Bristen på byggmaterial

Fru talman! Ola Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att på lång sikt säkra tillgången på byggmaterial så att Sverige kan hålla tillbaka kostnadsutvecklingen, minska bostadsbristen och samtidigt sänka klimatutsläppen.

En hållbar och tillförlitlig tillgång på byggmaterial är en förutsättning för att upprätthålla den höga byggtakten. Att driva på klimatomställningen och skapa framtidens jobb är också prioriterat av regeringen.

Den uppkomna situationen vid Cementas verksamhet i Slite påvisade byggsektorns sårbarhet vid störningar i cementförsörjningen. I framtiden kan det dock handla om sårbarheter kopplade till andra insatsvaror och verksamheter. För att stärka motståndskraften i råvaruförsörjningen och främja ett mer resurseffektivt byggande genomför regeringen flera åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera myndigheter har fått i uppdrag att genomföra en fördjupad analys och kartläggning av efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement samt de logistiska förutsättningarna för import. Sveriges geologiska undersökning har dessutom fått i uppdrag att identifiera åtgärder som kan öka tillgången på, och underlätta tillhandahållandet av, alternativa bindemedel till betong.

Vinnovas forskningsanslag har förstärkts med 35 miljoner kronor per år 2022-2024 för en riktad satsning på forskning och innovation om återbruk, återvinning samt utveckling av nya och alternativa byggmaterial. Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att kartlägga och analysera hur återanvändning och återvinning av byggnadsverk, byggnadsdelar och byggmaterial kan förbättras samt föreslå åtgärder för hur cirkulärt byggande kan främjas. Bygg- och rivningsavfall är dessutom en av de prioriterade strömmarna i regeringens strategi för omställning till en cirkulär ekonomi.

För att påskynda klimatomställningen inom byggsektorn har Boverket fått i uppdrag att se över hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas och hur införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas. Regeringen lämnar även stöd till föreningen Trästad Sverige för att öka kunskapen om industriellt träbyggande då det finns potential att växla upp det industriella träbyggandet. Tillgången på träråvaror i Sverige är god.

På uppdrag av regeringen har Konkurrensverket utrett konkurrensen inom byggmaterialindustrin mot bakgrund av just de ökande byggmaterialpriserna. Myndigheten konstaterar att vissa byggmaterialmarknader präglas av bristande konkurrens, vilket har en betydande påverkan på prisutvecklingen för byggmaterial. Konkurrensverkets rapport och förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Man vågar inte tänka tanken att kalkstensbrytningen på Gotland måste upphöra när det nuvarande tillståndet går ut. För att kunna genomföra klimatomställningen i Sverige och Europa är det en grundförutsättning att vi har tillgång till en egen, storskalig tillverkning av cement i Sverige.

Det är bra att scenarier där man måste importera undersöks eftersom detta kan komma att bli en realitet. För att det ska kunna vara möjligt behövs dock provtagningskapacitet för cement och betong från olika delar av världen. Det behövs ny infrastruktur i våra hamnar, med cisterner. Kostnaderna för detta uppgår till miljardbelopp, för att inte nämna den tid det kommer att ta att få allt detta på plats. Och var ska en sådan anläggning eller sådana anläggningar ligga?

Fru talman! Att finna alternativ till cement och betong som byggmaterial är viktigt. Det är känt att betongens klimatpåverkan vida överstiger träets. Men cementindustrins ambitioner att nå klimatneutralitet ska också erkännas och uppskattas. Betong är viktigt för vårt övriga samhällsbyggande, inte bara bostadsbyggandet.

Cementfrågan, fru talman, kommer att diskuteras även kommande fredag då Karl-Petter Thorwaldsson kommer till kammaren för att debattera en annan interpellation från mig i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns många andra faktorer som påverkar bostadsbyggandet. Den här debatten skulle även kunna handla om materialtillgång, återbruk och kostnader.

