Bromma flygplats

Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig dels om jag anser att det är affärsmässigt att driva en verksamhet som år efter år minskar sin andel i marknaden och som nu dessutom behöver stort statligt stöd för att överleva, dels hur detta beslut står sig i relation till bolagsordningen och om jag har för avsikt att vidta några förändringar vad gäller Swedavias verksamhet.

Den pågående pandemin har påverkat flygresandet dramatiskt, och flygtrafiken har minskat kraftigt såväl i Sverige som globalt. Redan innan såg vi ett minskat flygande i just Sverige. Vi befinner oss i ett läge där framtidsutsikterna är osäkra, och både minskat flygande och pandemin påverkar flygmarknaden på både kort och lång sikt. Under rådande marknadsförutsättningar har Swedavia utifrån bolagets uppdrag och affärsmässiga perspektiv gjort en konsekvensanalys av den fortsatta driften av Bromma flygplats. Swedavias bedömning är att det under rådande marknadsförutsättningar inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Konsekvenserna av Swedavias bedömning analyseras för närvarande i Regeringskansliet.

Swedavia AB har i uppdrag att bedriva flygplatsverksamhet vid de tio flygplatser som ingår i det av regeringen beslutade nationella basutbudet av flygplatser. Bolaget har vidare i uppdrag att, inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås. Swedavia får inte utan regeringens godkännande lägga ned eller överlåta någon av de flygplatser som ingår i det av regeringen beslutade nationella basutbudet av flygplatser.

Vi som ägare har beslutat om ett marknadsmässigt avkastningsmål för bolaget som helhet, och det utgår ingen ersättning från staten för att bedriva flygplatsverksamhet. Bolagets verksamhet drivs på affärsmässiga grunder, och resultatet mellan olika flygplatser balanseras genom omfördelning av medel inom den egna verksamheten.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har regeringen beslutat om att betala ut ett kapitaltillskott om 2,5 miljarder kronor till Swedavia. Genom kapitaltillskottet kan bolaget leva upp till sitt affärsmässiga uppdrag, genomföra nödvändiga investeringar och underhåll i ett statligt flygplatsnät som är fortsatt attraktivt samt ge den flexibilitet som krävs för att hantera den osäkra situationen på flygmarknaden efter coronapandemin. Regeringen bedömer att kapitaltillskottet kan förväntas generera en marknadsmässig avkastning och därmed vara förenligt med den marknadsekonomiska investeringsprincipen och inte utgöra statligt stöd enligt det EU-rättsliga regelverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det jag kan utläsa av svaret jag har fått av näringsminister Baylan är att man inte avser att tidigarelägga nedläggningen av Bromma. Näringsministern får jättegärna rätta mig om jag har tolkat det fel. Detta är beskedet trots att det står i Swedavias egen rapport att en nedläggning nu är affärsmässigt motiverad, att konsekvenserna av en nedläggning är hanterbara och att det till och med medför fördelar för Swedavia att göra det.

Som jag lyfte i interpellationen minskade flygandelen från och till Bromma successivt redan före pandemin. Ja, flygbranschen befinner sig i kris, men detta skedde redan innan. Vi såg att folk började välja bort flygandet och att tågresandet ökade, så varför inte ge folket det de vill ha? Lägg resurser och tid på att utveckla tågresandet, och planera för en rejäl minskning av flyget! Swedavia redovisade själva att de inte tror att Bromma kommer att komma tillbaka till samma nivå som tidigare, så varför inte hantera våra skattepengar på ett ansvarsfullt sätt och satsa på framtiden? Gör de förändringar som faktiskt är lättare att genomföra nu!

På så sätt skulle Region Stockholm få möjlighet att bygga 30 000 nya bostäder, skapa fler jobb samt få mindre buller och mindre utsläpp. De flyg som fortfarande behövs får flyga till Arlanda. Det är liksom win-win i den här situationen. Då skulle vi också använda det otroligt komplicerade läge som har uppstått efter pandemin till någonting positivt, där vi faktiskt ser vilka behov vi har och arbetar utifrån dem.

Fru talman! Den situation vi befinner oss i har vi aldrig varit i. Vi har en situation där vi i Sverige i princip sedan i mars har befunnit oss i en global pandemi med allt vad det innebär inte bara när det gäller människoliv och mänskligt lidande utan också med en påverkan på vår ekonomi och på vårt samhälle som vi aldrig har sett under så här lång tid.

Om vi talar om flygverksamheten specifikt är det klart att vi tidigare har haft några korta perioder där det har varit kraftiga minskningar, men att under så lång tid som nu - och ingen av oss vet egentligen hur länge det kommer att pågå - se den här typen av störningar är något nytt. Jag tror att septembersiffrorna för de stora nordiska flygbolagen låg på någonstans mellan -85 och -95 procent i verksamheten.

Det är att klart att också flyginfrastrukturen påverkas av detta, med allt vad det innebär. Flyginfrastrukturen såväl i Sverige som i många andra länder finansieras ju genom avgifter just via flyget och flygresenärerna.

