Byråkratin i byggbranschen

Fru talman! Mikael Eskilandersson har i två interpellationer ställt två frågor till bostadsministern och biträdande arbetsmarknadsministern som rör förslaget om revidering av direktivet för byggnaders energiprestanda. Den första frågan är hur regeringen avser att fördela kostnaden för byråkratin. Den andra frågan är på vilket sätt bostadsministern och biträdande arbetsmarknadsministern avser att agera för att bevara möjligheten att använda ved för uppvärmning av bostadshus i Sverige.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Jag väljer att svara på båda interpellationer i ett sammanhang.

I den första frågan lyfter Mikael Eskilandersson särskilt upp kostnader för inventering av byggnadsbeståndet för att fastställa vilken energiklass olika byggnader tillhör. I dag är systemet med energiklasser och energideklarationer utformat så att den fastighetsägare som behöver upprätta en deklaration själv får finansiera den kostnaden. För tillsynen ansvarar Boverket, vars verksamhet finansieras genom statsbudgeten.

Regelverket för byggnaders energiprestanda är inte färdigförhandlat. Det är därför inte möjligt att i dag slå fast hur kostnaden för administrationen kommer att fördelas. Regeringens ståndpunkt, som är avstämd med riksdagen, är att verka för att bestämmelserna i direktivet ska bidra till låga administrativa kostnader. Regeringen avser även att verka för ökad flexibilitet i hur kraven på renovering av det befintliga beståndet ställs och att medlemsstaterna ska ha ökad möjlighet att själva välja vilka byggnader som ska renoveras, detta för att energi- och klimatmålen ska kunna nås på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det skulle också minska kostnaderna.

När det gäller Mikael Eskilanderssons andra fråga innebär förslaget om reviderat direktiv för byggnaders energiprestanda inte att vedeldning för uppvärmning av bostadshus förbjuds. Enligt förslaget ska den energi som används för en nollemissionsbyggnad täckas av förnybar energi producerad på plats. Det kan vara en lokal energigemenskap eller en anläggning för fjärrvärme eller fjärrkyla. Ved är en form av biomassa, och biomassa ingår i definitionen av förnybar energi enligt förslaget till direktiv om byggnaders energiprestanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad som klassas som hållbar förnybar energi regleras i förnybartdirektivet. För att uppfylla de föreslagna kraven för nollemissionsbyggnad måste även reglerna i artikel 7 i det kommande förnybartdirektivet uppfyllas. Men inte heller i det förslaget går det att utläsa att vedeldning för uppvärmning av bostäder skulle förbjudas.

Jag vill avslutningsvis säga att regeringen avser att verka för att bestämmelser i direktivet, inklusive utformningen av definitionen av nollemissionsbyggnad, ska bidra till teknikneutrala val av hållbara fossilfria energislag.

Fru talman! Tack, Khashayar Farmanbar, för svaret!

Låt oss börja med vedeldningen. Jag välkomnar att statsrådet nu klargör att texterna som säger att koldioxid inte ska släppas ut från byggnader efter 2050 inte gäller om man eldar med ved. Det står nämligen uttryckligen att koldioxidutsläppen ska minska från byggnader och att nollemissionsbyggnader inte ska släppa ut koldioxid lokalt. Även om man eldar med ved och ved är biologiskt släpper man ut koldioxid.

Själv har jag lite svårt att det uttryckligen skrivs att man eftersträvar ett koldioxidfritt byggnadsbestånd men att det inte betyder att byggnadsbeståndet ska vara fritt från utsläpp av koldioxid utan mycket väl kan släppa ut koldioxid. Men det är väl typiskt för EU-byråkratin att skriva en sak och mena något annat.

Med tanke på att elen inte är fri från fossil förbränning i Sverige bör byggnader framöver tvingas gå över till mer vedeldning. Koldioxid släpper man ut oavsett om man använder el från Karlshamn eller om man eldar med ved, men det är alltså bara elen man ska undvika att använda framöver, som jag tolkar statsrådet.

