Den grekiska minoriteten i Albanien

Svar på interpellationer

Herr talman! Ärade ledamöter och åhörare! Sotiris Delis har frågat mig om Sverige avser att vidta åtgärder antingen som enskilt land eller som medlem i EU för att skydda den grekiska minoriteten och dess mänskliga rättigheter i Albanien i allmänhet och i Himarëregionen i synnerhet.

Värnandet av de mänskliga rättigheterna utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik och är tillsammans med demokrati och rättsstatens principer ett huvudområde för Sveriges reformsamarbete med Albanien.

Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer i Albanien belyses i den landrapport för dessa frågor som UD publicerade i april i år. I likhet med Europeiska kommissionens landrapport från 2016 konstateras där att Albanien har ett tämligen gott rättsligt ramverk för att garantera och främja mänskliga rättigheter. Ramverket ligger i stort sett i linje med europeiska standarder, och landet har ratificerat de flesta internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Brister i genomförande av lagstiftning på grund av svaga statliga institutioner utgör dock ett genomgående problem. Sverige stöder därför Albanien avseende reformer på detta område bilateralt och via EU. Vidare ger vi även ett omfattande stöd till civilsamhällesorganisationers arbete för bättre skydd av mänskliga rättigheter.

För Sverige är EU en central plattform för arbetet med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Inom ramen för EU:s utvidgningsprocesser för västra Balkan och Turkiet har rättsstatens principer i enlighet med ansatsen "fundamentals first" en framskjuten roll i ländernas reform- och anslutningsprocesser, något som vi välkomnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige stöder Albaniens EU-närmande politiskt och genom reformsamarbetet. I dialogen kring Albaniens EU-närmande har vi betonat vikten av att möta EU:s regelverk och kriterier för att kunna göra framsteg i EUnärmandeprocessen och landets demokratiska utveckling, inte minst när det gäller skydd av mänskliga rättigheter, inklusive för minoriteter. Förbättringar på området mänskliga rättigheter är en av fem nyckelprioriteringar som EU tydligt ställt som kriterium för Albaniens fortsatta EU-närmande.

Vi välkomnar att Albanien nyligen antagit lagstiftning som syftar till att möta Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Europarådet väntas ge sin ståndpunkt kring minoritetslagstiftningen före årsskiftet, och den genomförandelagstiftning som nu återstår blir viktig för att säkerställa att Albanien lever upp till internationella standarder.

Situationen i Himarëregionen bör ses som en bredare fråga rörande bristerna i skyddet av äganderätten och olösta tvister kring markfrågor i Albanien överlag. Albanien behöver komma till rätta med det bristande skyddet av äganderätten i landet liksom oklarheterna kring olösta tvister i markfrågor, inklusive i Himarëregionen. Detta är även ett krav från EU-kommissionen i EU-närmandeprocessen. Problemet är utbrett och drabbar många olika grupper i samhället - inklusive den grekiska minoriteten, romer och andra minoriteter - inte minst i samband med de ombyggnationer som pågår i olika delar av landet, såsom Himarë. Det är viktigt att lokalbefolkningen konsulteras och att regelverk för exempelvis ombyggnationer följs.

Sverige fortsätter att lyfta fram vikten av att Albanien genomför de nödvändiga reformer som följer av de krav som EU ställer inom ramen för EU-närmandet, såväl bilateralt som via EU. Vidare avser vi att driva på för att landet ska följa rekommendationer från Europarådet och EU-kommissionen avseende mänskliga rättigheter, inklusive skydd av äganderätten och av minoriteter. Sverige kommer även att fortsätta att bistå med stöd genom vårt reformsamarbete med Albanien, bland annat till civilsamhällesorganisationers arbete för bättre skydd av mänskliga rättigheter inklusive för minoriteter.

Herr talman och utrikesministern - god morgon! Till att börja med vill jag tacka utrikesministern för svaret. Jag noterar också att Greklands ambassadör är på plats och följer debatten. Välkommen!

Min och Moderaternas mening är att Sverige i internationella sammanhang ska arbeta för att värna utsatta minoriteter. Alla människors lika värde är fundamentalt. Sverige ska värna ett sammanhållet EU. Vi ska fortsätta att verka för ett fritt, demokratiskt, fredligt och enat Europa. Vi ska fokusera på det östliga partnerskapet och Balkan. EU ska vara öppet för alla de länder som vill och förmår leva upp till de krav som medlemskapet ställer. Vägen till medlemskap är ofta krävande och komplicerad, men medlemskapsperspektivet är ett viktigt incitament för reformer. Det gynnar stabilitet, ekonomisk och social utveckling och fortsatt försoning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skulle vi i stället stänga dörren för länder som vill bli medlemmar och som lever upp till de hårda krav som medlemskapet innebär riskerar vi att få en ekonomisk nedgång och en destabiliserad utveckling i Europa. Uppfyllande av EU:s medlemskriterier är det som i grunden ger medlemskapet dess stora värde. Medlemskapet skapar förutsättningar för att bli en del av en gemenskap av fria samhällen och konkurrenskraftiga ekonomier. Västra Balkan är en del av Europa där minoriteter och religioner utgör områden med framtida utmaningar.

