Bristen på sfi-lärare

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att råda bot på bristen på sfi-lärare och hur jag avser att säkerställa att kvaliteten i sfi-undervisningen upprätthålls.

Precis som Lotta Finstorp är jag övertygad om att en bra språkundervisning förbättrar möjligheten för utrikes födda att etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Regeringen vill att utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska hålla hög kvalitet. För att sfi-undervisningen ska kunna göra det är det nödvändigt att det finns lärare, och att dessa lärare har rätt behörighet och hög kompetens.

Det är ett stort bekymmer att det är brist på behöriga sfi-lärare. För att åtgärda bristen krävs framför allt två saker: Dels måste fler välja att bli lärare, dels måste de obehöriga sfi-lärare som redan i dag undervisar inom sfi utbilda sig så att de blir behöriga.

För att fler ska välja att bli sfi-lärare behöver hela läraryrkets status och attraktivitet stärkas. Regeringen avser därför att sätta fokus på hur fler vägar kan skapas in i läraryrket, men också på att de som redan är lärare ska välja att stanna i yrket.

Regeringen har vidare gett Statens skolverk i uppdrag att arbeta med att attrahera fler att vilja bli sfi-lärare. I arbetet ingår att Skolverket också ska motivera lärare som i dag arbetar inom sfi och svenska som andraspråk inom den kommunala vuxenutbildningen att fördjupa sin kompetens inom ämnet svenska som andraspråk. På så vis kan vi öka utbildningsanordnares möjlighet att rekrytera behöriga lärare.

För att fler av dem som redan i dag arbetar som lärare i sfi ska bli behöriga har riksdagen på regeringens förslag förstärkt satsningen Lärarlyftet II. Satsningen ger legitimerade lärare en möjlighet att bli behöriga för den undervisning de bedriver. Genom den höjda ersättningsnivån för utbildning i svenska som andraspråk ges fler sfi-lärare möjlighet att läsa ämnet svenska som andraspråk, som är ett ämne som är nödvändigt för att undervisa i sfi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att öka andelen behöriga lärare är ett sätt att upprätthålla och stärka kvaliteten i sfi-undervisningen. Ett annat sätt är att ge sfi-lärare möjlighet till kompetensutveckling så att de på ett bättre sätt kan anpassa sin undervisning till varje elev. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om alfabetisering som kan vara till stöd och hjälp för de lärare som ska undervisa elever som inte kan läsa och skriva.

Avslutningsvis: Utifrån den rådande situationen med en ökande flyktinginvandring kommer regeringen att ägna stor uppmärksamhet åt sfi även i fortsättningen.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Enligt Dagens Nyheter häromdagen bedömer OECD att de många flyktingar som kommer till Europa kommer att gynna ekonomin på både kort och lång sikt. De räknar med att den europeiska ekonomin växer med 0,1-0,2 procent, det vill säga mer än vanligtvis, under de kommande två åren. Men för att den positiva tillväxten ska bli verklighet för Sverige måste pressen på de offentliga finanserna bli kortvarig.

En grundförutsättning är en ökad och snabbare integration och en lösningsfokuserad, alert regering. Swedbank visar i en analys att det tar i snitt sju år för en nyanländ att komma in på arbetsmarknaden. Om inte integrationen snabbas upp riskerar tillväxten att bromsas upp på längre sikt. Validering av yrkesutbildningar och akademiska examina tar för lång tid i dag. Swedbanks slutsats i analysen är att fler praktikplatser måste tillkomma och kostnaderna för anställda hållas nere. En av de frågor jag har är hur statsrådet ser på just denna slutsats: att fler praktikplatser måste komma till och att kostnaderna för anställda hållas nere.

Eftersom Sverige har demografiska utmaningar och eftersom nyanlända i genomsnitt är yngre än den svenska befolkningen konstaterar till exempel vice riksbankschefen att de nyanlända kommer att stärka det svenska välfärdssystemet med sin arbetskraft och därmed som skattebetalare. Detta gör att integrationen måste gå betydligt snabbare. Det är önskvärt att det går fortare än de sju år som i dag är genomsnittet.

En väsentlig nyckel till arbetsmarknaden är svenska språket. Därför måste svenska för invandrare tillhandahållas med hög kvalitet och individuella läroplaner.

Nyanlända är på intet sätt någon homogen grupp. Alla kommer med olika kunskaper och olika erfarenheter. Om man kommer från länder som har varit i krig i många år kanske man inte har någon egentlig skolgång med sig alls i bagaget. Allt detta måste vi i Sverige förhålla oss till. Dessa utmaningar kräver individuella lösningar på både lång och kort sikt.

