De statliga företagens roll vid byggnation av ny kärnkraft

Herr talman! Jonas Sjöstedt har frågat näringsministern om statliga energiföretag som Vattenfall ska avstå från att använda sitt kapital för att bygga nya reaktorer, och vilka näringsministerns avsikter är i denna fråga. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Principen om att kärnkraften ska stå på egna ben utan subventionering gäller lika för alla företag, såväl statligt som privat ägda. När alliansregeringen tog initiativ till denna princip var det självklart att den skulle gälla lika för både Vattenfall och dess privat ägda konkurrenter. Frågan om hur Vattenfall investerar i ny kraftproduktion är en fråga för bolagets styrelse och operativa ledning. Sådana beslut ska fattas utifrån affärsmässiga överväganden. Vattenfall ska inte ha andra spelregler än övriga kraftbolag. Regeringen kommer med andra ord varken att tvinga eller hindra Vattenfall att investera i kärnkraft såvida de uppfyller villkoren för att få tillstånd.

Herr talman! Jag vill först tacka minister Hatt för ett väldigt tydligt svar. Det är inte alltid man får det, men den här gången fick jag det. Vi hade ett flertal debatter i går med Lena Ek, och då var vi möjligen förvirrade på en högre nivå när vi gick härifrån. Vi fick inte mycket till besked. Nu fick vi det. Tyvärr fick jag fel svar jämfört med det jag hade hoppats på, därför att det innebär i praktiken att även om staten på papperet inte kan gå in och ekonomiskt gynna nya reaktorer i Sverige kan statliga företag - alltså staten indirekt - göra det. Jag tycker att det rimmar illa med det som Centerpartiet ofta har hävdat, att här ska staten inte bidra till att bygga ny kärnkraft. Beskedet är egentligen att svenska staten via sina bolag får bidra till att bygga ny kärnkraft. Jag menar att det är ett misstag och att staten ska ha en uppfattning om hur de statliga bolagen används i energipolitiken. Om man ser på vad som har väglett Vattenfalls investeringar i ny energi de senaste åren blir man en smula bekymrad. Man har med sömngångaraktig säkerhet satsat på gammaldags energislag; i Tyskland lägger man ned kärnkraften som Vattenfall har köpt. Man har satsat på dyra energislag och gjort betydande förluster till exempel i de holländska affärerna. Man har satsat på miljöfarliga energislag som kolbrytning och koleldning i Tyskland. Mot den bakgrunden blir man lite orolig för att Vattenfall ska göra ytterligare en felinvestering och satsa på nya svenska kärnkraftsreaktorer. Det verkar nästan ligga i företagets policy att göra den typen av misstag i sina investeringar. Här menar jag att staten borde gå in med ägardirektiv. Vänsterpartiet har föreslagit sådana tydliga ägardirektiv till Vattenfall, där det är förnybar energi och satsningar i Sverige som prioriteras. Jag skulle vilja fråga ministern: Är det inte dags att gå in och styra upp Vattenfall och prioritera det förnybara? Det är faktiskt en politisk fråga som regeringen ansvarar för. Sedan är det så att svenska staten har satsat på ny kärnkraft ganska nyligen. Svensk Exportkredit, SEK, gick in med 1 miljard i den finska reaktor som nu byggs i Olkiluoto. 1 miljard svenska skattepengar går till att bygga ny kärnkraft i Finland. Hur ser ministern på det? Är det rätt? Är det så att energiöverenskommelsen gör att man inte får satsa statliga pengar i Sverige men att det går bra att använda statliga pengar till att bygga ny kärnkraft i Finland? Vi har en ny reaktor på gång i Finland, i Pyhäjoki som ligger bara 16 mil från Skellefteå. Många i min hembygd Västerbotten är bekymrade över att få en kärnkraftsreaktor så nära sin hembygd. Kan ministern tänka sig att vi går in med statliga pengar via SEK även i reaktorn i Pyhäjoki eller kan ministern ge besked om att det inte får ske att vi bygger kärnkraft i Sveriges närhet med svenska statliga pengar? Jag menar att budskapet ska vara att vi inte ska satsa statliga pengar i kärnkraft vare sig i Sverige eller i Finland. I grunden handlar det om att vi har en unik chans att bygga ett hållbart energisystem, att bygga ut vindkraften, att satsa på bioenergin, att modernisera vattenkraften och att spara på elförbrukningen. Då behöver vi ingen kärnkraft. Men då måste vi ha en regering som har en sådan politik och som använder sina egna resurser till det förnybara och inte enbart satsar på ett utdöende energislag som är miljöfarligt, som inte är förnybart och som i dag faktiskt är dyrare än de miljövänliga konkurrenterna.

