Brister i Sveriges infrastruktur

Fru talman! Kjell Jansson har ställt frågor till mig om Sveriges transportinfrastruktur.

Goda transportmöjligheter är avgörande för att hela landet ska växa och leva. Regeringen beslutade under 2018 om en nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. Den innebär en satsning på över 700 miljarder kronor. Planen möjliggör investeringar i hela landet och medför en rekordstor satsning på väg- och järnvägsunderhåll om totalt 289 miljarder kronor.

Regeringens satsning möjliggör för Trafikverket att genomföra angelägna underhållsåtgärder i hela landet. Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att vidta särskilda åtgärder för att öka säkerheten vid plankorsningar på den statliga järnvägen. Plankorsningar som har förhöjd olycksrisk har identifierats. Trafikverket har påbörjat funktionsutredningar för att ta fram förslag på hur dessa prioriterade korsningar kan göras säkrare.

De hastighetsanpassningar som genomförs av Trafikverket är kopplade och tar hänsyn till vägarnas utformning och säkerhetsstandard. De sker inte till följd av ett bristande underhåll. I den nationella planen fördelar nu Trafikverket upp till 1 miljard kronor för att samfinansiera trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Det medför att hastigheten även kan höjas på delar av vägnätet.

Vad det gäller nya stambanor för höghastighetståg vill jag påminna Kjell Jansson om att det var den borgerliga regeringen som tillsatte Sverigeförhandlingen med syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande. Till skillnad från Moderaterna har regeringen som ambition att nya stambanor för höghastighetståg också ska färdigställas. För att minimera osäkerheter i planeringen av de nya stambanorna hade regeringen önskat en bred politisk diskussion om finansieringen av de nya stambanorna, men Moderaterna har tackat nej till att delta, trots en bred uppslutning kring en utbyggnad bland kommuner, regioner och en stor del av näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har inlett arbetet med att ta fram en ny nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen och avser att lägga fram en infrastrukturproposition till riksdagen under våren 2021. Efter riksdagsbeslut om ekonomiska ramar fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen. Den innebär att de åtgärder som bör prioriteras in i den nationella planen identifieras. Beslut om en ny nationell plan planeras till 2022.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Eneroth för svaret - eller icke-svaret delvis. Vissa svar fick jag, som att ni ska fullfölja höghastighetsbanan. Det ska bli intressant att se hur ni ska få fram den med all miljöprövning och annat. Det går ju inte att ansöka om att bygga ut en liten brygga i skärgården utan att det blir nej från länsstyrelsen. Det blir spännande att se hur det ska gå till att dra nya spår.

Det är väl känt att Sverige har sämst underhåll av vägar och spår i hela Norden. Tidigare var Norge säkert sämst, men de har borstat upp sig.

Vi har under vintern haft stora skador på vägar och spår. Exempelvis har flera kilometer räls "kalvat" i Häggvik efter att ett godståg passerat. Det har fått till följd att trafiken varit avstängd där under en längre tid.

Det är många länsvägar som är mycket undermåliga efter årtionden av dåligt underhåll. I stället för att höja underhållet väljer Trafikverket då att sänka hastigheten till så låg hastighet att folk blir fortkörare. Vi har hemma i min kommun många vägar där man har sänkt hastigheten. För cirka 30 år sedan var det 100. Nu kör man 80, och vägen är i princip inte renoverad på alla år. Man har asfalterat om den någon gång. Det är det som har hänt.

Trafikverket klassar också ned vägar utanför städerna ute på landsbygden. Så kallade BK3-vägar klassas ned till BK2 på grund av bristande eller inget underhåll. Vilka fordon drabbas värst av det? Jo, det är faktiskt skogsindustrin och timmerbilarna, som inte kommer fram för att lasta timmer. Skogsindustrin är ju en basnäring i Sverige. Det är anmärkningsvärt, tycker jag, att regeringen inte satsar mer på att se till att det underhållet fungerar.

De flesta småvägar i Sverige sköts i dag av samfälligheter ute på landsbygden med lite statligt bidrag.

Fram till 2025 beräknas 425 mil få sänkt hastighet. Jag har aldrig någonsin varit med om att någon väg i Stockholms län fått höjd hastighet - bara sänkt hela tiden. I Norrland kan man köra 120 på motorvägarna - i Stockholms län i bästa fall 100, ibland 90.

