Bussning som integrationsåtgärd i skolan

Herr talman! Jörgen Grubb har frågat mig om jag anser att bussning av elever från invandrartäta utsatta områden till skolor med mycket stor andel svenska elever är gynnsam för alla inblandade elever. Jörgen Grubb har också frågat mig om det är min avsikt att införa tvingande åtgärder, till exempel kvotering, för att nå högre grad av likvärdighet mellan Sveriges skolor.

Elevsammansättningen vid Sveriges skolor har under de senaste 20 åren blivit alltmer uppdelad efter elevernas socioekonomiska bakgrund. Rapporter från bland annat Statens skolverk och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visar att skolsegregationen har en negativ inverkan på likvärdigheten och riskerar att försämra skolväsendets förmåga att kompensera för elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, vilket drabbar elever med mindre gynnsam bakgrund hårdast. Skolsegregation kan även leda till stigmatisering av elever som går i skolor med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning och ha en negativ påverkan på den sociala sammanhållningen i samhället när skolan allt mindre är en plats där elever med olika bakgrunder och förutsättningar möts.

Detta är en mycket oroväckande utveckling, och skolsegregationen måste därför minska. En stor del av skolsegregationen i grundskolan beror på boendesegregationen, men vi vet också att skolvalet är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Forskningen är tämligen enig om det.

Detta ser regeringen som mycket problematiskt. Som både 2015 års skolkommission och OECD påpekat behöver skolvalet utformas på ett sätt som bidrar till att minska skolsegregationen i stället för att förstärka den.

I betänkandet En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) finns förslag på åtgärder för att minska skolsegregationen genom bland annat allmänt skolval med gemensam antagning och ändrade urvalsregler. Utredningens utgångspunkt när det gäller skolvalet är att vårdnadshavares önskemål ska vara styrande för skolplaceringar. Om antalet platser på en skola är mindre än antalet sökande elever behöver ett urval göras. Utredningen föreslår att huvudmännen ska kunna använda kvot som en av flera urvalsgrunder. Syftet är att uppnå en mer allsidig social sammansättning av elever. Kvoter som urvalsgrund är ganska vanligt i andra delar av världen och skulle kunna vara en möjlighet i Sverige. Frågan om kvoter som urvalsgrund aktualiserar samtidigt en rad komplicerade frågeställningar som behöver analyseras noggrant. Betänkandet och inkomna remissynpunkter bereds nu inom Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utan att uttala mig om enskilda fall kan jag konstatera att den ökade skolsegregationen i svensk skola är en mycket allvarlig utveckling som måste stävjas. Det är mitt och regeringens mål att åter bygga upp ett skolsystem som ger jämlika förutsättningar, utjämnar livschanser och bidrar till sammanhållning och gemenskap. Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i skolan, oavsett var de bor eller vilka föräldrar de har. Min förhoppning är att fler partier i riksdagen framöver ska ställa sig bakom förslag som syftar till att motverka skolsegregationen så att vi kan råda bot på den bristande jämlikheten i svensk skola.

Herr talman! Utbildningsministern verkar nästan positiv till att bussa elever till olika skolor i syfte att nå en socialdemokratisk likvärdighet och tycka att det är positivt att elever med svenska föräldrar ska ansvara för integrationen av invandrade elever. Jag är dock lite osäker.

Regeringen har tillsatt en utredning som föreslår radikala uppdelningar av skolbarn. Man har övervägt reglering genom att kvotera elever beroende av socioekonomiska faktorer eller bostadsområde. Enligt utredningen är detta ett träffsäkert system för att skapa likvärdighet i skolan.

Med anledning av detta ställde jag två frågor till utbildningsministern:

Anser ministern att bussning av elever från invandrartäta områden till skolor med mycket stor andel svenska elever är gynnsam för alla inblandade elever?

Är det ministerns avsikt att införa tvingande åtgärder, till exempel kvotering, för att nå högre grad av likvärdighet mellan Sveriges skolor?

