Digital fastighetsbildning

Herr talman! Lars Beckman har frågat statsrådet Johan Danielsson vilka åtgärder han kommer att vidta för att utveckla lagstiftningen inom området för digital fastighetsbildning och vilka lagförslag som kommer att presenteras under nästa år. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Digitalisering är en prioriterad fråga för regeringen. Det är ett viktigt verktyg för att uppnå förenklingar och effektiviseringar inom samhällsbyggnadsprocessen, som fastighetsbildningen är en del av. De senaste åren har regeringen beslutat om flera uppdrag med inriktning på en digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen, och det pågår ett omfattande arbete på detta område.

Exempelvis har Lantmäteriet tillsammans med andra myndigheter etablerat en nationell plattform för digital geografisk information. På sikt bedöms detta leda till ekonomiska fördelar och bidra till förkortade handläggningstider inom fastighetsbildningsverksamheten. Lantmäteriet utvecklar också ett nytt tekniskt stöd för handläggning av fastighetsbildningsärenden.

Det pågår också ett arbete med myndigheternas utbyte av digital information och med att ta fram myndighetsgemensamma digitala tjänster som till exempel elektroniska underskrifter och digitala fullmakter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är mån om att säkerställa att vi har en väl fungerande och likvärdig fastighetsbildning i hela landet. En ändamålsenlig lagstiftning är en viktig del i detta. Som framgår av den rapport från Lantmäteriet som Lars Beckman hänvisar till är arbetet med att utveckla lagstiftningen på området omfattande och tidskrävande.

I februari överlämnade regeringen propositionen Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar till riksdagen. Förslaget innebär att andelstal kan ändras på ett enklare sätt, vilket kan leda till en minskad arbetsbörda för lantmäterimyndigheterna.

Inom Regeringskansliet pågår därutöver arbete med flera frågor som är kopplade till Lantmäteriets verksamhet. Till exempel bereds förslag om koordinatbestämda fastighetsgränser och digitala överlåtelsehandlingar. Det pågår också ett arbete med reglerna om fastighetsregistret. Det är för tidigt att säga när några lagförslag kan presenteras.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det finns ett samhällskontrakt i Sverige. Det samhällskontraktet bygger på att vi medborgare ger makt och skatt till ett antal politiker, som ska lösa samhällsproblem.

Ibland blir det uppenbart när samhällskontraktet bryts. Påskkravallerna är ett sådant exempel. Det blir tydligt för var och en i Sverige att vi har utanförskapsområden där hela samhällskontraktet är brutet.

När det gäller Lantmäteriet blir det inga påskkravaller, men det blir en väldig störning i samhällsutvecklingen runt om i Sveriges kommuner.

Det har gått en tid sedan jag skrev den här interpellationen. När jag skrev den handlade den om att Riksrevisionen skulle granska Lantmäteriet och det skulle komma en rapport. Nu har Riksrevisionens rapport kommit.

Herr talman! Riksrevisionens rapport är skrämmande läsning för oss som är intresserade av samhällsbyggnadsfrågor. Rubriken på nyheten om rapporten, som finns på Riksrevisionens hemsida, är "Lantmäteriets fastighetsbildning är långsam, med höga och oförutsägbara avgifter". Det är inte Moderaterna som säger det, utan det är Riksrevisionen.

"Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är ineffektiv med långa handläggningstider och höga oförutsägbara avgifter. Riksrevisionen rekommenderar att hela regelverket och nuvarande avgiftsmodell ses över", står det vidare. "Riksrevisionen har granskat den statliga fastighetsbildningen vid Lantmäteriet. Granskningen visar att det finns stora effektivitetsproblem. Till exempel är handläggningstiderna mycket långa - och har blivit allt längre under lång tid."

Så skriver Riksrevisionen, herr talman. Det står ju i skarp kontrast till statsrådets svar, som är att det här är en politiskt prioriterad fråga. Om det är en politiskt prioriterad fråga och handläggningstiderna blir längre och längre måste man ju undra vad det är som går fel.

Avgifterna är alldeles för höga. Jag tog emot en rapport från riksdagens utredningstjänst som visar att Sverige har de längsta handläggningstiderna i Norden till den högsta kostnaden för fastighetsbildning - längst och dyrast.

Riksrevisionen pekar på att det går att göra handläggningen enklare och snabbare. "Men en föråldrad lagstiftning förhindrar digitalisering, till exempel att använda digitala koordinater i stället för stolpar i marken. Att införa automatiserat beslutsfattande för vissa ärenden är ett annat viktigt steg", säger riksrevisor Helena Lindberg på Riksrevisionens hemsida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är ingen ny fråga, herr talman. Det här har vi pratat om i många år. Kritiken mot Lantmäteriet har funnits i många år. Men regeringen driver inte på. Regeringen ställer inte krav, utan det är slött, slappt och likgiltigt. Och när regeringen inte driver på händer ingenting.