En individualiserad sfi, snabb validering och fler praktikplatser är några viktiga faktorer för ökad integration. Men bristen på behöriga sfi-lärare är redan nu påtaglig, och den kommer att bli ännu större eftersom vi ser att vi har stora flyktingströmmar. Vi ser inte heller att de kommer att mattas av framgent, utan snarare öka.

Min fråga är: Vet statsrådet hur många sfi-lärare som kommer att behöva rekryteras den närmaste tiden om vi ser ett eller kanske två år framåt? Precis som föregående interpellant Jenny Petersson sa är det med facit i hand olyckligt att inte sfi-lärare och komvuxlärare ingår i lärarlönelyftet. Det skulle kunna öka attraktionskraften och få fler att välja detta yrke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har också en fråga avseende yrkesprogrammen i gymnasiet. Vi ser att de fortsätter att minska. Det är alltså färre elever som vill gå yrkesprogrammen trots att flera av bristyrken finns just där. Den förberedande språkintroduktionen för nyanlända elever ökar markant, och även här behövs behörig personal. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att få fler elever att välja yrkesprogrammen? Då handlar det också om yrkesvux. Det gäller alltså både ungdomar och vuxna som kommer och där vi ser att det finns bristyrken.

Herr talman! Tack, Lotta Finstorp! Jag börjar där du slutade. Vad gör vi åt yrkesutbildningarna rent generellt? Vi vet att de är en viktig nyckel till jobb. Så är det både vad gäller gymnasieungdomar och vuxna som vill ta sig igenom en yrkesutbildning. Först och främst: När det kommer till gymnasieskolan har vi sett en trend under många år som har intensifierats de senaste åren där allt färre elever väljer praktiska utbildningar. Detta är ett stort bekymmer både för den enskilda, eftersom yrkesutbildningen leder till jobb, och för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Jag tror att det viktigaste vi kan göra är att prata upp statusen för dessa utbildningar och inte fortsätta att stigmatisera dem, vilket har varit fallet när man har talat om detta som en särlösning för vissa i stället för ett huvudalternativ för alla.

Vad gäller yrkesutbildningen för de vuxna jobbar nu regeringen på bred front med att bygga upp kapaciteten för yrkeshögskolan, den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Vi har gjort om sfi till att bli mer yrkesinriktad - allt för att ge den enskilde bättre chanser på arbetsmarknaden. Men det handlar också om att kompetensförsörja arbetsgivare som vill nyanställa. Detta reformarbete är redan initierat. Om riksdagen väljer att klubba igenom regeringens budget kommer vi att se förändringar på området.

Precis som jag beskrev för kollegan Jenny Petersson har regeringen gjort ganska mycket under det gångna året för att se till att man lär sig svenska språket snabbare men också för att förbättra valideringsprocessen. Dessa två ting hänger ihop. Vi har infört svenska från dag ett, och vi satsar 100 miljoner på att man ska rekrytera fler sfi-lärare och gör dem behöriga. Vi har som sagt gjort sfi mer yrkesinriktad och jobbar nu på att ta fram en nationell strategi för validering. Det är ett paket som ska presenteras snart.

Är detta nog? Nej, jag ser det som ett första steg. Vi har ett stort problem att hantera. Det är ett historiskt problem, och det har intensifierats ännu mer så som läget är nu.

Jag fick en konkret fråga av Lotta Finstorp: Vet vi hur många sfi-lärare som saknas? Vi vet att sfi-klasserna är minst en tredjedel större än de vanliga klasserna vad gäller vuxenutbildningen, så vi vet att behovet är stort. Jag har bett om exakta siffror, men jag har inte fått dem än. Man har inte haft den sortens kartläggning. Men vi vet som sagt att behovet är stort och att siffrorna växer. Jag hoppas att vi ska kunna få konkreta siffror snart.

Problemet är att situationen förändras nästan dagligdags, och behovet ökar därmed. Vi kan nog vänta oss att volymerna kommer att vara i en snabb förändringstakt nu framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som ni säkert känner till jobbar min kollega arbetsmarknadsminister Ylva Johansson intensivt med att rekrytera praktikplatser och traineetjänster med mera för att kunna ge de nyanlända en chans att få arbetslivserfarenhet och därmed bli mer anställbara, samtidigt som vi kombinerar detta med utbildning. Vi tror att det här är viktiga nycklar för att komma framåt, och jag hoppas att vi kan finna varandra över blockgränserna för att möta de utmaningar som vi står inför.

