Den så kallade satsningen på vårdpersonal inom äldreomsorgen

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig följande: Avser statsrådet, det vill säga jag, att tillföra ytterligare medel eller genomföra andra åtgärder för att i tillräcklig utsträckning förbättra äldreomsorgen? Hur avser statsrådet att fördela den utlovade miljarden rättvist över landet? Kommer privata aktörer inom vård och omsorg att kunna ta del av miljarden?

I vårändringsbudgeten avsatte regeringen 1 miljard för en stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Regeringen har också aviserat att den har för avsikt att avsätta 2 miljarder kronor per år för stärkt bemanning inom äldreomsorgen under perioden 2016-2018 i syfte att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilda äldre.

En utökad bemanning kan skapa utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde men också ge större möjligheter för personalen att gemensamt utveckla verksamheten. Att utöka bemanningen kan även förväntas förbättra arbetsmiljön och därigenom öka attraktionskraften för yrken inom äldreomsorgen.

För kommunalt anställda skiljer sig arbetsförhållandena åt beroende på om det är en kvinno- eller mansdominerad verksamhet, och det är genomgående till kvinnodominerade sektorers nackdel på arbetsmarknaden. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för att vårda anhöriga, och många går ned i arbetstid för att göra detta. En förbättrad kvalitet i äldreomsorgen kan öka möjligheterna för kvinnor liksom för män att förvärvsarbeta mer. Skillnaderna i bedömning av kvinnors och mäns behov av hjälp behöver analyseras.

Varje kommun får i egenskap av huvudman för sin och enskilda utförares verksamhet rekvirera medel enligt den av regeringen beslutade fördelningsnyckeln. Medlen är fördelade kommunvis enligt en befolkningsrelaterad fördelningsnyckel. Det är därför viktigt att kommunerna informerar enskilda utförare om möjligheten att ta del av stimulansmedlen. Både hemtjänst och särskilt boende kan omfattas.

Kommunen avgör hur medlen ska disponeras mellan verksamheterna. Kommunerna har ett ansvar för att se till att alla äldre som behöver hjälp får sina behov tillgodosedda, oavsett vem som utför vården och omsorgen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är naturligtvis lovvärt att regeringen avser att stärka äldreomsorgen, men frågorna och oklarheterna är många. Jag har därför lite följdfrågor.

Svaret från ministern ger mig några ytterligare frågor. Där sägs bland annat att för kommunalt anställda skiljer sig arbetsförhållandena åt beroende på om det är en kvinno- eller mansdominerad verksamhet, och det är genomgående till kvinnors nackdel.

Man skulle kunna tolka detta som att ministern fastslår att privata arbetsgivare är bättre på arbetsförhållanden och jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsplatsen än den offentliga sektorn. Det vore bra om ministern kunde vidareutveckla det senare.

När det gäller kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård och omsorg, finns det en osäkerhet som den S-ledda regeringen har skapat genom att försämra villkoren för välfärdsföretag. Många av dessa företag är skapade av kvinnor som tidigare arbetat inom den kommunala sektorn.

Nyligen presenterade Entreprenörskapsforum en studie på temat "Drivkrafter att starta företag: ett genusperspektiv". Studien visar att kvinnors företagande har gått ned sedan slutet av 2013. Däremot såg man en rejäl uppgång som påbörjades 2006.

Frågan om att stärka äldreomsorgen har mycket att göra med arbetsmiljöfrågan. Det handlar också om offentliga arbetsgivare men även om vilka signaler regeringen sänder till de privata utförarna.

Utifrån den studie som Entreprenörskapsforum har gjort rapporterade medierna om att nedgången med största sannolikhet beror på att kvinnor inte vågar starta och driva företag på grund av "hoten" från den rödgröna regeringen om att försämra villkoren för deras företag. Det är väldigt olyckligt, för som jag sa tidigare kommer många av kvinnorna från den kommunala sektorn, brinner för sitt yrke och vill skapa egna verksamheter där man vill ge lite guldkant som man har sett saknas inom den kommunala sektorn.

Det är olyckligt om den satsning som regeringen säger sig vilja göra inom äldreomsorgen inte tillfaller både de kommunala och de privata utförarna på lika villkor.

Det finns en fråga som jag vill att ministern förtydligar ytterligare. I svaret sägs: "Medlen är fördelade kommunvis enligt en befolkningsrelaterad fördelningsnyckel. Det är därför viktigt att kommunerna informerar enskilda utförare om möjligheten att ta del av stimulansmedlen."

Jag tänkte att kommunerna ska informera om att detta finns, men sedan bryter väl kommunerna ned regelverket från regeringen så att det blir anpassat till kommunal nivå. Där finns en stor del. Om man ideologiskt inte vill se privata utförare kan man lägga sådana faktorer på ansökan om stimulansmedel att det nästan blir omöjligt att söka.

Då händer en annan sak, nämligen att alla brukare inte får ta del av medlen eftersom dessa i större utsträckning förmodligen bara kommer att tillfalla dem som har kommunal hjälp eller som finns på ett kommunalt särskilt boende eller inom den kommunala hemtjänsten.

