Bristen på tandläkare

Fru talman! Solveig Zander har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att komma till rätta med de problem som finns för att få fler tandläkare att kunna utöva sitt yrke i Sverige.

Solveig Zander lyfter bland annat att det råder brist på tandläkare i Sverige. En åtgärd skulle enligt Solveig Zander kunna vara att kompetensen hos tandläkare med utländsk examen, bland andra personer med polsk tandläkarexamen och personer som har tandläkarutbildning från länder utanför EU och EES, nyttjas bättre.

Legitimation är en garanti för en viss kunskapsnivå och lämplighet att utöva ett yrke. För yrken inom hälso- och sjukvården är det Socialstyrelsen som ansvarar för att endast de som uppfyller kraven för att få legitimation ska få legitimation. Det innebär bland annat att myndigheten ska pröva om de krav på kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ställs för att erhålla en svensk legitimation som tandläkare uppfylls oavsett från vilket land den sökande har sin utbildning.

För den som har en tandläkarutbildning från ett land utanför EU finns tre sätt att erhålla en svensk legitimation. Ett sätt är att ansöka till ordinarie tandläkarutbildning vid ett lärosäte med tillstånd att utfärda tandläkarexamen och erhålla en svensk tandläkarexamen. Ett annat sätt är att läsa en kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk tandläkarutbildning vid högskola. Det tredje sättet är att gå via Socialstyrelsens process för kunskapsprov.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2016 en kraftig utökning av medlen till kompletterande utbildning. Med anledning av satsningen beslutade regeringen samma år om uppdrag till flera högskolor att planera för och bygga upp kompletterande utbildningar. Bland andra fick Malmö högskola, nuvarande universitet, i uppdrag att bygga upp en kompletterande tandläkarutbildning. Under 2018 har Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Malmö universitet möjlighet att med särskilda medel anordna kompletterande utbildning för personer med utländsk tandläkarutbildning. Utbildningens dimensionering baseras på lärosätenas underlag och bedömningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialstyrelsen har utarbetat en process för kunskapsprov som ska säkra att den sökande uppfyller de krav som ställs för att beviljas svensk tandläkarlegitimation. Myndigheten granskar först den sökandes tandläkarutbildning för att utreda om den är jämförbar med den svenska. Om den sökandes tandläkarutbildning bedöms som jämförbar gör sökanden ett kunskapsprov som består av en teoretisk och en praktisk del. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen arbetar myndigheten i nära dialog med KI för att effektivisera processen för kunskapsprovet.

De satsningar som regeringen har gjort på kompletterande utbildningar för legitimerad vårdpersonal, så kallade snabbspår, omfattar i praktiken nu även tandläkare. Snabbspåret ska förbereda tandläkarna för Socialstyrelsens kunskapsprov och svensk tandläkarlegitimation. Under 2017 legitimerades 45 tandläkare med utbildning utanför EU att jämföras med 2016, då antalet var 42.

Regeringen har tidigare tillfört permanenta medel till Socialstyrelsens förvaltningsanslag för att effektivisera handläggningen av legitimationer för hälso- och sjukvårdsutbildad personal. Sedan 2015 har handläggningstiderna kortats betydligt, från 16 månader till ca 2 månader. Under 2017 har Socialstyrelsen utökat antalet kunskapsprov så att myndigheten kan erbjuda kunskapsprov för samtliga 21 yrken med legitimationskrav inom hälso- och sjukvården.

För personer med utbildning inom EU finns EU-rättsliga bestämmelser som möjliggör automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer som en sökande förvärvat i ett annat land. Det har uppkommit en situation där personer som har studerat och erhållit tandläkarexamen i Polen inte beviljas svensk tandläkarlegitimation på grund av att Polen kräver att man ska kunna polska för att kunna genomföra praktisk tjänstgöring. Personer som inte behärskar polska kan därmed inte få det behörighetsbevis som krävs enligt yrkeskvalifikationsdirektivet och kan då inte heller beviljas tandläkarlegitimation i Sverige.