Jag noterar att utbildningsministern i sitt svar duckar för frågan huruvida bussning av elever från invandrartäta områden är gynnsam för alla inblandade elever. Jag tolkar det som att utbildningsministern vet att bussning kommer att drabba välanpassade och studiemotiverade svenska elever, i likhet med hennes partikollega Kent Pettersson som tidigare var ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Nyköping. Han sa: Den bästa studiesociala miljön för alla elever är att gå i en klass där så många andra elever som möjligt har svenska som modersmål och högutbildade föräldrar.

Det kan vi säkert hålla med om. Men ni och andra regeringar har genom en helt oreglerad invandring skapat en situation som fortgått under många år och som gjort det omöjligt för alla elever att få denna gynnsamma studiesociala miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utbildningsministerns svar på den andra frågan är lite mer svävande. Det tycks enligt Socialdemokraterna vara okej att gruppera elever efter deras föräldrars utbildning, sociala förhållanden och utsatthet. Utredningen experimenterar här lite med ord för att undvika ordet "etnicitet".

Det finns ingen relevant svensk forskning som påvisar att bussning eller andra tvingande åtgärder fungerar för att erhålla en bättre skola. Däremot finns det exempel från verkligheten där man gjort noggrann uppföljning, bland annat i min hemstad Malmö, gjord av Malmö universitet, då Malmö högskola.

Herr talman! Efter att själv ha studerat dessa exempel från verkligheten kan jag berätta följande: Bussning av elever till andra skolor samt tvång som integrationsåtgärd har hittills inte fungerat.

År 2007 började man att bussa elever från ett segregerat område i Malmö till en välfungerande skola i området Limhamn. Detta resulterade i att merparten av eleverna med svenskfödda föräldrar flydde till andra skolor. Skolmiljön blev stökig, undervisningsnivån sjönk och eleverna grupperade sig. Ett tydligt "vi och de" etsades fast. Integrationen uteblev alltså. Detta går att läsa i en diger rapport.

Behöver jag säga att i dag är denna skola långt ifrån så populär som den var innan detta projekt påbörjades 2007?

Ett annat exempel är från Nyköping, där man 2014 valde att stänga fyra högstadieskolor och flytta alla elever till en nybyggd storskola. Av de ursprungliga fyra skolorna hade tre låga resultat och en höga resultat.

Nu skulle man blanda elever rättvist enligt Skolverkets Salsamodell, där eleverna får etiketter på sig efter föräldrars utbildningsbakgrund, härkomst och ekonomiska förutsättningar. Man klistrade alltså det sociala arvet på dessa barn. Redan efter ett år flydde 400 elever till andra skolor. Resultatet? Numera är det mer segregerat i Nyköping än vad det någonsin har varit.

Herr talman! Jag upprepar min fråga: Anser utbildningsministern fortfarande att bussning av elever från invandrartäta områden till skolor med mycket stor andel svenska elever är gynnsam för alla inblandade parter?

Herr talman! Jag noterar att det tog ungefär en minut innan Jörgen Grubb var inne på det som Sverigedemokraterna kallar för den ohämmade invandringen eller vilket uttryck som nu användes. Det är fascinerande. Jag tror inte att jag har deltagit i någon interpellationsdebatt med en sverigedemokrat utan att de orden har kommit upp och det väldigt tidigt.

Jag skulle vilja fundera lite öppet kring några av de ord som Jörgen Grubb använder. Det första är förstås ordet "drabba", som Jörgen Grubb väljer för det som uppstår när barn från olika bakgrunder går i samma skola och i samma klass. Han talar också om att svenskfödda barn - jag tror att det var så han uttryckte sig - "flydde" från en skola på grund av den skolans elevsammansättning.

Jag vill till kammarens protokoll verkligen föra att jag vänder mig väldigt kraftigt emot att se barn som så farliga, hotfulla och negativt laddade att andra barn skulle behöva "fly" eller "drabbas" av deras blotta närvaro. Det här är ett sätt att uttrycka sig om barn som inte är acceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle även vilja problematisera ett annat uttryck som Jörgen Grubb använder och som också återfinns i den interpellation som Jörgen Grubb har skickat in, och det är ordet "bussning". Vad menar Jörgen Grubb med bussning? I stora delar av Sverige använder barn som går i skolan olika former av kommunikationsmedel. Några cyklar, några går, några åker med mamma och pappa i bil, några åker buss, några åker tunnelbana och några åker pendeltåg.