Det är närmast ofattbart hur de andra nordiska länderna kan dra ifrån så snabbt på det här området. Det krävs alltså action. Det krävs handling, och där har det inte gått tillräckligt snabbt.

Det vore intressant att höra om statsrådet över huvud taget har tagit del av Riksrevisionens rapport, vilka slutsatser statsrådet har dragit och vad statsrådet tänker vidta för konkreta åtgärder för att lösa den här situationen så att vi kan snabba på byggnationen runt om i Sverige.

Herr talman! Jodå, visst har jag tagit del av Riksrevisionens rapport. Lars Beckman säger att det är skrämmande läsning. Då är han nog ganska lättskrämd, får jag säga. Efter de här dagarna kan jag tänka mig betydligt mer skrämmande läsning än Riksrevisionens rapport om Lantmäteriet.

Lars Beckman går på om handläggningstiderna. Det är en självklarhet att statlig och kommunal service måste hålla hög nivå, naturligtvis till så låg kostnad som möjligt för dem som ansöker.

Men till Lars Beckmans förhoppningsvis stora glädje kan jag ändå redovisa att just handläggningstiderna på Lantmäteriet har gått ned, i vissa avseenden faktiskt ganska kraftigt. Jag tittar på statistiken över handläggningstiderna och jämför 2017 med 2021. Handläggningstiderna när det gäller privat bostadsbyggande har gått ned med 10 procent. Handläggningstiderna när det gäller kommersiell och offentlig mark- och fastighetsutveckling har gått ned med 23 procent, liksom handläggningstiderna gällande jord- och skogsbruk. Och handläggningstiderna när det gäller privat mark- och fastighetsutveckling har gått ned med 28 procent.

När Lars Beckman påstår att handläggningstiderna bara blir längre och längre och att det bara blir sämre och sämre stämmer det alltså inte. Det är faktiskt precis tvärtom. De sjunker år för år. De är fortfarande för långa, ja. Men de sjunker ändå år för år.

Varför är de då för långa? Det har inte, påstår jag, i huvudsak med själva lagstiftningen att göra, utan det beror på brist på lantmätare - brist på personal som kan göra dessa prövningar. Lantmäteriet är inte min myndighet, men jag kan konstatera att man nu har sett till att bygga ut också den myndigheten ganska kraftigt de senaste åren. Sedan 2015 har man ökat antalet anställda med mer än 300 på Lantmäteriet. Det är en ökning med 15 procent sedan 2015.

Ska vi fortsätta jobba för att snabba på detta och nypa i handläggningstiderna tror jag alltså att det är där man kan inrikta sig. Det handlar helt enkelt om att fortsätta förstärka myndigheten med fler anställda som dessa ärenden kan fördelas på. Men jag kan ändå konstatera att handläggningstiderna sedan 2017 har sjunkit i väldigt hög grad och att det i det avseendet faktiskt går åt rätt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag började mitt inlägg med att säga just att det när samhällskontraktet bryts blir väldigt tydligt, som till exempel i Skäggetorp nu i helgen. Det är ofattbara scener vi har sett - må vi aldrig behöva uppleva detta igen.

När det gäller Lantmäteriet och samhällsomvandling och samhällsbyggnation blir bristerna såklart inte lika uppenbara för många. Men det är likväl minst lika skadligt för Sverige, för landsbygdskommuner, för företag som vill expandera, för privata markägare som säljer sin mark och för dem som vill köpa mark och bygga ut. Detta är frågor som har lyfts väldigt mycket de senaste åren.

Riksrevisionens rapport är skrämmande läsning, som visar att regeringen inte har prioriterat detta område. Det är förmodligen därför det byggs för lite jämfört med hur mycket det skulle kunna byggas.

Det var bland annat därför jag tog fram den här rapporten från riksdagens utredningstjänst, för att titta på hur det ser ut i våra nordiska grannländer på detta område. Sverige är alltså absolut dyrast och har längst handläggningstider.

Det har inte saknats förslag, vare sig från Lantmäteriet eller från andra, där man har flaggat för regeringen om att det krävs förändrad lagstiftning. Jag besökte själv Lantmäteriet, och man berättade att man i vissa ärenden manuellt måste gå tillbaka till kanske 1600-talet för att kunna göra en förrättning. Det är klart att om man från regeringens sida hade drivit på och gett resurser för att öka digitaliseringen hade handläggningen gått snabbare. Och när handläggningen går snabbare kommer kostnaderna också att sjunka.

