Danellgropar som blir Odellplattor

Interpellationsdebatt 5 december 2006

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 11 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Egon Frid - min gode vän här - har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillgodose den starka efterfrågan på hyresrätter samt vilka initiativ jag avser att vidta för att förhindra att byggprojekt stannar vid byggandet av en bottenplatta. Det är en ganska naturlig fråga. Dem har man nämligen inte så stor nytta av. Som jag tidigare har uttryckt ser jag hyresrätten som central för en flexibel bostadsmarknad, och det är angeläget att utveckla hyresboendet också i framtiden. Däremot anser jag inte att nyproduktionen av hyresrätter kan ske med hjälp av ett bostadsfinansieringssystem som innebär subventioner som gynnar producenterna, försvagar kostnadsmedvetandet inom sektorn och långsiktigt driver upp kostnaderna. Det är nämligen vad som sker när man subventionerar produktionsledet. Jag menar att ett ökat bostadsbyggande, däribland även byggande av hyresrätter, är möjligt med långsiktigt förutsägbara villkor. Det är exempelvis viktigt att byggherrarna har kännedom om vilka regler och ekonomiska förutsättningar som gäller så att detta kan inkluderas i projektkalkylerna. Att införa tillfälliga bidrag skapar osäkerhet och kortsiktighet. Ekonomisk tillväxt, disponibla inkomster, inflation och räntor är avgörande för utvecklingen inom bostadssektorn, mycket mer än subventioner skulle jag vilja säga. Likaså anser jag att regelverk och stöd som inte främjar valfrihet på bostadsmarknaden ska avvecklas och att hyresmarknaden på sikt tjänar på neutrala och långsiktigt stabila villkor. Det är viktigt att komma till rätta med höga produktionskostnader, bland annat genom bättre konkurrens inom byggsektorn. Det är dock inte bara produktionskostnaderna som påverkar byggandet. Även hyressättningssystemet, vilket i år korrigerats genom förändrade regler för hyressättningen i nyproducerade bostäder, kan historiskt ses som en av förklaringarna till det låga byggandet av flerbostadshus. Vårt mål är att skapa en långsiktigt sund ekonomisk utveckling och att öka sysselsättningen genom att få flera i arbete. På så vis ökar även människors möjligheter att efterfråga bostäder, vilket i sin tur också gynnar produktionen av bostäder. När det gäller interpellantens åsikt att regeringen väljer att genomföra försämringar på det bostadspolitiska området vill jag bara påminna om att de investeringsstöd som infördes av den förra regeringen aldrig varit avsedda att vara mer än tillfälliga och att de kommer att upphöra år 2006 i enlighet med riksdagsbeslut då stöden infördes. Den förra regeringen avsåg också att avveckla räntebidragen, även om det var först från den 1 juli 2008. När det gäller att förhindra att byggprojekt stannar vid byggandet av en bottenplatta är stödreglerna utformade på ett sådant sätt att en förutsättning för att stödet ska utbetalas är att projektet är färdigställt. Det vore mycket märkligt annars. Det är också så att räntebidragen kommer att trappas av från och med år 2007 för att helt upphöra år 2012. Ju fortare ett projekt färdigställs, desto mer räntebidrag kommer alltså byggherren att få. Jag tror därför att Egon Frids oro för att byggprojekt avstannar efter byggandet av bottenplattor är något överdriven.