Vad är bussning? Jag anar efter att ha lyssnat på Jörgen Grubb att han med bussning menar att man på något vis skulle tvinga barn in i en buss för att köra dem till en annan skola. Jag anar att bussning på något vis har med någon form av påtvingad händelse att göra.

Men det är bara en aning som jag får när jag lyssnar på Jörgen Grubb, för faktum är att bussning väl i så fall är någonting som redan i dag förekommer i svensk skola.

När barn som har en svenskfödd eller utlandsfödd förälder tar någon form av buss, pendeltåg, tunnelbana eller annat fortskaffningsmedel för att komma till sin skola och när barn som inte går i den närmaste skolan åker en bit för att komma till sin skola - är det ett uttryck för bussning, Jörgen Grubb?

När barn själva och barns föräldrar väljer att söka sig till en skola som ligger en bit bort - är det ett uttryck för bussning? Är de barn och elever som kommer från så kallade utsatta områden och som på eget initiativ tar bussen till en skola i ett mer välmående område också hotfulla? Är det också barn som "drabbar" sina nya klasskamrater? Blir de nya klasskamraterna tvungna att "fly" också de sammanhangen?

Herr talman! Jörgen Grubb ställde två frågor. Jag har försökt att besvara frågan som handlar om så kallad bussning, vad det nu är för någonting.

När det gäller den andra frågan, där Jörgen Grubb efterlyste ett tydligare ställningstagande kring vad jag och regeringen anser om förslagen i den utredning som Jörgen Grubb hänvisar till, kan jag återigen bara upprepa vad som står i interpellationssvaret, nämligen att de förslagen visserligen har många internationella förebilder men inte är oproblematiska. Arbete pågår just nu i Regeringskansliet. Ett tydligare besked än så kommer jag inte att lämna i dag.

Herr talman! Det märks att utbildningsministern ogärna vill prata sakpolitik. I stället drar hon det klassiska rasistkortet. Det var väntat.

Sverigedemokraterna är inte emot någon blandning av elever. Däremot är vi emot att elever med bristande språkkunskaper blandas med elever som talar utmärkt svenska och därmed drar ned undervisningsnivån. Det finns faktiskt två parter här.

Vi är även emot påtvingad blandning, där man cyniskt använder svenska barn som krockkuddar i taffliga försök att dämpa skadeverkningen från denna och föregående regeringar som har bedrivit en oreglerad invandringspolitik. Det var det jag sa.

Herr talman! I det skriftliga svaret på denna interpellation skriver ministern att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i skolan. Om detta är vi faktiskt helt överens. Men hur ska detta vara möjligt för många elever när det inte ges studiero, när undervisningstakten dras ned och när arbetsmiljön försämras för alla i skolan? Så ser det ju ut där man har gjort de här experimenten med bussning - jag tror att utbildningsministern förstår vad som menas med bussning i detta sammanhang - och tvingande omflyttningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr fortsätter det nu bland annat i Trollhättan, som liksom Malmö och Nyköping faktiskt är en socialdemokratiskt styrd kommun. Vi måste få stopp på detta innan det breder ut sig ytterligare. Er strategi för att skapa en likvärdig skola tar livet av de välfungerande skolorna. I stället måste vi se till att bra skolor förblir bra, eller blir bättre, samt att alla dåliga skolor blir bra. Det gynnar alla elever. Detta kommer att ta tid - absolut - men vi måste börja nu. Sverigedemokraternas skolförslag, särskilt de som berör förberedelseskola, studiero och arbetsmiljö, kommer, till skillnad från era likvärdighetssatsningar, att ge ordning och reda och elever som mår bra och blir välutbildade.

Herr talman! Utbildningsministern konstaterade i sitt svar att "den ökade skolsegregationen i svensk skola är en mycket allvarlig utveckling som måste stävjas". Ja, det är en allvarlig utveckling med ökad segregation inte bara i skolan utan i hela vårt samhälle, och den är en direkt följd av en oreglerad invandringspolitik som Anna Ekströms eget parti har fört. Det är socialdemokratins politik som behöver stävjas. Regeringen själv måste ta konsekvenserna av sin egen politik, inte Sveriges barn. De bär inget som helst ansvar i detta.

