Brottslighet kopplad till personlig assistans

Svar på interpellationer

Herr talman! har frågat mig vilka initiativ regeringen ämnar ta för att komma åt brottslighet kopplad till assistansersättning. Han har också frågat om regeringen är beredd att justera upp lönegolvet för en fri arbetskraftsinvandring till svensk snittlön och införa en näringsprövning för de arbeten där månadslönen understiger densamma.

Att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott inom välfärdssystemen är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för välfärdsstaten. Det är ett ständigt pågående arbete både för regeringen och för ansvariga myndigheter.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. Bland annat har såväl bidragsbrottslagen som lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skärpts. Försäkringskassan bedriver också ett systematiskt kontrollarbete, såväl för att förebygga felaktiga utbetalningar som för att i efterhand upptäcka sådana utbetalningar. Regeringen har även fastslagit ett mål för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och tillför berörda myndigheter medel för att intensifiera arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar.

Regeringen ser väldigt allvarligt på uppgifter om att systemet för arbetskraftsinvandring utnyttjas.

De senaste åren har flera rapporter presenterats som beskriver hur regelverken för personlig assistans och arbetstillstånd systematiskt utnyttjas av organiserad brottslighet. Regeringen har mot den bakgrunden gett en särskild utredare i uppdrag att överväga olika åtgärder för att motverka missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Utredaren ska kartlägga i vilken utsträckning regelverket för arbetskraftsinvandring används för organiserat missbruk och vid behov föreslå åtgärder. Utredaren ska bland annat undersöka de så kallade cirkeltillstånden. Det handlar om organiserat missbruk av företag som tar hit arbetstagare med familjemedlemmar som är i behov av personlig assistans. Utredaren ska även lämna förslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet för arbetskraftsinvandring och skadestånd till arbetstagare.

För en månad sedan överlämnade utredaren ett delbetänkande som bland annat innehåller förslag om utökade kontroller av arbetskraftsinvandrares villkor. För vissa arbetsgivare föreslås också en straffsanktionerad anmälningsskyldighet när anställningsvillkoren försämras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredaren lämnar också ett förslag om försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare som vill ta hit sina familjemedlemmar. Det innebär att den som kommer till Sverige för att arbeta och tar med sig sin familj måste tjäna tillräckligt mycket för att kunna försörja såväl sig själv som sina familjemedlemmar. Det gör stor skillnad för inkomstkravet om en arbetstagare vill ta med sig sin familj.

Förslagen är nu ute på remiss, och ytterligare åtgärder för att motverka missbruk av systemet kommer att presenteras i slutbetänkandet som ska överlämnas senast den 1 november.

Herr talman! Den här interpellationen skrev jag utifrån de många rapporterna om den minst sagt avskyvärda brottslighet som är kopplad till den personliga assistansen. Det har ju framkommit att den organiserade brottsligheten årligen tillskansar sig väldigt stora belopp på svenska skattebetalares bekostnad.

Gör vi inget blir den personliga assistansen ökänd som den organiserade brottslighetens finansiär och möjliggörare. Detta skulle vara djupt olyckligt, inte minst därför att jag anser att assistansersättningen för många utgör en förutsättning för att kunna leva sitt liv på samma sätt som människor som inte har en funktionsnedsättning. Att värna om assistansen är därför att ta itu med denna brottslighet.

Det är inga små belopp som vi pratar om. Försäkringskassan, som under många år försökt komma åt oegentligheterna och delvis lyckats, återkrävde 144 miljoner kronor 2019. Förra året var ett rekordår - då återkrävdes 460 miljoner kronor som felaktigt utbetalats. Det här är ju en varningsklocka i sig.

Samtidigt finns det, vilket är än mer chockerande, uppskattningar på att upp mot 10 procent eller mer av alla utgifter på assistansområdet är felaktiga och även går till kriminella upplägg. Det skulle innebära att den årliga felaktiga utbetalningen ligger på runt 3 miljarder kronor, det vill säga sju gånger så mycket som rekordåret 2020.

