Den tudelade svenska arbetsmarknaden

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att på allvar vända utvecklingen när det gäller arbetslösheten bland utrikes födda.

Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer. Omkring 70 procent av sysselsättningsökningen har tillkommit bland utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är nu den högsta sedan man började mäta detta 2005. Den officiella arbetslöshetsstatistiken från SCB visar även att arbetslösheten fortsätter att minska.

Vi ser samtidigt en ökning av antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en väntad utveckling i spåren av det mycket stora flyktingmottagandet under 2015.

Trots den goda utvecklingen är det en stor utmaning med många som är nya på svensk arbetsmarknad. Därför har regeringen tagit en rad initiativ för ett mer sammanhållet och systematiskt arbetssätt med mottagande och etablering. En bosättningslag har införts som innebär ett jämnare mottagande av nyanlända i kommunerna, där hänsyn tas till arbetsmarknadsläge och befolkningsstorlek men också till samlat mottagande i kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

I budgetpropositionen för 2018 satsar regeringen på att stärka insatserna inom arbetsmarknad och nyanländas etablering. Regeringen reformerar systemet för de subventionerade anställningarna och slår samman en lång rad anställningsstöd till ett enhetligt stöd - introduktionsjobb.

Vidare satsar regeringen på åtgärder för att skapa ett hållbart mottagande och en effektiv etablering av nyanlända. Ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet träder i kraft den 1 januari 2018. Det nya regelverket syftar till minskad administration, ger förbättrade förutsättningar för flexibilitet och stärker Arbetsförmedlingens möjligheter att ställa krav på individen.

Att fler går över till utbildning är avgörande för att minska arbetslösheten, för att möta arbetsmarknadens behov och för att långsiktigt komma till rätta med den tudelade arbetsmarknaden. Vägar till utbildning har därför stärkts.

Från och med den 1 januari 2018 skärper regeringen också kraven på alla arbetslösa som bedöms vara i behov av utbildning att söka och ta del av reguljär utbildning som ges inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program. En utbildningsplikt för nyanlända införs.

Regeringen har i budgetpropositionen också presenterat insatser för att främja att fler utrikes födda kvinnor deltar på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om insatser för att öka kvinnors företagande, ytterligare främjandemedel till Delegationen för unga och nyanlända till arbete samt resurser till studieförbunden för uppsökande och motiverande insatser särskilt riktade till utrikes födda kvinnor.

Att fortsatt höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda, i synnerhet kvinnor, och att bryta långvarig arbetslöshet är högt prioriterade frågor för regeringen.

Fru talman! Denna fråga är allvarlig - den är kanske den största och viktigaste fråga som vi har politiskt just nu. Vi kan diskutera migrationspolitiken och har ibland en väldigt inflammerad debatt om den, men integrationspolitiken - och att se till att de människor som finns i Sverige i dag kommer i arbete och skaffar sig egen försörjning - är nyckeln för hela vårt välfärdssamhälle och för att få samhället att fungera. Jag tror också att arbetsmarknadsministern instämmer i detta som princip.

Tyvärr befinner sig närmare 1 miljon människor i dag i utanförskap och bidragsberoende, trots högkonjunkturen, och väldigt många av de nyanlända ingår inte i denna statistik.

Det finns 130 områden där färre än hälften av dem som är i arbetsför ålder arbetar. Det tar nio år innan ens hälften av de nyanlända är i någon form av arbete.

Trots högkonjunkturen har andelen människor som är i arbete eller studier 90 dagar efter avslutad etableringsplan bara ökat marginellt sedan 2014. Andelen personer som har fått jobb utan stöd och subventioner har inte ökat alls.

Som jag skriver i min interpellation: I september var arbetslösheten bland utrikes födda 22 procent, medan den för inrikes födda var under 4 procent. Detta är en extremt stor jobbklyfta, som regeringen inte riktigt verkar ta på allvar. Man ska också veta att en stor del av de nyanlända som kom till Sverige 2015-2016 fortfarande inte syns i statistiken. Ändå ser det så här illa ut, mitt i en högkonjunktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

För oss moderater är den tudelade arbetsmarknaden vårt stora fokus i arbetsmarknadspolitiken. Vi vill börja med att halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda till 2025, och vi har en politik för det.

