Den svenska ansökan om att få EU-myndigheten EMA till Solna

Herr talman! Rasmus Ling har frågat utrikesministern hur hon och regeringen avser att verka för att de nordiska länderna på ett bättre sätt ska kunna samarbeta framöver i strategiskt viktiga frågor som avser lokalisering av myndigheter samt om hon och regeringen avser att utvärdera ansökningsprocessen med EMA, inklusive frågan huruvida en samordning med Danmark hade lett till ett bättre resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Den process och de kriterier för omlokalisering av EMA och den europeiska bankmyndigheten, EBA, som togs fram av stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådet i juni 2017 var unik. Det finns i dagsläget inget som tyder på att ytterligare omlokaliseringar av EU-myndigheter är på gång inom EU.

Jag vill även understryka att processen som medlemsstaterna enades om vid Europeiska rådet stipulerar att det var ett land och en stad som kunde kandidera, inte en region eller en grupp av länder.

19 medlemsstater tävlade om att bli värd för EMA och 8 medlemsstater om att bli värd för EBA. Sverige, liksom våra nordiska grannar, har under hela omlokaliseringsprocessen verkat för transparens och objektiva kriterier. De nordiska länderna är integrerade på flera plan, och vi har ett utmärkt samarbete i många frågor. Det råder en stor samsyn mellan våra länder i internationella sammanhang. Regeringens ambition är att fortsatt stärka samarbetet med Danmark och våra nordiska grannar. I år tar Sverige dessutom över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.

Regeringen bedömde att konkurrensen om EMA skulle bli hård men att Sverige hade rätt förutsättningar att erhålla värdskapet för myndigheten. I det läget var det rimligt att kandidera för något som skulle kunna generera nya arbetstillfällen och investeringar i Sverige. Statsministrarna för de tre nordiska EU-länderna har gemensamt diskuterat EMA-processen och kom fram till att det låg i de tre ländernas intresse att fortsätta driva var sin nationell kandidatur. Regeringens fortsatta agerande kommer, liksom vid tidigare kandidaturer, att ta till vara de erfarenheter som har gjorts.

Herr talman! Tack, statsrådet Strandhäll, för svaret! Att den här processen har varit unik stämmer. Förhoppningsvis får vi inga fler dylika fall som har att göra med att länder väljer att lämna Europeiska unionen. Det var ju detta som var anledningen till att EMA skulle omlokaliseras.

Jag tycker dock att det finns skäl att se över hur den här processen har gått och även hur relationen med Danmark kan förbättras.

Statsrådet skriver i svaret på min interpellation att detta ska följas upp. Jag skulle gärna vilja höra mer konkret hur regeringen avser att ta till vara de erfarenheter som har gjorts.

Herr talman! Jag tycker också att regeringen framöver på ett tydligare sätt bör se över hur utvecklingen i Öresundsregionen kan stärkas och också se att det är en fråga av nationellt intresse. Det brukar framhållas att det som är bra för Stockholm och här i länet också gagnar Sverige. På motsvarande sätt är det naturligtvis i andra delar av landet. Det som är bra för Öresundsregionen är också bra för övriga Sverige.

Tyvärr är dessa frågor inte tillräckligt i fokus. Detta är inget nytt. Den förra regeringen hanterade dessa frågor sämre än den nuvarande regeringen gör, men likväl är det något som bör förbättras. Jag menar att hanteringen av EMA är ett sådant exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan Öresundsbron kom till har integrationen ökat. Öresundsregionen är en dynamisk region, och människor åker fram och tillbaka för att uppleva evenemang, jobba, studera, semestra, dejta och så vidare. 15 000 människor arbetspendlar dagligen. Pendlingen är i samma storleksordning som den mellan Uppsala och Stockholms län. Med Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som kommer att stå klar inom ett antal år, kommer Öresundsregionen att stärkas ytterligare. Då kommer Hamburg i tid att vara närmare Malmö än vad Stockholm är.

