Den ökande arbetslösheten
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 61 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta i närtid för att sänka arbetslösheten.
Utbrottet av covid-19 har lett till en global ekonomisk kris och till att arbetslösheten har stigit snabbt under 2020, både i Sverige och i andra länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin för jobb och företag. Genom stöd vid korttidsarbete har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen kunnat behålla viktig arbetskraft.
Svensk ekonomi återhämtade sig starkare än väntat under hösten 2020, vilket regeringens åtgärder bidrog till. Ökningen av arbetslösheten dämpades under andra halvåret 2020, och arbetslöshetsprognosen har reviderats ned i varierande grad av såväl regeringen och Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare bedömningar.
I enlighet med budgetpropositionen för 2021 har över 100 miljarder kronor tillförts 2021 för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag förstärks med cirka 1 miljard kronor för att möta den ökande arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Över 2 miljarder kronor satsas för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Regeringen arbetar för att etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa införs under 2021, i enlighet med parternas förslag. Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter för att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU, och arbetskraftsdeltagandet har, till skillnad från i många andra länder, bibehållits på en hög nivå under krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. Men vi har gått in i den här krisen med ett gott utgångsläge. Sverige har i dag 350 000 fler i arbete jämfört med när regeringen tillträdde 2014, varav omkring 100 000 fler som jobbar i välfärden. Under denna period fördes också en ekonomisk politik som vände underskott i statens budget till stora överskott, vilket har lagt grunden till nödvändiga reformer och att Sverige är väl rustat att hantera de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.
Att vaccineringen fortskrider ger hopp om 2021, både när det gäller människors hälsa och den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är dock stor och beror till stor del på hur smittspridning och vaccinering utvecklas framöver i Sverige och i omvärlden.
Anf. 62 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
Arbetsmarknadsministern har frekvent fått debattera just arbetslösheten här i kammaren. Ämnet är också ett av de absolut viktigaste för en regering, därav Moderaternas oro och det höga antalet debatter.
När jag var tonåring var mitt första arbete jordgubbsplockare - ett sommarjobb. Alla ungdomar i min by hade ett sommarjobb. Det var plantsättning och jordgubbsplockning, och under en sommar samlade vi till och med älgspillning för export till Japan. Glädjen och stoltheten över att få den första lönen och uppnå drömmen om att få köpa det man hade längtat efter var oerhört central för oss.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så tjänade vi också pengar inför körkortet. I Norrland i synnerhet kunde och ville de allra flesta ha körkort redan på 18-årsdagen direkt. Körkort innebar frihet, och det betydde också att möjligheten att få ett arbete stärktes. I dag är det många ungdomar som inte har råd med körkort. Det begränsar också möjligheten att få det första jobbet. Betydelsen av ett arbete för ungdomar är alltså central.
Inget har ändrats sedan dess. De här drömmarna för unga lever kvar. Här har tiden verkligen stått stilla.
Vi kunde även i vuxen ålder och efter studier få ett jobb, och vi kunde byta jobb. De möjligheterna fanns, alltså friheten. Vi kunde köpa de första möblerna. Skillnaden i dag är att ungdomsarbetslösheten i mitt län, Jämtlands län, har förvärrats så oerhört, och det gäller ju även på riksplanet.
Det är anmärkningsvärt att EU:s övriga nationer var kloka nog att satsa och rusta för en bättre arbetssituation och då under en högkonjunktur. 25 av 27 nationer i EU förbättrade arbetslöshetssituationen, men inte Sverige. Här ökade arbetslösheten i stället i en högkonjunktur. År 2014 låg Sverige tolva gällande arbetslösheten, 2019 låg endast tre nationer efter Sverige.
Sverige och regeringen hade och har inte en arbetsmarknadspolitik värd namnet i motsats till övriga EU-länder, och det gäller i såväl hög- som lågkonjunktur - så frustrerande.
I arbetsmarknadsutskottet har vi väntat och ifrågasatt frånvaron av reformer och propositioner som ska förbättra situationen gällande den mycket höga arbetslösheten. Propositionerna borde ju rasa in i ett så här svårt läge för de viktiga jobben. Men vi ser i stället en arbetslöshet som sticker ut i negativ riktning mot övriga nationer.
