Brukaravgifter som alternativ till trängselskatter

Fru talman! Jimmy Ståhl har frågat mig om jag kan meddela göteborgarna och de boende i kranskommunerna att trängselskatten i Göteborg upphör 2047. Jimmy Ståhl har också frågat mig om jag och regeringen har övervägt att ta ut brukaravgifter för ny infrastruktur i stället för trängselskatt så som man i dag finansierar Sundsvallsbron och Motalabron samt använder frekvent i Norge.

Infrastrukturavgifter och trängselskatter har delvis olika syften. Infrastrukturavgifter har ett direkt syfte att finansiera bygget av en specifik ny bro, väg eller tunnel. Trängselskatten finns huvudsakligen för att motverka trängsel.

När det gäller trängselskatten i Göteborg finns den alltså inte endast för att bidra till finansieringen av Västsvenska paketet. Huvudsyftet är att förbättra framkomligheten och miljön. Vilken bedömning man gör 2047 är en fråga för framtidens beslutsfattare.

Fru talman! Vi har här i dag mottagit finansminister Magdalena Anderssons svar angående trängselskatt kontra brukaravgifter. Som göteborgare vet man att trängselskatten inte har varit omtyckt. Trängselskatten i Göteborg är en punktskatt på vägtrafik som tas ut på passager in i och ut ur ett definierat geografiskt område.

Huvudsyftena med trängselskatten sägs vara att minska fordonsträngseln i till exempel Göteborg och att man vill förbättra framkomligheten - hör ni: förbättra framkomligheten - och samtidigt förbättra miljön i innerstaden och naturligtvis finansiera Västlänken.

I Göteborg har det varit ett massivt motstånd mot trängselskatten. Vi hade en folkomröstning där nejsidan vann med 56,8 procent över jasidan, som fick 43,2 procent. Valdeltagandet var ganska högt; det låg på 72,84 procent. Göteborgarna fick dock inte sin vilja igenom. Trängselskatten drevs igenom och är i dag ett faktum sedan länge.

Gällande syftena med trängselskatten kan jag läsa i Magdalena Anderssons svar att "huvudsyftet är att förbättra framkomligheten och miljön". Har då trängselskatten förbättrat framkomligheten i Göteborg? Nej, inte över huvud taget. Trängselskatten har däremot belastat göteborgarna rent ekonomiskt.

Min fråga är egentligen varför man bygger in trängsel i städerna i stället för att bygga bort den med ringleder. Är det bara för att motivera trängselskatten? Göteborg är en genomfartsstad för folk som ska åka till Malmö och Oslo. Dessa tvingas att köra genom Göteborg och därmed erlägga trängselskatt.

Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå varför man inte tar de här pengarna och försöker att göra som huvudsyftet säger och förbättra framkomligheten och även miljön genom att göra ringleder i Göteborg. I stället tar man bort bilkörfält, visserligen ibland till förmån för kollektivtrafik, vilket är jättebra. Men man förbättrar inte framkomligheten för bilisterna.

Det är också en fråga: Ska vi ha en skatt som belastar bilister och gör det svårare med framkomligheten - och att man dessutom får betala för det? Det är lite absurt.

Därför hade det varit intressant att höra vad Magdalena Andersson tycker om att städer som har fått trängselskatt, som Göteborg och Stockholm, inte förbättrar för bilisterna utan alltså egentligen motverkar framkomligheten och belastar miljön. Ju mer man står i trängsel, desto mer avgaser spottar man ju ut.

Självklart finns det stora fördelar med vissa av byggena. Marieholmstunneln är till exempel jättebra, och vi behöver definitivt en ny älvförbindelse. Som Hisingsbron byggs blir den dock ett hinder för sjökollektivtrafiken.

Detta hade jag jättegärna velat ha svar på.

Fru talman! Bakgrunden till trängselskatten i Göteborg är att Göteborgs kommunfullmäktige tog ett principbeslut i januari 2010 om att man ville ha en trängselskatt i Göteborg. Efter en framställan beslutade sedan riksdagen att man skulle införa en sådan här trängselskatt.

Sedan var det, precis som Jimmy Ståhl säger, en folkomröstning i Göteborg. Det lokala beslutet var att inte gå vidare med det, utan man beslutade att trängselskatten i Göteborg skulle vara kvar. Vad som var orsaken till det beslutet tror jag att det finns andra som kan svara bättre på än jag.

Västsvenska paketet finansieras delvis av den här trängselskatten, och det är klart att både Marieholmstunneln och Hisingsbron är infrastrukturprojekt som kommer att underlätta för bilisterna i Göteborg. Tanken med Västlänken är ju att öka möjligheterna för tågtransporter och på så sätt också motverka trängsel på vägarna i Göteborg.

Fru talman! Jag sticker inte under stol med att det behövs infrastrukturprojekt. Infrastruktur är en av de viktigaste delarna vi har i samhället för att transportera människor till och från arbete och skola och när de till exempel ska åka och handla. Vi behöver alla typer av infrastruktur.

Göteborg har länge varit eftersatt, och det är lite därför jag i min fråga till finansminister Magdalena Andersson ifrågasätter varför man väljer att ha trängselskatt. Nu är jag mycket väl medveten om att Göteborg självt bad om denna lösning, fastän Göteborgs medborgare var emot densamma. Marieholmstunneln är av största vikt på grund av att Tingstadstunneln var för trång redan när den byggdes. Den var inte tillräckligt stor. Hisingsbron behövs på grund av att Götaälvbron håller på att rasa - kanske inte ordagrant, men den behöver bytas ut väldigt snart.