Herr talman! Jag utgår från att utbildningsministern och jag delar visionen om att alla elever helst ska gå i närliggande skolor. Med Sverigedemokraternas restriktiva invandringspolitik hade detta varit en realitet i dag, men med er politik står vi där vi står. Då har vi en debatt som handlar om segregation, likvärdighet och bussning - egentligen helt i onödan.

Även på den tiden när vi hade en likvärdig skola - jag minns den - fanns socioekonomiska skillnader, vilket man i dag anger som huvudanledning till dagens segregerade skola. Här vill jag påminna utbildningsministern om att bussning av elever inte var på tapeten då.

Den bistra sanningen är att det inte är bara fråga om socioekonomiska skillnader, utan det är fråga om språkbarriärer samt stora skillnader i värderingar och normer, som driver segregationen. Inte någon av oss är nöjd med detta. Detta är det huvudsakliga skälet till att vi föreslår att invandrade elever ska gå i förberedelseskola eller förberedelseklass, och först när de är mogna för den svenska skolan ska de börja i en vanlig klass.

Låt mig vara tydlig: Man ska inte ha rätt att försämra förutsättningarna för en elev att få tillgång till kunskap i sin övertygelse om att man förbättrar förutsättningarna för en annan elev. Vi kan inte anamma Socialdemokraternas Robin Hood-metod på barn. Det vore förödande.

Herr talman! Den här gången tog det 40 sekunder innan frågan om den oreglerade invandringen kom upp, men det tog bara tio sekunder för Jörgen Grubb att påstå att jag hade dragit ett klassiskt rasistkort.

Herr talman! Jag har inte i något sammanhang anklagat Jörgen Grubb för att uttrycka sig rasistiskt. Jag har däremot analyserat vilket ordval Jörgen Grubb använder sig av och vilka tankefigurer som återkommer i Jörgen Grubbs förskrivna anföranden. Jag kan bara konstatera att den analysen föranleder Jörgen Grubb att själv ta upp frågan om rasism, och jag överlåter till den som lyssnar på debatten att avgöra vad som försiggår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen används de starka uttrycken. Den här gången talar Jörgen Grubb om att inflyttning eller närvaro av elever som kommer från en annan ort, en annan del av en stad, tar livet av väl fungerande skolor. Det är ett språkbruk om elever som jag inte kan acceptera. Jag kan inte acceptera att elever som kommer till en svensk skola skulle ses som hotfulla eller drabbande eller skulle föranleda flykt för andra elever i svensk skola. Jag kan också konstatera att Jörgen Grubb inte ens gör något försök att kvalificera begreppet bussning. Men av det Jörgen Grubb säger kan jag bara dra slutsatsen att det som Jörgen Grubb menar är att bussning är något negativt. När barn och elever åker buss till sin skola på grund av en sorts antagningssystem är det negativt och drabbande och leder till flykt och till att man tar livet av skolor. Men när barn och elever åker buss till skolan på grund av ett annat antagningssystem är det helt i sin ordning.

Herr talman! Det här är allvarliga frågor. Det finns i Sverige skolor där en stor andel av eleverna hör svenska bara på lektionerna, inte på skolgården. Vill vi ha det så? Vill vi att dagens elever ska växa upp och se de andra eleverna som de hotfulla främlingarna som man aldrig träffar, aldrig blir kompis med, aldrig får chansen att föra ett samtal med? Vill vi verkligen fortsätta att bygga ett samhälle där vi ser barn som drabbande eller som ska föranleda flykt?

Herr talman! Jag må vara romantisk, men jag är övertygad om att mötets kraft är starkare än hatet. Jag är övertygad om mötets kraft när barn och elever ser varandra som individer, inte som företrädare för en hotfull, drabbande eller gynnad grupp.

Jag har, precis som Jörgen Grubb, tagit del av de forskningsrapporter som skrevs när man arbetade med Sorgenfriskolan och skolan i Limhamn, och jag vänder mig starkt mot den ensidiga bild som Jörgen Grubb ger av de skolorna. Jag kan också konstatera att rapporterna visar att de elever som kom till den nya skolan inte enbart fick del av den negativa delen, som Jörgen Grubb talar om - även om ingen kan inbilla mig att det är enkla saker. Jag kan vidare konstatera att de svenskfödda elever som fanns kvar i den skola Jörgen Grubb hänvisar till gick ut skolan med goda studieresultat.