Vi behöver en framtidstro, och det skadar när människor saknar det. Regeringens brist på lösningar skadar människor, och den psykiska ohälsan stiger också i rasande fart.
Med det misslyckande vi ser inom arbetsmarknadspolitiken, och som vi nu har sett i sju år, blir min fråga till arbetsmarknadsministern: Vilka nya konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att avhjälpa den mycket allvarliga situationen på arbetsmarknaden?
Anf. 63 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Den här regeringen har vidtagit historiskt kraftfulla åtgärder när det gäller att bekämpa arbetslösheten och framför allt att rädda många svenska jobb under en mycket tuff situation beroende på covid19pandemin.
Jag skulle vilja fånga upp det som jag tycker är mycket viktigt som interpellanten här lyfter fram, nämligen ungdomsarbetslösheten.
Jag hade så sent som i dag möjlighet att träffa regeringens ungdomspolitiska råd för att föra ett samtal om hur vi kan samarbeta och utveckla arbetet för att ge unga människor arbete, att få dem i utbildning, att få unga människor att känna att de är viktiga och att de behövs. Det är en jättetuff situation just nu för många unga människor på arbetsmarknaden, men de ska veta att de behövs. Och vi vidtar väldigt många olika typer av åtgärder för ungdomarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För unga människor som saknar fullföljd gymnasieutbildning är det väldigt viktigt att de fullföljer gymnasieutbildningen. Av det skälet har regeringen gett ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att se till att öka övergångarna till studier eller studiemotiverande insatser för ungdomar som saknar gymnasieutbildning.
Vi har genomfört och fortsätter att satsa på ett betydande kunskapslyft, vilket vi har byggt ut med tusentals utbildningsplatser de senaste åren. Det handlar om att ge individer, både unga och vuxna, möjlighet att i en tuff tid fylla på med ny kunskap och kompetens så att man står starkare när ekonomin vänder och jobben börjar komma tillbaka.
Om man jämför med tidigare kriser ser det likadant ut på det sättet att unga människor drabbas hårt och drabbas snabbt i en nedgång, vilket vi såg under förra året. Om vi jämför med 90-talskrisen, då jag själv var ung och arbetslös under en tid hemma i Norrbotten, eller om vi jämför med finanskrisen 2009-2010 ser vi att arbetslösheten nu har dragit i väg till ungefär samma nivåer som då.
Något som är viktigt att säga, om det är några unga människor som lyssnar på den här debatten, är att när ekonomin väl vänder igen är det de unga som snabbast får jobb. Ja, unga drabbas hårt och först i en nedgång i ekonomin. Men det är också de unga som sedan får jobb när ekonomin vänder, och det är hoppfullt. Och vi kan se att de unga har kortare arbetslöshetstider än vuxna generellt.
Det viktiga för oss är att se till att unga människor inte fastnar, att inte långtidsarbetslösheten biter sig fast, för det är farligt för unga människor. Därför är det glädjande, tycker jag, att enligt den senaste siffran som jag sett, från februari i år, är det 58 procent av alla som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen som heltidsstuderar. Nästan sex av tio ungdomar som är arbetslösa och inskrivna på Arbetsförmedlingen är alltså heltidsstuderande. Det är någonting väldigt bra, för det är smart att passa på att använda tiden till att utbilda sig.
Regeringen fortsätter att satsa på att bygga ut antalet utbildningsplatser. Jag kunde i dag också ge besked om ytterligare förstärkningar när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Vi har förlängt Duas uppdrag, alltså Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Vi gör alltså en hel del just för att stödja unga människor att komma i jobb.
Anf. 64 Saila Quicklund (M)
Fru talman! Inför valet 2014 var Socialdemokraternas främsta vallöfte att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Man uttryckte även: Ni kan utmana mig på jobben. Det var stora ord, och resultatet vet vi ju nu.
Fru talman! Jag undrar vad som hände, eller rättare sagt vad som inte hände, och ministern får gärna beskriva det. Jag uppfattar inte att vi någon gång i de debatter som har förts här i kammaren har fått en förklaring till varför regeringen inte kunde lyckas som övriga nationer i en högkonjunktur.