Jag stannar där och hoppas på att få svar på mina frågor så här långt.

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp!

I den rubrik som Lotta Finstorp valt för sin interpellation pratar hon om den så kallade bemanningssatsningen. Till att börja med kan jag hålla med om att 1 miljard i år är för lite och att det var för sent att vi kunde betala ut medlen först den 1 juli. Skälet till att det blev så var att Lotta Finstorp och hennes kollegor röstade emot regeringens budget.

Vi hade 2 miljarder för 2015, och vi kommer att anslå 2 miljarder per år under mandatperioden. Om ni inte hade röstat emot vår budget tillsammans med Sverigedemokraterna, Lotta Finstorp, hade Sveriges äldre haft 2 miljarder redan i år, och pengarna hade kunnat betalas ut tidigare.

Dessa medel ska följas upp när det gäller både kvalitet och kvantitet. Det är viktigt att medlen blir så att säga extra och inte i stället för. Regeringen är, precis som Lotta Finstorp säkert är, för kvalitet inom äldreomsorgen.

Privata eller offentliga utförare som bedriver ett seriöst kvalitetsarbete har ingenting att oroa sig för. Satsningen ska, precis som andra medel till äldreomsorgen, kunna användas av privata och offentliga utförare. Däremot är vi måna om att alla utförare är seriösa.

Vi har valt att lägga vår satsning på bemanning, till exempel 1 miljard i år och 2 miljarder kommande år. År 2016 är vår satsning 1,2 miljarder större än den som Alliansen hade i sitt förslag, åtminstone tidigare. Det är alltså en kraftigt utökad reform. Den kommer att främja jämställdheten därför att detta är en kvinnodominerad sektor, alldeles oavsett om det är privata eller offentliga utförare.

Man kan inte se någon större skillnad i arbetsvillkor mellan privata och offentliga utförare inom äldreomsorgen. Däremot kan man i verksamhet som kommuner har ansvar för se att mansdominerade sektorer ofta har högre löner och bättre villkor på olika sätt.

Det går dock inte att säga generellt sett att det privata inträdet på marknaden kraftigt har förbättrat villkoren för personer i äldreomsorgen. Däremot är det många som gör ett seriöst omsorgsarbete.

Fru talman! Först vill jag göra ett förtydligande angående budgeten, nämligen att vi ju har en egen budget vi förespråkar och röstar på. Däremot är vi helt överens om att det är av största vikt att utförarna är seriösa och att det är hög kvalitet i den omsorg som utförs. Som politiker ligger det i allas vår natur att verkligen sträva mot att det är seriösa företag och att kvaliteten är hög.

Det jag undrar lite över är att det låter som att det är personalsatsning. Det jag vänder mig emot, även om ministern inte har uttryckt sig precis så, är detta med fler händer i vården. Det handlar ju också om att det inte är kvantitet som gäller, utan det är kvalitet. De händer som kommer in i vården ska ha bra utbildning, hög kompetens samt älska sitt yrke och de gamla de ska ta hand om.

Jag vet att det står om jämställdhetsperspektivet i den uppföljning ministern talar om, och det talar ministern om även här. Men det finns ingenting som säger något om hur de äldre uppfattar den här satsningen. Det är väl viktigt att man följer upp det även bland de äldre. Hur önskar ministern, och hur avser ministern att se till, att de här pengarna ska göra att de äldres inflytande ökas? Finns det utifrån att sätta individen i centrum tankar om hur det ska gå till?

Jag tror nämligen att detta är viktigt i medskicket med pengarna, alltså att man har en inriktning som handlar om att individen ska vara i centrum. Precis som ungdomar inte är en homogen grupp är äldre verkligen inte heller det, och därför är det viktigt att kvaliteten ökas så att den enskildes behov får fullt fokus hela tiden.

Det fattas platser på särskilda boenden i hälften av landets kommuner. Hur avser ministern att agera för att de ska bli fler? Fler händer och fler människor som börjar arbeta inom äldreomsorgen hjälper nämligen inte om inte platserna finns.

Att vara äldre och i behov av att ta del av välfärdstjänster kostar pengar från den enskildes plånbok. Om taket för hemtjänsten höjs med 220 kronor per månad betyder det att det kommer att finnas äldre som oavsett kvalitetshöjande medel - vilka om jag förstår det rätt även ska gå till hemtjänsten - inte har råd att få hemtjänst trots att de har behov av det. Det skulle jag också vilja att ministern utvecklade.

Fru talman! Jag tycker att det först och främst är viktigt att understryka följande: För att vi ska få en äldreomsorg som är bra för dem som behöver den, vilket måste vara i centrum, är de allra flesta överens om att det måste finnas personer där som klarar av sitt uppdrag. De ska vara tillräckligt många för att göra ett bra jobb och även ha en bra bakgrund och en bra utbildning för att kunna göra det.

