Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att minska rånen samt öka tryggheten och de brottsbekämpande myndigheternas aktivitet på små orter och i glesbygd.
Butiksrån betraktas som ett allvarligt brott av rättsväsendet. Som Niklas Karlsson nämner utgör de också ett stort arbetsmiljö- och säkerhetsproblem för den personal som arbetar i butikerna. Polisen gör relativt omfattande utredningsinsatser vid butiksrån, och jämförelsevis många brott klaras upp, men självfallet kan uppklaringen alltid bli bättre.
Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett om man bor i storstad eller glesbygd. Den 1 januari 2015 ombildades polisen till en myndighet. En av de viktigaste utgångspunkterna för arbetet med reformen är att stärka den lokala närvaron och tillgängligheten i hela landet. Lokalpolisområden med större mandat och mer resurser är därför kärnan i den nya Polismyndigheten. Genom att stärka den lokala närvaron och tillgängligheten utifrån lokalt framtagna problembilder skapas bättre förutsättningar för ökad trygghet och en effektiv brottsbekämpning.
Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 gett Polismyndigheten i uppdrag att löpande redovisa det fortsatta arbetet med ombildningen, och jag kommer noga att följa detta.
Polisen är emellertid inte ensam aktör i arbetet med att förebygga brott som exempelvis butiksrån och måste därför samverka med lokalsamhället. I den nya Polismyndigheten inrättas kommunpoliser som ska trygga en långsiktig samverkan i det brottsförebyggande arbetet. Det ska dessutom inrättas områdespoliser som ska arbeta lokalt och kontaktskapande gentemot medborgarna.
Regeringen anser att det finns stor potential att utveckla det brottsförebyggande arbetet mot alla typer av brott. Detta är dock inte enbart en fråga för Polismyndigheten utan för en lång rad andra aktörer som kommuner, branschorganisationer, företag och frivilligorganisationer. Regeringen avser därför att återkomma med förslag på hur samhällets brottsförebyggande arbete kan förbättras.