Priserna på trä påverkas av den import vi inte längre vill se från Ryssland. Parkett är det brist på eftersom mycket av ekparketten tillverkas i Ukraina. Men i övrigt går försäljningen till privatpersoner bra, enligt Byggmaterialhandlarna, trots ökade kostnader.

Resurseffektivitet är kanske det säkraste sättet att hålla kostnaderna nere och minska klimatpåverkan. Det bästa byggmaterialet är ju det som inte behöver forslas till byggarbetsplatsen, alltså det som inte behöver användas. Det näst bästa borde vara det som återanvänds i sin ursprungliga form, och näst därefter kommer det material som är återvunnet eller produceras av återvunnet material.

Det är mellan 12 och 13 miljoner ton av det byggmaterial vi använder som blir avfall, och av detta är 0,6 miljoner ton farligt avfall som man måste ta hand om. Det är givetvis oacceptabelt mycket. Ungefär hälften av allt avfall återvinns, enligt Boverket. Resten läggs på deponi.

Ett bra exempel på återvinning är foamglas, det vill säga krossat bilglas, som kan användas för husgrunder och ersätter betong om byggnaden är lätt, till exempel i trä, och det handlar om ett fåtal våningar.

Vad gäller kostnader ska ju också livscykeln beaktas. Det är inte självklart att det byggmaterial som är billigast i inköp är det som är mest kostnadseffektivt. Valet av material kan även vara beroende av bostadsmarknadens funktionssätt och dess incitament att renovera, bygga till låga kostnader och bygga för den efterfrågan som finns, det vill säga villkoren för dem som har att bygga och förvalta bostäder, för dem som äger och hyr ut till människor, för dem som bygger för att sälja och inte minst för hyresgästerna, villaägarna och bostadsrättsinnehavarna.

Centerpartiet har i samarbete med regeringen sett till att det finns ett grönt avdrag som främjar klimatbra investeringar i exempelvis solceller och laddmöjligheter. Kanske skulle valet av hållbara och återbrukade byggmaterial också kunna främjas med liknande avdragsmöjligheter för privatpersoner och bransch. Detta är någonting som bland annat Byggmaterialhandlarna föreslår.

Min fråga rör ju såväl tillgång, kostnad och klimatpåverkan som påverkan på tillgången till bostäder, så den är bred. Jag undrar hur statsrådet ser på incitament att spara och återbruka byggmaterial i större utsträckning.

Fru talman! Tack till ledamoten för mycket intressanta och bra synpunkter!

Tillgången på byggmaterial handlar såvitt jag ser det kanske om tre saker.

För det första handlar det om att säkra tillgången på och effektiv försörjning av existerande traditionella byggmaterial.

För det andra behöver vi samtidigt öka andelen och möjligheterna till återbruk och återvinning av byggmaterial, precis som Ola Johansson är inne på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det tredje, och det tror jag är minst lika viktigt, måste vi se till att få fram nya och hållbara byggmaterial och kunna använda de existerande, inte minst trä, i fler typer av situationer.

Jag tog i mitt inledande svar upp en bred palett av de insatser som regeringen har gjort på de här tre områdena. Jag tänkte ta det här tillfället och säga någonting mer om åtminstone ett av de områden som vi arbetar på och som jag tror är av vikt för flera av de här tre perspektiven.

Det handlar om skogen. Jag var som sagt inne på detta redan i mitt första svar, men skogen spelar en särskilt viktig roll i att producera alternativa byggmaterial. Jag vet från tidigare samtal att skogen också ligger Ola Johansson varmt om hjärtat. Vi kan nu se att vi har en positiv utveckling. Antalet flerbostadshus i trä har stadigt ökat de senaste åren. Träbyggandet har tagit marknadsandelar, och nästan 20 procent av dagens nybyggda lägenheter i flerbostadshus är byggda med trästomme.