Transportföretagen varnade i Dagens industri den 27 januari för att vägnätet förfaller och riktade skarp kritik mot regeringen för det kraftigt eftersatta underhållet. Enligt deras beräkningar kommer underhållsskulden att vara cirka 42 miljarder 2030. Beläggningsunderhållet skulle behöva öka med 2 miljarder årligen från dagens 2,9 till 5,4 för att bibehålla den standard som finns.

Fru talman! Det finns inget att anföra mot ökade resurser för vägunderhåll, inte ens miljöskäl. Ofta anger man ändå miljöskäl för att inte öka resurserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I början av året inträffade en svår olycka, en kollision mellan en snöskoter och ett tåg, uppe i Timrå i Sundsvallstrakten. Följden blev att två yngre kvinnor fick sätta livet till. Orsaken är under utredning, men det borde inte vara någon överraskning för Trafikverket att detta händer och kommer att hända. Man kan konstatera att Trafikverket under lång tid nonchalerat att ha säkra övergångar. Ljussignalen var en lampa, fru talman. Varför har inte Trafikverket vid sina övergångar installerat riktiga ljussignaler som lyser rött, gult och grönt som vid andra passager?

Fru talman! Jag tackar för den väldigt viktiga interpellation om de stora bristerna i Sveriges infrastruktur som kollegan Kjell Jansson har skrivit. Jag vet inte varför den här regeringen ägnar sig så mycket åt att tala om nya investeringar i infrastruktur när man inte ens klarar av att underhålla det man har.

Fru talman! För en tid sedan hade Riksdagens bilnätverk ett seminarium där måldirektören för Trafikverket berättade om verkligheten - den verklighet som är så långt ifrån ministerns uttalanden här i kammaren i olika interpellationsdebatter.

Han talar om satsningar och än det ena och än det andra, och han ska klippa band över hela Sverige. Men alla som äger en fastighet, fru talman, alla som äger en bil vet att man underhåller det man har om man vill bevara värdet.

Fru talmannen är från samma valkrets som jag, Gävleborg. Hon vet att Gävleborg har Sveriges sämsta statliga vägar. Det beror inte på att det finns någon ondska på Trafikverket, utan det beror på att den här regeringen helt enkelt bortprioriterar infrastruktur.

På det seminarium som vi hade i Riksdagens bilnätverk framgick att det under innevarande planperiod är mycket stora brister i resurstillskott. Man får alltså inte resurser för det behov av att underhålla som vi har. Lika illa är det sannolikt för nästa planperiod.

Fru talman! Vad blir då konsekvenserna? Vad blir konsekvenserna för dem som bor i Gävleborg? Vad blir konsekvenserna för skogsindustrin? Vad blir konsekvenserna för dem som bor utanför Ockelbo? Jo, det är att det krävs närmast en stridsvagn för att för att ta sig fram på våren.

Det är en arbetsmiljöfråga. Yrkeschaufförerna kan helt enkelt inte ha en rimlig arbetsmiljö när de inte kan ta sig fram. En annan konsekvens är att Trafikverket, precis som Kjell Jansson sa, svarar på det bristande underhållet med att sänka hastigheten.

Det står stentufft på arbetspendlingen i mitt hemlän. Kommunalråden rasar. Många av dem har samma partifärg som Tomas Eneroth. Det gör de med all rätt, eftersom det försvårar arbetspendlingen och arbetslinjen.

Jag förstår inte att inte infrastrukturministern slår näven i bordet inför finansministern och säger: Det kan inte vara rimligt att man chockhöjer akassan och inför friår när människor måste ha stridsvagn för att åka på vägarna i Gävleborg. Det är en helt orimlig prioritering.

Det finns tyvärr väldigt lite som talar för att den här regeringen som består av två partier, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, ska lyckas enas om att man ska vidmakthålla - inte bygga ut och inte förbättra, utan vidmakthålla - det befintliga vägnät vi har.

Hade ministern någon gång lyssnat på trafikrapporterna i P4 Gävleborg hade han kunnat höra hur det ett antal gånger varje dag är stopp på E4:an. Den blir helt enkelt igenproppad på grund av de återkommande trafikolyckorna som händer där. Eftersom det är en fil och vajerräcke blir det stopp, tvärnit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har i tidigare interpellationsdebatter frågat: Vad är den samhällsekonomiska kostnaden för att E4:an är avstängd i 18 timmar genom Gävleborg? Det finns tyvärr ingen statistik på det, och ministern vill inte ge statistik på det.