Herr talman! Detta är ännu en viktig interpellation i en viktig fråga. Som jag tolkar ministerns svar kan alltså Vattenfall gå in och bygga nya reaktorer. Det tycker jag är mycket märkligt. Jag tycker att det säger någonting om regeringen, nämligen att vi här har ett statligt ägt företag men att man inte visar något större intresse för att bestämma vad det företaget egentligen ska göra. Är det så att vi har en överenskommelse eller att regeringen och riksdagen har beslutat att inga statliga pengar ska gå till byggande av kärnkraft borde väl det vara helt avgörande för ett av våra största gemensamt ägda företag i det avseendet, nämligen att statliga Vattenfalls pengar inte ska gå till byggandet av några nya reaktorer. Jag tycker också att det Jonas Sjöstedt nämnde, att Svensk Exportkredit har gått in med ungefär 1 miljard kronor till byggandet av den nya reaktorn i Olkiluoto i Finland, är ett exempel på att det i praktiken inte stämmer att statliga pengar inte ska gå till byggande av ny kärnkraft. Det går statliga pengar dit redan nu. Jag undrar också över den kabel som Svenska Kraftnät har byggt över till Olkiluoto från den svenska kusten. Det är väl statliga pengar som går till att bygga en kabel för att binda ihop två kärnkraftverk. Det är också en form av statlig subvention. Jag skulle vilja se en mycket tydligare styrning från regeringens sida i den här frågan. Centerpartiet har här verkligen chansen eftersom det är ni som sitter på det departement som verkligen bestämmer över de här frågorna. Jag tror också att det är ministerns och Centerpartiets genuina åsikt att några statliga pengar inte ska gå till byggandet av ny kärnkraft. Men då får man verkligen se till att det blir på det sättet och i synnerhet se till att de gemensamt ägda företag som vi har verkligen gör sitt jobb och investerar i det förnybara. Om man vill att Vattenfall ska investera i det förnybara, den framtida energin, måste man faktiskt ändra i Vattenfalls ägardirektiv. Det var precis det som Jonas Sjöstedt tog upp här tidigare. Då får man lägga fram konkreta förslag som säger att de framtida investeringarna inte ska gå till fossil energi. De ska inte gå till kärnkraft, utan de ska endast gå till den förnybara energin. Det är Vänsterpartiets politik. Uppenbarligen är det inte Centerpartiets eller regeringens politik.

Herr talman! Vi har i kammaren de senaste åren debatterat kärnkraften åtskilliga gånger. Jag har stått i den här talarstolen och debatterat med din företrädare också. Inför det senaste beslutet och energiöverenskommelsen mellan allianspartierna, som också blev riksdagens beslut, fanns det en skrivning. Det var att inga subventioner, varken direkta eller indirekta, får förekomma vid byggande av eventuellt ny svensk kärnkraft. Regeringen skulle återkomma till riksdagen och redovisa vad det här betydde. Nu har det gått en tid, ett och ett halvt år, och ännu har ingen redovisning kommit. Min fråga till ministern är: När kan vi förvänta oss att få en redovisning av vad som menas med det beslutet?