Det sägs ofta att hela landet ska leva. Det är en målsättning som det nära nog råder konsensus om. Vad det betyder kan man förstås diskutera. Det är nog få som väntar sig att det ska vara exakt samma grad av service överallt. Det är naturligt att man placerar fler myndigheter, statliga museer och annat i en huvudstad. Men man kan också vänta sig att man ska göra satsningar i andra delar av landet.

Det var inte konstigt att regeringen ville ha EMA till Sverige. Det var en bra ansökan, och den hade inneburit väldigt många jobb och hade haft positiva effekter på många sätt, inte minst för den life science-industri som finns. Det är absolut inte detta som är problemet, utan problemet är att det också fanns andra placeringar som också skulle ha gynnat svenska intressen.

Jag hör att man vill stärka ambitionen när det gäller samarbetet med Danmark och andra nordiska grannländer. Den fråga som jag skulle vilja ställa till statsrådet Strandhäll är: Vad är det mer konkret för områden som man kommer att prioritera att stärka samarbetet på?

(forts.)

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för din interpellation, ditt engagemang och dina frågor!

I samband med att vi från regeringens sida bestämde oss för att kandidera för EMA gjorde vi självklart noggranna överväganden i fråga om på vilket sätt vi ville utforma vår kandidatur. Det handlade naturligtvis om synergieffekter. Till exempel har vi redan i dag en EU-myndighet i Stockholm: ECDC, som jobbar med smittskyddsfrågor. Det var en viktig fördel. Det handlade i hög utsträckning om närheten till Karolinska Institutet, om attraktiviteten i det och om att detta är ett område där vi har en stark life science-verksamhet, som vi trodde skulle stå sig väl också i ett internationellt sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under tiden som vi arbetade med att utforma kandidaturen visade det sig också att vi fick andra viktiga delar, pusselbitar, på plats. Det handlade till exempel om möjligheten att lösa bostadsfrågan för alla de 900 medarbetare och 600 barn som det handlade om. Det var alltså många pusselbitar som gjorde att vi till syvende och sist landade i en kandidatur utifrån Stockholm.

Till saken hör att det en bit in i arbetet med EMA-kandidaturen blev väldigt tydligt att man inte tillät flera städer att kandidera gemensamt, att man inte tillät regioner att kandidera och att man inte tillät flera länder att ansöka gemensamt. Det gjorde väl än mer att det blev en stark lutning just åt Stockholm.

Jag tycker att vi fick fram ett väldigt bra erbjudande. Vi hade en väldigt stark kandidatur. Vad som också har varit väldigt viktigt med denna kandidatur är att den har inneburit unika möjligheter för oss att under denna period visa vårt land och visa att vi är internationellt ledande inom life science-området, att vi har en dynamisk industri och att vi har en stark forskning och en mycket välfungerade hälso- och sjukvård.

Vi har också, tycker jag, under denna tidsperiod kunnat visa att Sverige erbjuder en miljö som är attraktiv när man överväger nyetableringar eller förflyttning av verksamhet. Det tror jag att vi kommer att ha nytta av under en lång tid framöver.

Jag känner mig trygg med att Sveriges relationer till Danmark är och förblir nära. Både våra länder och, precis som du säger, våra befolkningar är integrerade på väldigt många plan, och vi har ett utmärkt samarbete i olika frågor. Rasmus Ling undrade i sitt inlägg hur vi avser att gå vidare med att stärka det samarbetet. Ja, det gör vi till exempel genom att vi under detta år tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Vi kommer naturligtvis att nyttja den möjligheten att bygga ännu starkare relationer med våra kollegor runt om i Norden, inte minst Danmark. De ska kunna känna sig övertygade om och trygga med att vi står upp för varandra i den nordiska gemenskapen.

Jag hoppas inte att Öresund ska känna sig utelämnat av denna regering. Vi har haft en väldigt tydlig politik som har handlat om att utlokalisera myndigheter och verksamheter, till exempel, i hela landet för att just peka på att hela Sverige ska leva.