Jag vill fråga ministern: Vad är beskedet till Sveriges yrkeschaufförer? När ska de få rimlig arbetsmiljö?

Fru talman! Jag har gett mig in i den här debatten för att tala om bristen på vägunderhåll. Jag hör i statsrådets svar till Kjell Jansson ett par meningar som jag tycker är lite intressanta. Det framgick följande: "Goda transportmöjligheter är avgörande för att hela landet ska växa och leva." På ett annat ställe sa han: "Regeringens satsningar möjliggör för Trafikverket att kunna genomföra angelägna underhållsåtgärder i hela landet."

Talaren före mig, Lars Beckman, är från Gävleborg. Trots att jag bor i Tibro tillhör jag också den valkretsen. Med de kontakter jag har med yrkestrafiken däruppe kan jag konstatera att vägarna är en katastrof. Det gäller till och med för dem som ska sköta vinterväghållningen. Det är näst intill omöjligt, eftersom vägen i sig är så dålig att det är svårt att upprätthålla god standard på vinterföre.

Det har också fått till följd att det har varit stopp i trafiken längre tid än vad som är nödvändigt. Just stoppen i trafiken får konsekvenser för vår industri. Tomas Eneroth och jag har haft den debatten tidigare. Statsrådets svar har varit: Då får man stanna. Det är klart att man kan säga det som en åtgärd. Men industrin måste ändå kunna fortsätta.

Åker man ute i landet på vägarna ser man hur dålig vägstandarden är. Svaret blir att man sänker hastigheterna hela tiden. Vägen spricker längs med körbanan, och det trycker ut asfalten i dikeskanten. Det försämrar ytterligare själva vägkroppen. Så är det.

De som sitter och kör i den viktiga skogsnäringen får mängder av fordonsskador. Ibland är det till och med så att vägen ger vika så att hela åket läggs omkull vid sidan av med alla konsekvenser som det får. Det gäller inte minst risken för att föraren ska skadas.

Tittar man i den rapport som har kommit ser man att underhållsbehovet kommer att öka framöver om man inte tillför mer pengar. I rapporten står det: För att minimera underhållsskulden fram till 2030 - det är nio år framåt - behövs en vägunderhållsbudget på 7,4 miljarder per år, vilket är mer än en dubblering av nuvarande underhållsbudget.

Även om statsrådet säger att man gör rekordstora satsningar på underhållet av vägarna kan man av rapporten konstatera att det inte räcker på långa vägar för att hålla en rimlig standard. Det enda som kommer att ske är att underhållsskulden ökar alltmer.

Till slut kommer man till vägs ände. Vad gör man när det inte går att köra längre? Hur ska man klara att leva och bo ute i skogslänen, och hur ska man klara den viktiga industri som är en del av vår exportindustri om den inte längre kan utföra sina transporter?

Vad vi talar om är en livsnerv i Sverige. Det handlar om att vi kan få ut det material som vår industri producerar i världen. Vi exporterar väldigt mycket. Stannar blodomloppet har vi gigantiska problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en kapitalförstöring av gigantiska mått som vi ser. Om man inte tillför mer pengar kommer det att bli en oerhört svår nöt att knäcka framöver. Skulden ökar ju.

Fru talman! Fördelen när man har flera interpellationsdebatter som liknar varandra är att om man inte får svar på frågan i den första debatten kan man upprepa den i de andra. Jag tänker fortsätta att tala lite grann om tåg, höghastighetståg och infrastruktur med statsrådet Tomas Eneroth här.

Jag fick inget riktigt svar på min fråga om hur regeringen avser att finansiera sina satsningar på höghastighetsjärnväg. Jag förstår, fru talman, att den gärna vill att vi moderater ska presentera en lösning som är möjlig och genomförbar. Men det är fortfarande Socialdemokraterna och Miljöpartiet som bildar regeringen och inte Moderaterna. Jag tror att väljarna och människorna därute förväntar sig att regeringen när den säger vad den vill göra också berättar hur den avser att göra det.