Herr talman! Tack, ministern, för svar på mina frågor! Det finns ett problem med att bristen är så stor på sfi-lärare. Den är kanske inte akut just i dag men framöver, om bara ett halvår, kommer det att bli ännu svårare. Den integration som vi måste påskynda och som kräver goda svenskkunskaper blir mycket svårare när bristen på lärare är stor. Eftersom alla kommer med så olika kunskaper och erfarenhet av att studera i bagaget behöver undervisningen individualiseras genom att man till exempel delar in klasserna i mindre grupper.

När jag undervisade nyanlända i psykologi på komvux i början av 90-talet var förutsättningen för att kunna bedriva en bra undervisning som alla kunde tillgodogöra sig att dela upp klasserna i grupper. Det kunde vara en spridning från den som hade en doktorsexamen i sitt hemland till den som var analfabet och aldrig hade studerat.

Jag är orolig för att när bristen är så stor - jag vet att det är en jätteutmaning att få fram fler behöriga sfi-lärare, och jag är väldigt ödmjuk i detta - riskerar grupperna att bli stora och blandade, och då kommer integrationen att ta ännu längre tid.

Det jag funderar på är också att regeringen i den här krissituationen väljer att höja löneskatten för äldre i stället för att ge arbetsgivare incitament för att stimulera äldre att arbeta kvar längre. Seniora lärare och rektorer skulle kunna göra betydande insatser för nyanlända och dessutom få känna att de fortfarande gör stor nytta med sina kunskaper. Min erfarenhet är att många nyanlända har en otrolig studiemotivation för att snabbt kunna komma in i samhället. För en äldre lärare kan det här vara grädden på moset, därför att det är väldigt trevligt och man kan få vänner för livet och så vidare.

Nu har regeringen tagit bort incitamentet för arbetsgivarna att ha kvar de här äldre lärarna. Jag tror att det är feltänkt. Jag tror att man måste tänka i helheter när vi nu har så stora utmaningar avseende de stora flyktingströmmarna. Man måste i stället tänka utanför boxen och öppna alltihop. Jag vet att det finns lärare som gärna skulle gå tillbaka till yrket igen, men då gäller det att arbetsgivarna också vill anställa dem igen. Det skulle kunna vara ett sätt att få ett större antal lärare att ta sig an den här utmaningen.

Sedan finns det andra förslag. På regeringens bord ligger 125 tillkännagivanden från riksdagen. Bland dem finns många viktiga förslag för att klara de här samhällsutmaningarna på både lång och kort sikt.

Tidigare nämnde jag valideringsmodellen, och jag vet att ministern också har pratat om den. Vi måste få en mycket smidigare valideringsmodell på plats. Det är ofta det svenska språket som är hindret, och man kanske har en hög utbildning från sitt hemland. Nu tar det alldeles för lång tid. Vi har en brist på läkare och sjuksköterskor; det är ingen nyhet. Vi har stått i den här kammaren i många år och pratat om att valideringen tar alldeles för lång tid. Socialstyrelsen har inte tillräckligt många handläggare och utredare. Man skulle snabbare kunna få in dem som har akademisk examen i bristyrken genom en snabbare valideringsmodell. Vad anser ministern om det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för synpunkterna, Lotta Finstorp! Tro mig, jag vill verkligen att valideringssystemet ska bli bättre. Det var ett av de ting jag började min statsrådstid med att ta tag i. Jag gör detta för att jag förstår vad det innebär både för den enskilda och för arbetsmarknaden, men jag har också sett det på nära håll. Min mor, som är jurist och domare, jobbar på en förskola. Hon säger: Min stora ynnest är när jag i alla fall får lära de här små barnen matematik. Min far, som är civilekonom, jobbar som lokalvårdare för att han inte har fått sina kunskaper validerade. Han är av de skickligaste matematiker jag känner. Där har valideringsprocessen verkligen brustit, och jag känner det både i hjärnan genom det jag ser och hör och i hjärtat.

Jag tror att vi verkligen måste jobba på många olika fronter för att valideringssystemet ska bli bättre. Det handlar om att göra det här systemet så överskådligt som möjligt för individen. För att förkorta valideringsprocessen så mycket som möjligt måste vi jobba både med att ge myndigheter bättre resurser, exempelvis så att Socialstyrelsens handläggningstider kan förkortas och att genom att sy ihop systemen och göra dem mer transparenta så att de dockar i varandra.

Nu är systemet lite av en djungel. Det spretar beroende på branscher och nivåer och i vilken del av landet någon ska valideras i. Det här måste bli mer sammanhållet, och komplexiteten kräver en ordentlig genomarbetning, vilket regeringen verkligen har fokuserat på under året som har gått.