Herr talman! Frågan om en sammanhållen skola är allvarlig och viktig. Den handlar om att vi ska skapa ett samhälle som håller ihop, men den handlar också om att vi ska se till att alla barn i svensk skola får samma chans att lära sig mycket. Det är en ambition vi inte får glömma bort i detta.

Herr talman! Jag vill rätta ministern lite. Det handlade om elever från Kroksbäcksskolan som fick åka till Linnéskolan. Men det är ingen fara!

Jag förstår att ministern hänger upp sig på ord. Hon blandar dem och sätter helt andra epitet på dem än vad jag menar. Det gör hon medvetet och är en retorik från hennes sida. Det är helt okej - det är upp till lyssnaren att bedöma.

Jag pratar om en verklighetsbild när elever flyr. Det är inte jag som flyr utan eleverna, och deras föräldrar stöder dem naturligtvis. Det händer i verkligheten. Vad ministern och jag önskar är en sak, men vad som händer i verkligheten måste vi faktiskt förhålla oss till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har läst alla utvärderingar och artiklar jag har kommit över om experimenten. Elever tvångsförflyttas med avsikt att skapa en likvärdig skola. Som jag har påpekat har det gjorts flera gånger. Det är näst intill ingen förälder som är positiv till detta, varken i de skolor eleverna flyttas från eller i de mottagande skolorna. Snarare blir det ett mindre uppror med namnunderskrifter och flytt av barn till andra skolor. Det är en verklighet vi måste ta på allvar.

Herr talman! Kan inte utbildningsministern och jag vara överens om att tvångsåtgärder av detta slag inte hör hemma i ett demokratiskt land som värnar om individens frihet? Kan inte utbildningsministern se risker med att kvotera elever? De blir stigmatiserade, och det äventyrar motivationen hos välpresterande elever. Har inte utbildningsministern tagit del av de resultat som visar att segregationen snarare förstärks av förslagen?

Herr talman! Snälla! Låt oss avbryta experimentet med tvingande kvoter och tvångsbussning. Den sociala ingenjörskonsten kanske tilltalar er socialdemokrater, men den kommer att vara förödande för svensk skola. Låt oss koncentrera oss på att göra alla skolor bra och att alla elever kan nå sin fulla potential.

Tack för debatten!

Herr talman! Jörgen Grubb återkommer till tvångsåtgärder. Jag vill peka på att i alla skolvalssystem, i alla skolsystem, behöver vi regler för urval och antagning. Det finns i dagens system, och det kommer att finnas i morgondagens system. Jag har svårt att se hur tvångsåtgärder ska vara förenligt med ett urvals- och antagningssystem. Det är inte i närheten av det som föreslås i utredningen, och jag kan försäkra Jörgen Grubb om att tvångsåtgärder inte kommer att förekomma i de system som tas fram.

Jörgen Grubb tog upp Trollhättan som ett intressant exempel. Det är en kommun där man har haft stora problem med segregation, och det är en kommun som på ett allvarligt och dramatiskt sätt har fått uppleva hur det kan bli när barn och elever ser varandra som fiender.

I Trollhättan har man i ett stort samarbete - jag tror att Sverigedemokraterna är det enda partiet i Trollhättan som inte är med i samarbetet - strävat efter att se till att urvals- och antagningssystemet ska gynna både en skola där barn och elever lär sig så mycket som möjligt och en skola där barn och elever inte växer upp i skilda världar.

Jag är väldigt glad över att arbetet i Trollhättan har skett i så gott samarbete över blockgränsen. Det finns en stark uppslutning kring att vår svenska skola ska både vara likvärdig och fokusera på kunskap. Den övertygelsen finns i väldigt många partier.

Herr talman! "Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre . I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet."

I det goda hemmet går barnen i skolor där de lär känna varandra som vänner och inte som ansiktslösa fiender och där de lär sig så mycket som möjligt, oavsett vilken skola de går i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.