Socialstyrelsen har mot denna bakgrund avslagit ansökningar om svensk tandläkarlegitimation. Socialstyrelsens avslag har prövats av Förvaltningsrätten i Stockholm, som gör samma bedömning som Socialstyrelsen. Regeringen planerar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur den uppkomna situationen på ett långsiktigt och hållbart sätt kan åtgärdas.

De problem som lyfts fram av Solveig Zander är alltså sedan tidigare kända för regeringen. Socialstyrelsen och aktuella lärosäten arbetar aktivt med att förbättra vägen till legitimation för personer med utbildning från andra länder än Sverige. I detta arbete är det viktigt att patientsäkerheten inte på något sätt äventyras. Det är också viktigt att vårdtagare även fortsatt ska kunna känna förtroende för legitimerade tandläkare och att de besitter de färdigheter och kunskaper som deras legitimation är en garanti för, oavsett vilket land de har sin utbildning ifrån.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern! Det var ett långt och ordrikt svar som var förklarande och bra på alla sätt och vis. Men jag konstaterar att ministern också säger att detta är ett välkänt problem. Därför saknar jag i förslaget konkreta åtgärder som man ska vidta. Jag återkommer till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är allvar. Det handlar om vår hälsa. Det handlar om barn som inte får förebyggande tandvård, och vi vet ju ganska väl vad det leder till. Det handlar om äldre personer som inte får möjlighet att komma till tandläkaren på grund av de långa vårdköerna, vilket gör att de till exempel inte kan äta rätt kost.

Det handlar också om att det är orättvist i vårt land. Det är väldigt orättvist fördelat. I städerna är det lättare att komma till en tandläkare, men uppe i glesbygden är det snart sagt omöjligt. Där ser jag en ganska tydlig skiljelinje mellan Centerpartiet och regeringen. Vi tänker på nära vård i hela landet, och vi tänker på hela landet. Det som är fallet nu är diskriminering.

Det här handlar också om de nyanlända när det gäller tandläkarlegitimation och att kunna börja jobba. Vi vill se snabba åtgärder för att komma i jobb, men det vill tydligen inte Socialdemokraterna. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, säger i sin rapport från slutet av 2017 att det tar fem år att komma i jobb med kompletterande utbildning.

Vi vill att man snabbt ska komma i jobb - för att kunna bidra till den svenska välfärden, självklart, men också för att kunna ha jobb och försörja sig själv och bli integrerad. Vad kan regeringen göra för att åtgärda det här på ett bättre sätt än vad man har gjort? Det är en fråga jag har.

Sedan säger man att 45 och 42 personer utexaminerades, och så vet vi att det är flera hundra som står i kö för att få möjlighet att göra det. I september 2017 var tandläkarbristen så stor att det saknades 200 tandläkare. Snabbspår, ministern, är viktigt. Det sa ministern också att ni hade jobbat med. En person av 121 klarade kunskapsprovet i slutet av 2017.

Ministern säger också att man planerar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda den uppkomna situationen på lång sikt och på ett hållbart sätt och då kunna vidta åtgärder. Det här är välkänt - och så planerar regeringen. Jag trodde att regeringen redan hade givit Socialstyrelsen i uppdrag att utreda detta. Det här är en brist, ministern, som man måste göra något åt. När man säger att det är välkänt betyder det att man måste göra något snabbt.

Speciellt gäller det de polska studenterna som fick ändrade regler så sent som 2016 och inte har haft en möjlighet att fullfölja sin examen efter att de nya reglerna kom. De kan alltså inte jobba här i Sverige. Vi har ingen AT-tjänst i Sverige för tandläkare. Där måste man verkligen göra något. Om jag inte är felunderrättad är det ett femtiotal personer, alltså inte någon stor mängd, men där måste man ha konkreta förslag på vad man ska göra.

Min fråga är: Vad tänker regeringen och ministern göra för att de ska stanna här i Sverige och inte flytta till våra grannländer? Jag fordrar svar på det här från ministern.