Pandemin anges ofta som en orsak till de mycket oroväckande arbetslöshetssiffrorna. Arbetslösheten är ju 8,6 procent i riket och 11,6 procent gällande ungdomsarbetslösheten. Endast nationer som Grekland, Spanien och Italien ligger bakom oss. Sverige är i dag femte sämst i hela EU i arbetslöshet.
Jag förstår att det är besvärande för arbetsmarknadsministern, som säkert har goda intentioner med sitt uppdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Försörjningsstödet i hårt ansträngda kommuner skenar, och regeringen satsar på extratjänster, som till fullo är subventionerade, i stället för på riktiga jobb.
Hur ska vi kunna lita på en regering som inte lyckas leverera arbetstillfällen i en högkonjunktur? Vilka är reformerna för fler i arbete?
Med tanke på den misslyckade arbetsmarknadspolitik vi nu sett under sju år, i högkonjunktur och lågkonjunktur, blir min fråga till arbetsmarknadsministern: Vilka nya konkreta åtgärder avser arbetsmarknadsministern och regeringen att vidta för att avhjälpa den mycket allvarliga arbetslösheten?
Anf. 65 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Moderaterna försöker att beskriva regeringens politik som att vi är passiva och inte gör något. Saila Quicklund sa i sitt tidigare inlägg att det inte kommer några propositioner. Låt mig påminna om den kanske viktigaste propositionen, nämligen budgetpropositionen. Här satsar vi över 100 miljarder extra. Det är mycket kraftfulla satsningar, också på arbetsmarknadspolitiken på 9 miljarder kronor.
Hela tiden jobbar vi stenhårt för att få nya reformer på plats, styra våra myndigheter och skapa förutsättningar för människor att både rusta sig och kunna komma närmare arbete.
Låt mig nämna två exempel. Alldeles nyligen presenterade jag en satsning om 200 miljoner på jobb för unga. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fördela 200 miljoner till kommuner som anställer unga människor som står långt från arbetsmarknaden, alltså de unga jag talade om tidigare som varken arbetar eller studerar och har de största behoven.
Detta gjorde vi även förra året, men nytt för i år är att vi riktar hälften av dessa resurser till ungdomar som lever i särskilt socioekonomiskt utsatt situation. Detta är alltså även en viktig jämlikhetssatsning.
I morgon får både fru talmannen och Saila Quicklund gärna lyssna när jag har min pressträff tillsammans med Maria Mindhammar, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Vi kommer att presentera det vi är överens om inom januariavtalet, nämligen ett intensivår för nyanlända.
Vi jobbar hårt och aktivt och gör allt vi kan för att skapa de bästa förutsättningarna för att människor ska komma i jobb eller kunna rusta sig för att kunna ta de jobb som växer fram i ekonomin.
Det är en tuff och allvarlig situation, och jag är förstås oroad över den ökande långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och utrikes födda kvinnors situation på arbetsmarknaden. Här jobbar vi aktivt för att se vad vi mer kan göra tillsammans med kommuner och andra aktörer för att bidra mer till att ge rätt stöd.
Men det är viktigt att också höja blicken lite och se att det finns stora möjligheter. Det är inte kört. I Platsbanken ligger det i dag mer än 100 000 lediga jobb, så det finns jobb att söka. Många arbetsgivare söker rätt kompetens. Inom många viktiga yrken råder det brist på arbetskraft, och väljer man att utbilda sig i ett yrke där det råder brist är jobbchanserna väldigt goda.
Vi ska inte måla en nattsvart bild utan tvärtom se de fantastiska möjligheter vi har. Att vi kunde gå in i pandemin med ordning och reda i statens finanser och att vi har kunnat vidta kraftfulla åtgärder för att rädda jobb och företag, stötta löntagare och bidra med mer aktiviteter inom exempelvis arbetsmarknadspolitiken är givetvis oerhört viktigt för att skapa de bästa förutsättningarna för jobb i Sverige.