Något annat som man släpper ut om man eldar ved är partiklar, men det är alltså heller inte något problem, trots att det nämns särskilt på sidan 21 i det förslag som vi i civilutskottet har tagit del av. På sidan 21 står det att byggnader står för hälften av utsläppen av så kallade fina partiklar som orsakar för tidig död och sjukdom och att detta förväntas minska i framtiden. Att dessa utsläpp ska minska går dock inte riktigt ihop med att vedeldningen ska vara oförändrad i framtiden, om den inte rent av ska öka, med tanke på att det är ett av mycket få sätt att värma hus helt utan fossil inblandning.

Fru talman! Sedan har vi den kanske mer intressanta frågan hur byråkratiseringen ska betalas. Det blir lite fulretorik, kan jag tycka, när Khashayar Farmanbar säger att fastighetsägare som behöver upprätta en energideklaration själva ska finansiera kostnaden, för ingen fastighetsägare behöver upprätta en energideklaration för egen del. Om det hade varit upp till respektive fastighetsägare hade alla valt bort energideklarationer - det är jag helt övertygad om. Det är regeringens krav att det ska upprättas en energideklaration som gör att de måste göra detta. Khashayar Farmanbar får det att låta som att det är ägarna till byggnaderna som har efterfrågat fler deklarationer och mer onödig byråkrati, men det är regeringen som tvingar fram det genom lagstiftning. Detta kommer dessutom antagligen att hämma byggandet i hela landet.

Regeringen vill alltså att byggnaders energiprestanda ska undersökas i hela Sverige och att alla byggnader därefter ska klassas från A till G, där den sämsta klassen G är de sämsta 15 procenten i landet. Dessa 15 procent ska renoveras först, men alla byggnader i hela landet ska renoveras till A före 2050. Vad som är hela poängen med denna enorma byråkratisering och det enorma jobb som ska läggas ned på att klassa byggnader kan man verkligen fråga sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, interpellanten, för frågorna!

Jag konstaterar att regeringen är positiv till att förbättra energiprestandan och minska utsläppen från byggnader, men vi anser att renoveringen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Vi anser också att det behövs mer flexibilitet än vad EU ofta vill medge. Det torde inte vara någon överraskning för vare sig interpellanten eller någon annan i denna ädla kammare att Sveriges regering ofta har ståndpunkten att det ska vara ökad flexibilitet när det gäller hur medlemsstaterna ska genomföra de krav som EU ställer. Samtidigt är det viktigt att vi når de energi- och klimatpolitiska målsättningar som vi har.

När det gäller elen noterade jag att interpellanten nämnde att all el inte är fossilfri i Sverige. Det kan finnas någon enstaka del som inte är fossilfri, men elen i Sverige är i huvudsak fossilfri. 45 procent - nästan 50 procent - av vår el kommer från vattenkraft, som är ryggraden i energiproduktionen. 27 procent kommer från kärnkraften, och 17 procent kommer från vindkraften i dag. Jag brukar tänka 50, 30, 20 som en ungefärlig bild, men det är 45, 27, 17. Solkraften står för 1 procent och kom för första gången någonsin med på listan förra året.

Den fossilburna delen av vår elproduktion är oerhört liten. Däremot kan jag tycka att det finns en poäng i att inte använda el i någon större utsträckning för uppvärmning av husen, detta utifrån ett klimatperspektiv men också utifrån ett kommersiellt kostnadsperspektiv. Det är viktigt för hushållen och deras ekonomi både att energieffektivisera och att vi i högre grad använder fjärrvärmesystemen, som är ett oerhört smart sätt att värma hushållen på ett bra sätt.

När det gäller förslag från EU innehåller de skärpta krav kopplade till klimatanpassning, inomhusklimat, brandsäkerhet, seismisk aktivitet, tillgänglighet för personer med funktionsvariationer och en del andra skärpta krav. De innehåller också förbud mot stöd till fossila värmepannor och en möjlighet - en möjlighet! - för medlemsstaterna att förbjuda användning av fossila värmepannor i byggnader.

Som jag var inne på tidigare är ved, enligt EU:s direktiv om förnybar energi, att klassa som biomassa, eftersom det under en överskådlig framtid, ungefär 40 år, beräknas återuppta den koldioxid som det har släppt ut genom att ny skog kan växa upp. Därmed är det en förnybar källa, enligt definitionen.