Det finns potential, som jag sa, för fortsatt ökat industriellt träbyggande. Därför genomför regeringen flera satsningar för att stimulera detta. Till exempel syftar det jag precis nämnde med krav på klimatdeklaration till att skapa bättre förutsättningar för byggherrar att välja klimatsmarta byggmaterial, såsom trä, vid nybyggnad.

Regeringen stöder också Trästad Sverige med 2 miljoner kronor under 2022. Regeringen har också nyligen beslutat, i går tror jag, om en proposition om certifierade byggprojekteringsföretag och om att införa dem i lov- och byggprocessen i syfte att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocesser. Det här förslaget bedöms underlätta för aktörer inom just industriellt träbyggande som har en hög grad av standardiserade eller repeterbara projekterings- och tillverkningsprocesser.

Naturligtvis visar den uppkomna situationen på Slite, som Ola Johansson säger inledningsvis, att samhället, i synnerhet byggsektorn, är sårbart och beroende av en insatsvara och en enskild producent. Sedan är det naturligtvis så, som Ola Johansson säger och som han kommer att debattera med statsrådet Thorwaldsson, att det inte finns något enkelt och kortsiktigt sätt att ersätta produktionen på Slite. Det var därför regeringen fattade beslut i november om att ge Cementa utökat och tidsbegränsat tillstånd för att fortsätta sin verksamhet på Slite.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag går vidare i min diskussion här och säger att det är många olika faktorer som påverkar kostnaden, och man kan konstatera att det i ett byggprojekt inte är alldeles tydligt vad det är som kostar. Från byggmaterialindustrin vittnas det om att entreprenörer måste förhålla sig till olika former av rabattsystem för att projekten ska gå ihop. Bara det faktum att deras val av material påverkas av något annat än materialens funktion och verkliga kostnad är illavarslande. Man försöker dölja arbetskostnader med material och vice versa. Statsrådet vet vad jag talar om.

En sund marknadsekonomi borde ju borga för transparens och valfrihet för beställaren. Detta är en del av den byggbransch som vi också ofta anklagar för att vara ineffektiv. Som statsrådet påpekar är olika åtgärder för att främja det industriella byggandet kanske en lösning på det, men platsbyggeri kan ju också vara industriellt, som bekant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En annan aspekt som också påverkar materialkostnader är olika certifieringar och märkningar som finns både nationellt och kanske framför allt i Europa, bland annat för kemiskt innehåll. Som med allt annat sådant är ju syftet gott och skapat för att ge konsumenten information, till exempel om en varas hållbarhet, giftighet eller klimat- eller miljöpåverkan.

Många av märkningarna har likvärdiga syften men fordrar vart och ett att producenten låter testa sina produkter regelbundet. Kostnaderna för att verifiera, certifiera och märka kommer i slutändan att hamna på notan för slutkunden. Det är också något som byggmaterialindustrin vittnar om.

Det är bra och viktig information såklart. Det är de data som ligger till grund för certifieringen som är det viktigaste och kanske inte märkningen i sig. Det borde vara regeringens uppgift att verka för att rensa upp och förenkla också bland de märkningar som finns på EU-nivå. Det är mitt inspel till statsrådet.

Som vi konstaterar står bygg- och anläggningssektorn trots märkningar och höga ambitioner för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan, och det är tillverkningen av materialet tillsammans med själva byggnadens drift som står för det.

Regeringen kan inte bygga sin bostadspolitik enbart på att subventionera bostäder. Det behövs genomgripande reformer av bostadsmarknadens funktionssätt. Det kanske tål att upprepas med tanke på diskussionerna för ett eller två år sedan.

Med min interpellation i dag om byggmaterial vill jag inte enbart peka på riskerna med materialbrist utan också på behovet av att hålla kostnader nere och skapa goda villkor för alla aktörer inom bygg, fastighet och förvaltning och för hyresgäster och de som själva eller gemensamt äger sina bostäder.

