Det svenska regelverket - ett hot mot jobben i Kristianstad

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att det svenska lantbruket inte drabbas hårdare jämfört med kollegorna i övriga EU-länder.

Jag vill börja med att konstatera att det är som Maria Malmer Stenergard också skriver i sin interpellation, att lagstiftningen om växtskyddsmedel är EU-harmoniserad genom förordning 1107/2009 om utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige liksom i övriga medlemsstater i unionen. Syftet med förordningen som helhet är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen.

Kemikalieinspektionen ansvarar för prövningen, som sker efter ansökan av den som vill sälja en produkt på marknaden i Sverige. Besluten kan överklagas till domstol.

Det är inte min uppgift att uttala mig om Kemikalieinspektionens tillämpning av regelverket i enskilda ärenden. Det är heller inte min eller regeringens uppgift att ge instruktioner eller uppdrag till myndigheten om tillämpningen av EU:s rättsakter.

EU-kommissionen skulle senast den 14 december 2014 ha lagt fram en rapport om effekterna av ovan nämnda förordning på bland annat jordbrukets diversifiering och konkurrenskraft. Översynen är försenad. Näringsdepartementet bjöd tillsammans med Miljö- och energidepartementet in till ett diskussionsmöte med anledning av den kommande översynen. Det är min bedömning att översynen ger möjlighet att belysa frågor om, till exempel, förordningens effekter på konkurrensförhållanden mellan odlare i olika medlemsländer. Regeringen kommer att delta aktivt i arbetet med översynen.

Jag vill avslutningsvis säga att jag tror på det svenska jordbruket och den svenska maten. Det är därför som jag och regeringen under 2016 kommer att lägga fram en proposition om en ny livsmedelsstrategi till riksdagen. Mål för arbetet med en livsmedelsstrategi är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de relevanta miljömålen nås. Utgångspunkten för arbetet med livsmedelsstrategin är att det finns en stor potential i den svenska livsmedelsproduktionen och efterföljande led. Svensk livsmedelsproduktion har förutsättningar för att bidra med ökad tillväxt och sysselsättning i hela landet och till regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU 2020. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är nödvändigt för att uppnå detta. Det behövs en god tillgång till växtskyddsmedel, såväl biologiska och kemiska som alternativa metoder, för ett hållbart växtskydd.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Från politiskt håll säger vi oss ofta vilja värna en levande landsbygd, svensk måltidskultur och den goda svenska djurhållningen, men inte sällan står byråkratiska hinder i vägen. På sistone har jag fått höra om alltför många företagare som har påbörjat sin avveckling av drömmen på den skånska landsbygden.

Ett exempel är Sven Olsson i Lillehem. Han har fött upp glada och lyckliga utegrisar sedan 1980-talet. År 2004 tog sig en vildsvinsgalt in i Sven Olssons hägn. Lite senare föddes 80 blandgrisar. Det visade sig att det här köttet höll en mycket hög kvalitet, och det efterfrågades både av konsumenter och av stjärnkockar. Men köttet passar inte in i någon byråkratisk mall. Är det vilt, eller är det tamt? Ingen kan bestämma sig. För Sven Olsson innebär byråkraternas huvudbry slutet på vad som hade kunnat bli en blomstrande och innovativ verksamhet.

För en levande landsbygd krävs en aktiv näringspolitik eller i varje fall en avsaknad av en politik som ställer till det och som bidrar till att minska svensk konkurrenskraft. Det är centralt med regelförenklingar för att småföretagare ska kunna öka sin lönsamhet. Innovation, utveckling och sysselsättning på landsbygden måste främjas, inte motarbetas. Alla säger att hela Sverige ska leva, men det räcker inte med fina ord. Ambitionen måste synas även i handling.

Herr talman! Kristianstad med omnejd står för en mycket stor del av all den lök som produceras i Sverige. Åhus Grönt står ensamt för en tredjedel av all Sveriges produktion av gul och röd lök. De slår nu larm. Mellan 40 och 60 arbetstillfällen står på spel. Anledningen är att man har drabbats av tuffare regler för växtskyddsmedel än kollegor i övriga EU-länder. Sverige är det enda land i världen som nu förbjuder medlet Stomp, och Kemikalieinspektionen vägrar att ge dispens. EU har ett gemensamt regelverk på området. Men Sverige har nu, precis som på flera andra områden, valt att gå längre än övriga länder inom unionen i sin tolkning av reglerna.

Det gynnar definitivt inte konsumenterna, som i stället får äta importerad lök, som odlats i länder som inte alls har lika stränga regler som Sverige. Det är en politik som riskerar att slå hårt mot landsbygden och inte minst mot den skånska landsbygden och de skånska jobben.

