Det svåra läget för polisen i Uppsala län

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat justitie- och migrationsministern vad han avser att göra för att komma till rätta med polisbristen och de vakanser som finns i många polisdistrikt. Mikael Oscarsson har också frågat vad ministern avser att göra för att komma till rätta med problemen som uppstått i och med den nya polisorganisationen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Den nya Polismyndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2015, men arbetet med att genomföra reformen kommer att prägla myndigheten de närmaste åren. För närvarande pågår också en lönerevision vid myndigheten. Jag kan förstå att oro och frustration kan uppstå i samband med detta. Personalomsättningen bland poliser som helhet är fortfarande låg i jämförelse med genomsnittet för svensk statsförvaltning. En oroväckande tendens är dock att det i större utsträckning är unga poliser med få år i tjänst som väljer att lämna myndigheten. Det är därför angeläget att Polis-myndigheten noga följer och agerar på utvecklingen av personalomsättningen inom myndigheten. Jag förutsätter att Polismyndigheten och arbetstagarorganisationerna har ett konstruktivt samarbete i syfte att långsiktigt utveckla Polismyndigheten på bästa sätt.

Ombildningen av svensk polis är en av de mest omfattande organisationsförändringarna inom staten på många år. Det är av stor vikt att intentionerna med ombildningen uppfylls och att Polismyndigheten även i övrigt har goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Regeringen har mot den bakgrunden gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera ombildningen i förhållande till dess mål och syfte. Regeringen har vidare föreslagit riksdagen i vårändringsbudgeten för 2016 att Polismyndighetens anslag för innevarande år ska öka med 283 miljoner kronor. Enligt det budgetunderlag som Polismyndigheten lämnade till regeringen i februari bedömer myndigheten att man på längre sikt behöver öka antalet polisanställda. Regeringen avser att noga följa hur Polismyndighetens förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utvecklas.

Herr talman! Det är väldigt angeläget att diskutera polisfrågorna. Det handlar om människors trygghet, och det handlar om skydd mot inre hot. För den sakens skull var jag ganska nyligen på ett besök i Norduppland. Jag träffade anställda poliser och polischefen för polismyndigheten i Norduppland. Jag fick en ganska skakande rapport om de problem man har, särskilt med att upprätthålla den yttre tjänsten. Man hade 60 tjänster, och 10 var vakanser. Man hade väldigt svårt att behålla personalen. Det man särskilt pekade på var resursbristen och de alltför låga lönerna. Flera kvinnliga poliser som jag pratade med, som hade jobbat i sex sju år, låg fortfarande kvar på 24 500 kronor i månaden. Man pekade också på att det är brist på kompetensutveckling samt en otydlig ledning och styrning.

I Upsala Nya Tidning har polisområdeschefen varit väldigt tydlig. Han uttrycker det som ett akutläge. Det måste göras något för att klara den dagliga bemanningen. I dag hinner många poliser knappt äta. Det har kommit fram uppgifter om att man har uppemot 300 arbetspass fram till midsommar att fylla. Man lyfter också fram den senaste undersökningen från Polisförbundet som visar att 75 procent av landets poliser det senaste halvåret har övervägt att sluta. Situationen är värst i Polisregion Mitt, där bland annat Uppsala ingår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hade i förra veckan ett samtal med Christer Nordström, som är presstalesperson för Uppsalapolisen. Han har varit anställd i polisen i 46 år. Han berättade att han aldrig har varit med om något liknande. Han menade att det i princip är en organisation i upplösning. Det är så stora problem. Han pekade särskilt på att den nya polisorganisationen i grunden var någonting som var positivt men att det är en hel del saker som inte har blivit som man har tänkt sig. En sak gäller personalrekryteringen. Man har inte möjlighet att rekrytera lokalt. I stället för att rekrytera personal lokalt och skicka den på utbildning kommer det nya poliser som exempelvis blir placerade i Norduppland. Det har visat sig att många inte vill något hellre än att komma till något annat ställe. Det gör att man på många ställen saknar kontinuitet, vilket gör att polisverksamheten blir lidande. Det finns också väldigt lite av incitament för att vara kvar i yttre tjänst. Man vittnar om att det hela tiden kommer nya projektuppgifter där det ges löneförhöjningar. Men det är stora brister just när det gäller belöningen för att göra den yttre tjänsten.

Frågan är: Hur ser ministern på de stora utmaningar som polisen står mitt uppe i? Vad har ministern för handlingsplan för att hjälpa till med problemen med poliser som slutar och polisbrist, både i Uppsala och runt om i landet?