Anf. 12 Egon Frid (V)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Mats Odell för svaret. Jag uppskattar också att statsrådet ser det som trivsamt med de bostadspolitiska debatter vi har tillsammans här. Flera har anslutit sig, och vi har haft flera interpellanter från bland annat civilutskottet som ställt frågor om bostadspolitiken. Det är vår tredje interpellationsdebatt. Det är viktigt att föra en fortsatt debatt om bostadspolitiken. Den aktuella interpellationen om Danellgropar som blir Odellplattor är ganska smålustig. Det kanske den egentligen inte är. Men det är i varje fall ett sammanträffande att det är två borgerliga regeringar som har avbrutit stöden och ändrat de ekonomiska förutsättningarna för bostadspolitiken. Det gjorde att det blev Danellgropar år 1992, och det riskerar att bli Odellplattor i varje fall i storstadsregionerna år 2006. Vi har flera gånger diskuterat de långsiktiga ekonomiska villkoren för bostadspolitiken. Det är nu dags för Mats Odell att berätta om regeringens bostadspolitik. Uppenbarligen finns det en sådan. I torsdagens frågestund hänvisade statsrådet Nyamko Sabuni en fråga från Hillevi Larsson till statsrådet Mats Odell som gällde ungas villkor på bostadsmarknaden. Det är som sagt var dags för Mats Odell att klargöra vilka långsiktiga ekonomiska villkor som regeringen har i bakfickan för att säkerställa hyresrätten som central och viktig för en flexibel bostadsmarknad och för att utveckla hyresboendet också i framtiden. Vi har hört två konkreta förslag tidigare som har rört mindre detaljer. Det har varit subventionerat inneboende och sänkta bygglöner. Nu har statsrådet också aviserat andra ekonomiska stöd. Är det bostadsbidraget som statsrådet avser? Statsrådet svarar att ni menar att ett ökat bostadsbyggande, däribland även byggande av hyresrätter, är möjligt med långsiktigt förutsägbara villkor. Det är ju just dessa långsiktigt förutsägbara villkor som regeringen nu tar bort. I Sverige har vi haft någon form av statliga bostadssubventioner och bostadsfinansieringssystem sedan 1940-talet. Det som regeringen gör nu är således ett av de mest avgörande bostadspolitiska beslut som har fattats under det senaste årtiondet. Jag tycker att statsrådet raljerar i svaret när han talar om att införandet av tillfälliga bidrag skapar osäkerhet och kortsiktighet. Men det är faktiskt genom regeringens avsaknad av bostadspolitik som det nu reses krav på övergångsregler. Det är det som rubriken Danellgropar som blir Odellplattor hänvisar till. Det handlar om konsekvenserna av att investeringsstöd och nya räntebidrag upphör från årsskiftet. Det är det som gör att det ropas efter övergångsregler runtom i landet. Det är det interpellationens tema försöker illustrera. Vad händer när långsiktiga ekonomiska villkor förändras drastiskt och när man förändrar byggsektorns planeringsförutsättningar? Regeringen måste ta ett ansvar för planerade byggprojekt där hyreskalkylerna helt uppenbarligen inte går ihop utan en bidragande del genom statlig bostadsfinansiering. Statsrådet har rätt i att det kan byggas på andra villkor, men naturligtvis påverkar detta hyressättningen. Vi i Vänsterpartiet är måna om att det inte är hyresgästerna som ska betala för regeringens bristande bostadspolitik.

