Det nya vapendirektivet

Svar på interpellationer

Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att Sveriges jägare, sportskyttar och vapensamlare inte ska drabbas av det nya direktivförslaget, om jag tänker kräva en konsekvensanalys av de nya förslagen och om jag anser att det behövs hårdare regler för jägare, sportskyttar och vapensamlare i Sverige.

Det förslag som kommissionen presenterade den 18 november förra året innehåller utöver själva lagförslaget också text som förklarar, motiverar och förtydligar förslaget. Därutöver presenterade kommissionen samma dag en utvärderingsrapport över EU:s nuvarande vapendirektiv som bland annat innehåller bakgrund, synpunkter, rekommendationer och framtidsanalys.

Regeringen välkomnar en översyn av EU:s vapendirektiv. Mot bakgrund av förra årets allvarliga terrorattentat där skjutvapen kom till användning är det angeläget att EU:s regelverk om skjutvapen ses över. Regeringen anser att det är viktigt att samhällets kontroll över de allra farligaste vapnen förstärks. Redan i dag är till exempel helautomatiska vapen förbjudna i flertalet av EU:s medlemsstater.

Samtidigt är jag och regeringen tveksamma till vissa andra delar av kommissionens förslag. Det rör till exempel tidsbegränsade licenser och obligatoriska läkarkontroller. Det behövs en flexibilitet så att varje inskränkande åtgärd motiveras av en verklig säkerhetshöjning. Vissa förslag bör därför, om de genomförs, endast gälla för vissa särskilt farliga vapentyper. På det sättet undviks ett betungande regelverk för tillståndshavare vars innehav bedöms utgöra en lägre risk. Även för de frivilliga försvarsorganisationerna bör ett onödigt betungande regelverk undvikas.

Jag har träffat företrädare för jakt- och skytteföreningar för att lyssna till deras synpunkter. Förslaget har också remitterats. Regeringen är angelägen om att berörda parter får möjlighet att komma till tals.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Inledningsvis vill jag säga att det finns en stor oro i Skyttesverige och Jaktsverige i dag, med tanke på det nya förslaget om vapendirektiv. Många är i behov av sina vapen för att kunna sköta sina träningar, tävlingar, viltvården och övrigt i Sverige. Det är viktigt att detta hanteras på ett bra sätt. Problemet med de vapen som EU jagar i dag är egentligen att det är olagliga vapen, ofta från krigshärdar och annat, som används runt om i Europa.

Sveriges skyttar och jägare har bred utbildning, såväl teoretisk som praktisk. Man ska avlägga och klara proven, och man ska uppnå vissa resultat för att få skaffa och äga ett vapen. Vi har en säker och trygg vapenförvaring. Det prövas också om vi är lämpliga att ha vapen och inneha licens. Det är få vapen från skyttar och jägare som hamnar i fel händer och som används vid brott.

Terroristbrott i Europa har egentligen ingenting med Sveriges jägare eller sportskyttar att göra. Vid terroristbrotten är det nästan uteslutande olagliga vapen från forna krigshärdar eller vapen som har smugglats in i Europa som har använts.

I sin iver att lösa terrorismen i Europa har kommissionen gjort ett hastverk och lagt fram ett förslag med vilket man inte löser problemen med de olagliga krigsvapnen. Förslaget riktar i stället in sig på och slår blint mot sportskyttar och jägare. Det är självklart helt oacceptabelt. Att lägga fram förslag som slår så fel och helt missar målet är inte att ta ansvar för själva problemet. Det görs inte heller en konsekvensanalys av förslaget, vilket leder till att man helt tappar förtroende för det förslag som har tagits fram. Detta syns inte minst i de remissvar som nu har kommit in, efter den 7 januari.

De flesta remissinstanser pekar tydligt på att förslaget inte är genomtänkt. Förslaget kommer inte att leda till att man klarar av att komma till rätta med själva problemet med de olagliga vapnen. Förslaget kommer också, om det införs, att hämma utbildning och öka kostnaderna i landet.

Försvaret skriver bland annat att det skulle vara till men för totalförsvaret och krigsförbandens krigsduglighet. Man talar också om att det skulle försämra möjligheten till utbildning. Det skulle också höja kostnaderna för försvaret. Brottsförebyggande rådet, Brå, skriver i sitt remissvar att legala vapen är ytterst ovanliga i brottsliga sammanhang. Naturvårdsverket avstyrker det hela och talar om att det skulle hämma möjligheten att få till en bra viltförvaltning.

Det tas också upp att problemen med att fler kontroller och fler prövningar av licenser skulle försvåra för polisen, och öka kostnaderna också för den delen.

Angående äganderätten av vapen pekar Förvaltningsrätten på om man ska kunna återkalla dem eller inte. Och jägare och skyttar säger i stort sett helt nej till hela förslaget, utom möjligtvis någon del gällande de pluggade vapnen.