Fru talman! Det kanske är en försvinnande liten del av elen som produceras med hjälp av fossila bränslen, men det är fortfarande inte noll. Nollemissionsbyggnader ska tillföra noll koldioxid, men det gör de ju inte om man använder sig av el. Det är ganska många hus som använder värmepumpar på olika sätt. De har oftast inte direktverkande el eftersom elen är alltför dyr. Värmepumpar kan faktiskt vara ganska effektiva sätt att värma upp byggnader på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora utmaningen här måste ändå vara att klassa alla byggnader i hela Sverige, alltså klassningssystemet från A till G. Det är inte bara bostadshus utan alla byggnader som ska räknas in. Hur många byggnader finns det egentligen i Sverige? Jag är ganska övertygad om att det inte finns någon som kan svara på det. Jag vet inte ens hur många byggnader på min egen mark som skulle räknas som byggnader, för det beror helt på var gränsen för vad som är en byggnad går. Är ett tak över en jordkällare en byggnad som ska klassas? Eller vindskyddet för djuren? Det framgår inte riktigt av direktiven så här långt, men det kanske klarnar under tiden.

Regeringen vill i alla fall att alla byggnader ska klassas från A till G, och ett första steg är energideklarationerna. Än så länge drabbar de bara nya byggnader, där villor och småhus är undantagna, men regeringen har redan gett Boverket i uppdrag att se över hur det kan införas för renoveringar och hur gränsvärden kan börja användas. Detta görs långt innan det ens har kommit något krav från EU på att vi ska börja införa något.

Regeringens plan ser ut att vara att energideklarationerna ska utvecklas till den klassning som man vill använda. De sämsta 15 procenten ska identifieras på det sättet och rustas upp först. För att veta vilka 15 procent som är sämst behöver man dock inventera alla byggnader.

När regeringen nu vill införa energideklarationer med särskilda gränsvärden för alla renoveringar i Sverige tror jag att det kommer att leda till en enda sak, och det är att människor kommer att undvika att göra renoveringar eftersom det blir både krångligare och dyrare än tidigare. Hur mycket dyrare har regeringen ännu inte reflekterat över, såvitt jag förstår. Det är fastighetsägarna som betalar energideklarationerna, så det drabbar inte regeringen eller staten. Men samtidigt måste staten få alla fastigheter deklarerade till klass A senast 2050. Hur ska detta gå till, med den svenska äganderätten bevarad?

Det är bara en liten bråkdel av byggnaderna i Sverige som ägs av det offentliga, så på något sätt måste man tvinga in privata ägare i det byråkratiska systemet. Miljöpartiet och Centerpartiet hejar ivrigt på regeringen när de inför allt fler krav på energideklarationer, medan kostnaderna skickas till alla som äger en byggnad. Hur dyrt detta blir i det enskilda fallet återstår att se.

Vi vet att bygglov kostar många tusenlappar, och de enklare tillstånden för attefallshus springer i väg till flera tusen. Varje tjänstemannatimme kostar i princip en tusenlapp, och enkel huvudräkning säger att energideklarationerna kommer att kosta ett antal tusen för varje fastighetsägare.

Fru talman! Förslaget innehåller skärpta krav på installation och kabeldragning avseende laddinfrastruktur för elfordon, krav på cykelparkeringsplatser med mera. Men dessa krav är främst riktade till nya byggnader och byggnader som genomgår stora renoveringar samt befintliga byggnader som inte är bostäder och som har mer än 20 parkeringsplatser. För befintliga bostäder ligger fokus på att röja undan hinder för installation av laddpunkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när det gäller 2050 pratar vi om 30 år. Och jag tror att de flesta som möjligtvis ser på denna sändning har levt så länge, men många i Sverige har inte gjort det. Om vi ser på detta perspektiv samt att vi varje gång vi renoverar ett badrum med hjälp av rotavdraget och varje gång vi byter ett fönster med rotavdraget har möjlighet att samtidigt passa på att energiklassificera byggnaderna, då blir inte den puckel som vi har framför oss till 2050 så otroligt oöverstiglig på det sätt som Mikael Eskilandersson försöker göra gällande. Det finns en lång tidsaspekt, och det finns naturligtvis också möjligheter att göra detta tillsammans med annat.