Eftersom jag har en minut kvar av min talartid skulle jag vilja komma tillbaka till detta med skogen. Det är lovvärt att statsrådet talar väl om den svenska skogen. Skogen fångar både in och binder koldioxiden i en byggnad så länge byggnaden står kvar. Kan man dessutom återbruka byggmaterialet efter att det antal år har gått som byggnaden kan stå kvar är det också en miljövinst såklart.

En avgörande fråga är faktiskt vilka förutsättningar vi ger för det svenska skogsbruket att kunna bedrivas effektivt. Kommer den svenska skogen att räcka till för bioenergi, byggmaterial och andra typer av behov av kompositer och annat som vi kan använda skogen till? Det är också en viktig fråga att hantera.

Frågan är vad regeringen egentligen har för ambitioner att främja träbyggandet med skogen och skogspolitiken som verktyg. Det kanske inte är statsrådets ansvarsområde, men jag skulle gärna höra statsrådet utveckla någon tanke kring detta.

Fru talman! Tack, Ola Johansson!

Det är klart att det är precis som Ola Johansson säger att det ju är innehållet och informationen i certifikaten som är det viktiga. Det är också viktigt för att vi ska få till återbruk och cirkulära strömmar av materialet att man vet vad det innehåller.

För att knyta an till det som jag uppfattar är den huvudsakliga frågan i det här inlägget, alltså kostnaden för byggmaterial, är det mycket riktigt så som ledamoten säger att byggkostnaderna har ökat snabbt under ett antal år och att byggmaterial har stått för nära hälften av den här ökningen. En del av ökningen kan naturligtvis kopplas till särskilda händelser. Kostnadsutvecklingen för vissa byggmaterial har påverkats av covid-19-pandemin. Nedstängda tillverkningsanläggningar och störningar i globala logistikkedjor bidrog till en kraftig uppgång av priset på trävaror och armerat stål under 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Byggföretagen har också i ett öppet brev flaggat för att kriget i Ukraina kommer att kunna få rejäl påverkan på den svenska byggmarknaden. Exakt vilka konsekvenserna blir och i vilken omfattning är det dock inte möjligt att överblicka i dag, men i första hand väntas naturligtvis ökade energi- och drivmedelskostnader påverka byggkostnaderna, men det bedöms också som sannolikt att priser på byggmaterial kommer att påverkas.

Att kostnaderna för byggmaterial har ökat snabbt under en längre tid indikerar, precis som Ola Johansson säger, att det finns konkurrensproblem på marknaden. Mot denna bakgrund gav regeringen också under våren 2020 Konkurrensverket i uppdrag att utreda just detta. Uppdraget slutredovisades i december 2021. Konkurrensverket konstaterade i sin slutrapport att det finns utmaningar för effektiv konkurrens på byggmaterialmarknaden. Det handlar om bristande konkurrens i byggmaterialindustrin såväl som i byggbranschen som helhet.

Därtill konstaterar man att bidragande faktorer till ineffektiviteten på marknaden är låg produktivitet, låg målgruppsvariation och en volatil byggtakt. Vidare lyfts ett antal faktorer fram som ledamoten också lyfte fram kopplat till bristande transparens i ersättningsavtal där materialkostnader döljs och att olika former av rabatter och ersättningsavtal försvårar en effektiv prisbildning och produktbedömningar.

Regeringen bereder just nu rapporten inom Regeringskansliet, men jag menar att frågan om just volatil byggtakt, som nämns som en av faktorerna för ineffektivitet på byggmaterialmarknaden, kan vara värd att stanna upp vid i denna debatt.

Bostadsbyggande är naturligtvis en konjunkturkänslig bransch. Om ekonomin går ned går oftast bostadsbyggandet ned. I många länder har man därför offentliga stöd som ser till att upprätthålla en lägstatakt i bostadsbyggandet.