Det är ett ganska allvarligt läge. Det är ett läge där man naturligtvis bör vara väldigt noga med att fundera över vad vi ska göra nu. Precis som jag redogjorde för går vi in med ett stöd, och vi gör det på marknadsmässiga grunder. Vi går in med 2,5 miljarder för att se till att denna verksamhet kan fortsätta att vara öppen och utvecklas framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ett snabbt föränderligt läge, men i ett avseende verkar det finnas en konstant: De politiska partierna verkar ha ungefär samma uppfattningar om den här verksamheten nu som de hade tidigare. De som tidigare tyckte att man skulle stänga Bromma tycker att man nu har chansen; de som tidigare tyckte att man inte skulle göra det säger i stället: Ta det lugnt!

Jag är ansvarig minister för Swedavia. Nu har vi fått deras konsekvensanalys, som gjordes på vårt uppdrag. Vi bad dem att göra detta därför att man måste vända på varenda sten i det läge vi är i. Man måste också göra sina bästa bedömningar. Då ska man ha en ödmjukhet och säga att detta såklart är ganska osäkra bedömningar - ingen av oss vet hur länge denna pandemi pågår. Ingen av oss vet med säkerhet hur pandemin och den ganska snabba digitalisering som nu sker på grund av pandemin påverkar resandet långsiktigt.

Vi måste med våra bästa bedömningar försöka att göra det bästa av skattebetalarnas medel men också försäkra oss om att vi har en stabil tillgång till flyginfrastruktur i ett glest befolkat land som ligger i norra Europa och som har ambitioner att vara en global nation.

Fru talman! Vad jag säger är ganska tydligt. Vi har nu fått in rapporten. Jag tycker att Swedavia, utifrån de ganska osäkra förutsättningar som finns, har gjort ett så gott arbete som man kan tänka sig. Nu analyserar vi det och tar in det, men vi breddar också analysen. Det handlar inte bara om flyget, utan det handlar också om hur vi ska bygga vår flyginfrastruktur. Det finns även ett antal andra frågor som Lorena Delgado Varas tar upp. Därefter landar vi i en slutsats. När vi har landat i den slutsatsen kommer vi naturligtvis att återkomma till riksdagen.

Fru talman! Nedläggning av Bromma är ju ingenting nytt, så de planerna måste man ändå ha funderat över tidigare.

Jag tror att ekonomin kan räddas genom rätt investeringar. Detta kan också vara jobbskapande på ett annat sätt. Att upprätthålla Bromma ger inte det, som jag ser det.

Det är lite oroväckande att man inte använder sig av den möjlighet som finns nu, eftersom flyget från Bromma praktiskt taget inte existerar just nu, till att ta dessa steg. Jag tror inte att vi kommer att den möjligheten längre fram.

Jag läste igenom Swedavias årsredovisningar för de senaste åren och kunde konstatera att Bromma flygplats har blivit en mindre betydande del av Swedavias totala passagerarantal. Dessutom är det tydligt att den stora delen passagerare är affärsresande.

Näringsminister Baylan nämnde en digitaliseringsstrategi. Man har ju satsat ganska mycket på den. Man satsar på digital kompetens och så vidare. Vi ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringen till vår fördel för konkurrenskraften och en miljömässigt hållbar utveckling. Med den ramen, och om vi tittar på hur pandemin har förändrat situationen för arbetsplatser runt om i landet, kan vi konstatera att regeringen satsar på att fler ska kunna använda sig av digitala möten för att det är effektivt och en bra miljömässig utveckling.

Samtidigt är det så att en stor del av de resande till Bromma är affärsresande. Den delen kommer att försvinna, för vem kommer efter den här perioden, när vi verkligen har implementerat digitala möten både i företag och i myndigheter, att ta flyget för att ha möten i Stockholm? Jag tror att denna grupp kommer att reduceras väsentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man jobbar för en digital utveckling men vill samtidigt inte släppa tanken på att folk ska ta flyget till möten. Det låter lite svajigt. Hur ska vi ha det egentligen? Vilken strategi ska vi ha? Hur ska vi få dessa olika tankegångar att gå ihop?

En annan fråga jag vill ta upp är demokrati och transparens. Vi uppskattar såklart att regeringen bad Swedavia att göra en analys, men att vi politiker bara får ta del av en sammanfattning tycker jag är olyckligt. Det kan såklart finnas information som behöver skyddas, men säkerligen kan vi få läsa lite mer än en sammanfattning.

Fru talman! Det här året känns som ett av de längsta jag har varit med om - mars är egentligen bara sju månader bort, men det känns som en evighet sedan vi hade ett normalläge. Under sådana här dramatiska skeenden är det lätt att låta sig dras iväg och dra tvärsäkra slutsatser. Det vi känner till från tidigare väldigt dramatiska lägen där det dragits tvärsäkra slutsatser är att det har visat sig vara lite förhastat att dra dem.