Jag kan hålla med de tidigare talarna här, och även statsrådet Eneroth, som påpekar att dagens stambanor är i ett uselt skick. Själv vågade jag inte chansa på att ta tåget upp till Stockholm i dag - jag var inte riktigt säker på när min interpellationsdebatt skulle börja - av rädsla för att järnvägen inte skulle fungera och att tågen skulle vara försenade. Jag fick en extranatt i Stockholm. Vi behöver rusta upp, och vi behöver bygga ny järnvägsinfrastruktur.

När det gäller den rödgröna regeringens ambitioner, skulle man kunna säga om man är snäll, att bygga höghastighetsjärnväg lever vi fortfarande i dunkel vad gäller finansieringen. Statsrådet Eneroth har ett flertal gånger under dagens debatter berättat att den här regeringen lägger mer än någon annan på infrastruktur, 100 miljarder kronor.

Trafikverkets beräkning av vad kostnaden för höghastighetsjärnväg skulle vara är från 2015. Nu kan det ha kommit nya siffror. År 2015 beräknade Trafikverket att en höghastighetsinfrastruktur skulle kosta 190-320 miljarder kronor. De 100 miljarder som regeringen säger sig vilja satsa räcker inte på långa vägar. Detta var dessutom 2015 - räknar man om det till 2019 års penningvärde är det mellan 216 och 364 miljarder.

Stockholms Handelskammare har andra siffror. De säger att en satsning på höghastighetsjärnväg i Sverige skulle ligga på runt 400 miljarder kronor.

Jag förstår att den här regeringen gärna vill vara ambitiös och gärna vill satsa. Men det går inte att bara vilja, utan man måste också kunna finansiera det hela. Då räcker det inte att skylla ifrån sig och säga att Moderaterna inte vill prata med regeringen och att Moderaterna inte vill berätta för regeringen hur den ska kunna infria sina löften.

Fru talman! Jag förväntar mig fortfarande det svar jag inte fick i min tidigare debatt, där jag frågade hur regeringen har tänkt att finansiera satsningen på järnväg i Sverige. Hur har ni tänkt att betala och finansiera satsningarna? Har ni tänkt komma med förslagen själva, eller har ni tänkt vänta på att någon annan ska lösa problemen åt er? I så fall tror jag nog att väljarna kommer att lösa den frågan åt er nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är intressant hur pressade Moderaterna uppenbarligen är när det gäller infrastrukturfrågorna och när man inser svårigheterna man hade under sin egen regeringstid med att göra tillräckliga insatser för vägunderhåll och järnvägsunderhåll. Anders Borgs citat, som jag nämnde i den förra interpellationsdebatten, är ju väl bekant. Det är också därför vi lider av underinvesteringar både i det svenska järnvägssystemet och i vägnätet.

När det gäller finansieringsfrågorna vill jag vara tydlig. Regeringen har aviserat ambitionen att i april detta år lämna en infrastrukturproposition som talar om vilken ram som finns. Det är riksdagen som ställer sig bakom detta. Där har Moderaterna, liksom Sverigedemokraterna och andra, ett direkt inflytande när det gäller vilken ram som ska sättas för framtida infrastrukturplanering. Trafikverket kommer utifrån den ramen att få i uppdrag att ta fram underlag för en nationell plan som regeringen sedan beslutar om 2022.

Det är en sådan ordning vi har; det har vi haft tidigare, även under borgerliga regeringar. Skillnaden är att när vi hade borgerliga regeringar var det mycket mindre pengar, för då valde man att prioritera skattesänkningar i stället för investeringar i vägar och i järnvägar.

Nu är satsningen 164 miljarder kronor på vidmakthållande för väg. Det har aldrig funnits så mycket resurser för vägunderhåll, och det var i 2018 års plan. Till det kommer satsningar på BK4 som, vilket Thomas Morell mycket riktigt lyfte fram, är otroligt viktiga för inte minst skogsindustrin för att säkerställa att tunga transporter, som nu kan bli lastbilar ända upp till 74 ton, kan ta sig fram som en viktig del i svensk exportnäring.

Det här har varit en viktig del av vägsatsningarna under denna och föregående regerings tid. Vi har stärkt den näringspolitiska profilen och ökat möjligheterna för både tyngre och längre lastbilar för att på det sättet kunna få effektivare transporter. Detta har gjorts ihop med godstransportstrategin, där vi sitter tillsammans med näringen och transportföretagen och utvecklar intermodaliteten, som det heter, i det svenska transportsystemet - alltså samverkan mellan sjöfarten, järnvägen och vägtransporterna - och på det sättet ökar transporteffektiviteten.