Det gläder mig att Lotta Finstorp är så angelägen om kvaliteten, men jag förstår faktiskt inte varför hennes parti har så mycket mindre medel. Det är ett faktum att vi har betydligt större medel i vår budget än vad Moderaterna hade under sin tid i regeringen. Jag skulle vilja fråga Lotta Finstorp varför hennes parti inte satsar på detta när hon är så uppenbart angelägen om det.

När det gäller uppdraget ska det kunna följas upp att pengarna leder till kvalitet, just som Lotta Finstorp påpekar. Det är mycket viktigt, och det finns olika sätt att mäta det. Att fler personer finns där kommer sannolikt att öka kvaliteten för de äldre - man har mer tid att se till varje persons behov, hjälpa till med måltider, förebygga fallolyckor och så vidare. Detta ska vi mäta och följa upp, vilket jag är väldigt angelägen om.

Vi gör dock inte bara detta. Så sent som i dag presenterade Vänsterpartiet det faktum att vi inför budgeten har kommit överens om 200 miljoner till kompetensutveckling för den här sektorn. Vi har före sommaren tillsatt en kvalitetskommission som ska titta just på många av de frågor Lotta Finstorp tar upp, som äldreboenden, enklare biståndsbedömningar, teknikanvändning och andra framtidsfrågor på området. På arbetsmarknadsministerns område har vi även traineeplatser och extra tjänster som ytterligare kan förstärka äldreomsorgen.

När det gäller äldreboenden är det ju så att ganska många lades ned under Moderaternas tid vid makten. Vi kommer att satsa på nybyggnation för 3,2 miljarder, och en del av de pengarna kommer att gå till äldreboenden. Jag måste säga att jag är ganska glad över den här satsningen - och över den blandning av insatser som jag tror behövs för att skapa en bra äldreomsorg som är individanpassad.

Fru talman! Ett av de första besluten regeringen tog i höstas, alltså efter valet 2014, var att lägga ned Äldreutredningen. Den syftade till att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande, och man hade kommit halvvägs i sitt arbete. Det är väldigt synd att den lades ned, för det gjorde att viktiga kvalitetsreformer sköts på framtiden.

Sedan lovade äldreministern att en nationell kommission skulle komma i stället. Det var för ett halvår sedan, men mig veterligen har den inte tillsatts - om det inte är den som avses nu när ministern talar om vad som görs. Det vore bra, för det är många där ute som undrar och väntar på att få veta vad som händer kring detta.

Jag skulle också vilja ställa en annan fråga. Vi talar om kvalitet - ministern och jag har haft den här debatten tidigare - och om traineeplatser. Det finns mycket kritik i kommunerna mot att arbetslösa ungdomar ska beredas plats inom just äldreomsorgen. Den är ju utpekad, eftersom vi vet att de demografiska utmaningarna snart kommer i fatt oss och att det behövs fler människor som arbetar inom äldreomsorgen.

Arbetslösa ungdomar ses alltså som en homogen grupp som ska gå in i äldreomsorgen, där de ska utbildas och så vidare, men på vilket sätt kan man stärka och säkerställa kvaliteten när de kommer in i kommunal verksamhet? Dessutom finns det ett stort motstånd ute i äldreomsorgen mot att vara handledare i en redan ganska pressad situation.

I går kom regeringen med ett besked om olika skattehöjningar; bland annat införs den särskilda löneskatten. Det kan ju leda till lägre pensioner för alla om färre seniorer arbetar vidare, och det blir mindre pengar i plånboken för de gamla.

Fru talman! Som jag sa är jag nöjd med den blandning av åtgärder vi har satt igång. Jag är också glad över den stora satsning vi gör. Det finns mycket att jobba med, och det tänker jag göra. Därför är jag glad över Lotta Finstorps intresse för detta.

Jag träffar naturligtvis Kommunal och pensionärsorganisationerna, och de är positiva till alla dessa åtgärder - även traineeplatserna. De ser inget problem med att unga människor får möjlighet att se om det är någonting för dem och om det är en framtidsbransch. Det är inte mycket vi vet om framtiden, men vi vet att äldreomsorg kommer att vara en framtida arbetsmarknad.

Något jag gärna vill jobba med när det gäller detta och när det gäller jämställdhet är att se till att män inte missar chansen att konkurrera om dessa jobb, eftersom vi vet att det kommer att vara en efterfrågad sektor. Det kommer jag att vilja arbeta med framöver.

Jag känner mig alltså ganska trygg med att vi har satt igång det som behövs. Den utredning Lotta Finstorp efterlyser tillsattes en vecka efter midsommar. Kanske var hon och övriga på semester då, men den är tillsatt. Den började jobba den 1 september, och utredaren heter Susanne Rolfner Suvanto. Hon vill helt säkert ha kontakt med andra partier och organisationer och med olika aktörer på området för att kunna jobba bra med kvalitet i äldreomsorgen.

Det finns alltså många möjligheter att under hösten och våren jobba tillsammans för en bättre äldreomsorg.

Överläggningen var härmed avslutad.