Riksrevisionen själv pekar på att avgiftsmodellen kännetecknas av att Lantmäteriet har en monopolställning, att full kostnadstäckning ska ske, att avgifterna sätts genom timtaxa och att Lantmäteriet får både besluta om och behålla avgifterna. Riksrevisorn säger: "Inom statsförvaltningen är detta en närmast unik frihetsgrad som innebär att Lantmäteriet saknar tydliga incitament till kostnadseffektivisering."

Detta innebär alltså att det är regeringen som måste driva på och i regleringsbrev och annat säga: Skynda på, förbättra och gör detta bättre. Sedan krävs det förändringar av lagstiftning. Jag såg att Lantmäteriet i något fall för närmare två år sedan själv flaggade och i sin rapport sa: Vi behöver förändrad lagstiftning; vi behöver hjälp med detta. Men inget har hänt.

Jag läste i Expressen häromdagen att det som har tagit upp statsrådets tid är att ägna sig åt flaggdagar. Det må vara att det är viktigt för statsrådet att ägna sig åt om vi ska flagga eller inte på drottningens födelsedag. Men jag tror, herr talman, att medborgarna förväntar sig att man ska ägna sig åt det som är viktigt i samhället. Jag tror att medborgarna förväntar sig att Sverige ska ha den snabbaste fastighetsbildningsprocessen i Norden, och den billigaste. Det vore bra för Sverige. Det är alltså motsatsen som råder just nu. Vi har de längsta handläggningstiderna och de högsta kostnaderna, medan statsrådet har ägnat sig åt drottningens flaggdagar.

Detta må vara viktigt för en del, men jag tror att de allra flesta tycker att det vore bättre att lägga departementets tid, kraft och resurser på att lösa det som är viktigt för samhällsomvandlingen i Sverige, inte minst eftersom regeringen har nekat de kommuner som vill bedriva egen, kommunal lantmäteriverksamhet. Regeringen har konsekvent avslagit de förfrågningar som har kommit. Kommunerna drabbas oerhört mycket av att staten bryter sitt samhällskontrakt, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga kvarstår alltså: Vad tänker regeringen göra i närtid för att lösa dessa frågor?

Herr talman! Lars Beckman blandar allt möjligt i en enda sörja. Flaggdagarna har jag ägnat minimalt med tid åt, skulle jag nog vilja säga. Det jag gör är att jag verkställer ett förslag till regeringen från en parlamentarisk kommitté, som Moderaterna har suttit i. Det verkställer jag därmed, som en del i en uppgörelse som gjordes för ett antal år sedan. Men det har som sagt tagit minimalt med tid. Moderaterna har ju varit med och utformat detta förslag om bland annat flaggdagar men också annat, så det ska Lars Beckman inte försöka smita undan. Men det är inte detta jag har ägnat huvuddelen av min tid åt, framför allt inte de senaste dagarna, utan dem har jag som alla förstår ägnat åt helt andra frågor.

För att återgå till själva ämnet för interpellationen säger jag när Lars Beckman påstår att allt bara blir sämre och sämre: Nej, titta på handläggningstiderna. De har gått ned, i vissa fall väldigt kraftigt - med allt från 10 till 15 och uppemot nästan 30 procent sedan 2017, till följd av att man bland annat har förstärkt myndigheten och nu har över 300 fler anställda än 2015.

Vad Lars Beckman egentligen är ute efter är alltså lite svårt att sätta fingret på. Han talar lite svepande om lagstiftningsändringar och sådant. Ja, även den här myndigheten utvecklar ständigt sin digitala förmåga och har gjort det under ett antal år. Man pekar bland annat på den nya nationella plattformen för digital geografisk information, där kommunerna kan lägga in sina detaljplaner. Därmed får man dem digitaliserade eller får digital information kring detta på ett sätt som man inte har haft tidigare. Detsamma gäller utbytet av digital information mellan olika myndigheter. Detta är ett ständigt pågående operativt arbete som myndigheten gör.

Lars Beckman är inne på frågan om hur detta påverkar bostadsbyggandet. Jag skulle vilja säga att det är minimalt. Det stora problemet och hotet när det gäller bostadsbyggandet är högerpartiernas politik, där man avskaffar investeringsstödet för just bostadsbyggande. Så länge vi har haft investeringsstödet och den i grunden socialdemokratiska bostadspolitiken har vi också haft ett rekordhögt bostadsbyggande; det gäller både bostadsrätter och inte minst hyresrätter. Man får faktiskt i vissa avseenden gå tillbaka ända till 70-talet för att hitta ett lika omfattande bostadsbyggande som vi har haft under våra år. Så fort högerpartierna får chansen ger de sig på investeringsstödet och ökar därmed risken för ett minskat bostadsbyggande. Det är detta som är det stora hotet.