Därför tas nu väldigt många initiativ som innebär att vi får förbättrad kapacitet för godstransporterna. Detta är inte minst tack vare de investeringar vi gör, men det kommer att behövas mer - var så säkra - såväl när det gäller järnvägen och sjöfarten som när det gäller vägarna. Det är detta som Trafikverket pekar på i sitt inriktningsunderlag, som har kommit till regeringen och som vi har beställt. Det är också detta som finns i det underlag om nya stambanor som Trafikverket snart ska redovisa.

Det är så det ska fungera - vi får underlag, och vi har också en dialog med regioner och med näringsliv för att sedan kunna göra en bedömning av hur infrastrukturen och inte minst nya stambanor ska kunna finansieras i fortsättningen.

Det som är intressant när man hör Lars Beckman är ju att han inte tycker att några investeringar behövs till järnvägen. Då ska man komma ihåg att Gävle-Kringlan i just Lars Beckmans valkrets är en av de viktigaste satsningar som görs - det handlar om 6 miljarder kronor. Ska den tas bort?

Vill ni ta bort dubbelspår på Ostkustbanan? Är det här Moderaterna planerar sina kommande besparingar för att få råd med vägsatsningar? Ska ni göra som med Norrbotniabanan? Ni lyfte ut ett viktigt infrastrukturobjekt som hade varit så otroligt rätt att ha på plats i dag för att få råd med skattesänkningar eller annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väl på sin plats att Lars Beckman talar om huruvida han står bakom de viktiga järnvägssatsningar, inte minst i Gävleborgs län, som den här regeringen har föreslagit och nu har i nationell plan.

Låt mig avslutningsvis konstatera det som är bekant: Om man föreslår sänkt bensinskatt, sänkt flygskatt och sänkta klimatanslag och säger nej till mer satsningar på järnväg blir det inte enklare för Sverige att nå klimatmålen.

Fru talman! Man kan alltid diskutera skatter - det kan vi gärna göra. Men att införa plastpåseskatt och annat är ren symbolpolitik som MP driver fram medan ni sitter i släpbåten. Ni borde i stället styra upp regeringen och låta Miljöpartiet få mindre inflytande.

Jag kan konstatera att regeringen inte prioriterar att underhålla vårt vägnät och stambanan i tillräcklig omfattning. Det tror jag att vi alla är överens om; jag tror att till och med statsrådet håller med om det.

En satsning på att rusta upp stambanan till full kapacitet med X 2000 skulle göra att det över huvud taget inte vore nödvändigt att ens fundera på höghastighetståg vad gäller restid, för skillnaden i restid skulle vara marginell. Men i stället väljer regeringen, pådriven av Miljöpartiet, att planera för nya höghastighetståg för astronomiska pengar. Det ryktas om 500 miljarder. Riksrevisionen har slagit bakut och säger att det är en felsatsning, men ändå fortsätter regeringen att planera för detta.

Om regeringen använde förnuftet skulle detta jippo omedelbart stoppas. De pengar som man lägger på höghastighetståg räcker i princip till allt annat. De räcker till att rusta upp stambanan. De räcker till alla nya investeringar i den nationella plan som statsrådet nyss redovisade arbetet med. Jag vet att det är på gång. En remiss är ute i Stockholms län också, och där är jag med på ett hörn och övervakar.

Fru talman! År 2008 undertecknade jag Cederschiöldspaketet. Som kommunalråd - eller kommunstyrelseordförande - för Norrtälje var jag med och undertecknade en massa objekt där. Bland annat skulle vi få en väg 77 mellan länsgränsen mot Uppsala och Norrtäljes E18 vid Trafikplats Rösa.

Detta var 2008, men fortfarande har ingenting hänt. Man planerar, och man ändrar sträckningen hit och dit och gång på gång. Naturligtvis har LRF åsikter eftersom de tappar jordbruksmark. Så är det om det ska byggas vägar; det går åt mark.

Man ändrar dragning med kirurgisk precision för att hela tiden förhala projektet. Detta gör man trots att stora delar av godset från Kapellskär till hela Mälardalen går på denna väg, alltså väg 77. Varje år får i snitt en person sätta livet till på denna väg, och lastbilarnas backspeglar slår i varandra för att vägen är så smal. Ändå förhalar Trafikverket det här med utredningar. Det är anmärkningsvärt. Det ingick i Cederschiöldspaketet, och det är det enda objekt som finns kvar att genomföra sedan 2008 - allt annat är byggt.