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för den här interpellationen! Den är jätteviktig. Jag håller helt och hållet med om det och är fullt medveten om den tandläkarbrist som vi har i Sverige. Jag är ute emellanåt och träffar både tandläkare och folktandvård som beskriver situationen som är alltmer alarmerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också just därför som jag verkligen ville lämna ett uttömmande svar på interpellationen när det gäller hur regeringen ser på frågan och vad vi faktiskt har gjort under den här mandatperioden. Därför tyckte jag att det var viktigt att tydligt beskriva att det finns tre olika sätt att erhålla en svensk legitimation om man har en tandläkarutbildning från ett land utanför EU och att regeringen faktiskt har vidtagit åtgärder ganska kraftfullt när det gäller alla de här olika delarna.

Inte minst har regeringen vidtagit kraftfulla åtgärder för att effektivisera och förkorta Socialstyrelsens arbete med handläggningen vid ansökan om legitimation, vilket de facto har resulterat i att väntetiderna för den första prövningen i genomsnitt har minskat med 14 månader. Vi tillförde särskilda resurser för detta, så nu är inte väntetiderna längre 16 månader, utan de är 2. Vi ser alltså resultat. Det har möjliggjorts genom att vi tillförde Socialstyrelsen 75 miljoner kronor extra under 2016. Det var en ganska kraftfull satsning som vi sedan har hållit i under 2017 och 2018. Vi tillför 42 miljoner under 2018 och ser att det här kommer att ligga kvar framöver.

Även kunskapsprovet som Solveig Zander lyfte upp i sitt inlägg genomförs nu på ett nytt sätt jämfört med tidigare. Karolinska institutet anordnar på uppdrag av Socialstyrelsen kunskapsprovet som är utarbetat för att på ett rättssäkert sätt kunna pröva den sökandes kunskaper.

Det är ingen hemlighet att Socialstyrelsen har fått kritik för den här processen, bland annat från personer som har genomfört kunskapsprovet. Med anledning av det arbetar nu också Socialstyrelsen tillsammans med KI för att kvalitetssäkra, utveckla och förbättra processen med kunskapsproven. Vi vill ju gärna ha ut de här tandläkarna i Sverige. Sedan dess har det faktiskt skett en utveckling av provet, vilket vi är glada över, även om det är en bit kvar.

Jag vill också säga någonting om frågan som du lyfter upp när det gäller dem som har en polsk tandläkarexamen. Som jag beskrev har Socialstyrelsen, mot den här bakgrunden som Solveig Zander också är väl insatt i, avslagit ansökningar om svensk legitimation från personer som har avlagt tandläkarexamen i Polen. Avslagen har också prövats av Förvaltningsrätten i Stockholm som har gått på Socialstyrelsens linje och ställer sig bakom den. Bedömningen man gör är att det skulle strida mot yrkeskvalifikationsdirektivet att till exempel införa en sådan auktorisation som man har gjort i Norge, och därför har inte det varit en framkomlig väg för oss.

Den överenskommelse som Polen har gjort med Norge är också uppe i kommissionen för granskning. Finland gör samma bedömning som Socialstyrelsen har gjort när det gäller de här ansökningarna som grundar sig på överenskommelsen mellan Polen och Norge, och man avslår därför ansökningar om legitimation som tandläkare.

Fru talman! Det är bra att ministern är ute och träffar tandläkare. Där har vi inte träffats någon gång, vilket det annars händer att vi gör eftersom vi besöker samma ställen.

Nu handlar det om tandläkare, och jag måste säga att om man har vidtagit kraftfulla åtgärder och det fortfarande bara är 1 av 121 som klarar av provet och SKL fortfarande menar - och dem litar jag på - att det tar fem år har man inte hunnit göra så mycket åt de brister som finns. Därför kan jag säga att jag verkligen håller med om att kraven som ställs på kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för svensk legitimation också naturligtvis ska uppfyllas av dem som har genomgått sin utbildning på annan ort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller utbildningen i Polen vet man vad regelverket är om man söker dit nu, men om man näst intill hade gjort färdigt sin utbildning när reglerna ändrades - man kanske gick sista eller näst sista terminen - står man sig slätt i dag. Då får man inte jobba i Sverige. Därför har jag ett förslag om att man skulle kunna förlänga de särskilda förordningarna och ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram särskilda krav för just den här kategorin som ska uppfyllas under tiden man går adeptutbildningen eller handledarprogrammet och att de kvalitetssäkrar att regionerna och landstingen fullföljer detta så att man kan jämställa det med en AT-tjänst i ett annat land. Det är att uppfinna ett sätt för att klara av just den kategorin. Inte kan ministern mena att de ska påbörja en ny utbildning i Sverige för att bli tandläkare? Det skulle vara helt absurt. Här gäller det att göra något specifikt för dem.