Albanien är ett kandidatland för EU-medlemskap sedan 2014 efter fyra tidigare avslag. Albaniens formella ansökan lämnades in 2009. Medlemskapsförhandlingarna har ännu inte börjat. Kravet 2014 var att Albanien genomför reformer, särskilt inom administration och rättsväsen. Dessutom var kraven ökade insatser mot korruptionen och den organiserade brottsligheten samt för de grundläggande mänskliga rättigheterna. EU-kommissionens rapport från 2016 menar att skyddet av mänskliga rättigheter i Albanien i stort ligger i linje med Europa i övrigt, men trots detta menar rapporten bland annat att tillämpningen av mänskliga rättigheter brister inom äganderätt samt att levnadsvillkoren för minoriteter behöver förbättras.

Jag vill därför fråga utrikesministern vad EU kan göra för att stärka skyddet för minoriteter i Albanien inom ramen för ett EU-medlemskap och följa upp Albaniens arbete med mänskliga rättigheter generellt.

Herr talman! Sotiris Delis och jag delar synen på nödvändigheten av EU-närmande och betydelsen av EU-närmandeprocessen. När jag har varit och besökt Albanien är det här någonting som vi hållit fast vid. Där ingår till exempel "fundamentals first". Det betyder helt enkelt att vi börjar med att titta på hur demokratin fungerar. Finns det ett skydd för mänskliga rättigheter? Vilka problem har man med att till exempel inkludera minoriteter? Det här är en otroligt central del av EU:s utvidgandeprocesser och närmandeprocesser.

Det här är också förstås någonting som vi som enskilt medlemsland jobbar väldigt aktivt med. Som Sotiris Delis vet är vi ett av mycket få länder i världen som gör landrapporter. Vi gör 135 landrapporter där vi på ett mycket noggrant sätt går igenom situationen vad gäller demokrati, MR och rättssamhällets principer. Detta är viktigt.

Jag vill tacka Sotiris Delis för att han tagit upp den grekiska minoritetens situation i Albanien. Det här är i grunden en fråga om mänskliga rättigheter. Sverige har ett omfattande stöd till arbetet med att stärka respekten för dessa. Det har vi bland annat genom vårt bilaterala reformstöd. Då interagerar vi med en bredd av aktörer i det albanska samhället som just driver de frågorna. Vi stöder via vårt samarbete med organisationen Civil Rights Defenders arbetet med att säkra respekten för MR.

Som jag nämnde tidigare är situationen i Himarë en bredare fråga också om bristerna i skyddet av äganderätten och olösta tvister i markfrågor. Det gäller landet överlag. Regeringen i Albanien har via det nationella urbana utvecklingsprogrammet satsat på att utveckla och förbättra olika städer i landet, däribland i Himarë där majoriteten är grekisktalande.

En konsekvens av satsningen har varit att 9 000 byggnader i landet har rivits. Trots att byggnadsägare har fått ersättning för det har ersättningen varit låg. Sverige har i samtal med premiärminister Rama betonat äganderättsfrågor och behov av dialog med grupperna i Himarë. Det gäller inte minst då det rör sig om en minoritet och att den låga ersättningen till byggnadsägare är ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också talat med Albanien inom integrationsprocessen med EU. EU har påmint Albanien om behovet av att man ska slutföra en fastighetsregistreringsprocess och har uppmanat landet att se över strategin för egendomsrätt. Det gäller 2012-2020. Dessutom betonar EU i de kontakter som det ständigt har bättre institutionellt samarbete, transparens och tydlighet också vid genomförande av politik som påverkar egendomsrätten.

Detta är ofta väldigt centralt. Det kan väldigt ofta börja där. Om människor känner att de inte ens har möjlighet att värna sin egendom eller sin rätt till land blir det väldigt problematiskt. Vid sidan av EU finns också andra forum som till exempel Europarådet. Det är genom bredden av olika forum och kontakter som vi vill fortsätta att se till att man har respekt för mänskliga rättigheter i Albanien.

Herr talman! Jag till tacka utrikesministern för det utförliga svaret och ser fram emot att följa det fortsatta arbetet.

Herr talman! Tack för debatten, som är viktig. Jag hoppas att vi därför kan fortsätta den.

Överläggningen var härmed avslutad.