Det här är bakgrunden till min fråga till landsbygdsministern. Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att säkerställa att det svenska lantbruket inte drabbas hårdare än kollegorna i övriga EU-länder?

Jag blir lite bekymrad när ministern i sitt svar hänvisar till rättssystemet. Företagen ska alltså överklaga myndigheternas alltför tuffa beslut. Det är få företag som har ork och muskler att ägna sig åt långa och komplicerade juridiska processer. Och varför ska de behöva göra det när deras danska kollegor slipper och när regelverket egentligen ska vara detsamma?

Jag har full förståelse för att man inte kan ägna sig åt ministerstyre. Men det är inte det som det här handlar om. Regeringen har alla möjligheter att ge tydliga instruktioner till sina myndigheter. Vad, menar landsbygdsministern, är det egentligen som hindrar regeringen från att ge Kemikalieinspektionen ett tydligt uppdrag att säkerställa att deras tillämpning av det EU-gemensamma regelverket harmoniserar med övriga medlems-länders?

Herr talman! Det är ungefär två månader sedan landsbygdsministern och jag senast debatterade frågan om växtskyddsmedlen och situationen för det svenska jordbruket kopplad till den frågan. Man kan väl konstatera att det inte har hänt mycket sedan dess. Det svar som Maria Malmer Stenergard har fått på sin förtjänstfulla interpellation skiljer sig inte mycket från det svar som landsbygdsministern lämnade vid motsvarande debatt för ett par månader sedan.

Jag måste säga att jag tycker att detta är lite beklagligt. Som landsbygdsminister borde man ta frågan på lite större allvar. Man borde känna vikten av att faktiskt agera. Jag tycker inte att det duger att försöka hänvisa frågan till arbetet med livsmedelsstrategin. Det är i och för sig ett viktigt arbete att skapa ökad livsmedelsproduktion i landet, som ministern menar pågår. Det är nog bra, men jag tror att vi också är överens om att det är ett långsiktigt arbete. Det handlar om de långsiktiga konkurrensförutsättningarna. Det är jätteviktigt. Det arbetet måste göras. Jag tror att det är bra. Men detta handlar inte om lång sikt. Det här är ett problem på väldigt kort sikt. Det är ett problem här och nu. Därför måste ministern också vara beredd att agera här och nu.

När det gäller frågan om växtskyddsmedel är det viktigt att konstatera att det inte handlar om att det är någon som tycker att det är väldigt kul att använda växtskyddsmedel i onödan. Det handlar inte om att det är någon som far runt på åkrarna med traktorerna och sprider ut en massa gifter för att det är roligt. Vi är tvärtom väldigt duktiga i Sverige på att inte använda växtskyddsmedel i onödan. När det gäller det nu aktuella medlet Stomp använder vi bara ungefär en femtedel så mycket som man gör i flera andra länder inom EU. Även på det här området är vi i Sverige alltså på många sätt ett föredöme, på samma sätt som vi är det när det gäller antibiotika i djurhållningen. Vi använder inte antibiotika i förebyggande syfte. Vi använder inte växtskyddsmedel i onödan. Det används när man måste. Då finns det ett skäl. Om man måste är det för att skörden annars riskerar att förstöras.

Vad händer om skörden förstörs, landsbygdsministern? Vad händer om löken inte kan odlas i Sverige för att man inte får använda växtskyddsmedel när det krävs? Jo, då tvingas konsumenterna, om de vill ha lök, att köpa lök som har importerats någon annanstans ifrån. Det finns då länder som använder kanske fem gånger så mycket av det här växtskyddsmedlet.

Experter varnar nu också för att det blir brist på växtskyddsmetoder. Institutet för jordbruks- och miljöteknik larmade häromdagen. Man konstaterar att många grödor inte kan odlas utan växtskyddsmedel, och det går inte att ta bort kemiskt växtskydd innan andra växtskyddsstrategier finns framtagna och tillgängliga. Bristen på växtskyddsmetoder gör att vi tvingas importera sådant som hade kunnat produceras i Sverige. Det betyder sämre konkurrensvillkor för svenska odlare. Men det betyder också att den globala miljöbelastningen riskerar att öka om produktionen av grönsaker, frukt och bär, som vi konsumerar i Sverige, sker i länder där det används fler och mer växtskyddsmedel än här. Vi gör då exakt det som vi har sagt att vi inte ska göra. Vi exporterar miljöbelastningen till andra länder. Vi är duktiga i Sverige på att inte använda mycket växtskyddsmedel. Låt oss fortsätta med att vara duktiga! Men vi ska inte slå undan benen för den odling som behöver finnas, med den begränsade mängd växtskyddsmedel som krävs.