För övrigt kan man göra mycket mer för dem som är från länder utanför EU och EES. Man kan till exempel ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta ansvar för tandvårdsutbildad personal så att de kan auskultera och praktisera inom tandvården. Man kan också se till att KUT-utbildningen, alltså den speciella kompletteringsutbildningen, också förläggs till Umeå. På så sätt möjliggör man för dem som går utbildningen att praktisera i Norrland där vi har den absolut största bristen. Det skulle kunna göra att de snabbare kommer ut i jobb.

Man skulle också kunna möjliggöra för Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen att få ett gemensamt uppdrag att ansvara för preparandutbildning för dem som kommer från länder utanför EU eller EES-länder. Ett specifikt kunskapsprov skulle kunna införas för dem, precis som de som finns för läkare. Det kan inte vara så svårt att komma på. Detta är oerhört viktiga, angelägna och enkla sätt att göra det på.

Sist men inte minst har man möjlighet att få etableringsersättning när man gör kompletterande praktik. Men om man råkar jobba extra för att tjäna ihop lite kan man bli av med etableringsersättningen. Detta kan inte vara rimligt. Alla studenter vill kunna jobba och få en extra peng. Se till att det här med etableringsersättningen rättas till för dem som ska komplettera och göra praktik för att bli legitimerade tandläkare i vårt land, ministern!

Detta var konkreta, enkla förslag. Jag ger dem till ministern.

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för ditt stora engagemang i frågan och för att du är konkret och engagerad i hur vi kan lösa tandläkarbristen på ett klokt och bra sätt!

Som jag sa i mitt svar har vi i dag tre vägar för dem som har fått sin tandläkarutbildning utanför EU att erhålla en legitimation. De kan söka till en ordinarie tandläkarutbildning. De kan också läsa en kompletterande utbildning för personer som har en avslutad tandläkarutbildning från högskola. Det tredje är det som jag nämnde i mitt förra inlägg, nämligen Socialstyrelsens process med kunskapsprov. Vi har arbetat hårt för att förbättra kunskapsprovet med anledning av exempelvis den kritik som har framförts. Det har nu blivit tydligare för deltagarna, och möjligheterna till förberedelse inför kunskapsproven har också förbättrats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Faktum är att när det gäller den andra vägen - att gå en kompletterande utbildning för att få sin examen - har regeringen gjort stora satsningar under mandatperioden. Redan 2016 föreslog vi i budgetpropositionen en kraftig utökning av medlen till kompletterande utbildning. Satsningen beräknas uppgå till totalt 470 miljoner inklusive studiemedel till år 2020. I dag är det endast Umeå universitet som inte bedriver en kompletterande tandläkarutbildning, av de fyra lärosäten som har tillstånd att utfärda tandläkarexamen.

Under 2016 beslutade vi också om uppdrag till flera högskolor för att planera för och bygga upp kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning, däribland ett uppdrag till Malmö universitet att bygga upp en kompletterande tandläkarutbildning. År 2018 har faktiskt 19 lärosäten möjlighet att med särskilda medel anordna kompletterande utbildning.

Jag skulle vilja återkomma till det här med tandläkarexamen från Polen. Det är självklart att de personer som har hamnat i kläm inte ska behöva börja om från början. Jag vet att denna fråga har diskuterats i till exempel riksdagens socialutskott, där min statssekreterare Agneta Karlsson var den 6 mars för att diskutera den uppkomna situationen för personer med tandläkarutbildning från Polen och hur den kan lösas. Agneta informerade då om att regeringen planerar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över frågan med målsättningen att hitta en lösning.