Regeringen verkar däremot sakna politik. Man har prövat en massa olika saker, men någon större framgång har det inte blivit. Av 32 000 traineejobb blev det 473 stycken. Av 20 000 extratjänster blev det 3 700 stycken. Av 20 000 utbildningskontrakt blev det 2 555 stycken. Av de 5 000 beredskapsjobben blev det 194 stycken. Matchningsanställningarna är knappt mätbara.

När det gäller snabbspåren är det 1 ½ procent av dem som finns i etableringsuppdraget som har kommit in i detta. Vi hörde nämnas i den förra interpellationsdebatten att snabbspåren skulle ha varit en succé, framför allt inom restaurangbranschen. Verkligheten är dock precis den omvända - Visitas ordförande har till exempel kallat det hela erbarmligt dåligt. Detta har misslyckats totalt.

100-klubben skulle fixa fram en massa jobb, men det har bara blivit 242 stycken. Så här kan man fortsätta. 80 000 människor finns i etableringsuppdraget - regeringens åtgärder gör ingen nytta.

Det allvarliga är, återigen, att regeringen låter högkonjunkturen dölja dess egen passivitet. I stället för att ta vara på högkonjunkturen och göra vettiga saker som ger resultat, så att nyanlända kommer i arbete, sitter regeringen nöjd och ser att helheten ändå ser hyfsat bra ut på arbetsmarknaden tack vare högkonjunkturen.

Man glömmer dock att man har bäddat för väldigt stora problem när konjunkturen vänder nedåt om man inte tar detta på allvar. Det är nu man borde genomföra kraftfulla reformer för att få nyanlända i arbete - helst i riktiga jobb, inte bara i åtgärder.

Om vi inte lyckas bättre med detta under en högkonjunktur kommer det att sluta illa när konjunkturen vänder nedåt. Arbetslösheten kommer att stiga till besvärande nivåer, vilket leder till sociala problem och till att statsfinanserna försvagas.

Det är bara tio månader kvar till valet, och då kan svenska folket välja en mer handlingskraftig regering. Men Sverige har egentligen inte tid och råd att vänta i tio månader på viktiga reformer.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är om hon och regeringen tänker fortsätta att passivt titta på när högkonjunkturen hjälpligt döljer problemen eller om hon har något konkret att erbjuda för att hantera situationen.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att man när man tittar på de nyanlända ser att de har olika bakgrund. De är olika som grupp. Vi har analfabeter, som inte kan läsa och skriva på sitt eget hemspråk och som kanske inte ens har avslutat motsvarande grundskola i sitt hemland, men vi har också människor som är universitetsutbildade och som har utbildat sig och arbetat under lång tid i sitt hemland.

Därför tror jag att det är väldigt viktigt med individanpassning redan från sfi, svenska för invandrare, för att man så snabbt som möjligt ska kunna lära och komma in i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

En del av detta handlar om traumatisering. Vi vet att det finns en grupp som har trauman från sitt hemland - en grupp som har utsatts för tortyr, varit i krig och utsatts för förtryck av olika slag. Människorna i denna grupp kanske har familjemedlemmar i hemlandet som de saknar och är oroliga för. Detta påverkar tyvärr ofta lärandeprocessen på ett negativt sätt.

Ett exempel på att det går att göra något åt saken är det som vi har gjort i Malmö med traumabehandling. Jämsides med att man deltar i sfi, svenska för invandrare, får man behandling och hjälp för sitt trauma, till exempel att man inte kan sova på nätterna.

Jag tror att vi måste gå vidare med individanpassningen för att människor så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma in i samhället och få jobb.

Det är klart att vi vill få ut dessa människor i jobb så snabbt som möjligt, men vi får inte glömma att det finns en del personer med kompetens. Det kanske är bättre för samhället att man låter dessa personer genomgå en validering av utbildningen från hemlandet för att de ska kunna komma ut och täcka upp luckor på den svenska arbetsmarknaden när det behövs folk.