Herr talman! Vi har aldrig satsat mer resurser på svensk polis än vad vi gör i dag. Vi har inte på 40 år haft fler polisanställda i Sverige än vad vi har i dag. Vi har i stort sett lika många poliser som vi har haft under de absolut bäst bemannade åren.

Samma sak ser vi i Uppsala. I Region Mitt har vi 37 fler poliser i dag än vad vi hade för ett och ett halvt år sedan. Det är 50,4 procent av poliserna som är i yttre tjänst i lokalpolisområdena, alltså det mål som Mikael Oscarsson tillsammans med en enig riksdag satte upp för polisverksamheten.

Samtidigt ska vi inte blunda för utmaningarna. Vi har haft år nu med det största asylmottagandet sedan andra världskriget, en enorm humanitär insats som också har ställt polisorganisationen under stor press. Vi har gränskontroller för första gången sedan 1994, en uppgift som kan sluka stora polisiära resurser, och vi lever med ett förhöjt terrorhot som under perioder varit uppe på den högsta nivån på skalan någonsin. Samtidigt har vi den största omorganisationen sedan 1965. Det är klart att detta ställer polisorganisationen inför påfrestningar.

Risken är, herr talman, att man låter de här påfrestningarna gå ut över den omorganisation som Mikael Oscarsson och en enig riksdag har varit med och beslutat om, och man låter den gå ut över rikspolischefen.

Vi måste se till att vi värdesätter svensk polis på ett bra sätt. De måste ha rätt resurser, och därför är det glädjande att vi aldrig har satsat mer ekonomiska resurser än nu. Vi måste också se till att de har rätt verktyg till sitt förfogande.

Däremot tror jag inte att vi ska gå in och peta i verktygslådan och säga: Här ska det vara en polis mer, och här ska det vara en polis mindre. Det där är saker som de professionella inom polisen själva måste klara av. De måste prioritera utifrån hur situationen ser ut i det egna lokalpolisområdet, i den egna regionen. Vi måste lita på att polisen gör professionella bedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste däremot se till att de har en rimlig ekonomisk förutsättning att klara detta, och det var skälet till att regeringen sköt till 283 miljoner i ändringsbudgeten för innevarande år för att bättre kunna möta de här förutsättningarna, kunna anställa civil personal och därmed frigöra uniformerad personal ute i verksamheten.

Det var också skälet till att vi tillförde nästan lika mycket pengar till Migrationsverkets trygghetsarbete för att kunna minska belastningen för polisen i yttre tjänst. I Norduppland eller uppe i Gästrikland och Västernorrland är flyktingförläggningar och asylboenden ofta placerade ganska långt ifrån befolkningscentra och med, ibland, alltför dålig bemanning nattetid enligt Migrationsverket. Den situationen har gjort att alltför många poliser har fått åka på alltför många ärenden dit, vilket har tagit stora resurser från polisorganisationen.

Därför är både tillskottet till Migrationsverkets säkerhetsarbete och deras förmåga att bättre upphandla boenden och det ekonomiska tillskottet vi gör till polisen viktigt.

Sedan är frågan: Lever reformen upp till de målsättningar som riksdag och regering har ställt upp och varit överens om? Blir det fler poliser i yttre tjänst? Fungerar rekryteringen på det sätt som det var tänkt, eller är den farhåga som lyftes om den lokala rekryteringen riktig?

Det här är saker som Statskontorets utvärdering måste svara på, och jag ska vara tydlig, Mikael Oscarsson: Även om vi har varit överens här i kammaren om omorganisationen är det inte den bästa omorganisationen i världen som är mitt mål. Mitt mål är tryggare människor och mindre brottslighet, och finns det saker som utvärderingen pekar på behöver ändras så hoppas jag att vi i stor enighet i Sveriges riksdag också kan möta de utmaningarna.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi har på många sätt stora utmaningar i samhället. Vi har allt större vapenbeslag. Vi ser uppgörelser mellan olika gäng i princip varje vecka. Det finns en otrygghet som växer för många grupper i samhället.

För att gå tillbaka till presstalespersonen i Uppsala så kommer han hela tiden tillbaka och säger: Mikael, vår uppgift är att utreda och lagföra brott. Men i dag hinner vi inte med det.

Trots att intentionen har varit att det ska bli fler poliser i yttre tjänst ser i vart fall inte verkligheten i Uppsala ut på det viset. När vi pratar med de ansvariga är det inte det vi ser, och det är något som inte alls är tillfredsställande.

En annan sak som man hör väldigt tydligt från de här polischeferna är att det kommer en ständig ström av detaljstyrning över dem, i och för sig med goda idéer, men man får inte mer resurser. Det är resursbrist, och här måste man kanske från politiskt håll gå in och renodla uppgifterna - kapa och satsa på det allra viktigaste.