Detta pekar tydligt på att förslaget behöver göras om. Jag vet att ministern har varit kritisk till förslaget och att han ser problemen. Jag välkomnar det. Men jag får en känsla av att ministern tror att terrorismen kommer att minska om vi förbjuder vissa automatiska sportskyttevapen och halvautomatiska sportskyttevapen i Sverige. Det antyds ändå i svaret.

Jag vill gärna ha svar på om det inte är rimligt att detta dras tillbaka, att man gör en konsekvensanalys och kommer med ett nytt förslag, i stället för att man ska jobba vidare med detta.

Herr talman! Ministern säger i sitt svar till Sten Bergheden att regeringen har remitterat förslaget samt att regeringen är angelägen om att berörda parter får komma till tals. Det låter bra. Men i praktiken var remisstiden extremt kort, från den 12 december till den 5 januari, och många dagar gick bort på grund av jul- och nyårshelgerna.

Trots den snäva tidsmarginalen var det många som svarade. Och resultatet är häpnadsväckande. Nästan alla sågar förslaget. Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet är eniga i sina ställningstaganden mot förslaget, vilket torde vara unikt. Men det är visserligen inte konstigt att myndigheter och organisationer som representerar skilda intressen förenas mot ett hastigt uppkommet förslag där viljan att visa handlingskraft verkar ha vägt tyngre än förnuftet.

Min kollega, Sten Bergheden, påpekade att Försvarsmakten också är tydliga med att förslaget skulle ha negativ inverkan på totalförsvaret och förbandens krigsduglighet. Varför? Jo, i försvarets hårt nedbantade organisation finns det nämligen inte resurser för att de själva ska kunna upprätthålla spetskompetens på alla utbildningsplatser. Därför är försvaret beroende av civila skytteorganisationer vars medlemmar hjälper försvaret genom att vara instruktörer vid utbildningar och delta vid tävlingar och i annat utvecklingsarbete.

Ministern säger vidare i sitt svar att "regeringen anser att det är viktigt att samhällets kontroll över de allra farligaste vapnen förstärks." Vad menar ministern med de "farligaste vapnen"? Jag menar att de allra farligaste vapnen är de illegala vapnen. Det är dessa vapen som används för terrorism och brottslighet.

Det är helt fel symbolpolitik att klämma åt laglydiga vapenägare i stället för att ta krafttag mot brottsligheten. Vad är farligast - en handgranat som en 18-åring kastar mot en polisbil eller en älgstudsare som är inlåst i säkerhetsskåp?

I fel händer kan vad som helst bli ett farligt vapen. En bil som någon kör in i en folkmassa, en kökskniv som någon viftar besinningslöst med kan bli ett farligt vapen.

Också Brottsförebyggande rådet anser att förslaget är verkningslöst eftersom det missar den stora mängd illegala vapen som finns i samhället.

Jag vill därför fråga ministern: På vilket sätt kommer ministern att beakta remissvaren?

Herr talman! Jag uppfattade det som att jag fick två frågor, en från Sten Bergheden och delvis en från Boriana Åberg. Om jag förstod det rätt frågade Sten Bergheden: Är det inte rimligt om förslaget dras tillbaka och revideras? På den frågan är svaret enkelt: Ja, det är rimligt. Den uppfattningen har jag också personligen framfört till ansvarig kommissionär, Dimitris Avramopoulos. Jag hoppas att det också blir resultatet.

Boriana Åberg frågade: Vad är ett farligt vapen? Ett farligt vapen är ett vapen som har hög kapacitet, hög utgångshastighet och som av egen kraft kan skjuta många skott utan mantelrörelse. Det är ett farligt vapen. Sedan är det en fallande skala ned till köksknivar och stenar. Det är väldigt stor skillnad mellan en AK5:a och en kökskniv om man ska utföra ett terrordåd.

Herr talman! Med detta sagt om att vi delar kritiken av delar av EU:s vapendirektiv måste jag ändå fråga Boriana Åberg och Sten Bergheden: Har ni inte sett vad som har hänt i Europa? Har ni inte sett vilka vapen som har använts vid terrordåden? Vid dåden i Frankrike användes lagliga, deaktiverade vapen som hade reaktiverats. Sådana vapen användes vid dåden mot Charlie Hebdo, Hyper Cacher och Bataclan där konsertbesökare avrättades. Det var lagliga vapen, köpta i butik i Tyskland respektive Frankrike, samt lagliga vapen inköpta i Tjeckien och Slovakien som sedan hade reaktiverats.

Mangs i Malmö använde lagliga vapen som han hade licens för. Breivik - den värsta terroristen i Skandinavien sedan andra världskriget - hade ett halvautomatiskt jaktvapen som han hade licens för. Den typen av farliga vapen måste bort från EU:s gator. Därför får vi inte bara prata om de olägenheter som drabbar svenska jägare genom det här förslaget. Vi måste också se verkligheten som den är och komma till rätta med dessa vapentyper.