Ibland sägs det att vi har den bäst utbildade kåren av taxichaufförer i Sverige. Det är något av en myt att människor inte vill komma ut i arbete - väldigt många vill få ett jobb snabbt - men naturligtvis hoppas många att de så småningom ska kunna jobba med det som de är utbildade och har kompetens för och som de har erfarenhet av.

Vi står nu inför utmaningen att så snabbt som möjligt få in människor i arbete. I vissa fall är det dock bättre att de validerar under något år för att sedan komma ut och jobba med det som de kan, i stället för att köra taxi. Det är inget fel på att vara taxichaufför, det är inte det jag menar, men man måste satsa resurserna på det mest effektiva sättet för att både få ut folk i jobb och lösa det problem med arbetskraftsbrist som vi ser i det svenska samhället och som är ett lika stort problem som den arbetslöshet vi har.

Det här är ingen lätt utmaning, och jag tror inte att det heller hade varit lätt om vi hade haft en borgerlig regering. Därför finns det heller inga enkla lösningar. Men regeringen har ett väldigt omfattande program, som handlar dels om utbildningssatsningar, där många av de nyanlända kan komma i fråga, dels om speciella satsningar för att nyanlända snabbt ska komma ut.

Jag tror dock inte att den lösning som ibland presenteras, att vi ska ha en massa låglönejobb, är framtiden för Sverige. Jag tror inte att det löser arbetslösheten, för det finns ändå en begränsad marknad för de så kallade enkla jobben. Det finns egentligen inga enkla jobb. Alla jobb kräver sin kunskap och en del har väldigt tuffa förutsättningar - tunga jobb som många inte orkar med under ett helt arbetsliv.

Jag tror att det krävs både och, att snabbt få ut folk i åtgärder som leder till jobb och att folk ska få jobba med det som de är utbildade för. Det vinner hela arbetsmarknaden på.

Fru talman! Man kan välja att föra debatten på olika sätt. Man kan välja att ge slängar och säga att traineejobb och utbildningskontrakt togs fram i en tid då vi hade så hög ungdomsarbetslöshet att vi fick EU-stöd för att hantera den. Det var under den borgerliga tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Nu har vi lagt om den ekonomiska politiken. Vi har stark jobbtillväxt och stark ekonomisk tillväxt, och väldigt många ungdomar har fått jobb. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år, och när det gäller ungdomar som inte är heltidsstuderande måste man gå tillbaka till före 90-talskrisen för att kunna hitta så låga siffror som vi har i dag.

Men, fru talman, jag tror att vi ska prata om de verkliga problemen och utmaningarna, därför att de är betydande. Det stora problemet är inte att väldigt många människor i dag lever på försäkring eller bidrag. Det är historiskt låga nivåer vad gäller människor som försörjer sig på detta. Den stora utmaningen i dag är att det tar alldeles för lång tid för nyanlända att komma i arbete, särskilt gäller detta utomeuropeiskt födda och särskilt gäller det kvinnor. Där måste vi göra väsentligt mer än vad vi gör i dag.

Då måste man göra strukturreformer. Om man fortsätter att göra som man alltid har gjort kommer man förmodligen att få det resultat som man alltid har fått. Därför genomför regeringen fem stora strukturreformer för att få fler nyanlända ut i arbete snabbare.

Den första är en bosättningslag som säger att alla kommuner i Sverige ska ta emot nyanlända. Det är en oerhört viktig reform. Alla nyanlända ska inte bo i vissa stadsdelar, och de ska inte vara hänvisade till att bo hemma hos släktingar. De ska fördelas över hela landet, och de ska fördelas med hänsyn tagen till var jobben finns - en oerhört viktig strukturreform.

Den andra strukturreformen är förändringen av föräldraförsäkringen. Vi har avskaffat vårdnadsbidraget och infört en begränsning av den tid och det antal dagar man får för de barn som redan finns när man kommer till Sverige. Det är för att inte skapa en fälla, framför allt för kvinnor, i för lång tid hemma.