I ett avseende är det ju helt uppenbart att flyget kommer att påverkas. Åt vilket håll? Ja, där finns det lite olika uppfattningar. Det är klart att den forcerade digitalisering vi ser nu kommer att ha en påverkan inte bara på flyget utan på hela vårt samhälle.

Innebär detta att allt behov av affärsflyg, eller flyg, kommer att upphöra? Nej. Jag tror att det är feltänkt att tro detta i det land som vi alla bor i. Jag har haft den stora förmånen att bo på lite olika ställen i vårt land, bland annat uppe i norra Sverige, som har mycket stora avstånd och är glest befolkat. För den delen av landet är det oerhört viktigt att ha tillgång till både flyginfrastruktur och flyg. Det handlar om livskvalitet och om friheten att kunna röra sig men också om ekonomiska perspektiv.

Vi är dock alla överens om att framtidens flyg inte kan se ut som dåtidens flyg. Flyget kan inte fortsätta att bedriva sin verksamhet som om man vore i en bubbla. Man måste naturligtvis också ställa om; man kan inte fortsätta att spy ut enorma mängder koldioxid i atmosfären. Jag känner mig ganska trygg med att såväl Swedavia som det bolag där vi är största ägare, SAS, är inne på den linjen. Det återstår ganska stora utmaningar, men att ställa om är den rätta vägen framåt.

Fru talman! Vi har beställt en analys. Denna analys behandlar vi just nu på Näringsdepartementet. Vi tar det gemensamt med de andra kollegorna, för det handlar inte bara om en ägarfråga utan också om vår infrastruktur. Eftersom Bromma ingår i basutbudet, som är reglerat av regeringen, blir naturligtvis också Infrastrukturdepartementet involverat i detta.

Vi ska göra det så seriöst och så bra som möjligt. Vi ska ta in de olika samhällskonsekvenser som kan bli aktuella i detta sammanhang. När vi har gjort det så seriöst och så bra som det går med den information som finns och den osäkerhet som råder kommer vi att återkomma med ett besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det handlar ju inte bara om hur flygbranschen vill att det ska utvecklas utan också om hur regeringen vill att det ska utvecklas. Det är klart att flygandet kommer att fortsätta, men inte i samma mängd.

Jag blir lite orolig över att man inte förstår den möjlighet som öppnas upp nu. Bara nu i dagarna kunde vi se en reklamkampanj från ett av de större flygbolagen där man startar flygandet till Sälen eller andra delar av fjällen och har turistpaket för detta. Det är en utveckling vi inte vill ha - vi vill inte att flygandet ska börja användas på detta sätt även inrikes.

Jag kan förstå att man behöver ta flyget när det är väldigt långt och det inte är ekonomiskt eller kanske inte heller finns förbindelser för att kunna ta sig till exempelvis Stockholm. Men vi vill inte se en flygbransch som satsar på något som ger fler miljömässigt problematiska konsekvenser för till exempel fjällen.

Ibland kan jag känna att man använder många termer och siffror på papperet för att peka på en grön omställning. Man vill ju minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030, men den analysen hör jag inte i svaret som jag nu fått av näringsministern.

Jag hoppas att regeringen ger Swedavia en tidsplan för nedläggning av Bromma snart och att vi får ta del av rapporten, i alla fall en större del av den.

Fru talman! Swedavia liksom jag själv har varit i riksdagen, inte minst i näringsutskottet, och redogjort för den konsekvensanalys som vi talar om. Med den osäkerhet som råder är det inte någon av oss som vet vad som händer om ett halvår eller om två år.

Jag tror att vi alla går omkring och hoppas att vi snart får bukt med pandemin och alla konsekvenser som den innebär för människoliv, för vår hälsa, för vår ekonomi och för de hundratusentals, globalt kanske miljoner, människor som blir av med sina jobb. Men vi är där vi är, och då får vi helt enkelt utifrån den information vi har göra de bästa bedömningarna. Och de bästa bedömningarna när det gäller Swedavia och Bromma flygplats gör man naturligtvis genom att titta igenom både själva flygplatsfrågan och flyginfrastrukturen men också hur en nedläggning påverkar samhället, vad som blir konsekvenserna av det ena eller det andra beslutet. En sådan analys ska vi göra på ett redigt och bra sätt och därefter återkomma med ett besked och ett beslut så att vi kan komma vidare i den här frågan.

Frågan om flyget och dess klimatpåverkan är mycket större än frågan om Bromma. Det tror jag att alla är medvetna om. Flyget måste ju ställa om. Det är mot den bakgrunden, fru talman, som vi föreslår att det införs en reduktionsplikt för flyget, det vill säga att flyget med hjälp av biobränslen undan för undan tvingas reducera sina utsläpp. Vi har visserligen en ganska snabb utveckling när det gäller elektrifierade flyg. Det ligger fortfarande långt fram i tiden när det gäller passagerarflyg, men där är det också på gång.

Visst finns det stora utmaningar. Vi behöver flyget i dag och kommer att behöva flyget i morgon. Men det måste vara ett annat slags flyg, och det är det vi ska jobba för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.