Herr talman! Bara för att vara övertydlig: Jag har aldrig ifrågasatt att regeringen har försökt få EMA till Sverige. Det fanns stora fördelar med det. Jag delar det som statsrådet Strandhäll anför. Karolinska Institutet är starkt. Vi har bra life science och andra förutsättningar. Det hade alltså varit väldigt bra om det hade hamnat i Sverige och i Stockholmsområdet.

Jag är också medveten om att det inte gick att ansöka tillsammans med andra. Däremot menar jag att vi kunde ha varit tydligare. I det läge då Sverige inte längre fanns som kandidat, när vi hade åkt ur, borde vi ha varit tydligare med att vi inte motarbetade den danska kandidaturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Region Skåne valde tidigt att stödja den danska kandidaturen. Regionstyrelsens ordförande, Henrik Fritzon, uttalade sig med en besvikelse i Sydsvenskan efter att det blev känt att myndigheten i stället hamnade i Amsterdam. Även Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh har anfört att Köpenhamn skulle ha varit en bra placering.

Det är, herr talman, problematiskt att vi har en situation där skattebetalarna i södra Sverige har betalat parallella kampanjer. Det är en statlig för Stockholm och en regional för Köpenhamn. Det är problematiskt. Även om det inte har varit mycket pengar för Region Skånes del hade det varit bättre med en bättre balans.

Jag är glad över att höra att regeringen ser att det är viktigt med goda relationer mellan Sverige och Danmark. Det är faktiskt helt avgörande för oss som bor i Skåne och som ofta rör oss över Sundet.

Över tid har vi sett att det är många gränshinderfrågor som har lösts. Men dessvärre har det emellanåt uppstått nya gränshinder. Under 15-16 månaders tid levde vi med id-kontroller. De är nu dessbättre avskaffade. Men vi lever fortfarande under gränskontrollerna, som ställer till problem och gör resandet mer omständligt än vad det borde vara. Det gör också att det mentala avståndet blir större.

Ett annat exempel som inte gagnar södra Sverige är att regeringen vill att Arlanda ska bli Nordens största flygplats och har det som ett självändamål. Det handlar alltså om att man ska gå förbi Gardemoen och Kastrup i fråga om antalet resenärer. Då tycker man att det är viktigare att de som bor i Stockholm ska ha bra förbindelser än att vi som bor i Skåne ska ha det.

Jag skulle därför vilja fråga om inte statsrådet förstår bevekelsegrunderna från Region Skåne i dessa delar - att man har haft två parallella kampanjer. Sedan skulle jag vilja höra ifall det finns konkreta exempel på vilka frågor man kommer att driva som ordförandeland i Nordiska ministerrådet under det kommande året.

Herr talman! Tack så mycket för detta inspel! Jag tror att det är oerhört viktigt för mig att understryka att vi på intet sätt har arbetat emot någons kandidatur, framför allt inte Danmarks. Däremot har vi arbetat för vår egen kandidatur. Det är precis det som de nordiska statsministrarna var överens om att vi skulle göra.

Denna fråga har diskuterats med både Finlands statsminister och Danmarks statsminister. Finland hade också en kandidatur. Det var en rörande enighet om att varje land enskilt skulle fortsätta att driva sin kandidatur. Vi hade tre starka nordiska kandidaturer. Det är viktigt att understryka det. Däremot respekterar Sverige, Danmark och de andra länderna den överenskommelse som vi har gjort. Vi har varit överens om att vi inte kommer att avslöja hur vi röstar. Detta har spelats upp i form av slutna omröstningar, och det kommer vi att respektera. Det tror jag är otroligt viktigt att vara tydlig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under hela tiden vi arbetade fram vår kampanj hade vi en löpande dialog med våra nordiska kollegor. Jag träffade min finska ministerkollega vid flera tillfällen, jag träffade våra baltiska kollegor som inte hade egna kandidaturer och jag träffade vår danska kollega vid flera tillfällen och resonerade om de här olika delarna.