Den tredje strukturreformen är en förändring av etableringsuppdraget. Den borgerliga regeringen införde etableringsuppdraget med rättigheter för den nyanlända. Det tycker jag var bra. Nu tillför vi skyldigheter för den nyanlända. Det är klassisk socialdemokratisk politik: rätt och plikt, skyldigheter och rättigheter. Det är en viktig strukturreform.

Den fjärde är en utbildningsplikt som införs den 1 januari. Vi har nu en historiskt stor andel med mycket låg utbildning som ska in på den svenska arbetsmarknaden. Då måste man investera och också göra individerna skyldiga att rusta sig genom utbildning. Därför inför vi en utbildningsplikt.

Den femte är att vi bygger vidare på det som faktiskt har varit en framgång med snabbspåren. Nu vänder vi oss även till den som inte har med sig yrkeserfarenhet. Vi bygger lokala jobbspår, där man skräddarsyr vägar till jobb, även till jobb som inte kräver lång utbildning men som dock kräver utbildning för den som inte har arbetat i Sverige tidigare. Det är lokala jobbspår till lokalvårdare, till arbete i hemtjänsten och i den lokala industrin.

På det här sättet måste man våga göra de strukturella reformer som är nödvändiga för att vi ska klara att väsentligt öka andelen nyanlända i arbete inom kort tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Fru talman! Jag satt och tittade lite på siffrorna från Eurostat. Ylva Johansson kritiserade att Alliansen fick stöd för att minska ungdomsarbetslösheten under sin tid. Då kan jag påminna Ylva Johansson om att 2015 fick dagens regering 120 miljoner i EU-stöd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten - bara som en upplysning.

I den föregående debatten diskuterades en del vad vi moderater vill göra. Därför tänker jag nämna en del. Vi har omfattande förslag till reformer i skolsystemet för att hjälpa nyanlända. Vi vill förlänga skolplikten för elever som inte når gymnasiebehörighet, införa lovskola, inrätta en ny yrkesskola för elever som snabbt vill lära sig yrken, och vi vill öka antalet lärare som kan undervisa på sfi.

Tillsammans med resten av Alliansen har vi också presenterat en ny arbetsmarknadsreform som vi kallar inträdesjobb, riktad till framför allt nyanlända och även lågutbildade, där man kan få lön för 70 procent arbete och där 30 procent av arbetstiden går åt till att lära sig arbetet.

Vi vill höja taket för RUT-avdraget, som är ett bra sätt för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Vi vill också förändra integrationsplikten med krav på att delta i svenskundervisning och samhällsorientering. Vi vill införa ett bidragstak som gör att det blir mer lönsamt att gå från bidragsförsörjning till arbete. Och vi sänker skatten på arbete.

Det här är sådana saker som vi moderater tillsammans med Alliansen föreslår för att göra något konkret åt situationen för de nyanlända. Vi tar den frågan på allvar.

Jag upprepar: Det är tio månader kvar till valet. Frågan är om vi har tid att vänta i tio månader på att göra alla dessa saker.

Efter att ha läst upp de här exemplen vill jag fråga Ylva Johansson: Är arbetsmarknadsministern nöjd med resultatet av sina egna åtgärder? Är de ärligt talat så bra, har de lyckats något vidare? Det skulle jag gärna vilja ha svar på.

Det är lätt att säga att det här är besvärligt därför att vi har så många nyanlända. Det är lätt att vi använder det som undanflykt för att det ser ut som det gör på den svenska arbetsmarknaden. Men jag vill då påminna om Tyskland.

Tyskland är det land i Europa som utöver Sverige har tagit emot flest asylsökande. I Tyskland har arbetslösheten sedan 2014 minskat från 5 procent till 3,7 procent, trots mottagandet av nyanlända. I Sverige ser vi inte alls samma utveckling. Då är frågan vad detta beror på. Möjligen kan det bero på vilken regering man har.