Anf. 13 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Det är alltid stimulerande att föra bostadspolitiska debatter med Egon Frid. Jag ser fram emot ytterligare sådana. Jag gör prognosen att det inte är sista gången som vi ses här. Jag är dock inte lika optimistisk när det gäller att Egon Frid ska förstå de mekanismer som jag försöker förklara. Jag vet inte om han tillhör huvudfåran i sitt parti eller om han mer hör till dem som tror på planekonomin och att det är staten som planerar och en kommission som bygger. Egon Frid får gärna utveckla om det är så att han tror på marknadshushållning i allmänhet men undantar just bostadsmarknaden. Där finns inte förutsättningar för marknaden, tydligen. Det skulle vara intressant att höra detta, och det skulle göra debatten lite lättare. Egon Frid är nu fixerad vid ett tillfälligt stöd till lägenheter under 70 kvadratmeter, som hela bostadspolitiken hängs upp på. I övrigt har han, såvitt jag förstår, tilltro till att marknaden fungerar. När folk ska bygga ett eget hem, när man bygger bostadsrätter och så vidare fungerar den tydligen. Men just när det gäller de här små lägenheterna fungerar inte marknaden, om jag har förstått Egon Frid rätt. Nu har Egon Frid i sin interpellation försökt uppkalla några plattor efter mig. Jag tar gärna åt mig äran av sådana monument, men äras den som äras bör! Vem har konstruerat plattorna, Egon Frid? Vem har konstruerat subventionsreglerna? Det är Mona Sahlin. Det borde heta Sahlinplattor. Mona Sahlin var nämligen ansvarig för att subventionerna konstruerades efter just den modellen. Jag vill inte rycka åt mig äran för detta. Om det nu är som Egon Frid misstänker - att detta blir till monument över hela landet - ska vi ju ha rätt namn på dessa monument. De är Sahlinmonument! Vi har varit tydliga. För den som trodde att alliansen skulle vinna innan man satte i gång projekt fanns detta tydligt beskrivet i vårt valmanifest. I vår gemensamma motion inlämnad här till kammaren den 3 maj - tror jag att det var - beskrev vi exakt vad vi skulle göra på det här området. Det fanns alltså goda planeringsförutsättningar. Man kanske gick ut med förutsättningen att det skulle bli ett fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav. Då hade man ett löfte i vårpropositionen om att det här skulle förlängas. Det talades tidigare här om något som vi aldrig hann kommentera: Det skulle komma ett långsiktigt bostadsfinanseringssystem. Jag talade om begreppet "skott kommer". Man upprepade i fyra fem års tid, tror jag, att det 2006 kommer ett nytt långsiktigt bostadsfinansieringssystem. Det bidde bara en tumme, Egon Frid. Det bidde en tillfällig förlängning av en liten subvention. Det var inget långsiktigt förslag. Men det är det som vi nu är ute för att presentera. Det handlar om långsiktigt goda villkor. Det handlar om att se till att det finns goda förutsättningar för att bygga - alla typer av bostäder, alla priskategorier och naturligtvis också i de lägen som människor efterfrågar. Då går det inte att bygga detta runt tillfälliga subventioner. Jag vet inte om vi kommer längre i debatten, herr talman. När man upprättar ett bokslut över den politiken, Egon Frid, ser man att vi har bostadsköer. Hur länge får man vänta på bostad som ung om man förlitar sig på subventionspolitikens produktion av hyresrätter? Jag vet inte; det beror på var man bor. Men man hinner bli ganska gammal, och man får nog bo i någon källare hos någon yngre eller äldre dam eller herre innan man är där - oftast hemma hos sina föräldrar. Vad det handlar om är att om man bygger ett brett spektrum av bostäder blir det en omsättning på bostadsmarknaden. Då flyttar man från den mindre hyresrätten i det kanske äldre beståndet till en nyare bostad. Då blir det plötsligt också för den yngre en lägenhet ledig som man har råd att betala. Problemet i dag är att politiken har inriktats på att nyproducera små lägenheter som ungdomar icke har haft råd att efterfråga.

Anf. 14 Egon Frid (V)