När det gäller passusen om den stora utmaning vi har med flyktingströmmarna så stämmer det. Det är en jättestor utmaning, men då skulle man kunna ta ett annat förslag från Kristdemokraterna, nämligen att återanvända beredskapspolisen för att hjälpa till att avlasta polisen. Det gäller alltså att se de möjligheter som finns att faktiskt avlasta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här situationen som så tydligt finns i mitt hemlän men som också finns runt om i landet, om man läser i tidningarna, med poliser som slutar efter några år och andra problem, är någonting väldigt allvarligt. Då tror jag att även om intentionen och grundidén i sig var bra så måste man nu vara beredd att göra justeringar.

Det är också viktigt att skjuta till pengar. Kristdemokraterna har i vår vårproposition, i tilläggsbudgeten, föreslagit att man lägger till rejält med pengar. Jag tror att det är oerhört viktigt att det skjuts till pengar så att man dels kan anställa nya poliser, dels hitta sätt att arbeta så att man blir belönad för att göra yttre tjänst, det som vi så gärna vill se.

Ett problem i Uppsala som jag också fick mig till livs är att det tyvärr, trots intentionerna, finns allt mindre lokal förankring. Förut fanns det en polis som jobbade lokalt eller som hade ansvar för city eller något annat område, men det är borta. Det finns inte resurser till det.

Jag tror att inrikesministern är på rätt spår när han ser allvaret i det, men nu krävs det handgripliga åtgärder. De här uppgifterna kommer inte bara från Uppsala, utan det här är en så stor kris att vissa talar om den kanske största kris som polisen någonsin har haft. Det är inte bra med tanke på den växande brottsligheten, till exempel vapenbrott och uppgörelser som ökar. Polisen måste fungera och kunna ge trygghet!

Herr talman! Det är en oppositions privilegium att kritisera regeringen. Det är rimligt, och det är okej.

Jag tror dock att man ska vara varsam med orden när man beskriver utvecklingen i Sverige. Det är inte så att brottsligheten ökar, som Mikael Oscarsson ger uttryck för. I undersökningar från Brottsförebyggande rådet ser vi att till exempel våldsbrottsligheten visar på en sjunkande trend över 20 år. Den sjönk även under den tid som Mikael Oscarssons parti satt vid regeringsmakten.

Det är en glädjande utveckling. Ta hellre åt er äran av att ha skapat ett tryggare Sverige än att säga att otryggheten växer!

NTU, Nationella trygghetsundersökningen, som Brottsförebyggande rådet också gör, visar att vi har de tryggaste medborgarna i Sverige på 20 år. Ta gärna åt er äran av att ni har varit med och skapat tryggare medborgare snarare än att säga som Mikael Oscarsson gjorde nu, att otryggheten växer!

Det finns otrygghet som växer i delar av Sverige. Vi ska göra någonting åt den. Men vi ska inte låtsas som att allt går åt fel håll, för det gör det inte.

Mikael Oscarsson säger att det är för mycket detaljstyrning. Låt mig påminna om att Mikael Oscarssons parti tillsammans med de tre andra allianspartierna föreslog 37 nya prioriteringar för polisen vid diskussioner i justitieutskottet, inklusive djurrättsbrott som skulle prioriteras. Låt mig också påminna Mikael Oscarsson om att hans parti tillsammans med de tre allianspartierna inte hade ett enda förslag på vad som skulle prioriteras bort. 37 områden skulle prioriteras och inget skulle prioriteras ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den typen av politisk styrning är inte bra för polisorganisationen. Regeringen har halverat regleringsbrevet för polisen. Vi har skurit bort pinnjakten. Skälet är att vi tror att polisen är bäst på att vara polis. Vi ska inte skicka ut direktiv och dekret från Stockholm som sedan ska trickla ned i polisorganisationen.

Utifrån lokalbilden i Norduppland gör man en bedömning av hur polisresurserna ska användas. I Stockholm ser bedömningen annorlunda ut. Det är poliserna som jobbar lokalt som kan ta fram den bästa problembilden.

Jag instämmer egentligen i Mikael Oscarssons grundanalys om detaljstyrning, men jag skulle önska att Mikael Oscarssons parti och allianskollegor också levde upp till den i praktiken.

