin organisation och insatser riktade till lärare och annan pedagogisk personal för att utveckla undervisningens kvalitet. Skolverket ska i genomförandet anpassa insatserna till lärarnas, studiehandledarnas, rektorernas och huvudmännens behov och förutsättningar.

Inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen med de borgerliga partierna har regeringen även i en proposition till riksdagen föreslagit utökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet genom ökade möjligheter till fjärrundervisning och entreprenad.

I det uppdrag regeringen gett Skolverket att genomföra nationella skolutvecklingsprogram ingår uttryckligen kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att bland annat stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen i skolan. Regeringen har också uppdragit till Skolverket att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet. Myndigheten presenterade sina förslag i april, och dessa bereds nu inom Regeringskansliet.

Detta är några av de initiativ som regeringen vidtagit för att stärka den digitala kompetensen och främja en ändamålsenlig användning av it i skolan. It i form av bland annat digitala verktyg och lärresurser har en strategisk potential för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolväsendet. Jag avser att återkomma i fråga om regeringens fortsatta arbete för att denna potential fullständigt ska tas till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack så mycket, utbildningsministern, för svaret!

Den stora mängd nyanlända som skolorna nu tar emot innebär stora utmaningar för både skolor och huvudmän.

Skolverket var hos utbildningsutskottet nyligen och redogjorde för de insatser som görs för att stötta skolor och huvudmän när det gäller att möta utmaningarna - det som utbildningsministern beskrev. Dessa insatser är välbehövliga.

I beskrivningen av insatserna fanns dock ingenting om digitalt stöd. Jag ställde till slut frågan, och Skolverkets representanter sa att det inte ingår i deras uppdrag när det gäller nyanlända.

Det är inte statens ansvar att ta fram läromedel, men i dagsläget befinner vi oss i det närmaste i en krissituation. Vi har många nyanlända som alla behöver lära sig svenska men också få utmaningar när det gäller att komma vidare i sin kunskapsutveckling.

Huvudmännens möjligheter att tillgodose detta ser lite olika ut. Det finns ett fåtal initiativ på marknaden med digitalt stöd på olika språk men också stöd för att lära sig svenska. Den svenska marknaden är dock liten, och en del språk är så pass små att det aldrig kan bli lönsamt att utveckla digitalt stöd i de språken.

I den situation vi nu befinner oss i, är det rimligt att Skolverket inte har något uppdrag att ens titta på möjligheter till digitalt stöd inom ramen för arbetet med nyanlända?

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus! Mitt svar är att Skolverket har ett sådant uppdrag.

För att förstå bakgrunden till diskussionen ska man möjligen göra en kort reflektion över de brister som funnits i regeringens styrning av Skolverket. Skolverket är en myndighet som har varit styrd med mycket detaljerade och många uppdrag som har försvårat den långsiktiga utvecklingen av myndigheten på ett bra sätt.

Detta har vi utvärderat. Statskontoret har gjort en mycket bra redovisning; Ekonomistyrningsverket likaså. Regeringen tar in stöd för att förbättra sin styrning av Skolverket. Jag vill inte lasta Skolverkets ledning, utan det handlar alltså om en utvärdering av hur regeringen har styrt myndigheten.

En del i detta är att undvika att ge många snabba, väldigt detaljerade uppdrag till Skolverket. Därför har vi i stället på ett par strategiska områden säkerställt att Skolverket får de resurser man behöver, de medel som kan användas och de breda uppdrag som gör att man kan föra en dialog med huvudmännen om vad som behövs.

Uppdraget att ge stöd i undervisningen till nyanlända är ett exempel på detta. Det är ett brett uppdrag, finansierat genom statsbudgeten, som ger Skolverket möjlighet att snabbt göra de insatser som man i dialog med huvudmännen bedömer är nödvändiga. Jag tror att det är ett bättre sätt att arbeta, särskilt i det specifika fall som Maria Stockhaus lyfter upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är inte säker på att regeringen är den bästa instansen i sammanhanget att bedöma vilka it-hjälpmedel som redan finns på marknaden, vilka som bör tas fram, vilka som kommer att finnas inom kort, vilka som kostar för mycket för skolorna att använda och vilka som redan används frivilligt. Det är någonting som Skolverket har rätt expertis att utvärdera.