Fru talman! Väginvesteringar i nya sträckor är ett annat problem. Viljan att bygga vägar i Stockholmsregionen verkar vara noll. Är det Miljöpartiet som bromsar, eller är regeringens övertygelse att Stockholm inte behöver ha mer vägar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exempelvis har det byggts en ny hamn i Norvik som staten har varit inblandad i. Länsstyrelsen har varit inblandad i tillståndsprocessen och tillstyrkt allt. Ändå kör man i dag godset först fem mil in till Södra länken, sedan runt Södra länken och därefter ut på E4 söderut. Det blir tio mils omväg i stället för att ha Södertörnsleden, eller Tvärförbindelse Södertörn som den heter. Den hoppas jag verkligen kommer med i nationell plan - annars är det ett backjobb.

Fru talman! Det är helt korrekt, som ministern säger, att regeringen i ram har avsatt 164 miljarder för vägen i dag. Problemet är bara att behovet är 197 miljarder för att bevara det vi har. Det är alltså en brist på 23 miljarder. Är det då någon ond moderat som står och säger detta här i riksdagens talarstol? Nej, det är direkta siffror som vi fick från Trafikverkets måldirektör på seminariet för Riksdagens bilnätverk. Bristerna i järnvägen är också väldigt stora.

Det är därför, fru talman, som bilisterna i Gävleborg får sänkt hastighet. Det är därför yrkeschaufförerna, precis som en annan talare sa här, varnar för den usla arbetsmiljön när det handlar om trafiksäkerhet. Det är därför pengarna inte räcker till för att hålla E4:an farbar. Det är allvarliga och stora brister.

Då kan jag tycka att innan ministern gör listor för att åka och klippa band någon annanstans ska man naturligtvis underhålla det man har. Sverige är ju inte något fornt öststatsland med en usel ekonomi. Men det kanske är så, fru talman, att den här regeringen tycker att en familjevecka för 30 miljarder, att höja bidrag och att överväga att införa friår är viktigare. Det friår som man nu planerar kan kosta 10 miljarder per år. Lägger man ihop familjeveckan, 30 miljarder, med ett friår, 10 miljarder, då är vi uppe i 40 000 miljoner som vi hade kunnat förbättra vägnätet och järnvägen i Sverige med. Det skulle göra att arbetspendlarna i det här landet faktiskt skulle ha en möjlighet att ta sig till och från jobbet, för infrastruktursatsningarna hör naturligtvis ihop med arbetslinjen.

Fru talman! När kommer regeringen att prioritera vägunderhåll?

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag vet inte om det är en förmån att vara lite äldre. Jag har ju varit med i några år nu. När jag växte upp var min pappa grävmaskinist. Jag stod i hytten intill honom när han byggde vägar, som i stort sett var det han gjorde. Under den här perioden byggdes det vägar runt om i landet. I dag har vi inte råd att underhålla dem, och det är ju lite märkligt.

Eftersom det finmaskiga nätverket av vägar är så viktigt för vår industri och för möjligheten att leva och bo runt om i hela landet är det anmärkningsvärt att man inte avsätter tillräckligt med medel för att få det att fungera. Om det inte går att leva och bo och sköta de livsviktiga transporterna kommer det ju att vara till men för hela landets ekonomi, för vi pratar om en basnäring, i huvudsak om det är i Norrlands inland, som skogstransporterna är. De måste ju bara fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Lars Beckman sa här tidigare har det varit avstängt på E4:an vid ett flertal tillfällen den här vintern. Jag vet inte hur många gånger, men jag följer det ganska väl. Men det är inte bara på E4:an som det har varit stopp, utan det har varit likadant på E6:an, E22:an, E20 som går genom Skaraborg, riksväg 26 och E45:an upp i inlandet. De här stoppen kostar samhället enorma belopp, och om det samtidigt händer olyckor är kostnaden än större, så det är kontraproduktivt att inte avsätta pengar för att säkerställa en rimlig standard på våra vägar.

Jag ser fram emot ökade satsningar.

Fru talman! Nu har vi hört flera talare här under debatten påpeka det bristande underhållet både på väg och på järnväg, och jag kan inte annat än att hålla med.