Herr talman! Energiöverenskommelsen innebär mer än någonting annat en kraftfull satsning på både förnybar energi och energieffektivisering. Det är inte, tvärtemot vad som här hävdas, någon satsning på kärnkraften. Tvärtom har regeringen väldigt tydligt uttalat i energiöverenskommelsen att kärnkraften faktiskt måste stå på egna ben, att den inte kan räkna med någon form av subventioner. Förra vintern såg vi återigen hur elpriset skenade så fort kärnkraften fick driftstörningar och inte kunde producera som normalt. För mig och alliansregeringen är det helt uppenbart att Sverige behöver bryta sitt beroende av kärnkraften och vattenkraften. Det gör vi nu genom att bygga ut ett starkt och tydligt tredje ben av förnybar energi i elproduktionen. Energiöverenskommelsen resulterade alltså inte i minskad andel förnybar energi utan tvärtom i att regeringen kunde höja målet och öka takten i utbyggnaden av den förnybara energin genom att gå från 17 terawattimmar till 25 terawattimmar förnybar el. Till 2020 ska Sverige dessutom ha uppnått 50 procent förnybart i hela energisystemet. Det är mer än något annat land i Europa. Mer än någonting annat var energiöverenskommelsen en överenskommelse om att satsa på förnybar energi och energieffektivisering. Det är också det som nu sker. Det som sker är en rekordsnabb utbyggnad av den förnybara energin i Sverige. Bara de senaste tolv månaderna har vindkraften, för att ta ett enda exempel, tillfört 5 terawattimmar ny förnybar el till det svenska energisystemet, vilket i grunden är väldigt bra. Staten har en väldigt tydlig uppfattning om hur de statliga bolagen ska agera, det vill säga att vi sätter upp ett regelverk som gäller lika för de bolag som vi själva äger och för deras konkurrenter. Det är ett ansvarsfullt sätt att hantera lagstiftningsmakten. Det är så vi måste agera när staten äger bolag på en konkurrensutsatt marknad. Däremot har regeringen alldeles nyligen, för bara något år sedan, förtydligat Vattenfalls ägardirektiv med att man ska vara en ledande del och vara med i energiomställningen, inte bara i Sverige utan också i Europa. I övrigt är Vattenfall ett bolag som styrs av finansmarknadsministern. Vill Jonas Sjöstedt och andra diskutera just ägardirektiven får ni gärna göra det tillsammans med finansmarknadsministern. För Sverige är det otroligt viktigt att vi har tydliga och stabila spelregler för energiproduktionen. För mig är det arbete som vi nu gör i Regeringskansliet prioriterat. Vi går nu igenom alla regelverk för att säkerställa att det inte finns några underliggande subventioner till kärnkraften. Jag kan inte säga när det arbetet kommer att vara klart eller vad det kommer att landa i, men jag kan försäkra Jonas Sjöstedt, Jens Holm och Kent Persson att jag kommer att återkomma till riksdagen så fort den genomgången är färdig.

Herr talman! Anna-Karin Hatt säger att Vattenfall inte är hennes bord. Så är det naturligtvis i formell mening. Men om man är ansvarig för energifrågorna bör man ha en åsikt om policy och kunna prata för hela regeringen. Vi äger ett av Europas största energibolag och en av Europas största utsläppare av koldioxid. Det är rimligt ur politiskt hänseende att tala om det. Vattenfall har gjort en rad felinvesteringar ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Därför menar jag att de nya ägardirektiven inte imponerar. Vattenfall fortsätter att göra dåliga affärer. Direktiven borde skärpas ytterligare. Det är orimligt att säga att en energiöverenskommelse som innebär att man får bygga tio nya kärnkraftsreaktorer är en stor satsning på det förnybara. Det är ett historiskt nederlag för Centerpartiet att ha gått med på att bygga en ny generation kärnkraft som kan binda fast oss i denna ohållbara energiform i många årtionden framöver. Effekterna av detta innebär en ännu större avfallsmängd som vi ännu inte riktigt vet hur vi ska ta hand om. Trycket på uranbrytning i Sverige - denna miljöfarliga verksamhet - kommer att öka. Med viss rätt. Om man tar miljörisken att ha kärnkraft bör man rimligen också ta miljörisken att ha uranbrytning. Överenskommelsen är bara att beklaga. Inte heller ligger Sverige i framkant med de förnybara alternativen. Vi har 4 terawattimmar vindproduktion i Sverige i dag. Tyskland har 40. Egentligen är förutsättningarna bättre i Sverige än i Tyskland. Sverige skulle kunna gå före och ha ett hundraprocentigt förnybart elproduktionssystem och dessutom exportera el utifrån systemet. Då tål vi inte en ny felsatsning på kärnkraft när alternativen ligger mitt framför oss. Det kan vidtas enkla åtgärder, till exempel att införa nettoinmatning på elnätet eller att kompensera för effekten av uttagsbeskattningen för vindkraftskooperativ för att få fart på den småskaliga elproduktionen i Sverige. Men det sker inte. Man pratar bara om det. Det händer egentligen inte. Det är mycket skrik för lite ull när det gäller satsningarna på alternativen. Svaret är att staten via Vattenfall kan satsa på att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är en besvikelse, men det är åtminstone ett tydligt svar. När det gäller det finska exemplet har vi inte fått något svar från ministern. Jag har en fråga om den reaktor som nu planeras i Pyhäjoki. När det gäller reaktorn i Olkiluoto finns svenska pengar med via Svensk Exportkredit. Kan ministern här göra klart att det inte blir fråga om detta, att här blir det absolut stopp för Svensk Exportkredit att gå in med några som helst pengar i Pyhäjokireaktorn?