Vi har en myndighet i Sverige som gör en tolkning som är helt annorlunda än den tolkning som motsvarande myndigheter gör i samtliga andra EU-länder. Jag vill fråga landsbygdsministern: På vilket sätt anser landsbygdsministern att det är rimligt att myndigheten agerar på det här viset? Och på vilket sätt är ministern nu beredd att agera för att lösa problemet?

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler säger att det inte har hänt mycket sedan vi senast diskuterade det här. Det är en rättsprocess som har pågått. Det har kommit till domstol sedan vi senast diskuterade frågan. Jonas försöker få mig att göra någon bedömning som statsråd kring hur en myndighet eller en domstol agerar. Jag går inte på den grejen, för jag vet vad följden blir. Det blir en KU-anmälan direkt.

Sedan vänder jag mig till Maria Malmer Stenergard. Det behövs en aktiv landsbygdspolitik. Ja, det behövs det faktiskt. Jag tänkte redovisa några saker som vi har gjort.

Bredband är viktigt också för jordbruket - det är viktigt att vi har den möjligheten till kommunikation. Det har aldrig funnits så mycket pengar i budgeten för en sådan satsning på svensk landsbygd. Det är 3,25 miljarder och 1,2 miljarder i fråga om ortssammanbindande nät. Det är närapå 4,5 miljarder. Det är ett viktigt steg för en aktiv landsbygdspolitik.

Sedan gäller det service i glesbygd. Det har aldrig funnits så mycket pengar för att förbättra möjligheten att ha butiker i svensk landsbygd. Det är 88 miljoner årligen till investeringar. Det är mer än dubbelt så mycket som någonsin har funnits i landsbygdsprogrammet. Det finns också 35 miljoner för driftsstöd till glesbygdsbutikerna. Det är en jättestor landsbygdspolitisk satsning.

Sedan gäller det statliga jobb. Regeringen har tagit initiativ till att utreda hur man kan utlokalisera statliga jobb. Jag vet inte om Maria har noterat och observerat att Skatteverket hade planer på att lägga ned nio kontor runt om i landet med drog tillbaka det.

Det är klart att det har hänt mycket. Jag ska återkomma till satsningar som vi har gjort på jordbruket.

Svensk livsmedelsproduktion har en potential. Den har också en potential att växa, tycker jag, i hela landet. Där är den nationella livsmedelsstrategin oerhört viktig och central. Jag lovar att också växtskyddsmedel kommer att behandlas där. Det är också en viktig del i att kunna bedriva ett jordbruk.

En sådan satsning som regeringen har gjort när det gäller växtskydd är att anslå 6 miljoner i särskilda pengar för att ta fram växtskyddsmedel till mindre användningsområden, typ grödor som lök och morötter.

När det gäller prövningen av växtskyddsmedel och dess godkännande sker det i två steg. Ett steg är EU-nivån som beslutar om och godkänner själva ämnet. Det verksamma ämnet i Stomp är pendimetalin, och det är alltså godkänt av EU. Sedan är det Kemikalieinspektionen som ska godkänna det verksamma medlet som ska användas, i det här fallet Stomp.

När man skulle godkänna det verksamma ämnet på EU-nivå var det ifrågasatt. Efsa sa att man inte egentligen hade tillförlitligt underlag för att ta ett beslut, men man förlängde det med ett år. De experter som tittar på det här och på Efsas analyser tror att denna förlängning på EU-nivå kanske inte kommer att ske någon mer gång, och det innebär i så fall att Stomp över huvud taget inte kommer att finnas på den europeiska marknaden.

Herr talman! Jag är den första att skriva under på att vi ska ha tuffa reg-ler när det gäller kemikalier. Jag vill inte servera mina barn en kalops som är proppad med hårt besprutad lök. Jag vill servera dem kalops med lök från Åhus Grönt eller någon annan av våra duktiga lökodlare runt Kristianstad. Det är närproducerat, och det är minimalt besprutat.

Svenska lantbrukare tar ett stort ansvar, och man besprutar inte heller i onödan, för det är både dyrt och dåligt. Precis som Jonas Jacobsson Gjörtler var inne på i sitt inlägg använder de svenska bönderna ungefär en femtedel så mycket växtskyddsmedel som kollegorna i övriga EU.