Att det stora mottagandet av asylsökande är problematiskt ur många aspekter vet vi alla vid det här laget, men som regering kan man inte bara slå sig till ro och konstatera det. Man måste agera. Gör vi ingenting nu bäddar vi för stora problem i framtiden, som jag sa i mitt förra anförande, både sociala och statsfinansiella problem.

Många nyanlända har en lång väg till arbetsmarknaden. Om konjunkturen samtidigt vänder nedåt har vi stora problem framför oss de kommande åren.

Vilken arbetsmarknadsminister som helst borde känna en stor och djup oro för framtiden i stället för att försöka skönmåla situationen. Man borde lägga all kraft på att hantera situationen. Men regeringen sitter i det närmaste passiv och låter högkonjunkturen hjälpligt dölja underliggande problem på svensk arbetsmarknad. Och de få åtgärder man presenterar är mest vackra ord men med väldigt klent resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Jag upprepar min fråga om arbetsmarknadsministern inte inser att många nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden i ett läge där konjunkturen vänder nedåt. Vad tänker hon då göra?

Fru talman! Tyskland nämndes som exempel. Där har de fortfarande en hemmafrumodell. Väldigt många kvinnor är hemma och tar hand om sina barn i stället för att arbeta, och man har inte fullt utbyggd barnomsorg. Det är klart att siffrorna då kan se väldigt bra ut, för det ser inte ut som att de här kvinnorna är arbetslösa. De är ju hemma med sina barn, de är hemmafruar.

Frågan är om det är detta som är målet. Under den borgerliga regeringen hade vi vårdnadsbidrag i Sverige, och det är också en form av hemmafrumodell. Alla undersökningar visade att kvinnor låstes fast, hade svårt att komma i jobb och svårt att få bra lön om de kom i jobb. Jag tror inte att det är framtiden för Sverige.

Det är helt rätt som regeringen gör med breda utbildningssatsningar och speciella satsningar på de nyanlända. Det regeringen har lanserat heter Kunskapslyftet. Samma namn hade vi på satsningen för ett antal år sedan som halverade arbetslösheten från 8 procent, som den dåvarande borgerliga regeringen lämnade över, till 4 procent. Vi blev utskrattade, för vi skulle inte klara det. Men vi klarade det, och det visar på styrkan i utbildning. Utbildas människor för både dagens och framtidens arbetsmarknad står man mycket starkare och kan både få ned arbetslösheten och fylla luckor på arbetsmarknaden.

Jag tror att satsningen på att kunna ta lån för att ta körkort är avgörande för hela arbetsmarknaden, inte minst för nyanlända. De har ofta dålig ekonomi och har inte råd att ta körkort. Samtidigt kräver många jobb körkort. Jag har själv träffat arbetslösa som har sagt att det är moment 22: Jag måste ha körkort men har inte råd med det.

Därför är detta en av många viktiga satsningar som regeringen gör för att få ut både nyanlända och andra i arbete.

Fru talman! Jan Ericson frågar om jag är nöjd. Tok heller, tvärtom! Vi har otroligt stora utmaningar. Man kan dock välja olika sätt att möta utmaningar. Man kan lägga sig på rygg och sprattla med benen och kvida i förtvivlan. Eller så kavlar man upp ärmarna och gör investeringar och strukturreformer. Vi gör det senare. Jag tänker verkligen inte vänta på att konjunkturen vänder nedåt, utan vi agerar nu. Jag har precis gått igenom de viktiga strukturreformer vi har gjort, men mer behöver göras och fler investeringar behöver göras.

Sverige har väsentligt högre sysselsättningsgrad än Tyskland. När det gäller utrikes födda ligger sysselsättningsgraden i närheten av sysselsättningsgraden för inrikes födda i Tyskland. Vi har säkert saker att lära av Tyskland, men det är fler som arbetar i Sverige än i Tyskland - trots att Sverige tog emot dubbelt så många asylsökande per capita.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Fru talman! Jan Ericson berättade om Moderaternas politik, vilket var spännande. Jag tänkte passa på att ställa en fråga till Jan Ericson om något jag inte förstår när jag läser er budgetmotion.