Herr talman! Anna-Karin Hatt säger att samma regler ska gälla för statliga Vattenfall som för alla andra energibolag. Vi borde väl vilja något mer med de företag som vi äger tillsammans än att de bara ska göra exakt samma sak som Fortum, Eon och de andra jättarna på marknaden. Vi borde väl vilja att Vattenfall ska vara en av de drivande krafterna i omställningen av Sverige till ett land där vi i framtiden inte släpper ut några växthusgaser över huvud taget. Om man vill det måste man ändra i ägardirektiven. Även om det inte ligger exakt på Anna-Karin Hatts bord borde det vara något som hon driver på i regeringen. Man borde se till att Vattenfall i framtiden inte investerar en krona alls i fossil energi och att de framtida investeringarna inte går till byggandet av några nya reaktorer. Anna-Karin Hatt säger att det går så bra med förnybar energi i Sverige. Det är en sanning med modifikation. Om vi ser oss runt i världen ser vi att andra länder ligger långt före oss. Jonas Sjöstedt tog upp exemplet med Tyskland, som har tio gånger mer vindkraft än Sverige. Danmark får en femtedel av sin elförsörjning från vindkraften. Solenergin ska vi inte prata om. Där händer absolut ingenting i Sverige! Ni lovade i ert så kallade jobbmanifest inför valet att ni skulle införa nya stödsystem för solelen och solvärmen. Det ni gör nu är att ta bort stödsystemen för solvärmen. Inom kort kommer de också att försvinna för solelen. Det är att svika vad ni lovade i valrörelsen.

Herr talman! Vattenfall har det tydliga uppdraget i de nya ägardirektiven som kom för något år sedan att bidra till energiomställningen i Europa. Det är ett vidgat uppdrag jämfört med de ägardirektiv som Vattenfall hade förut, som ensidigt fokuserade på Vattenfalls roll i det svenska energisystemet. Det är också upp till Vattenfalls ledning, dess styrelse och operativa ledning, att avgöra hur man på bästa sätt fullföljer direktiven. Jag återkommer till en fråga från Jens Holm i hans förra inlägg som jag inte svarade på. För regeringen och för de nordiska regeringarna är det prioriterat att binda ihop de nordiska elmarknaderna. Om vi kan få en fungerande slutkundsmarknad för el i Norden är det till nytta för de nordiska elkonsumenterna. Då får vi en bättre fungerande elmarknad, en bättre genomlysning och förhoppningsvis en bättre prisbild än i dag, det vill säga en ökad försörjningstrygghet. Det handlar om att binda ihop länderna, inte att binda ihop enskilda kraftslag med varandra. Vilka investeringar som görs i de olika länderna i kraftproduktion, vilka satsningar som de finska, norska eller danska regeringarna väljer att göra, är upp till varje land att överväga, precis som vi förbehåller oss rätten i Sverige att sätta upp tydliga och ambitiösa mål. Det kan gälla till exempel målet att ha 50 procent förnybart i det svenska energisystemet till 2020. Jag är angelägen om att Sverige kan gå före. Det är det mest ambitiösa målet i Europa. När det gäller kärnkraftsinvesteringar och kärnkraftsreaktorer är det en viktig princip att staten inte särbehandlar något företag utan att regelverken är tydliga med spelreglerna, å ena sidan att det inte blir några statliga subventioner och å andra sidan att alla bolag behandlas lika. Jag noterar att av det som nu sker, det jag hör, och det jag utgår från att både interpellanten och debattörerna också har hört, verkar det som att det samarbete som förut har funnits mellan kraftindustrin och basindustrin har avbrutits på grund av kostnadsläget i kärnkraften. Det som sker i Sverige är en snabb utbyggnad av den förnybara energin. Jag välkomnar att också debattörerna är otåliga och angelägna om att omställningen faktiskt får fart. Det är något som energiöverenskommelsen syftar till. Det är därför som de statliga stöd som vi går in med i energisystemet från regeringens och det offentligas sida riktas till att bygga ut förnybar energi. Kärnkraften ska klara sig på sina egna ben. Elcertifikatssystemet är ett starkt styrmedel för att få in mer förnybar el i elsystemet. Därmed underlättas för oss att få mer av vindkraftsproduktion och mer förnybar elproduktion. Det är viktigt för att bryta beroendet av vattenkraften och kärnkraften. Ett starkt förnybart ben i elproduktionen kommer att göra oss mindre sårbara, påverka prisbilden positivt och bidra till övriga klimat- och miljörelaterade mål som regeringen och riksdagen är angelägna om att Sverige ska uppfylla.