Frågan är om jag ska kunna servera mina barn den där kalopsen med nordostskånsk lök. Sverige är ju nu på god väg att stoppa de här lantbrukarnas möjligheter. Risken är att den tuffa svenska linjen leder till att Sverige i stället för att odla lök får importera lök som har transporterats långt och som i de allra flesta fall har besprutats betydligt hårdare än vad som skulle ha varit fallet för svensk lök. Den importerade löken kan man då sälja i de här glesbygdsbutikerna som landsbygdsministern talar om, men jag är inte säker på att det är rätt politik för den svenska landsbygden.

Det är i stället alldeles bakvänt, för det här gynnar ju varken de svenska konsumenterna eller miljön. Det gynnar inte miljön, och det gynnar definitivt inte jobben, särskilt inte i Kristianstad. Det är regeringens ansvar att se till att Myndighetssverige fungerar. Gemensamma regler ska följas, men de ska inte övertolkas.

Per Svensson är lökodlare från Skepparslöv utanför Kristianstad, och han sa så här till Radio Kristianstad: Jag förstår inte varför de vill ge oss hårdare krav än övriga Europa. Det hade varit sjystare om alla hade samma regler.

Det här borde verkligen vara ministerns främsta prioritering, så jag skickar frågan vidare från Per Svensson till landsbygdsministern: Är det inte sjystare om alla har samma regler?

Herr talman! Tack, landsbygdsministern! Jag får konstatera att det blir väldigt uppenbart när man lyssnar på landsbygdsministern att han saknar svar på de här frågorna, eftersom han ägnar merparten av sin tid åt att prata om väldigt mycket annat och andra satsningar för landsbygden - som i och för sig är väldigt viktiga.

Det är klart att det är viktigt med bredband och så vidare. Allt det där är jätteviktigt, men den här frågan är också viktig, och nu är det den vi diskuterar. Detta handlar om växtskyddsmedel och inte om bredband.

Det handlar inte heller om rättsprocessen och att föregripa den i det specifika ärendet. Detta handlar om vilket förtroende landsbygdsministern egentligen har, eller borde ha, för sin myndighet när den agerar på det viset som den gör i det här fallet.

Kemikalieinspektionen hävdar till exempel att de inte kan väga in jordbrukets behov i sina bedömningar, detta trots att det i syftesparagrafen i växtskyddsförordningen står att syftet, utöver att säkerställa skydd för miljö och hälsa, faktiskt är att förbättra jordbruksproduktionen.

Var i växtskyddsförordningen står det som Kemikalieinspektionen hävdar? Jag har den här. Det är 40 sidor. Landsbygdsministern får gärna visa var någonstans det står. Varför gör i så fall myndigheterna i alla andra länder en helt annan tolkning?

Myndigheten anger också att de bara får ge dispens ett begränsat antal gånger. Var i växtskyddsförordningen står det? Hur kan det komma sig att det finns exempel från andra länder där man har gett dispens mer än tio gånger och till och med gett dispens flera gånger samma år?

Myndigheten anser sig också behöva öka kraven varje år för att ge dispens. Var i växtskyddsförordningen står det?

Landsbygdsministern får gärna följa upp det här och kommentera hur han ser på myndighetens tillämpning av växtskyddsförordningen. Kan man känna förtroende för en myndighet som agerar på det viset, eller är det kanske så att regeringen borde gå in och agera för att få det här att fungera ordentligt?

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler är lite irriterad över att jag svarar om satsningar i landsbygden. Men det var ju Jonas partikamrat, Maria Malmer Stenergard, som inledde sitt första inlägg med att fråga vilka satsningar som görs på landsbygden. Jag tyckte att det var hövligt att ge henne ett svar.

När det gäller Kemikalieinspektionen och handläggningstiden där är det bekymmersamt, och regeringen har vid ett par tillfällen haft en dialog med myndigheten. En löpande dialog förs också kring de här frågorna. Jag vet att även alliansregeringen hade det här problemet, i åtta år. Det är ett problem som vi har fått ärva och som vi ska försöka lösa. Men jag kan inte gå in i det enskilda fall som relateras i interpellationen och ge någon kommenterar om det.

Det pågår även en översyn av lagstiftningen på EU-nivå, och det är enormt viktigt att vi följer detta och också är med och påverkar. Den svenska positionen är att de här sakerna ska vara konkurrensneutrala inom unionen. Det kan inte vara så att det ska vara helt olika förutsättningar.

Det är också viktigt att vi gör andra satsningar när det gäller jordbruket. Jag sa att jag ska återkomma till dem. Där är den nationella livsmedelsstrategin något som är väldigt viktigt. Den gedigna Konkurrenskraftsutredningen visade att det största problemet för det svenska jordbrukets konkurrenskraft är de olika priserna på diesel, den dieselbeskattning och den dieselskattereduktion som finns. Det var det som var det mest konkurrenshämmande.