Skolverket för alltså en löpande dialog med huvudmännen inom ramen för det uppdrag man fått från regeringen. Om man inom ramen för det bedömer att man ska ta fram den typ av lärverktyg som pekas på i interpellationen har Skolverket all möjlighet att inom ramen för sitt uppdrag göra det.

Herr talman! Då är det ett märkligt agerande från Skolverkets sida att man inte lyfter fram den här möjligheten. Man ser närmast förvånad ut när frågan om digitalt stöd tas upp. Det behöver ju inte handla om att Skolverket självt ska ta fram stöd. Det kan också handla om att se över var det finns behov och hur det ser ut med möjligheter att använda eventuellt innehåll som finns tillgängligt.

Nu väntar ett långt och efterlängtat sommarlov. I många kommuner erbjuder man sommarskola i olika former. Jag var förra sommaren på besök på en sommarskola i Uppsala för gymnasieelever som gick språkintroduktion. De fick möjlighet att gå på sommarkurs i tre veckor för att lära sig svenska bättre. De övriga sju veckorna på sommarlovet fick de troligtvis ingen större möjlighet att tala svenska. Någon form av digitalt stöd för att de skulle kunna fortsätta sin utveckling i svenska hade skolan inte ens tänkt på.

Detta är ett nytt sätt att tänka. Det är ett nytt verktyg för skolan fortfarande, tyvärr. Det är svårt att överblicka vilket innehåll som finns, och där skulle skolor och huvudmän behöva mer stöd.

Med tanke på hur Skolverket har agerat hittills tror jag att det skulle vara lämpligt att lyfta fram frågan om digitalt stöd för nyanlända inom ramen för det uppdrag man har. Man ska vara tydlig med att det ska ingå.

Även om huvudmännen har ansvar för att anpassa undervisning och ge stöd till nyanlända är det väldigt få huvudmän i Sverige som är så pass stora att de har möjlighet att ta fram eget digitalt innehåll på olika språk. Utvecklingen generellt när det gäller digitala läromedel går långsamt, och för att få utväxling av de it-investeringar som gjorts av svenska huvudmän är det nog viktigt att de även kommer med bra digitalt innehåll.

I Danmark har regeringen subventionerat digitala läromedel för att få igång en marknad. Även Danmark är ju en relativt sett liten marknad. Diskussionen om digitala läromedel och innehåll generellt hoppas jag kommer upp inom en snar framtid inom ramen för diskussionen om den digitala strategin för skolan. Däremot känns digitalt stöd för nyanlända, eller åtminstone kartläggning av vad det finns för möjligheter för huvudmännen att använda dem - vad finns det för innehåll på marknaden, vad finns det för appar och annat stöd som man skulle kunna använda - som en fråga där huvudmännen skulle ha behov av hjälp. Är utbildningsministern beredd att utöka uppdraget till Skolverket när det gäller nyanlända till att även omfatta digitalt stöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag instämmer i allt väsentligt i den analys som Maria Stockhaus gör. Även Maria Stockhaus band samman detta på samma sätt som jag gjorde i mitt ursprungliga interpellationssvar. Detta är en av anledningarna till att vi har begärt att äntligen få fram nationella it-strategier. Om vi på det nationella planet har ett mer strukturerat sätt att jobba med it i skolan blir det mer naturligt att göra det när vi till exempel får en uppgift som den vi fått under hösten, att ta emot väldigt många nyanlända elever på kort tid. Då kan man snabbt använda sig av digitala lärverktyg.