Nu har jag tänkt att fortsätta hålla mig till järnvägen i stället för till vägen, fru talman.

Kollegan Thomas Morell sa att han har varit med ett tag. Jag har inte varit med lika länge. Men när jag träffade min nuvarande man, som är från Borås, tog min gamle farfar fram ett lexikon och läste om Borås som järnvägsknutpunkt och textilcentrum. Det var då, det. Nu är det inte många tåg som går vare sig till eller från Borås, tyvärr. Men vi har stora förhoppningar om att det någon gång ska kunna gå att ta sig på ett effektivt, klimatsmart och snabbt sätt mellan Västsveriges två största städer.

Det har också varit diskussioner om godstrafiken här i dag. Och jag har en liten undran här om hur infrastrukturminister Eneroth ser på att blanda gods- och persontransporter på hans tänkta höghastighetsjärnväg. Det vore nog inte speciellt effektivt, men han har säkert tänkt till även där.

Politik är att vilja, men politik är också att prioritera. Kollegan frågade också när ministern har tänkt prioritera vägunderhåll, men jag frågar inte om det. Min fråga till Tomas Eneroth är: Om regeringen måste prioritera, prioriterar då regeringen att rusta upp befintlig infrastruktur och bygga nytt där det behövs, eller prioriterar den rödgröna regeringen teknik framför människors behov av en väl fungerande, modern och effektiv infrastruktur?

Fru talman! Tack, interpellanterna! Jag konstaterar att det spretar lite i den moderata riksdagsgruppen. Å ena sidan är det järnväg, å andra sidan är det vägar. Jag märker en större samstämmighet när jag träffar moderata regionråd och kommunalråd, vare sig det är i Jönköping, Göteborg, Malmö, Linköping eller på andra ställen, om behovet av att göra järnvägssatsningar.

När Kjell Jansson säger att det räcker att rusta upp nuvarande järnvägssystem säger alla experter att det gör det inte, för vi slår i kapacitetstaket. När jag åkte med det miljonte tåget var det just för att manifestera detta. Trots att det går fler tåg än någonsin i det svenska järnvägssystemet räcker det inte, därför att fler personer vill åka tåg. Det var en tågboom vi upplevde före coronan förvisso, men den kommer nog tillbaka. Det är ju för att väldigt många fler vill resa klimatsmart. Fler vill pendla till jobbet och slippa köra bil. Man vill resa klimatsmart.

På samma sätt är det med godstransporter. Fler företag vill skicka gods på järnväg. Därför behöver vi öka kapaciteten. Jag tycker att ett bra exempel på det är när vi byggde Västerdalsbanan i Malungsfors och elektrifierade järnvägen. Då minskade antalet lastbilar med 7 500 om året. I stället för att slita på den väg där de boende behövde köra fick vi över skogsnäringens transporter på järnväg, så att de i stället kunde transporteras klimatsmart med el. Det är det som den här resan handlar om, men det är det som Moderaterna inte riktigt förstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan lugna Kjell Jansson med att Tvärförbindelse Södertörn redan ligger i nationell plan. Den kom med där redan 2018. Det är en viktig satsning på infrastruktur i södra Stockholm för att kunna nå Norvik, om inte annat.

Jag noterar också att Lars Beckman är svaret skyldig om Ostkustbanan ska bort. Jag uppfattade det som en väldigt viktig satsning för hela regionen när regeringen i nationell plan valde att lyfta in miljardsatsningen på dubbelspår på Ostkustbanan. Nu står den moderata riksdagsledamoten och säger att det är annat som behöver prioriteras i stället. Det kan vara på sin plats att komma med ett förtydligande. Annars kanske det är så, som vi hörde och som jag citerade Anders Borg, att Moderaterna när det väl kniper väljer att prioritera annat än järnvägssatsningar.

Sverige står i dag inför betydande utmaningar. Vi är över 10 miljoner som bor i Sverige. Vi har behov av att ordentligt rusta upp transportsystemet. Efter år av underinvesteringar tar vi tag i det med rekordstora satsningar på vägunderhåll, med en 47-procentig ökning av järnvägsunderhållet men också med nyinvesteringar, för det behövs. Vi behöver öka kapaciteten.

När man nu hör moderata riksdagsledamöter säga att vi inte ska satsa på nyinvesteringar, innebär det att ni då säger nej till Ostkustbanan, Norrbotniabanan, Sydostlänken eller andra viktiga nya satsningar, för att inte tala om nya stambanor? Det är satsningar som så många ser som helt nödvändiga för att förstärka transportkapaciteten men också för att nå klimatmålen.