Jag tror att vi alla, som det ofta är i sådana sammanhang, har gått in med fullt hjärta för att göra en så bra kampanj som möjligt. Och när man inte gick hela vägen blev frustrationen och besvikelsen ganska stor. Men Sverige och Danmark arbetar inte emot varandra. Vi kommer överens om spelregler, och sedan följer vi dem. Det har vi också gjort i det här fallet.

Det är också viktigt att understryka att den svenska utrikespolitiken, enligt regeringsformen, drivs av regeringen och inte av enskilda politiker i olika landsändar.

Om det är på det sättet att Region Skåne har bidragit till två kampanjer samtidigt är det ett beslut som får stå för Region Skåne. Ett alternativ hade varit att man hade slutit upp bakom den svenska kandidaturen när vi väl hade satt ned foten och klart och tydligt talat om att vi kommer att driva Stockholm, kanske framför allt när man dessutom med all önskvärd tydlighet kunde se att det inte var möjligt att driva en hel region eller för den delen för flera länder att kandidera gemensamt. Men vad vet jag? Det var i varje fall ett alternativ.

Vi har som sagt ett intensivt samarbete med våra nordiska kollegor inom flera olika frågor och förbereder också hur och i vilka frågor vi kommer att samarbeta när vi nu tar över klubban i Nordiska ministerrådet.

Herr talman! Jag är helt på det klara med att utrikespolitik är något som drivs av regeringen. Men till saken hör att vi inte betraktar Danmark som utrikes, eftersom det ligger 15-20 minuter bort med tåg och vi rör oss där dagligen. Det är helt avgörande för att vi ska kunna utvecklas.

Jag är glad över att den rödgröna regeringen har haft en mer offensiv politik när det gäller lokalisering av myndigheter i olika delar av landet. Det är viktigt. Ibland säger man lite slarvigt att det finns fler statliga jobb i storstadsregionerna. Då gör man en miss. Det finns nämligen betydligt fler i Stockholm än i Göteborgsområdet, och det finns ännu färre i Malmöområdet. Det behöver spridas mer.

Själva ordet utlokalisering kanske inte är det ord jag själv skulle använda. Man kan i stället beskriva det som att det ska vara på olika ställen. Med just utlokalisering utgår man mycket från Stockholm.

Någon jämförde hur det gick till när man skulle bestämma placeringen med poängsystemet i Eurovision Song Contest. Jag tycker att det finns två saker som skiljer. Den ena är att det i Eurovision Song Contest är mer transparent hur olika länder röstar. Man kan naturligtvis diskutera om det ska vara på det sättet. Den andra saken är att i Eurovision Song Contest brukar grannländer rösta på varandra.

Jag hoppas att vi även i det fallet kan samarbeta på ett bättre sätt nästa gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för det inspelet, Rasmus Ling!

Det är ingen hemlighet att det har varit en något udda process i den här delen, med lite speciella spelregler. Jag tror att man tryggt kan säga att den olyckliga bakgrunden är det som Rasmus Ling lyfte upp inledningsvis, nämligen att vi över huvud taget diskuterar en omlokalisering av EMA beror på att ett land väljer att lämna vårt samarbete.

Jag måste säga att jämförelsen med Eurovision Song Contest är ganska välfunnen.

Återigen vill jag å det starkaste understryka vikten av det nordiska samarbetet, att vi värnar det och att vi har en mycket god dialog med våra danska kollegor. Jag bedömer att den här frågan nu är utagerad. Och vi kommer att arbeta vidare intensivt och gemensamt med de frågor som vi ser gemensam nytta i.

Jag håller också med om det sätt som Rasmus Ling väljer att uttrycka det på. Vi ska inte prata om att utlokalisera, utan vi ska prata om att alla delar av Sverige ska kunna känna att man bidrar och blir sedda på precis samma sätt som Stockholm - jag är ju själv göteborgare. Det har verkligen varit en viktig del av regeringens politik. Vi får till exempel en ny polishögskola i Malmö och förhoppningsvis ännu fler viktiga verksamheter för regionens utveckling.

Jag vill tacka för en bra debatt.

Överläggningen var härmed avslutad.