När trängselskatten infördes hade vi som bor i Hisings Backa trängselskattskameror överallt. Det gick inte att backa ut bilen från parkeringen innan man åkte på en avgift, och det var väldigt orättvist. Nu har vi trots allt lyckats få igenom ett Backaundantag, vilket vi boende i Backa är väldigt tacksamma för.

Samtidigt har man haft en bedömning att 2047 ska trängselskatten ha finansierat både tågtunneln, som kallas Västlänken, Marieholmstunneln, Hisingsbron och kanske några andra projekt. Magdalena Anderssons säger i sitt svar att framtidens beslutsfattare ska få bedöma om man ska ta bort trängselskatten eller inte. Min fråga till finansministern är om det handlar om Göteborgs beslutsfattare, eller om det är i riksdagen som beslutet ska tas.

Jag måste kunna åka tillbaka till Göteborg och prata med väljare och andra som är irriterade över trängselskatten och ge dem råd i hur de ska agera. Bygger man inte bort trängseln men ändå är ålagd att ta ut en trängselskatt måste man kunna agera. Jag vet att paketet är i full gång och att ekonomin behövs. Sedan kan man tycka vad man vill om vissa delar, men det är ett paket, så det är inte mycket att göra.

Hela Göteborg är i dag en byggarbetsplats. Jag vet knappt hur jag ska ta mig till centralstationen i dag när jag åker bil. Sist fick min egen pappa släppa av mig mitt på gatan, för det fanns ingenstans att ta vägen. Det är nya vägar varje dag, men så är det vid större infrastrukturprojekt.

Fru talman! Jag vill veta vilka beslutsfattare jag ska diskutera med för att få bort trängselskatten 2047.

Fru talman! Jag noterar att Jimmy Ståhl har en snäll pappa som kör honom till stationen.

Vad gäller Backaundantaget är jag glad att kunna leverera på det. Jag var själv ute redan i valrörelsen 2014 och var tydlig med att jag såg ett behov av ett Backaundantag, och jag kunde sedan under förra mandatperioden också leverera på det. Dessutom blev det ett större Backaundantag än det som hade varit framtaget i den lokala dialogen i Göteborg. Det blev alltså ett större undantag än vad man hade efterfrågat. Det är naturligtvis bra för alla boende i Backa, men det är också viktigt för legitimiteten i trängselskatten. Det var ju helt knasigt så som det var utformat från början.

Sedan var det frågan om året 2047. Det är ingenting som jag i dagarna ägnar jättemycket tid åt reflektera över eftersom jag det senaste året har ägnat dag och natt åt att försöka hantera den djupa krisen som världen befinner sig i med anledning av den pågående pandemin.

Frågan är hur dessa beslut kommer att fattas fram till 2047. Jag vet egentligen inte varifrån det årtalet kommer från. Bedömningen är att paketet kommer att vara avbetalat till någon gång i mitten av 2030-talet. Hur beslutsvägarna ser ut då vågar inte jag sia om, och i vilken utsträckning det kommer att vara trängsel i Göteborg vid det laget är också svårt att sia om. Det kan vara en tid när det finns en delningsekonomi där vi delar bilar med varandra på ett sätt som vi inte ser i dag eller att man använder elcykel eller den nya tågtunneln på ett sätt som det är svårt att spekulera om i dag.

Det finns myndigheter som jobbar med den typen av trafikanalyser, och där finns alla möjligheter i världen att kalla dem till riksdagen för att efterhöra hur man tror att trafiksituationen kommer att utveckla sig i Göteborg fram på 2030- eller 2040-talet.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen att finansminister Magdalena Andersson har hjälpt till att befria mig från stora delar av trängselskattsavgiften.

År 2047 var en siffra som jag hade fått fram. Om jag har fel blir jag superglad. Om Magdalena Andersson kan leverera ett färdigbetalt paket redan 2030 tänds hoppet för min del.

Att jag ställde min fråga till finansministern beror på att trängselskatten baseras på en lag, och lag stiftas i riksdagen. Jag vet att en del lokala partier i Göteborg har baserat sin politik enbart på frågan om trängselskatt, men de har inte varit direkt framgångsrika i sin enda fråga. Vad jag förstår är detta en riksdagsfråga, och då borde besluten fattas i riksdagen. Det är vad som har påpekats.

I övrigt vad gäller trängselskatten har Magdalena Andersson inte riktigt grottat in sig i områdena runt Göteborg. Jag tänkte fråga om Lindholmen, som över huvud taget inte borde vara belagd med trängselskatt. Men jag struntar i den frågan.

Men jag vill ändå till slut ställa följande fråga till Magdalena Andersson. Är det rätt att om lagen om trängselskatt ska tas bort görs det i riksdagen?

Fru talman! Ja, det är riksdagen som har fattat beslut om trängselskatten. Vill man göra förändringar i trängselskatten eller avskaffa trängselskatten är det riksdagen som fattar beslut om detta. Jag utgår från att det kommer att vara så också på 30-talet eller på 40-talet. Det var en diskussion från början om trängselskatten var en skatt eller avgift, men det är en annan fråga.

Så ja, som det ser ut är det riksdagen som fattar beslut, men jag har svårt att se att det inte skulle föregås av en nära dialog med de styrande i Göteborg och de önskemål som finns hos göteborgarna på 30- eller 40talet. Det handlar naturligtvis också om vilka önskemål som finns beroende på hur trafik- och miljösituationen ser ut då samt också om det finns nya infrastrukturprojekt som det finns behov av att finansiera via trängselskatt. Men om det är en direkt bro eller tunnel som man avser att finansiera finns också möjligheten att då ta ut en infrastrukturavgift i stället.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.