Herr talman! Anledningen till att jag inte kallar interpellationen Danellgropar som blir Sahlinplattor är att Vänsterpartiet skulle ha varit med och sett till att husen blivit färdigbyggda. Därför hade det inte blivit några Sahlinplattor, utan då hade det blivit färdigbyggda hyreslägenheter på de plattor som nu Mats Odell trots allt riskerar att få uppkallade efter sig, vare sig han kommer att gilla det eller inte. Vi kan ha en jättebra och seriös debatt om vad marknaden ska göra och inte göra för bostadsbyggandet. Naturligtvis är det marknaden som till största delen skapar förutsättningar för att det byggs bostäder i Sverige. Vi är överens om att vissa marknadsförutsättningar för byggnation i Sverige måste förbättras, till exempel konkurrensförutsättningarna för byggindustrins varor. Det är helt klart. Men då måste vi också upp i marknadsvolymer. I ditt marknadstänkande måste du också plocka in att det krävs byggvolymer för att få ned och kunna pressa kostnader. Mats Odell säger att den svenska bostadspolitiken har befunnit sig i ett bottenslam de senaste åren. Det tycker jag är ett hån mot de 34 000 lägenheter som byggdes förra året. Vi har haft en uppgång i bostadsbyggandet, dels tack vare efterfrågan på marknaden, dels tack vare att vi har haft ekonomiska villkor som gjort att det varit möjligt för den normala hyresgästen att hyra en lägenhet. Där har bostadssubventionerna, räntebidragen och investeringsstödet haft en betydande roll för att vi ska få acceptabla hyresnivåer. Vi i Vänsterpartiet värnar i större utsträckning hyresgästens hyresnivå än möjligheterna för byggherren och fastighetsägarna att tjäna pengar på byggande i Sverige. Det är detta som verkligen blir tydligt i skillnaden mellan Vänsterpartiets och regeringens politik. Jag utgår från att Mats Odell, trots att han är statsråd i regeringen, ändå har kvar sin partibeteckning. Jag trodde att Kristdemokraterna hade ett socialt patos kvar och värnade om bostaden som en god social nyttighet. Samhället har en skyldighet att värna om bra och billiga bostäder med bra hyresnivåer och om möjligheten för människor med normala inkomster att ha råd att bo i allmännyttan och hyresrätter. Det är detta som det är så oerhört viktigt att slå vakt om. Regeringens bristande bostadspolitik är verkligen kostnadsdrivande, medan Mats Odell hänvisar till att det är subventionerna som är kostnadsdrivande. Subventionerna har faktiskt gjort att människor har haft råd att bo. Nu avbryter många bostadsbolag sin projektering på grund av att ekonomin inte går ihop. Det leder till så dyra hyror att man inte ser någon möjlighet att fortsätta. Vi i Vänsterpartiet värnar om detta för att vi ska få acceptabla hyresnivåer.

Anf. 15 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! Egon Frid sade i sitt första anförande att långsiktiga spelregler togs bort när man tog bort subventionerna. Men det underliga är att hela byggbranschen tydligen har missat att det har funnits några långsiktiga spelregler, eftersom de har efterlyst en ändring av bostadspolitiken så att det blir långsiktiga spelregler. Herr talman! Nu visar alliansregeringen tydligt hur man långsiktigt ska lägga upp den här frågan. Den förra socialdemokratiska regeringen, där Egon Frids parti var ett troget stödparti, försökte ändra bostadsfinansieringen, men man misslyckades med detta. Det gjordes en utredning, och det grundläggande felet med den utredningen var att man inte tog upp skatterna. Det fick inte ens utredas. Nu tar den borgerliga regeringen bland annat itu med fastighetsskatten. Herr talman! Det finns en sak till som är väldigt viktig. Det är egentligen inte så mycket frågan om volymer. Jag tycker att det låter lite planhushållningsmässigt att man ska köpa in i stora volymer. Problemet när det gäller att pressa byggkostnaderna och få konkurrens löses genom att man får en mångfald byggare. Det är där plan- och bygglagens konstruktion kommer in. Det handlar om att flera ska kunna bygga. Det har visat sig att om flera mindre byggare får vara med och konkurrera kommer det fram många innovationer. Det finns faktiskt byggare som har lyckats bygga mycket billigare. Det finns det exempel på. Det finns andra drivkrafter än investeringsstöden och räntebidragen som Egon Frid talar om. Man ska inte fastna i dem. Det finns helt andra drivkrafter som kan leda till ett billigt och bra byggande.