Jag tycker att det är intressant att höra hur Moderaterna väljer att prioritera sänkt bensinskatt, flygskatt eller annat i stället för viktiga investeringar i svensk infrastruktur.

Jag märker, när vi har möten med regioner och näringslivet runt om i landet, att man ser det på ett helt annat sätt än vad Moderaterna gör. Man vill ha mer satsningar på järnväg. Man vill ha förbättrad standard på våra vägar och elektrifiera vägnätet för att klara klimatmålen men också se till att rusta Sverige så att vi klarar att vidga arbetsmarknadsregionerna. Det skapar hopp, det skapar jobb och det skapar också framtidstro.

Fru talman och statsrådet Eneroth! Flygskatt och bensinskatt är egentligen symbolpolitik. Om man är rädd om miljön är det kolet som ska angripas. Kina bygger ett nytt kolkraftverk i veckan. När vi drar ned på bilarna som står för ungefär 5 procent av Sveriges koldioxidutsläpp är det symbolhandlingar. Bilismen behövs för att hålla hela landet igång. Att det inte går spår överallt i Sverige måste vi vara överens om.

När det gäller den nationella planen är vi varken emot en oskustlänk eller en söderlänk. Vi är emot höghastighetståget och inget annat. Det är höghastighetsbanan vi vill stoppa, inga andra investeringar - om jag var otydlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att elektrifiera vägar är bra, men varifrån ska vi ta strömmen nu när ni har stängt Ringhals? Ska vi ha vindkraft till det? Och när det inte blåser kan elbussar och elbilar inte köra på de vägarna.

Den nationella planen är oerhört viktig för Stockholmsregionen, inte minst för Arlanda eftersom ni planerar att stänga Bromma. Vi måste få fram en fjärde bana på Arlanda och stärka trafikplatsen runt Arlanda som i delar är en flaskhals.

Hur är det med Swedavias utredning? Varför är den hemligstämplad? Är det för många sanningar i den som går emot Miljöpartiets politik? Varför kommer den inte upp i ljuset? Jag hoppas att den kommer upp för debatt och som underlag. När man ska anta en ny nationell plan är det viktigt att ha alla underlag som finns.

Tack för debatten! Det är alltid trevligt att debattera.

Fru talman! Ja, det är alltid trevligt att debattera. Det finns utan tvekan åsiktsskillnader, och så ska det vara i Sveriges riksdag. Vi möts ju här för att bryta våra olika åsikter.

Jag vill ändå ta bollen om klimatfrågan och elektrifieringen. Det vi gör i Sverige är att elektrifiera inte minst vägtransporterna, men det finns också vällovlig utvecklingsverksamhet av elflyg. Vi inför biobränsle för fordon på väg men också i ökad utsträckning till flyg och sjöfart. Dessutom ökar vi transporteffektiviteten. Det är dessa tre delar som ligger i regeringens strategi för att förändra transportsystemet.

Varför görs detta? Jo, för att vi ska nå målsättningarna i Parisavtalet och klimatmålen. Målet för 2030 handlar om att reducera utsläppen med 70 procent. Vi är på god väg i Sverige men vi behöver fortsätta att arbeta med både styrmedel och insatser, inte minst elektrifiera vägtransportsektorn, för att kunna nå målen. År 2045 ska vi ha netto noll. Då krävs det omfattande investeringar.

Då kan ni inte hålla fast i det gamla. Var är de moderater som jag ändå mött i mina dagar som politiskt aktiv och som längtar efter framtiden, som tilltror ny teknik, som hoppas och vill och inte klamrar sig fast vid gammal teknik?

Jag leder Elektrifieringskommissionens arbete och märker hur svensk fordonsindustri och flygindustri känner framtidsentusiasm i att utveckla nya modeller med nollutsläpp och samtidigt ser nya exportmöjligheter. Detta skapar hopp, jobb och framtidstro.

Jag beklagar att Moderaterna inte alltid ser detta. Jag tror att det vore viktigt och bra för Sverige om vi alla kunde se vilka möjligheter som ryms i att både vara modiga i klimatomställningen och inse att det skapar hopp, jobb och framtidstro. Ni är välkomna in i matchen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.