Jag är alltså inte riktigt säker på att jag förstår vad Lars Beckman är ute efter. Men han nämnde i någon bisats att det är ett problem att Lantmäteriet har, som han säger, monopol på detta. Och då kanske jag förstår vad det är han är ute efter: Han vill privatisera Lantmäteriet på något sätt, konkurrensutsätta det. Vi vet ju att det alltid är det som står på dagordningen för Moderaterna när det gäller saker och ting som ska ändras: Det ska privatiseras och konkurrensutsättas. Och vi vet att historien är full av exempel på hur just privatiseringar snarare har lett till mycket stora försämringar av servicen till medborgarna. Det vill jag inte medverka till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska berätta exakt vad jag är ute efter - jag ska vara jättetydlig. Jag och Moderaterna tycker att Sverige ska ha kortast handläggningstider och lägst kostnader för förrättningar i Norden.

Jag förstår att det är långt till Ljusdal för en socialdemokrat, men att en förrättning inte skulle påverka takten i byggnationen är ju ren lögn. Jag har själv pratat med en entreprenör i Ljusdal som ska se till att det blir ett nytt villaområde. Två år är statens handläggningstid för att stycka av tomt, och statsrådet säger att detta inte påverkar byggnationstakten. Det är klart att det gör det, och det är detta som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

En annan förväntning som Moderaterna har på regeringen är att man ändrar lagstiftningen i enlighet med vad Lantmäteriet själva önskar för att kunna digitalisera mer och snabbare. Men så blir det när man prioriterar andra frågor i stället för att driva de samhällsfrågor som är viktiga.

Det blir uppenbart i Skäggetorp att samhällskontraktet är brutet. Det blir inte lika uppenbart för den företagare i Ljusdal eller någon annanstans som vill bygga ut.

Vad regeringen måste göra är alltså att driva på till exempel koordinatbestämda gränser. Jag tror att det är fem år sedan Lantmäteriet levererade sin rapport om detta. Statsrådet uttryckte i sitt första svar att regeringen prioriterar frågan, men det framstår inte som att den är riktigt högt prioriterad.

Moderaterna vill att det ska gå snabbare, att det ska gå bättre och att det ska bli billigare, så att samhällsomvandlingen och samhällsutbyggnaden i Sverige kan fortsätta så effektivt som möjligt. Det vore lämpligt om statsrådet prioriterade sin och departementets tid till det som är viktigt, och detta är en väldigt viktig fråga.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att handläggningstiderna sjunker. Jag har precis radat upp utvecklingen de senaste åren, från 2017 och framåt. Jag vet inte vad som var fallet just i Ljusdal, men när det gäller privat mark- och fastighetsutveckling har handläggningstiderna sjunkit med 28 procent sedan 2017. När det gäller privat bostadsbyggande har de sjunkit med 10 procent.

Det handlar om att se till att Lantmäteriet och andra myndigheter har de resurser som de behöver för att klara av de uppgifter som de får. Jag kan konstatera att vi har byggt ut Lantmäteriet med över 300 fler anställda sedan 2015.

Det råder brist när det gäller en del kompetens, och detta är förstås inte det enda området. Det råder brist på lantmätare - utbildat folk - också i den här verksamheten. Men det är utbildning och kompetensutveckling av dem som jobbar med detta som man ska gå på snarare än att ägna sig åt själva lagstiftningsfrågorna. Det är inte det som är det effektiva här. Ska man fortsätta att få ned handläggningstiderna handlar det helt enkelt om att bygga ut så att det blir fler handläggare som kan hantera de här ärendena.

Jag kan försäkra Lars Beckman att jag, även om jag har många frågor på mitt bord, ägnar mig åt de frågor som är allra mest prioriterade och tar dem efter hand. Brottsbekämpningen är kanske det allra mest prioriterade som jag har ägnat mig åt under de senaste åren, och jag kommer att fortsätta med det. Men att se till att vi har fungerande samhällsservice är naturligtvis också oerhört viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att fortsätta föra en bostadspolitik som gör att vi upprätthåller ett högt bostadsbyggande. Jag vet inte om Lars Beckman har informerat personen som skulle bygga i Ljusdal om att Moderaterna tar bort alla pengar för bostadsbyggandet. Det är väl detta som egentligen är det stora hotet mot bostadsbyggandet - inte lagstiftningen på det här området.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.