Vi vet att alliansregeringen höjde dieselskatten två gånger och försämrade dieselskattereduktionen till jordbrukarna fyra gånger. Det är klart att detta gjorde att de hamnade i en väldigt, väldigt svår konkurrenssituation.

Den här regeringen har gått in och höjt dieselskattereduktionen rejält för att kompensera skattehöjningar som har skett nu och tidigare. Att det kanske inte är tillräckligt för att komma i paritet med snittet i EU är en annan sak, men vi har tagit steg i en annan riktning.

Vi gick också in till mjölkproducenterna med 100 procents medfinansiering till de EU-pengar som kom, alltså 152 miljoner direkt till mjölkbönderna. Vi fördubblade stödet för metangasreducering från 20 öre till 40 öre. Vi gick in med 150 miljoner till klövhälsa.

Vi har gjort exportsatsningar som inte har gjorts tidigare och även fördubblat möjligheterna att få exportgodkännande på livsmedelsanläggningar i Sverige. Vi har också jobbat med en ny exportstrategi, och jag har själv varit på befrämjande resor tillsammans med branschen i Hongkong, Kina och Japan, och vi har fått avtal och avslut så att svenska livsmedelsföretag kan exportera varor dit så att de faktiskt får råvaror från svenskt jordbruk.

Herr talman! Nu kommer vi in på dieselskatten. Vi kan konstatera att i den senaste budgeten var det regeringen som höjde skatten och ökade kompensationerna, medan vi i vår budgetmotion inte höjde skatten men ändå ökade kompensationerna mer. Då är det utrett.

Norra och östra Skåne har en fantastisk miljö och landsbygd. På landsbygden skapas idéer och där råder entreprenörskap. Där finns förutsättningar för det som brukar benämnas en levande landsbygd. Mat- och dryckeskulturen frodas och sätter Sverige på världskartan.

För inte länge sedan skrev The New York Times att Skåne är ett av topp 10-ställena att besöka under 2016 - i hela världen. Det som enligt tidningen gör Skåne unikt är människorna, kusten, maten och inte minst råvarorna.

Det här är värden och konkurrensfördelar som vi måste värna till varje pris. Det minsta vi kan göra från politiskt håll är att låta bli att sätta fälleben för dem som skapar värdena. Jag vet att de gång på gång reser sig och borstar bort myllan, men till slut ger även en skåning upp. Det har vi inte råd med eftersom vi måste värna våra unika tillgångar. Vi säger att hela Sverige ska leva, men politiken sätter ständigt käppar i hjulen för en levande landsbygd. Det är höga skatter, krångliga regler och förbud. Allt bidrar till att minska vår konkurrenskraft.

Varför hittar andra länder möjligheter men inte vi? Varför kan vi inte känna tillit till våra lantbrukare? Varför måste Sverige hela tiden överimplementera EU-regler? Varför agerar inte landsbygdsministern för att rädda de skånska jobben?

Herr talman! Maria Malmer Stenergard vet väl att i opposition föreslå någonting som gäller dieselskatten är på låtsas? I regeringsställning är det på riktigt. Under er regeringstid höjde ni dieselskatten två gånger och försämrade dieselskattereduktionen fyra gånger. Men det var på riktigt.

Jag tror på svensk landsbygd. Jag tror på svenskt jordbruk oavsett om det utövas i Skåne, Götaland, Svealand eller Norrland. Det behövs åtgärder för att förbättra situationen. En viktig del är faktiskt livsmedelsstrategin. Jag hoppas att vi kan hantera den i bred politisk enighet här i riksdagen när frågan kommer upp till debatt och beslut under detta år.

Det behövs även andra åtgärder. Jag vill ändå redovisa det som har gjorts för jordbruket. Nyligen förenklades de administrativa rutinerna för beteslagstiftningen. Vi har gått in med 200 miljoner för att stötta ekologisk produktion på grund av att efterfrågan på ekologiska produkter har ökat med 39 procent 2015. Vi har gått in med stöd för den först anställda. Jord-brukarna kan få ett stöd så att kostnaderna minskar med 4 200 kronor per månad. Exporten har fått 10 miljoner. Regeringen har placerat ett lantbruksråd vid ambassaden i Peking till en kostnad av 3 miljoner. Det har blivit många resultat.

Det behövs många olika åtgärder. En del är att det finns ett växtskydd, och den frågan kommer att behandlas i livsmedelsstrategin.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.