Så här står det: Det finns också arbetsuppgifter som inte utförs trots att det sannolikt skulle öka produktiviteten. Det är angeläget att arbetsmarknadens parter öppnar upp för nya typer av anställningar som gör det möjligt att i större utsträckning än i dag anpassa anställningskostnader efter produktivitet. Från politikens håll bör sådana initiativ stödjas. Om parterna inte förmår att träffa avtal om enkla jobb kan en ny anställning, trygghetsanställning, som ger samma rättigheter som när man omfattas av kollektivavtal och fackföreningsmedlemskap inrättas.

Vad menas med detta, Jan Ericson? En ny anställning, trygghetsanställning, som ger samma rättigheter som om man är medlem i facket och omfattas av kollektivavtal - men ändå inte gör det, eller?

Fru talman! Man kan raljera om Tyskland och säga att det är ett hemmafruproblem och att det är därför man har så låg arbetslöshet, men vi vet alla att det bara är en del av sanningen. Tyskland har en stark arbetsmarknad, och det ska vi lära av i stället för att raljera.

Utbildning är bra. Vi ska utbilda människor. Men vi som har besökt sfi-verksamhet och vuxenutbildning vet att många människor står väldigt långt från arbetsmarknaden. Att tro att alla människor som har kommit till Sverige de senaste åren ska kunna få en komplett gymnasieutbildning eller högre inom rimlig tid är lite väl optimistiskt. Det finns människor som snarare behöver få enkla jobb så att de kan få egen försörjning och inkomst även om de inte har fullgjort en gymnasieutbildning. Därför är det viktigt att det både finns enkla jobb och utbildning till kvalificerade jobb.

Det är bra att ministern inte är nöjd. Det var dagens bästa besked. Då kan vi hoppas på att det kommer mer konkreta åtgärder och inte bara alla de misslyckade åtgärder som jag räknade upp. Men när man säger att strukturreformer är regeringens starkaste kort är man nog ute och cyklar, för vi har inte sett en enda strukturreform på arbetsmarknadsområdet under hela mandatperioden.

Jag fick en fråga av ministern, och jag ska försöka besvara den. Alla allianspartier har haft lite olika förslag och namn på anställningsformen där man kombinerar arbete och att lära sig jobbet på jobbet. Men nu har vi enats om en gemensam lösning, vilket jag ser som en styrka, och vi kallar det inträdesjobb. Det var det jag beskrev förut, och det är det som gäller i dag som ett gemensamt besked från Alliansen.

Fru talman! När man lyssnar på Moderaterna verkar det som att strukturreform i själva verket betyder skattesänkning, för det är bara om man genomför en skattesänkning som Moderaterna anser att man har genomfört en strukturreform. Men det är inte alls samma sak. Strukturreform är uppenbarligen något annat i alla andra människors världar än i Moderaternas. Det är att man inför och genomför större strukturella förändringar, som i detta fall är nödvändiga med hänvisning till att vi har ett högt mottagande av nyanlända, för usel integration och för lång tid in i arbete. Regeringen har hittills genomfört fem sådana stora strukturreformer, och vi är beredda att genomföra fler om det behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Fru talman! Ganska ofta framställer moderater i debatten, liksom nu Jan Ericson, det som att regeringen vill att alla ska få en komplett gymnasieutbildning. Nej, så högt ställda mål kan man inte alltid ha. Men bland dem som har en usel utbildningsbakgrund med mindre än nio års grundskola och ibland ingen skolgång alls, och många av dem är under 30 år, går 2 procent i dag vidare till någon form av utbildning. 2 procent! Att i detta läge tro att vi har satsat tillräckligt på utbildning för nyanlända är minst sagt naivt.

Det är därför regeringen inför utbildningsplikt. Vi tror inte att alla ska gå en utbildning, men vi tror att väsentligt fler av de kortutbildade ska ha vidare utbildning för att rusta sig för den svenska arbetsmarknaden. Hur lång utbildningen behöver vara för att leda till arbete kan variera, men det är säkert inte alltid en fullständig gymnasieexamen.

Överläggningen var härmed avslutad.