Herr talman! Jag tycker att den här debatten på ett tydligt sätt åskådliggör vad som skiljer alliansregeringen från oss i Vänsterpartiet i hur vi ser på energipolitiken. Är det upp till marknaden att avgöra om vi ska ha kärnkraft eller inte, eller är det ett politiskt ansvarstagande att bestämma vilken väg vi ska gå i energipolitiken? Det finns hos företrädare för allianspolitiken den avmätta hållningen att det är marknaden som får bestämma. Vi menar att det är ett politiskt ansvar för regering och riksdag att bestämma hur svensk energipolitik ska se ut. Vad händer om Vattenfall storsatsar igen på ny kärnkraft i Sverige? Då kommer man att använda det kapital som vi har betalat via våra elräkningar och som bygger på den effektiva svenska vattenkraften till att bygga fast oss i kärnkraften. Det kapitalet kommer inte att användas till att bygga ut de förnybara alternativen. Man kommer att tränga ut alternativen med ny kärnkraft. Det gäller rent kapitalmässigt och i den politiska motiveringen att fortsätta satsningen på alternativen. Då går vi mot ett elkraftsöverskott i Sverige, och då kommer argumenten att bli mindre starka för det förnybara. Detta är självklart ett politiskt val där regeringen borde säga att Vattenfall ska användas till att vara en motor i omställningen av Sverige till förnybar energi. Jag vill gärna tro att Centerpartiet egentligen tycker det. Detta visar att ni betalar ett mycket högt pris för att sitta i den regering ni sitter i: att bygga fast oss i ett ohållbart energisystem. Slutligen, herr talman, skulle jag vilja återkomma till den finska frågan, som har svävat lite grann över den här debatten. Jag skulle gärna vilja ha ett löfte från ministern om att det inte blir en enda statlig krona, via SEK eller på något annat sätt, till den finska reaktorn i Pyhäjoki - bara 16 mil från Skellefteå.

Herr talman! Det politiska ansvaret är att sätta upp tydliga mål och spelregler på energipolitikens område, liksom på alla andra politikområden där vi har ett ansvar att vara med och styra och reglera. Det har vi gjort i energiöverenskommelsen. Vi är väldigt tydliga med att när det gäller elproduktionen, som är en del av energisystemet, behöver vi ha ett starkt, stabilt tredje förnybart ben. Det gör vi i ett första steg genom att se till att bygga ut 25 terawattimmar ny förnybar el i systemet fram till 2020. Vi har som målsättning att ha hälften förnybart i hela energisystemet fram till samma årtal. Det innebär att Sverige har en ledande position i Europa. Vi utnyttjar de fantastiska förutsättningar vi har i Sverige att använda förnybar energi och bygga ut den förnybara elen. Det gör energiöverenskommelsen väldigt tydlig i sina mål. Sedan är vi tydliga när det gäller spelregler, också för dem som överväger att investera i ny kärnkraft i Sverige. Det har varit och är väldigt viktigt för regeringen och Centerpartiet att vara tydliga med det. En av de viktiga ingredienserna i den tydligheten har vi debatterat här i dag, nämligen det tydliga beskedet från regeringen att om man funderar på att investera i ny kärnkraft i Sverige kommer det inte att bli aktuellt med några statliga subventioner. Det är en väldigt viktig princip. Mig veterligen har det inte någonstans i världen byggts en enda reaktor utan statliga subventioner. Men det är upp till marknadens aktörer att göra den kalkylen, om man anser att det vore ekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft i Sverige med de villkor och spelregler som regeringen har satt upp. Det som nu sker tack vare energiöverenskommelsen är, tvärtemot vad den här debatten möjligen kan ha gett intryck av, en snabb utbyggnad av den förnybara elproduktionen, vilket är till gagn för svenska konsumenter, för vår försörjningstrygghet och för vårt anseende runt om i världen.