I Sverige hade vi också ett sådant stöd som långsiktigt hade kunnat bidra till mer stabilitet i byggtakten - investeringsstödet. Till och med februari i år har drygt 19 miljarder kronor i investeringsstöd beviljats till drygt 53 000 hyresbostäder. Att investeringsstödet avskaffades av Moderaterna och Sverigedemokraterna här i riksdagen kommer att få konsekvenser i form av färre hyresbostäder runt om i landet. Det väcker också frågan kopplat till Konkurrensverkets rapport om avskaffandet också kan öka konjunkturkänsligheten i svenskt bostadsbyggande, vilket då tyvärr skulle kunna få negativa effekter på effektiviteten på byggmaterialmarknaden.

Fru talman! Det är ju inte förvånande att investeringsstödet dyker upp i en bostadspolitisk debatt. Det är ju i stort sett Socialdemokraternas och regeringens enda åtgärd för att öka bostadsbyggandet. Ett sådant stöd kan man naturligtvis ha, men risken är att investeringsstödet som företeelse bidrar till att hålla byggkostnaderna uppe. Byggkostnaderna ersätts ju med investeringsstöd, och avsaknad av investeringsstöd kan också vara en utmanande faktor för att hålla kostnaderna nere, till exempel när det gäller byggmaterial.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att statsrådet tar upp Konkurrensverkets rapport, som sannolikt är någonting som vi måste ta hänsyn till, och jag utgår från att regeringen kommer att vidta åtgärder med anledning av den.

Eftersom detta är mitt sista anförande i den här debatten vill jag påpeka att det är viktigt att så många som möjligt ska kunna efterfråga en bostad som de själva kan bekosta - att man ska kunna erbjudas en möjlighet att få plats på bostadsmarknaden. Byggmaterial och byggkostnader är naturligtvis ett medel.

Vi behöver ett varierat utbud. Det är upp till var och en att bestämma hur och var man ska skaffa sig en bostad. Byggmaterial, arbetskostnader, kostnader för att planera och högt ställda krav i plan- och bygglagen är också sådant som påverkar byggkostnaden. Risken för överklaganden är också en sådan sak. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar detta.

Till sist så vill jag framhålla vikten av att vi har och kan bibehålla en svensk cementindustri med högt ställda miljökrav. Är detta inte möjligt måste vi snabbt se till att få en importmöjlighet och att importen då sker från länder som vi kan känna oss bekväma med att importera från. Och framför allt måste vi ha en skogspolitik och en byggpolitik som främjar användandet av inhemska material och återvinning och återbruk av byggmaterial. Tack för debatten så här långt!

Fru talman! Jag vill till att börja med också tacka Ola Johansson för den här spännande debatten. Vi har i mycket samma uppfattning om vad som är viktigt på det här området. Det hörde jag inte minst i ledamotens sista inlägg. Sverige behöver naturligtvis fler bostäder i hela landet som vanligt folk har råd att bo i. Ett viktigt led i detta är att se till att vi har långsiktigt god tillgång till hållbara och kostnadseffektiva byggmaterial.

Som vi har varit inne på i debatten finns det ingen snabb och enkel lösning, men jag tror att den goda nyheten ändå är att lösningen ligger i två saker som vi är väldigt bra på i Sverige, nämligen nytänkande och innovation. Sverige ska förbättra återvinning av byggnadsverk, byggnadsdelar och byggmaterial, och regeringen är fast besluten att främja ett cirkulärt byggande. Det är helt nödvändigt, då byggsektorn står för 35 procent av allt avfall i Sverige om gruvavfallet räknas bort.

Vi ska också hitta nya klimatsmarta och kostnadseffektiva material att bygga med samtidigt som vi använder de klimatsmarta material vi har, som trä, på ett bättre och mer effektivt sätt. Fler material på marknaden gynnar konkurrensen, men det är också en möjlighet för en ny svensk grön industri att växa fram i hela landet.

Vem vet, de miljoner som det gemensamma i dag avsätter för forskning och utveckling av nya material och byggmetoder kanske växer fram till nästa stora gröna svenska industriföretag? Det vore bra för jobben. Det vore bra för bostadsbyggandet. Det skulle också trygga byggmaterialleveranserna i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.