En förklaring till det här är den så kallade brukarimporten, som är ett utnyttjande av dagens liberala regelverk för arbetskraftsinvandring.

För den som inte är bekant med hur den fungerar: Ett assistansbolag i Sverige ger sig iväg för att hitta en familj i tredjeland med ett funktionsnedsatt barn. Familjen lockas till Sverige genom att assistansbolaget anställer en av föräldrarna. Väl på plats i Sverige ansöker denna förälder om att återförenas med sin familj. Det är i dagsläget möjligt att göra detta utan några som helst försörjningskrav. Det funktionsnedsatta barnet blir sedan underlag för assistansersättning hos Försäkringskassan. Givet att denna ansökan beviljas kan sedan föräldern arbeta som anhörigassistent hos assistansbolaget åt sitt eget barn.

För den familj som ges den här möjligheten är det givetvis svårt att tacka nej, men det är assistansbolaget som tjänar pengar. Vi har också fått rapporter om flera fall där det här har utvecklats till en mardröm för enskilda familjer eftersom de inte har fått denna möjlighet och pengarna rinner ned i de kriminellas fickor.

Det här är så djupt cyniskt att det är svårt att hittande passande ord när man ska beskriva hur man känner inför det. Myndigheter har döpt det till exploatering och människohandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ministerns svar på min interpellation framgår det att man jobbar på nya regler, och det är jättebra. Men får de verkligen betydelse för att komma åt detta, vilket jag tror att vi båda eftersträvar?

Ministern säger inget om ett lönegolv eller en näringsprövning i det arbete som bedrivs. Det är åtgärder som inte bara skulle påverka detta på marginalen utan faktiskt sätta stopp för det. Är ministern med på att vi genomför en sådan förändring? Det finns nämligen parlamentariskt stöd för ett lönegolv och en näringsprövning.

Herr talman! Till att börja med välkomnar jag att Kristdemokraterna nu har vaknat till i den här frågan.

Bakgrunden är ju den att det här är resultatet av de ändrade regelverk som Kristdemokraterna och den övriga alliansregeringen drev igenom för tio år sedan. Det här är en rak följd av de ultraliberala regler som ni drev igenom. Det var alliansregeringens stora reform: världens mest generösa regler för arbetskraftsinvandring.

Det finns ingen arbetsmarknadsprövning. Det vill ni tydligen ha nu. Ni har ändrat er på den punkten, men det tog ni bort för tio år sedan.

Det finns ingen riktig lönetröskel. Många länder har mycket högre lönetrösklar. Vår effektiva lönetröskel ligger i praktiken på 13 000 kronor. Det är mycket lågt i förhållande till de flesta andra länder, men det finns ingen lönetröskel över det.

Det finns heller inget försörjningskrav för anhöriga. Också där sticker Sverige ut från övriga länder. Och det finns nästan ingen kontroll.

Detta dessutom, när vi talar om personlig assistans, på en nästan rakt igenom privatiserad marknad. Jag tror att det är 77 procent av den personliga assistansen som utförs av privata företag. Hade vi i stället haft kommunala företag som skött detta hade riskerna för fusk och fiffel naturligtvis varit mycket mindre. Men nu har vi privata företag med vinstintressen som ser till att använda sig av dessa ultraliberala regler, som Kristdemokraterna och övriga alliansregeringen drev igenom för tio år sedan.

Det gjordes dessutom helt på arbetsgivarens villkor. Man brydde sig inte ett dugg om löntagarna. Man brydde sig inte ett dugg om kritiken från fackföreningsrörelsen.

Man brydde sig heller inte ett dugg om den kritik som vi socialdemokrater förde fram vid tillfället. Vi pekade på att här finns det stora risker för exploatering, stora risker för fusk och fiffel och stora risker att skattepengar hamnar i fickor där de inte ska hamna.

När vi tillträdde för sex år sedan var det till en situation där den här organisationen och de här reglerna hade fått fullt genomslag. Vi sa att vi måste göra något åt det. Samtidigt fanns det osäkerhet kring vad det fanns majoritet för, så vi försökte arbeta inom ramen för det parlamentariska stöd som då fanns.