Anf. 66 Saila Quicklund (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! I dag kunde vi ta del av regeringens nyhet om mer pengar till Arbetsförmedlingen. Det är ganska anmärkningsvärt att ministern ser detta som en lösning på arbetslösheten. Regeringen kan tilldela ofantliga medel till en myndighet utan att få bättre resultat. Utan ledning och styrning kommer Arbetsförmedlingen inte att fungera, och jag talar om ledning och styrning från regeringen och arbetsmarknadsministern.
Vi har tidigare tagit del av uppgifter om att Arbetsförmedlingen förmedlade 1,5 procent av jobben och lämnade igen 9,6 miljarder kronor förra året, varav nästan 6 miljarder kronor var avsedda för insatser för just arbetslösa. Mer pengar kommer därför knappast att lösa arbetslösheten.
Det är kanske lockande att låta påskina handlingskraft via en presskonferens, men mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen lämnade tillbaka många miljarder kan det tolkas som ett taktiskt och populistiskt utspel.
Passiviteten inom arbetsmarknadspolitiken är vida utbredd. Utbildningsplikten fungerar inte heller. Endast 10 procent av målgruppen går in i reguljära studier.
Redan före pandemin hade effektiva insatser som praktik och nystartsjobb minskat under flera år.
Låt mig avsluta debatten med att tacka arbetsmarknadsministern för möjligheten till dialog i en för Sverige viktig fråga. Jag avslutar med att fråga: Vilka lärdomar har ministern dragit av denna situation?
Anf. 67 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag tackar Saila Quicklund för debatten.
Det framkommer tydligt att Moderaterna är kritiska till regeringens politik, och det är inget konstigt med det. Det är dock trist att jag inte hör några förslag från Moderaterna på hur de skulle vilja vända utvecklingen.
Det regeringen gör med samarbetspartierna är att via historiskt kraftfulla åtgärder och satsningar i årets budget se till att det skapas jobb i Sverige. Det görs många fantastiska investeringar i vårt avlånga land, och inte minst i norra Sverige, som jag kommer från, ser vi en enorm utveckling. Vi ser också hur många jobb som kommer att skapas runt om i landet.
Utöver att vi satsar på grön omställning och på att utveckla välfärden förstärker vi a-kassan och satsar på arbetsmarknadspolitiken i hela vårt avlånga land. Vi skapar också utbildningsmöjligheter för framtidens jobb. Det är denna politik vi står för.
Jag tackar för debatten och hoppas få möjlighet att återkomma. Det är viktigt att vi debatterar dessa frågor och fortsätter att utveckla arbetsmarknadspolitiken.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Interpellation 2020/21:565 Den ökande arbetslösheten
av Saila Quicklund (M)
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Sverige befinner sig mitt i en arbetslöshetskris som kommer att förvärras. Den ökande arbetslösheten drabbar först och främst alla de människor som inte kommer att ha ett jobb att gå till och därmed inte har en egen försörjning. Men den innebär också stora kostnader för statskassan och riskerar att tränga undan viktiga satsningar på välfärd och rättsväsen.
Innan den djupa ekonomiska krisen bröt ut, till följd av coronapandemin, hade 27 av 28 EU-länder använt högkonjunkturen till att minska arbetslösheten. Sverige var dessvärre inte ett av dem. Sverige var den enda av alla EU:s medlemsstater som ökat arbetslösheten sedan oktober 2014. Det säger en del om i vilket skick Sverige gick in i krisen. Dessvärre sticker Sverige ut även under krisens gång. Arbetslösheten ser ut att öka snabbare i Sverige än i många andra jämförbara länder. Hade Sverige utvecklats på samma sätt som exempelvis Tyskland, Finland och Danmark räknar IMF med att 100 000 jobb skulle kunna ha räddats, och EU-kommissionen räknar med att 80 000 jobb skulle kunna ha räddats.
Arbetslöshetsnivån väntas i snitt stiga från 8,5 procent år 2020 till 9 procent detta år.
Effekterna av pandemin kommer att påverka arbetsmarknaden i flera år. Både arbetsgivare och arbetssökande behöver ställa om och vara aktiva.
Minfråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är därför:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta i närtid för att sänka arbetslösheten?