Anf. 16 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Vi får väl se hur många plattor det blir, och vi får väl hitta på ett namn när vi ser dem. Det krävs byggvolymer, säger Egon Frid. Ja, visst är det så, och det kommer att byggas mycket under 2006 och 2007. Att det sedan planar ut beror inte i första hand på specifika byggrelaterade åtgärder, utan det är de allmänna ekonomiska prognoserna, de makroekonomiska tendenserna, som kommer att slå igenom. Det handlar om räntenivån. Den är viktig. Det handlar om hushållens disponibla inkomster, om folk känner framtidsoptimism, om man vill satsa på att skaffa sig en ny bostad och så vidare. Det är sådana saker som styr detta mycket mer än det vi politiker skruvar fram på våra små rattar. Det är människors egna val som ytterst avgör mycket av detta. I det sammanhanget vill jag gärna säga att borttagandet av räntesubventionerna görs i ett läge där räntorna är oerhört låga. Räntekostnaden är lägre i dag trots att det inte är subventioner efter ett tag. När det handlar om egna hem är det inte alls tal om subventioner, och det byggs ju som aldrig förr. Det beror bland annat på de goda allmänna ekonomiska förutsättningarna och den låga räntan. Det är någonting som vi har lagt som vår viktigaste insats. När Egon Frid och andra frågar efter vår långsiktiga strategi vill jag säga att det är att se till att människor kommer ut ur utanförskapet och får ett arbete. Det handlar om gemenskapen på en arbetsplats, att man får chans att bygga upp sin egen ekonomi och sitt självförtroende så att man efterfrågar bostäder, att man vågar ta språnget och investera i en egen bostad eller satsa på en hyresrätt, om det nu finns sådana byggda. Det här är de allmänna villkor som är oerhört viktiga, men det finns också en annan sida. Egon Frid frågade om min partibeteckning, kristdemokrat, fortfarande gäller trots att jag är statsråd. Så är det i allra högsta grad. Jag är väldigt glad att kunna upprepa att vi har satsat 100 miljoner kronor i budgeten för nästa år för att hjälpa svagare grupper, exempelvis ungdomar, in på bostadsmarknaden. Därutöver har vi kristdemokrater fått med oss de övriga allianspartierna på särskilda stöd för särskilda boenden för äldre. Det handlar om ett statsbidrag som kommunerna kommer att få söka. Det bearbetas för närvarande på Socialdepartementet hur det här stödet ska utformas. Det kommer att leda till att det också byggs flera särskilda boenden för äldre.

Anf. 17 Egon Frid (V)

Herr talman! Det är extra roligt, för de 100 miljoner som Mats Odell hänvisar till är ett förslag från Vänsterpartiet som regeringen har låtit vara kvar. Det är extra hedersamt. Alla som bygger har naturligtvis frågat efter långsiktiga spelregler, men man har inte frågat efter några försämringar för byggandet. Hemma i Skövde finns det till exempel en lokal byggare som bygger kostnadseffektivt tack vare en stor efterfrågan och de ekonomiska subventioner som har funnits för att bygga hyresrätter och bostadsrätter. Det sätt som räntebidragen fasas ut på slår hårt mot ökade kostnader för bostadsrätter, som vi hörde här förut. Statsrådet hänvisar till regeringens samlade politik för en bra bostadsmarknad i Sverige. Det är naturligtvis bra. Men vi vet också att om det finns en starkt ökad efterfrågan och ett stort kvarvarande behov driver det upp priserna. Det ökar inflationen, det ökar räntorna och det ökar marknadshyrorna, och det är kanske det som regeringen vill ha. Byggindustrin vill naturligtvis också ha marknadshyror. Det här driver upp kostnadsnivån för att bo i hyresrätt och i allmännyttan, vilket gör att normala människor kommer att få svårt att få ekonomin att gå ihop. Den tusenlapp som regeringen säger ska finnas kvar i plånboken hos varje svensk är ju uppäten av många andra ökade avgifter. Den är intecknad för länge sedan och räcker definitivt inte till höjda hyror.

Anf. 18 Lars Tysklind (Fp)

Herr talman! De två debatter som har varit här efter varandra karaktäriseras just av dessa domedagsprofetior. Det är lite märkligt att man fastnar vid dessa tillfälliga investeringsbidrag - de har från tid till annan siktat på olika saker - och att hela byggmarknaden skulle stå och falla med dem. Som jag sade tidigare har man hela tiden efterlyst långsiktiga spelregler. Jag hänvisade förut till det här seminariet i Malmö där byggherrar diskuterade frågan. De ser de tydliga signalerna från regeringen och vidtar åtgärder. Man kan bredda konkurrensen och låta flera vara med och bygga. Flera har tidigare nämnt att även byggmaterialsidan kommer att bli konkurrensutsatt. År 2010 kommer vi att ha facit. Jag är övertygad om att det kommer att vara ett gott resultat.