Vad gjorde vi? Jo, vi byggde ut arbetsplatsinspektionerna kraftigt. Vi gav nya uppdrag till de myndigheter som jobbar mot arbetslivskriminalitet. Nu har vi en helt annan situation, där polisen och Arbetsmiljöverket och övriga myndigheter i ökad utsträckning kan gå in på arbetsplatser för att kontrollera vilka som jobbar där och under vilka villkor de jobbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fördubblade sanktionsavgifterna så att arbetsgivare som använder sig av illegal arbetskraft numera får betala dubbelt så mycket som tidigare i straffavgift.

Vi tog fram en ny lag om människoexploatering som gjorde att om privata företag använder sig av arbetskraftinvandringsreglerna på ett sådant sätt att de exploaterar de anställda, då kan de också dömas för brott.

Allt det där är bra. Det var det vi gjorde under förra mandatperioden. Men vi kunde samtidigt konstatera att det inte räcker. Inte minst den rapport som de tolv myndigheter som jobbar mot organiserad kriminalitet kom med på hösten 2019 visar just detta. När jag fick den i min hand gick jag till medierna och sa: Titta här! Se hur det ser ut! Här måste det till ytterligare reformer.

Då fick vi lite svängningar hos en del partier. En del partier började vakna till och sa: Nu måste vi också vara med och driva fram reformer.

Vi fick då möjlighet att tillsätta den utredning jag pratar om, som för en månad sedan lämnade ett delbetänkande där man föreslår försörjningskrav för de anhöriga, en ökad möjlighet till anmälningsplikt för att se till att de anställda har rätt lön och även ytterligare åtgärder. Till hösten kommer som sagt ett slutbetänkande med ännu fler åtgärder för att motverka fusk och fiffel på denna marknad.

Herr talman! Jag noterar att ministern som vanligt är fast i det förgångna, men jag vill påminna om att ministern har suttit vid makten i sex år. För mig handlar denna debatt om samtid och framtid.

Vi kan konstatera att Sverige är det enda land i västvärlden som inte skiljer mellan kvalificerad och okvalificerad arbetskraft. Detta vill vi ändra på. Här i Sverige har en restaurangägare i praktiken möjlighet att sälja uppehållstillstånd genom att erbjuda anställningar, samtidigt som vi har arbetsföra men arbetslösa personer i Sverige som kan ta dessa jobb.

Så sent som i dag publicerade Sveriges Ingenjörer en rapport om arbetskraftsinvandring, där man konstaterar att arbetstillstånd nu blivit en business och att den som i praktiken drabbas negativt av det regelverk vi har i dag är den enskilde arbetsmigranten.

Notera vidare att de som invandrar till Sverige för att jobba, inte minst inom assistansen, kommer från länder som Irak, Iran och Syrien. Det är alltså samma länder som dominerat när det gäller asylsökande till Sverige. Det är svårt att värja sig mot tanken att detta är ett sätt att runda det svenska asylsystemet, något som också Migrationsverket larmat om vid ett flertal tillfällen. Det är oacceptabelt och, tänker jag, skäl nog att åtgärda detta, även om jag reagerat kraftigast på missbruket inom assistansen.

Det känns som att vi kanske måste nämna elefanten här inne i kammaren. Jag tänker givetvis på regeringspartnern till socialdemokratin, Miljöpartiet, men också på januariöverenskommelsen med Liberalerna och Centerpartiet. Där har ju ni socialdemokrater lovat att värna dagens system.

Så när statsrådet, både i medierna och här i dag, ger uttryck för sin vilja att förändra reglerna kring arbetskraftsinvandringen i stil med det som vi kristdemokrater förordar har Miljöpartiet varenda gång gått ut och sagt att ministern ska förhålla sig till skrivningarna i januariöverenskommelsen. Det blir med andra ord lite svårt att ta ministerns ord på allvar. Det går inte att skylla på den parlamentariska situationen, för det finns ett stöd för de förslag som jag vet att också ministern gärna skulle vilja se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har från Kristdemokraternas sida lagt fram ett förslag om ett lönegolv runt den svenska snittlönen för en fri arbetskraftsinvandring, tillsammans med en näringsprövning för de arbeten där månadslönen understiger densamma men det råder brist på arbetskraft i Sverige. Detta förslag har fått stöd av Sverigedemokraterna, men också Vänsterpartiet har uttalat sig positivt. Nu senast har till och med Moderaterna ändrat sig och också formulerat ett förslag om ett lönegolv. Det finns alltså nu en bred parlamentarisk möjlighet, om viljan finns.

