Fru talman! Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera för att implementeringen av copyrightdirektivet i Sverige ska skada yttrandefriheten och den fria delningen av information så lite som möjligt.
Upphovsrättslagstiftningen inom EU har nu uppdaterats. De nya reglerna innebär bland annat ökade möjligheter att använda upphovsrättsligt skyddat material inom forskning, undervisning och bevarande av kulturarvet. Det innebär också att kulturskapare nu ges bättre möjligheter att få skälig ersättning för sitt arbete.
Från svensk sida har vi i förhandlingarna även lyckats säkerställa möjligheten att fortsätta använda våra nordiska avtalslicenser, som är mycket viktiga för den svenska upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Samtidigt har vi inte fått gehör för alla våra synpunkter.
Direktivet innehåller också ett par bestämmelser som varit föremål för en omfattande debatt. Det gäller dels frågan om ansvar för plattformar med användaruppladdat innehåll, dels frågan om en ny rättighet för tidningsutgivare.
Av direktivet följer att vissa stora vinstdrivande plattformar ska vara skyldiga att i första hand teckna licenser för det material som användarna laddar upp. När sådana licenser inte finns ska plattformarna göra vad de kan för att hindra att skyddade verk hamnar på plattformen. Denna skyldighet gäller inte alla verk utan endast i förhållande till sådana specifika verk som rättighetshavare anmält till plattformarna.
Direktivet är också tydligt med att plattformarna inte får använda sig av åtgärder som leder till att tillgången till lovligt material hindras, till exempel sådan användning som utgör tillåtna citat eller parodier. Som Niels Paarup-Petersen mycket riktigt påpekar innehåller direktivet dessutom en skyldighet för plattformarna att tillhandahålla en effektiv och snabb klago och avhjälpningsmekanism.
När det gäller den nya ensamrätten för tidningsutgivare har regeringen under förhandlingarna verkat för att denna ska begränsas, vilket också har skett. Den nya ensamrätten omfattar inte enskilda användares privata eller icke-kommersiella användning. Dessutom har det klargjorts att rättigheten inte omfattar hyperlänkningsåtgärder och att det alltjämt kommer att vara tillåtet att använda enstaka ord eller mycket korta utdrag också från tidningsartiklar.
Direktivet innebär inte heller att medlemsländerna ska bestämma någon avgift för användning av materialet. Det ger dock tidningsutgivarna en möjlighet - men inte någon skyldighet - att förhandla fram villkor för andras användning av materialet. Ersättningen är alltså en fråga för de inblandade parterna att komma överens om.
Direktivet är nu antaget, och Sverige är därmed skyldigt att genomföra det. Vid genomförandet bör bestämmelserna naturligtvis utformas med hänsyn till det som nu sagts och även i övrigt för att tillgodose allmänna och enskildas befogade intressen, även om det inte är möjligt att i detta skede ta ställning till enskilda detaljer. Genomförandet av direktivet i svensk rätt kommer nu att påbörjas, och regeringen kommer självklart att återkomma till riksdagen i den här frågan.