De åtgärder som eventuellt kan vidtas för att lösa situationen behöver övervägas och utredas noggrant, för en lösning för dessa tandläkare kan också få konsekvenser för erkännande av andra hälso- och sjukvårdsyrken från andra länder inom EU. Det var därför som jag i mitt förra inlägg, även om jag inte hann avsluta det helt, redogjorde lite grann för den komplexitet som inte bara vi utan även andra nordiska länder har mött i denna fråga.

Vi har ett fast fokus på att hitta vägar framåt där, för att vi ska kunna tillvarata denna resurs i Sverige på bästa möjliga sätt.

Fru talman! Tack, ministern!

När regeringen har satsat oerhört mycket på denna fråga och det ännu inte har givit resultat måste man fundera över att göra något annat. Jag vill att det ska komma snabba och tydliga förslag, för detta behöver inte utredas längre. Detta är välkänt, har ministern till och med skrivit.

I anslutning till att statssekreteraren var i socialutskottet den 6 mars trodde jag att ministern skulle komma med förslag till mig här i dag på vad regeringen har tänkt göra ytterligare. Man kan inte göra en speciell utbildning för tandläkare, säger ministern, därför att det kan få följdverkningar för andra, likartade yrken inom vården. Vi har ju speciella åtgärder för läkare som tandläkarna inte är med i - vi har olika utbildningar för dem. Tandläkare har ingen AT-tjänst, men det har läkare. Alltså kan man skapa olika möjligheter för våra tandläkare att kunna jobba.

En tandläkare som har utbildning från Polen kan faktiskt jobba i Finland. Ställer man inte lika höga krav i Finland på kvalitet på det som utförs som vi gör i Sverige? Jo, det gör man. Därför är det unikt att Sverige behandlar dessa välutbildade ungdomar på det här sättet. Det är en katastrof för ungdomarna, som inte kan börja arbeta och tjäna sitt uppehälle. Det leder till oerhörda personliga tragedier, och detta vill jag verkligen undanröja. Det är därför jag är engagerad, ministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att ministern har tagit detta på yttersta allvar och medverkar till att vi får en snabb förändring.

(Applåder)

Fru talman! Vi tar naturligtvis hela frågan hur vi kan få fler tandläkare som är verksamma i Sverige på största allvar. Det är därför som jag i denna interpellationsdebatt nogsamt har beskrivit hur vi arbetar med frågan.

Faktum är att dimensioneringen av den kompletterande tandläkarutbildningen har ökat sedan 2014. Då hade vi 30 helårsstudenter när det gäller den kompletterande tandläkarutbildningen, och 2018 har vi 46. Dimensioneringen av utbildningen baseras på lärosätenas underlag. Lärosätena bedömer att det finns ett söktryck till den kompletterande tandläkarutbildningen, men bland annat med anledning av att det är svårt att få så kallade VFU-platser eller kliniska placeringar har de universitet som nu bedriver utbildningen bedömt att de i nuläget inte kan utöka den ytterligare.

Jag vill komma tillbaka till frågan om tandläkare och den polska problematiken och återigen understryka att det är regeringens ambition att lösa den. Vi har varit tydliga med att vi kommer att titta på hur vi ska lösa den på bästa sätt, men det är inte helt enkelt.

Norge har som sagt ingått en överenskommelse med Polen som innebär att personer som har polsk tandläkarexamen kan få behörighet att utöva yrket i Norge utan att ha fullgjort praktisk tjänstgöring i Polen. Förvaltningsrätten i Stockholm bedömer dock att det inte är möjligt att göra detta i Sverige. Finland gör samma bedömning som vår socialstyrelse. Danmark har tidigare haft en lösning, men den har man nu dragit tillbaka.

Vi vill lösa detta på ett hållbart sätt, långsiktigt, så att vi kan tillvarata de 300 potentiella tandläkare som det handlar om, så att de kan arbeta i Sverige.

Tack för en bra och engagerad debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.