Förslag ska komma, och jag ber om några veckors ytterligare tålamod. Sedan tror jag absolut inte att det kommer att vara svaret på allt, men det kommer att vara en början på något som vi behöver få till.

Om jag ska problematisera och politisera detta - jag tycker att vi håller med varandra om rätt mycket - vet Lotta Finstorp att regeringens uppfattning är att sänkta skatter inte löser alla våra problem. Vi fick ärva en arbetslöshet som låg på 7 procent, och kunskapsresultaten sjönk trots historiska skattesänkningar. Vi tror i stället på att investera i exempelvis yrkeshögskolan där vi vet att nio av tio som tar sig igenom utbildningen får jobb. Det är en klok samhällsinvestering. När vi ger alla möjlighet att fullfölja gymnasiet fördubblar vi deras chans att bli anställda. När vi ser till att den yrkesinriktade vuxenutbildningen får permanenta och långsiktiga förutsättningar gör det att våra nyanlända, exempelvis genom att kombinera sfi med en yrkesutbildning, får en möjlighet att bli anställbara. Det är genom den sortens satsningar som vi gör folk anställbara samtidigt som vi sörjer för arbetskraften som arbetsmarknaden fordrar.

Här finns det skiljelinjer, men jag hoppas ändå att vi ska kunna finna varandra trots att vi må ha olika uppfattningar om vissa frågor.

Herr talman! Jag kanske får påminna ministern om recessionen 2008 som gjorde att vi fick många arbetslösa i Sverige. I hela i-världen var det många som blev arbetslösa, och det har tagit tid att komma i fatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gärna fortsätta prata om valideringen. Jag tror att den som är nyanländ och har en akademisk examen i ett yrke som i Sverige är ett bristyrke på grund av demografiska utmaningar måste fångas upp mycket tidigare. På våra flyktingförläggningar går nu människor som har just de här akademiska examina i våra bristyrken och väntar i månader på att få ett första samtal hos handläggaren på Migrationsverket för att sedan efter lång tid komma in i valideringssystemet. Det här måste gå mycket fortare.

I vår moderata budgetmotion finns ökade resurser för validering av nyanländas kompetens och svenskundervisning. Redan på asylboendet ska man göra den här kompetenskartläggningen. Jag tror att man måste tänka utanför boxen. Det finns många smarta lösningar. Jag läste om att 15 000 unga flyktingar i Tyskland studerar på Kiron University. De är uppkopplade mot Howard, Stanford och Yale, och där finns framtidens ingenjörer, ekonomer, socionomer och så vidare.

Man måste tänka nytt och tänka helt utanför boxen jämfört med hur vi har jobbat tidigare. Det finns mycket som är positivt i flyktingkrisens spår, och en sådan sak är att vi tvingas här i Sverige att inte tänka i stuprör utan i stället i hängrännor mellan de olika politikområdena. Annars kommer vi aldrig att klara situationen.

Jag vill gärna höra lite mer konkret hur fler vägar kan skapas in i läraryrket och framför allt till sfi-lärarutbildningen.

Herr talman! Först och främst var det frågan om finanskrisen - om vi nu ska backa tillbaka till den sekvensen. Det är inte fråga om att diskutera vilken ekonomisk politik som ska föras utan att i stället säga något om utbildningens roll för en välfungerande ekonomi.

Det har i studier och rapporter utvärderats vad som gjorde att vår svenska ekonomi ändå flöt på rätt väl och att arbetslösheten ändå pressades tillbaka. Man menar att det berodde på att det fanns en vuxenutbildning som gjorde att folk kunde ställa om. När de förlorade ett jobb kunde de omkvalificera sig och ta nya jobb. Därmed fick vi en recession i ekonomin men ändå en arbetsmarknad som studsade tillbaka på ett bra sätt, givet att människor kunde omkvalificera sig. Det är detta jag vill förstärka än mer.

Vi behöver en ekonomi med god omställningsförmåga. Då måste vi bygga ut kapaciteten för vuxenutbildningen, för yrkeshögskolan med mera, så att människor kan ta de jobb som finns. Arbetsmarknaden både nu och i framtiden kommer att innebära att branscher kommer att komma och gå. Då måste arbetskraften kunna matcha den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden.

Min generation kommer inte att vara tvungen att byta jobb kanske fem gånger under vår livstid utan kanske tio gånger, till och med mellan olika branscher. Då är verktyget vuxenutbildning och yrkeshögskola ytterst viktigt för den sortens omkvalificering.

Överläggningen var härmed avslutad.