Anf. 19 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Så går då ännu en interpellationsdebatt om bostadspolitiken mot sitt slut. Det är som vanligt givande och intressant att diskutera med vänner från olika delar av politiken och få pröva våra idéer och tankar runt detta. De förfinas ju undan för undan. Det är väldigt roligt att vi har fångat upp en idé som Vänsterpartiet har lagt fram, nämligen de särskilda pengarna för att hjälpa svagare grupper. Vad är svagare grupper? Det är när man står i början, i sin ungdom. Man kanske bara har tillfälliga jobb, man får inte ett kontrakt för att man inte har fast anställning och så vidare. Där ska vi självklart vara med och hjälpa till. Och det gör vi. 100 miljoner kronor är satsade på detta. Vi ska skapa goda förutsättningar för byggande. Det gör vi framför allt genom att se till att människor har arbete, finns på arbetsmarknaden, kan lämna utanförskapet, kan komma tillbaka från långtidssjukskrivningar efter bra rehabilitering, komma in i arbete. Mera skatteinkomster, mera fart på ekonomin - mera efterfrågan på bostäder. Det ska vara balans mellan de olika upplåtelseformerna. Jag håller helt och hållet med Egon Frid om detta. Vi arbetar för att skapa sådan balans. Vi ska också utveckla hyresrätten. Jag vill gärna fortsätta ett konstruktivt arbete med hyresgäströrelsen, Sabo och fastighetsägarna för att hitta en svensk modell för hur vi ska klara detta i en alltmer globaliserad ekonomi.

den 23 november

Interpellation

2006/07:86 Danellgropar som blir Odellplattor

av Egon Frid (v)

till statsrådet Mats Odell (kd)

När den borgerliga regeringen försämrade förutsättningarna för nybyggnationer i början av 1990-talet grävde byggherrarna i Sverige under hösten 1992 snabbt grunden till 12 000 lägenheter. Landet fylldes raskt av så kallade Danellgropar.

När den borgerliga regeringen av i dag väljer att genomföra än värre försämringar på det bostadspolitiska området ser effekterna ut att bli liknande. Den aviserade avtrappningen av räntebidragen, tillsammans med avskaffandet av produktionsstöden redan från årsskiftet kommer att ge negativa konsekvenser för kommuner i hela landet. Att den kostnadsökning på ca 30 % som förlusten av räntebidragen innebär inte kommer at påverka hyrorna är troligen ett påstående som enbart Mats Odell själv kan tro på.

Den 21 november kunde man på Ekot höra hur regeringens sammantagna nedskärningar på det bostadspolitiska området inneburit ett dramatiskt minskat intresse från olika aktörer att bygga hyresrätter. Under den korta tid som den borgerliga regeringen haft makten har den hunnit avisera så många försämringar att det lett till att byggandet av 6 000 lägenheter har avbrutits. Samtliga studentbostadsprojekt som låg i startgroparna runtom i landet har nu lagts på is.

Skillnaden denna gång, 15 år senare, är att projekten för att vara berättigade till stöd ska ha hunnit gjuta en bottenplatta avsedd för ett varmt utrymme. För de projekt som inte redan har stoppats blir dessa ”Odellplattor” byggherrarnas desperata försök att hinna genomföra de sista byggena av hyresrätter under fyra år framåt. Metoden lär mest komma att användas i storstadsregionerna, i ett försök att åtminstone hålla kvar byggrätterna.

Jag vill fråga kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell:

1.   Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att tillgodose den starka efterfrågan på hyresrätter som präglar en stor del av Sveriges kommuner?

2.   Vilka initiativ kommer statsrådet att vidta för att förhindra att byggprojekt stannar vid byggandet av en bottenplatta?