Frågan är då vad som är viktigast. Är det att få till ett nytt regelverk som skulle göra det möjligt att stoppa missbruket inom exempelvis assistansen och därmed faktiskt infria de löften som man gav väljarna när man for land och rike kring under valrörelsen? Eller förhandlar man bort även den här delen till Miljöpartiet så att de fortsatt får diktera villkoren för att Socialdemokraterna ska få sitta kvar vid makten?

Herr talman! Ibland blir dessa debatter faktiskt lite parodiska. Det var ju alliansregeringen och Kristdemokraterna som införde de regler som det nu fuskas med. Nu skäller Hans Eklind på mig för att jag inte ändrar dem igen tillräckligt fort, trots att det var vi socialdemokrater som en gång sa att detta kommer att leda till just fusk, fiffel och arbetskraftsexploatering.

Tänk om Kristdemokraterna hade lyssnat på oss då! Tänk om man hade lyssnat på LO och övriga fackföreningsrörelsen och på de kritiker som fanns då! Då hade vi aldrig hamnat i den situation vi i dag är i.

Men det var också tack vare den rapport som hösten 2019 kom från de tolv myndigheter som jobbar mot organiserad kriminalitet som vi fick den politiska press på de gamla allianspartierna som vi nu har, så att de nu har svängt. Vissa har svängt helt och hållet, 180 grader, och andra har justerat sina positioner i mindre utsträckning så att vi i dag har en annan parlamentarisk situation än vi hade för bara några år sedan. Det tycker jag är bra.

Nu ansluter sig fler och fler partier till den socialdemokratiska linjen som den sett ut från allra första början. Detta ger mig ett större utrymme att verkligen, på djupet, kunna reformera dessa regler.

Det var som sagt Kristdemokraterna som var med och införde reglerna, och nu står Hans Eklind och skyller på Miljöpartiet och säger att det egentligen är deras fel alltihop. Nej, den logiken funkar inte.

Nu tar vi det här sak för sak och regelverk för regelverk och reformerar systemet. Som jag sa har jag precis fått ett första delbetänkande från utredningen, där vi föreslår införande av ett försörjningskrav för de anhöriga som kommer hit. Bara detta innebär att den effektiva lönetröskeln justeras upp. I dag ligger den på ungefär 13 000 kronor. Om försörjningskrav införs för anhöriga behövs en inkomst på uppemot 30 000 för att kunna ta hit en familj med två barn. Bara detta innebär en klar förbättring och kommer också att ha betydelse för fusket med personlig assistans. Det underlättas ju när man inte har försörjningskrav för de anhöriga. Detta kommer att betyda mycket.

Vår plan är att kunna lägga fram dessa förslag för riksdagen under hösten så att vi kan få ett ikraftträdande den 1 januari. Det är den ena delen, alltså försörjningskrav för de anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra delen handlar om att utöka kontrollerna av vilka regler, villkor och löner man i själva verket har. Vi har en situation där detta system har lett till att folk kan jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare, eller i värsta fall sova två tre meter från den spis de jobbar vid på dagarna. Det är så det ser ut. Det blir så när man släpper regelverket helt fritt och allt bara ska ske på arbetsgivarens villkor.

Vi vill införa ökade kontrollmöjligheter. Om villkoren förhandlas ned efter det att man har kommit till Sverige måste detta anmälas till Migrationsverket. Om det inte görs och det sedan i efterhand kommer fram att människor har fått jobba på villkor som är sämre än vad som en gång utlovades blir det straffbart för arbetsgivaren i fråga. Så ser det förslaget ut.