Herr talman! Tack för svaret! Jag tycker att det är bra om kommissionen drar tillbaka och reviderar detta förslag. Framför allt vore det bra om man konsekvensbeskriver förslagen i fortsättningen innan man lämnar över till länder att ta ställning till förslag som slår så fel och inte är helt genomtänkta.

Ministern ställde frågor till oss. Gör man om ett pluggat vapen, borrar ur det och fixar till det så att det går att använda är det ett olagligt vapen. Det är inga vapen som sportskytteföreningar, jägare eller samlare använder. När det handlar om att förbjuda vapen som inte har pluggats på rätt sätt eller pluggats så dåligt att de går att återställa igen till brukligt skick håller jag med ministern. När man pluggar vapen måste det göras på ett sådant sätt att det blir så pass besvärligt att återställa vapnen att det hela omöjliggörs.

När det gäller Mangs i Malmö och Breivik kan vi inte förbjuda sportskyttar, jägare och andra att använda de vapen som är bäst lämpade för sportskytte eller jakt bara för att det finns några enstaka människor som fullständigt tippar över. Dessa personer hade skaffat vilket olagligt vapen som helst för sin brottsliga gärning. Breivik planerade sitt dåd i över ett år. Han hade säkert sett till att ordna ett olagligt vapen för att kunna utföra de dåd som han hade planerat. Det kan inte drabba Sveriges jägare och Sveriges sportskyttar att det finns riktiga knäppgökar runt om i delar av världen.

Herr talman! Jag vill ta upp en annan sak som handlar om sportskytteverksamheten. Skulle man begränsa den till att inte omfatta helautomatiska eller halvautomatiska vapen skulle det påverka skytteföreningarnas verksamhet oerhört hårt. Det skulle i sin tur drabba den utbildning som säkerhetspersonal måste genomgå, alltså livvakter, poliser och försvaret som måste kunna träna skytte. Skytteföreningarna gör ett stort arbete för att hålla i gång en viss form av infrastruktur som bidrar till att hålla beredskapen i övriga samhället på toppnivå.

Skulle denna utveckling hämmas förvinner skytteföreningarna, och det ökar kostnaderna för försvaret, polisen och annat om de själva måste hålla i gång denna verksamhet. Man ska vara medveten om att halvautomatiska och helautomatiska vapen används just för utbildning, träning och tävlingar. Användningen av dessa vapen i Sverige är ingen risk eftersom de är under bra kontroll. Det är inte sådana vapen som används vid terrordåd.

I stället borde man titta mer på vad man kan göra i Europa. Det finns i dag en hel del krigsvapen undangömda efter de olika krigshärdarna. Man borde kanske fundera på någon form av vapenamnesti i Europa för att kunna samla in vapnen. Kanske kunde man införa en skrotningspremie så att de människor som innehar vapnen kan få en möjlighet att lämna ifrån sig dem. Man borde ha hårdare gränskontroller, utbyte av information och brottsbekämpning mellan de olika länderna för att komma åt de stora ligorna och de som förbereder terrorbrott. Det borde också finnas fler poliser ute på vägarna.

Herr talman! Sten Bergheden tog upp en hel del av det som jag själv hade tänkt att svara ministern.

Breivik använde ett vapen som är förbjudet i Sverige. Dessutom använde han gödsel för att framställa den bomb som tog livet av nio personer i regeringskvarteren. Därför är det fel att generalisera. Som jag sa tidigare kan vad som helst bli ett farligt vapen i fel händer.

Jag tycker fortfarande att det är olyckligt att regeringen köper kommissionens argumentation, att det är genom inskränkningar av reglerna för de laglydiga vapenägarna som man bekämpar terrorism. Det får vara slut på symbolpolitik som ersättning för lösningar på de verkliga problemen med illegala vapen och explosiva medel.

När jag förberedde mig inför den här debatten kollade jag lite på utländska hemsidor, bland annat på bulgariska sidor eftersom Bulgarien tillverkade vapen under kommunisttiden. Där står det att finna att man utan alltför stor ansträngning kan köpa en kalasjnikov, även känd som AK47:a, på svarta marknaden för en summa motsvarande mellan 500 och 1 000 svenska kronor. Det är helt förkastligt, och det är dit som kommissionens ansträngningar måste riktas.

Herr talman! Den avslutande frågan i Sten Berghedens interpellation kan i princip besvaras med ja eller nej. Den lyder: Anser statsrådet att det behövs hårdare regler för Sveriges jägare, sportskyttar och samlare? Svara gärna med ett ja eller nej, Anders Ygeman!