Men jag ska inte sticka under stol med att det är en ansträngning. Vi gör en ansträngning för att kunna leda klimatomställningen. Vi gör en ansträngning för att våra bolag ska kunna lära sig know-how, för att de ska bli bra och bäst på att kunna göra denna typ av saker och också för att de ska kunna sälja denna teknik runt om i Europa. Vi gör en ansträngning för att vi ska har fler arbetsplatser, större självständighet och ett stärkt Sverige. Samtidigt gör vi någonting bra för den planet som vi bor på. Jag tycker att nettot med en ambition på 30 år är rimligt.

Frågan blir snarare varför Mikael Eskilandersson är så negativ till att vi över huvud taget gör ansträngningar på miljösidan. Tror han inte på klimathotet? Är han likt sina partivänner i USA och i andra länder snarare en klimatförnekare som inte tror att detta är ett problem? Klimathoten finns på riktigt.

Fru talman! Jo, jag tror att det är helt rätt väg att rusta upp våra byggnader. Det som jag inte tror på är den enorma byråkratiseringen.

Det lät här som att i princip alla som byter ett fönster kommer att vara tvingade att göra en energideklaration. Jag tror inte att det kommer att leda till att fler tvåglasfönster byts ut till treglasfönster i framtiden.

Att inventera och klassa alla byggnader i hela Sverige i ett system från A till G är onödig byråkrati som bara kommer att leda till stora och onödiga kostnader för precis alla som äger en byggnad i vårt land. Hela detta enorma paket av byråkratisering, som jag är glad över att mitt parti faktiskt säger nej till, men som regeringen tillsammans med bland annat Centerpartiet vill genomföra, kommer bara att leda till ökade kostnader. I stället kunde dessa resurser ha använts till att faktiskt förbättra byggnaderna och minska energibehovet på riktigt.

Övertron på byråkratin från regeringen är tyvärr slående. Det viktiga är inte att klassa alla byggnader i hela landet utan faktiskt att få bort energitjuvar och förbättra de byggnader som är lättast att åtgärda.

Men i stället för att koncentrera våra resurser på att faktiskt åtgärda byggnader lägger regeringen hela sin kraft på att bygga upp en enorm byråkrati kring alla byggnader i hela Sverige.

Även om direktivet inte är färdigförhandlat har regeringen redan påbörjat denna byråkratisering, inte för att den måste utan för att den vill ha denna extremt dyra lösning. Uppdraget att införa energideklarationer med tydliga krav vid renoveringar är skickat. Nu väntar vi bara på nästa steg, som väl blir krav på att alla byggnader ska energideklareras och klassas i systemet från A till G.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag konstaterar att det under de kommande 30 åren kommer att finnas många tillfällen att deklarera det hus som behöver deklareras. Jag har inte sagt - låt mig vara tydlig med det - att det ska ske i samband med någonting annat. Men jag konstaterar att det för många kan ske enkelt. För andra kanske det krävs andra åtgärder.

Det viktigaste att ta med från den svenska regeringens ställningstagande gentemot Europa, gentemot EU, i fråga om detta är krav på ökad flexibilitet, det vill säga hur medlemsstaterna och Sverige självt ska välja att gå vidare med deklarationerna, hur Sverige självt ska gå vidare med de renoveringar som skulle behöva ske och att första steget är nya byggnader, byggnader som inte är bostäder, som är stora, som renoveras och som har fler än 20 parkeringsplatser. Det är vår lösning som är bra. Det handlar om ökad flexibilitet, så att olika medlemsstater kan agera utifrån sina förutsättningar. Det kan också vara en del byggnader som har kulturhistoriskt värde och som vi inte ens vill renovera eller deklarera.

Jag noterar att det som många, inte bara jag utan regeringen och de flesta i Europa, nog skulle kalla kunskap kallar Mikael Eskilandersson för byråkrati. Det är klart att ingen vill ha onödig byråkrati, men alla vill ha kunskap. Och för att nå kunskapen måste man ibland göra ett arbete. Vi är beredda att se till att vi har den kunskapen för att fatta kloka beslut. Därför tycker vi att det är viktigt. Samtidigt vill vi ha ökad flexibilitet, så att vi gör detta på ett sätt som passar just vårt lands förutsättningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.