Utredaren har också i uppdrag att titta specifikt på det vi kallar cirkelregelverket, det vill säga att man tar hit människor som själva har ett funktionshinder och så att säga får utgöra sin egen marknad. Utredaren gör just nu en kartläggning av detta, och resultatet kommer som sagt till hösten. Jag ser fram emot att kunna gå fram med ytterligare förslag baserat på den utredningen och det betänkandet när det kommer under hösten.

Herr talman! Ministern säger: Tänk om ni lyssnat då - alltså för tio år sedan. Mitt svar: Tänk om ni gör något här och nu!

Det är så otroligt uppenbart att detta inte kan få fortgå och att regelverket för arbetskraftsinvandring måste förändras om man ska komma åt fusk, brottslighet och utnyttjande. Jag hör ju att min egentliga motståndare nog inte alls är ministern utan hans samarbetspartier Miljöpartiet, Liberalerna och, inte minst, Centerpartiet, som vill ha kvar mycket av det vi har i dag.

Här i denna kammare frågade jag för några veckor sedan statsminister Stefan Löfven om hans syn på att det nu går att få ett parlamentariskt stöd för ett regelverk för arbetskraftsinvandring som sätter stopp för invandring av arbetskraft till yrken där det inte råder brist på egen arbetskraft. Kristdemokraterna lade, som sagt, för drygt ett år sedan fram vårt förslag om ett lönegolv tillsammans med, om lönen understiger snittlönen på 35 000 kronor, en näringsprövning som visar att det rör sig om ett arbete inom ett bristyrke.

Statsministern hade nog inte lyssnat tillräckligt noga på vårt förslag, för han slog reflexmässigt ifrån sig och svarade att han kan tänka sig ett lönegolv, alla möjliga varianter, men att han vill ha en prövning. Det är precis det som också vi kristdemokrater föreslår.

Vi måste göra någonting nu, för assistansersättningen är så viktig. Den är en förutsättning för många med funktionsnedsättning att leva sitt liv på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning.

Lägg ett tilläggsdirektiv omedelbart om att utreda just detta med ett lönegolv och en näringsprövning! Svårare än så är det inte. Det krävde vi kristdemokrater för ett år sedan, men då röstade ju Socialdemokraterna nej till detta.

Utifrån den parlamentariska situationen måste Socialdemokraterna nu välja vad som är viktigast: Är det att infria löftena, givet den parlamentariska möjligheten, eller är det att sitta kvar vid makten med hjälp av Miljöpartiet och via januariöverenskommelsen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det kanske är så att om man vill ha någonting sagt ska man fråga en kristdemokrat och om man vill ha någonting gjort ska man fråga en socialdemokrat. Kristdemokraterna kan ha en politik i opposition och en helt annan politik i regeringsställning, och det är precis det som vi har sett just nu.

Politiken i regeringsställning var total liberalism och de mest generösa reglerna i hela världen. Det var det som ni drev igenom då. Men i politiken i opposition har ni vänt 180 grader och har en helt annan position. Det kan man också se att de andra partierna har gjort, förstås under trycket från verkligheten eftersom det har visat sig att de här reglerna har varit så förfelade. Då ska vi reformera dem och gör det med ett steg i taget.

Jag har fått ett delbetänkande som handlar om till exempel försörjningskrav för anhöriga och om bättre kontroll av vilka villkor man arbetar under. Sedan har utredaren också ett öppet mandat att titta på cirkeltillstånden men också på vilka övriga åtgärder man behöver vidta för att minska fusket och fifflet. Vi får se vad utredaren kommer fram till i den delen i november. Men jag kan försäkra Hans Eklind om att jag ser det som en av den här mandatperiodens viktigaste arbetsuppgifter att reformera arbetskraftsinvandringsreglerna, så att skattebetalarnas pengar används på det sätt som de ska användas och så att vi kan förebygga den människoexploatering och det utnyttjande som i dag tyvärr i alltför stor utsträckning sker på många av våra arbetsplatser.

Jag kan lova Hans Eklind att det här är en av de viktigaste arbetsuppgifterna framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.