Herr talman! Thomas Bodström har frågat mig hur Moderaternas tidigare ställningstagande när det gäller lagring av trafikdata kommer att påverka genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning, EG-direktivet, i svensk lagstiftning. EG-direktivet antogs i mars 2006 och håller på att genomföras i samtliga medlemsstater i EU. Det följer av Sveriges medlemskap i unionen en skyldighet att genomföra EG-direktivet. Trafikuppgiftsutredningen har haft till uppgift att lämna förslag till hur EG-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen har arbetat brett med sakkunniga samt experter från myndigheter och tele- och Internetoperatörer. En referensgrupp i vilken samtliga riksdagspartier har ingått har varit kopplad till utredningen. Därutöver har utredningen haft möten med myndigheter och samrått med Integritetsskyddskommittén. Trafikuppgiftsutredningen överlämnade för ett par veckor sedan sitt betänkande Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning . Betänkandet remitteras nu på sedvanligt sätt. Därefter avser regeringen, bland annat med beaktande av remissinstansernas synpunkter, att lägga fram en proposition med förslag på hur EG-direktivet ska genomföras i svensk rätt.

Herr talman! När planeras en proposition komma på riksdagens bord?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka justitieministern för svaret. Frågan om det mycket omstridda direktivet om lagring av datauppgifter är minst sagt intressant. Som alla vet syftar direktivet till att harmonisera ländernas regler inom detta område, och de uppgifter som ska lagras finns angivna i direktivet. Man ska bland annat lagra sådant som svarar på följande frågor: Vem kommunicerade med vem? När skedde det? Var befann sig de som kommunicerade med varandra? Vilken typ av kommunikation användes vid tillfället? Moderaterna har länge varit mycket skeptiska till denna typ av övervakning av samtliga EU-medborgare, framför allt för att det inte finns några säkra slutsatser om att datalagring är ett effektivt medel, alltså att andelen uppklarade brott ökar i sådan grad att det uppväger det integritetsintrång som detta otvivelaktigt innebär. Det är inte visat att det är effektivt för den brottsutredande verksamheten. Det är inte visat att det finns något behov av detta medel. Det är inte heller visat att det ger betydande vinster för det allmänna. Datalagring innebär med stor sannolikhet dessutom att många oskyldiga drabbas. Principiellt innebär datalagring synnerligen långtgående ingrepp i den personliga integriteten. Bland annat har det skett en ändamålsglidning av direktivet. Från början var det tänkt att data skulle lagras vid allvarliga brott såsom terrorism och organiserad brottslighet, men rådet har med hjälp av den tidigare socialdemokratiska regeringen och de svenska socialdemokratiska parlamentarikerna utvidgat omfattningen av lagförslaget till att gälla betydligt fler brott. Vi moderater var därför emot direktivet när det processades fram. I den processen var Thomas Bodström pådrivande. Moderaterna har hela tiden varit skeptiska till det slags storebrorssamhälle som denna typ av lagstiftning innebär. Moderaterna i Europaparlamentet röstade till och med emot förslaget när det begav sig, eftersom de ansåg det vara integritetskränkande och sakna proportionalitet. De ansåg att det var tveksamt om förslaget var effektivt, och dessutom saknades en ordentlig konsekvensutredning. Också Moderaterna i justitieutskottet har varit kritiska. I ett särskilt yttrande i ett utskottsbetänkande 2005/06 skrev vi bland annat att "förslaget innebär att alla som använder sig av elektroniska kommunikationsformer får acceptera att bli registrerade och övervakade. Det är en allvarlig kränkning av den personliga integriteten och de mänskliga rättigheterna". I samma särskilda yttrande skrev vi även att "vi har framfört kritik mot förslagen genom hela processen. Ett direktiv är juridiskt bindande för Sverige, men vår principiella kritik kvarstår." Detta gällde då och det gäller nu. Vår principiella kritik kvarstår. Den socialdemokratiska regeringen gav en utredare i uppdrag att lämna synpunkter på förslaget. Den utredningen har nu presenterats. Situationen är den att vi i Sverige har en skyldighet att följa direktivet, att införa det, vilket följer av vårt EU-medlemskap. Jag kommer att noga sätta mig in i den utredning som presenterats och ta del av remissinstansernas synpunkter, särskilt i de delar där utredningen går längre än direktivet. Den förra socialdemokratiska regeringen var pådrivande för att få detta förslag på plats. Vi moderater var skeptiska. Min självklara utgångspunkt är emellertid att vi ska fullgöra de skyldigheter som följer av vårt EU-medlemskap, vilket i detta fall innebär implementering av direktivet.

Herr talman! Utgångspunkten är, som jag tidigare har sagt, att vi har en skyldighet att genomföra lagringsdirektivet, och det kommer jag också att göra. Det råder inget tvivel om den saken. Det hindrar inte att de synpunkter som jag och Moderaterna har lämnat tidigare naturligtvis har betydelse. Den fråga som alltid måste avgöras är ju hur man når balans mellan brottsbekämpande myndigheters behov av uppgifter och den enskildes behov av ett starkt integritetsskydd. Frågan om när en proposition läggs fram är enkel att besvara. Det blir under 2008. Remisstiden går ut den 14 mars. Sedan behöver vi bereda frågan. Men det är ett bra underlag, och vi lär säkert få bra svar, så förhoppningsvis ska detta inte ta alltför lång tid.