Jag tar givetvis med mig denna fråga i min dialog med Skolverket om uppdraget. Regeringen är tydlig med att det ryms inom uppdraget i dag att kunna ta fram digitala lärverktyg, utvärdera marknaden eller göra de översyner som behövs om man i sin dialog med huvudmännen bedömer att det behovet finns. Skulle Skolverket anse att man behöver något slags utvidgning av uppdraget får vi naturligtvis ta till oss det. Men det uppdrag vi har gett är öppet för Skolverket att använda för de insatser som man ser har störst effekt.

Herr talman! Jag tänkte ta upp en annan sak som utbildningsministern tog upp i sitt interpellationssvar, nämligen frågan om fjärrundervisning och den proposition som är på väg fram om möjligheten till fjärrundervisning på entreprenad när det gäller modersmålsundervisning och studiehandledning. Det är en välkommen förändring av lagstiftningen, en förändring som kom till stånd tack vare Alliansens agerande i utbildningsutskottet.

Den proposition som nu kommit är begränsad till just modersmål och studiehandledning, något som naturligtvis är bra för många nyanlända, men flera remissinstanser har kritiserat att den är för restriktiv. Man vill se fler möjligheter att utnyttja tekniken och samarbeta mellan huvudmän.

Ett viktigt ämne för nyanlända är svenska som andraspråk. Det är naturligtvis alltid bäst om eleverna kan undervisas av en lärare i sitt klassrum, men lärare i svenska som andraspråk är en av de lärarkategorier som det råder störst brist på. Här skulle fjärrundervisning på entreprenad kunna vara en lösning, men det tillåter inte lagen. Det tillåts inte ens efter den lagändring som nu är på väg.

Jag undrar varför regeringen inte är beredd att öppna för försök i andra änden med fjärrundervisning på entreprenad. Detta är något som många remissinstanser tar upp. För många huvudmän är det den enda lösningen när det gäller att erbjuda till exempel svenska som andraspråk för nyanlända elever med en behörig lärare. Då är fjärrundervisning på entreprenad den enda möjlighet man har.

Herr talman! Låt mig säga tre saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det första finns det möjlighet att på försök erbjuda fjärrundervisning i fler ämnen. Då är det just ett försök. Vi har ett antal huvudmän som deltar i sådana försök för att kunna utvärdera det.

För det andra är entreprenadmöjligheten inte den enda möjligheten att samverka mellan huvudmän. Det är den lättaste möjligheten men inte den enda. När det gäller svenska som andraspråk ska man dock veta att problemet inte i lika hög grad som när det gäller studiehandledning och modersmål är att lärarkompetensen finns någon annanstans än i den egna kommunen, utan problemet är att vi generellt har alldeles för få lärare som har kompetens i svenska som andraspråk. Det finns en risk med att utmåla det som om man skulle kunna hitta dessa behöriga lärare bara man hade möjlighet till fjärrundervisning, för bilden är nog att de lärare som är behöriga i svenska som andraspråk överlag har fulla tjänster där de arbetar.

För det tredje skulle jag ha trott att den borgerliga kritiken om att vi inte skyndade tillräckligt snabbt med propositionen om fjärrundervisning utifrån de beredningsunderlag som fanns skulle ha blivit lite lugnare efter Lagrådets yttrande. Det är ju Lagrådets uppgift att bedöma hur vi följer regeringsformens beredningstvång, och Lagrådet sa väldigt tydligt att vi gick väldigt snabbt fram. Här gick vi snabbare fram än Lagrådet bedömer att beredningstvånget kräver, och vi gjorde det för att vi ville få dessa regler på plats så snabbt det bara gick. Detta gjorde vi snabbare än den tidigare regeringen lade fram någon av sina propositioner, och det var nödvändigt. Därför var det också nödvändigt att gå emot den kritik vi fick från Lagrådet. Vi gjorde detta så snabbt det bara gick, för att denna möjlighet skulle öppnas för modersmål och studiehandledning.

Överläggningen var härmed avslutad.