När det gäller frågan om ledarskap inom polisen är jag beredd att hålla med Mikael Oscarsson. Det är en lång väg att vandra där. Trots att det råder ett stort missnöje inom polisen med lönerna är missnöjet med ledarskapet nästan dubbelt så stort som missnöjet med lönerna. Det är en signal vi måste ta på allvar. Vi måste också fundera över om det var en bra idé, som alla partier var överens om, att tillsätta 2 900 nya chefer under en kortare period än ett år. Det gjorde att så många undrade om de skulle bli chef och så många undrade vem som skulle bli deras chef. Det gjorde ledarskapet svårt och otydligt i en situation där Sveriges polis stod inför större utmaningar än på många år.

Jag tror inte på att återinrätta beredskapspolisen. Den avskaffades av alliansregeringen, och den användes knappt av alliansregeringen. Det var ett klokt beslut att avskaffa beredskapspolisen. Däremot kan det vara så att vi behöver andra mellanformer mellan polisvolontärer och poliser. Låt oss diskutera vad de ska innehålla och vilken kompetens det ska vara fråga om. Låt oss utgå från polisens behov och vad polisen anser att man behöver hjälp med.

I dag löser vi situationen på flyktingboendena bättre med att Migrationsverket har personal där nattetid och att det finns ordningsvakter och väktare på plats när det är stökigt snarare än att det ska finnas beredskapspoliser.

Poliser som slutar är ett problem - det nämnde jag i mitt svar - speciellt de yngre, men omsättningen inom polisen är lägre än för de flesta andra statliga myndigheter. Det är ett problem vi ska fokusera på, men vi ska inte överdriva det.

Herr talman! Det är sant att beredskapspolisen lades ned. Men man måste också vara beredd att ompröva nedläggningen och se att det är en resurs som behövs. Inrikesministern var inne på att det var fråga om en extraordinär händelse. Då är det väl bra att kunna använda de resurser som finns.

Självklart är inte allt elände, men vapentillslagen ökar. Uppgörelser med dödlig utgång sker vecka för vecka. Det finns en växande otrygghet inom vissa grupper. Oavsett hur det är med dessa problem är det viktigt att se att de är verkliga. Det är problem med rekryteringen, att få poliser att stanna, speciellt i ytterområdena. Det skapar brist på stabilitet. Det är viktigt.

Många poliser slutar. I Uppsala polisdistrikt är det svårt att upprätthålla en fungerande yttre tjänst. Det finns få belöningar för den. Det är något som måste ändras - och det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I frågan om ledning och styrning är ministern överens med mig. Det är viktigt att inte bara se dessa frågor utan att också agera. Så pass många som tre av fyra poliser har det senaste året funderat på att sluta. 84 procent lyfter fram den dåliga lönen. 57 procent tar upp det otydliga ledarskapet. Otydliga beslutsvägar lyfts fram av nästan 50 procent. Det är också en fråga som lyfts fram av de polischefer jag har träffat.

Det är viktigt för Anders Ygeman att inse att det är hans uppgift som ansvarig minister att se problemen, agera och skjuta till de pengar som behövs för att polisen ska fungera så att inte Christer Nordström när han slutar nästa år ska uppleva att situationen är den sämsta någonsin.

Herr talman! Verkligheten är naturligtvis aldrig svart eller vit. Det finns saker som är positiva, och det finns saker som är negativa.

Det ökade antalet skjutningar är en sådan sak där jag ger Mikael Oscarsson rätt. Trots att det dödliga våldet minskar ökar uppgörelser med illegala skjutvapen. Det är ett allvarligt problem, och där måste vi sätta in insatser. Dock är jag inte säker på att detta att vapentillslagen ökar nödvändigtvis är negativt. Det är i grunden positivt att vi kan ta bort vapen från de kriminella.

Det finns också andra goda saker. Antalet sökande till Polishögskolan ökade 50 procent vid det senaste intaget. Det är positivt.

Men det finns också oroande saker: ledarskap, missnöje och otydlig organisation. Då är frågan hur vi löser de utmaningarna bäst.

Alla partier i Sveriges riksdag har varit överens om polisreformen. Vi har också varit överens om syftet, det vill säga fler poliser närmare medborgarna. Tryggare människor ger färre brott. Det är det grundläggande ramverket. Om vi ser brister i hur reformen möter verkligheten är det rimligt att vi efter att Statskontoret har lagt fram sin utvärdering sätter oss ned och funderar över på vilket sätt vi kan göra arbetet bättre, inte bara tillsammans i de politiska partierna utan även tillsammans med polisfacket och Polismyndigheten. Kan det finnas saker att skruva med?

Jag tror på polisreformen, som alla partierna i riksdagen har varit överens om, men jag tänker inte göra den till religion. Det viktiga är att det blir fler poliser närmare medborgarna, ökad trygghet och minskad brottslighet. Där kan alla partier i Sveriges riksdag göra en insats för att nå de målen.

Överläggningen var härmed avslutad.