Herr talman! Jag önskar att världen vore så enkel att man kunde svara ja eller nej på varje fråga, att det handlar antingen om legala vapen eller illegala vapen som ligger bakom terrorattacker. Men så enkelt är det inte.

När det gäller samlare tror jag att det behövs hårdare regler. De regler som finns i EU om deaktivering av vapen är för svaga och gör att vapnen lätt kan reaktiveras och användas vid terrordåd. Om det är en inskränkning av samlarnas möjlighet att samla vapen, ja, då är jag för det. Jag vill inte se fler terrordåd med deaktiverade vapen som har reaktiverats. Det är ett klart och enkelt svar.

I övrigt menar jag att den vapenhantering vi har i Sverige är ett bra föredöme för Europeiska unionen, både när det gäller vilka vapentyper som tillåts och inte tillåts i Sverige och när det gäller exempelvis förvaring av vapen, där jag tycker att EU-länderna har mycket att lära av Sverige.

Jag kan bli lite orolig över ert lättsinne inför vapnen. Jag tror inte att ni är representativa för Moderata samlingspartiet. Boriana Åberg säger att vad som helst kan bli ett farligt vapen. Sten Bergheden säger att man hade skaffat vapen ändå. Detta lättsinne inför vapnen har vi inte råd med. Vi måste minska tillgången på farliga vapen. Annars kommer vi att se fler händelser av den typ som vi sett runt om i världen. Och vi kommer tyvärr att öka risken för att de händer i Sverige. Därför måste man föra en seriös debatt om vapnen.

Även om jag har bett kommissionen att revidera sitt förslag för att det på flera punkter är så bristfälligt finns det också väldigt bra delar i förslaget. Det handlar om stiftade vapen, deaktiverade vapen. Det handlar om spårning och märkning av vapen, som gör att vi kan hålla kontroll på dem. Där har EU tidigare försvagat svensk lagstiftning.

Kanske bör vi också, i motsats till vad Sten Bergheden säger, fundera på om det inte är rimligt att förbjuda de helautomatiska vapnen, vilket man gjort i 25 av EU:s medlemsländer. Finns det verkligen tillräckligt starka skäl för att de ska vara lagliga i Sverige men förbjudna i England, Danmark, Tyskland och så vidare? Där är jag nog beredd att fundera på om vi inte borde gå EU-kommissionen till mötes. Men när det gäller läkarintygen samt tidsbegränsningen och avgränsningen av halvautomatiska vapen menar jag att kommissionens förslag är så bristfälligt att det bör arbetas om.

Herr talman! Jag tackar ministern. Om man sätter ett vapen i händerna på fel person eller om han får tag i ett vapen på annat sätt är det detta som är problemet, inte vapnet i sig. Vi har en mängd vapen inom Försvarsmakten och på många andra håll. Och vapen tillverkas faktiskt, hör och häpna, fortfarande kontinuerligt. På så sätt skaffar vi ännu fler vapen till den här världen.

Det kommer därför alltid att finnas tillgång till vapen. Det vi kan komma åt handlar om förvaringen, kraven på de personer som ska få licenser att använda vapnen samt straffen för dem som förvarar eller använder vapen olagligt. Det är det vi behöver jobba med för att minska den olagliga vapenarsenal som finns och som vi inte har kontroll över. Jag var inne på det när vi pratade om att utlysa en vapenamnesti eller liknande i Europa för att kunna få in de vapen som folk kanske har på olika ställen runt om i Europa.

Herr talman! När det gäller begränsningar för de här farliga vapnen tar ministern upp att det är antalet som måste ned. Jag tror inte det. Det är hanteringen, förvaringen och straffen för dem som använder dem fel som vi ska komma åt.

Om vi skulle ta bort de halvautomatiska eller helautomatiska vapnen här i Sverige, skulle det hjälpa till att begränsa terrorismen i Europa? Svaret är nej. Vi vet redan i dag att de här vapnen inte har använts vid terrorbrotten i Europa. Dessa vapen används av våra sportskyttar och våra jägare. De förvaras i säkra vapenskåp och används vid tävling och träning.

Herr talman! Jag tror att användningen av helautomatiska vapen vid jakt i Sverige är väldigt begränsad, minst sagt.

Jag hoppas att vi kommer att nå en bred enighet i Sveriges riksdag om vår syn på vapendirektivet. Vi får väl se. Jag har uppfattat det som att vi har en bred enighet om de kritiska punkter som jag har fört fram och att vi är eniga om att förslaget bör arbetas om. Jag hoppas att vi också kommer att kunna nå en bred enighet om att förbjuda de helautomatiska vapnen om det kommer att krävas för att kommissionen ska arbeta om sitt förslag. Jag är inte beredd att offra Sveriges jägare och sportskyttar för att ett litet fåtal ska få ha kvar sina helautomatiska vapen.

Överläggningen var härmed avslutad.