Bristande konkurrensneutralitet

Fru talman! har frågat socialministern vilka förslag hon avser att lägga fram så att konkurrensneutralitet och likvärdiga villkor ska råda mellan offentliga och fristående aktörer samt när dessa förslag kommer att läggas fram. Interpellationen har överlämnats till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

har vidare frågat mig varför jag inväntar en ny utredning när det redan finns en granskad utredning med tydliga svar och om jag är beredd att skyndsamt vidta skattemässiga åtgärder för att konkurrensneutralitet ska råda inom vård- och omsorgssektorn.

Vad gäller mervärdesskattelagen tolkade Högsta förvaltningsdomstolen i juni förra året lagens regler i ljuset av EU-rätten (HFD 2018 ref. 41). Domstolen kom fram till att ett bemanningsföretags uthyrning av vårdpersonal inte är undantagen från skatteplikt för mervärdesskatt. Skatteverket kom därefter med ett ställningstagande om uthyrning av personal inom vårdsektorn där myndigheten talar om hur man tolkar domen. Ställningstagandet tillämpas sedan den 1 juli av Skatteverket.

Enligt det särskilda ersättningssystem som finns för kommuner och regioner kan dessa ansöka om en schablonersättning för kostnader för mervärdesskatt som uppkommit i hälso- och sjukvårdsverksamhet i privat regi. Syftet är att mervärdesskattekostnaderna inte ska påverka om regionen väljer att utföra sjukvård i egen regi eller att upphandla verksamheten från privata vårdgivare. Hur hög ersättning som regionerna i sin tur betalar ut till de privata vårdgivarna är dock något som bestäms inom ramen för upphandlingen mellan parterna, inte genom beslut av riksdag eller regering.

Med anledning av den uppkomna situationen kommer ett tillfälligt statsbidrag på 210 miljoner kronor per år att utgå till regionerna under en treårsperiod för att de ska kunna ersätta de aktörer som berörs av ökade bemanningskostnader inom vården. Det här möjliggör för regionerna att underlätta för privata vårdgivare att anpassa sig till det nya rättsläget.

På mervärdesskattens område är det EU-direktiv som styr vilka åtgärder de nationella lagstiftarna kan vidta. Ett agerande i strid med EU-rätten kan få allvarliga konsekvenser. Frågan om vilka åtgärder som kan vidtas måste därför analyseras grundligt. Regeringen avser att tillsätta en statlig utredning för att se över om det finns EU-rättsliga förutsättningar för att införa en alternativ ordning som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Om sådana föreligger ska förslag också lämnas.

Fru talman! God fortsättning på det nya året tillönskar jag både fru talmannen och finansministern.

Jag tackar finansministern för svaret även om det egentligen inte är något svar på de frågor som jag har ställt till henne. I tidigare interpellationsdebatter har jag ställt frågor till socialminister Lena Hallengren om den bristande konkurrensneutralitet som nu råder efter att Skatteverket har infört en så kallad vårdmoms på 25 procent. De offentliga verksamheterna blir kompenserade för dessa ökade kostnader, medan privata aktörer får ta kostnaderna ur eget kapital.

Just nu pågår en omställning inom primärvården till en god och nära vård. Socialministern skriver till mig i ett svar på en skriftlig fråga att "enligt januariavtalet kommer förslag att läggas för att säkerställa att aktörer, oavsett driftform, har likvärdiga villkor. Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor, en fungerande tillståndsgivning som kvalitetskrav". Av detta löfte har vi inte sett någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att inom stora delar av vårdsektorn anlitas specialistkonsulter på kortare tid eller på visstid enligt avtal om vissa vårdtjänster eller genom konsultavtal. Många av de privata vårdgivarna gör det, men även stora delar av de offentliga regionerna är i behov av dessa tjänster för sin försörjning av specialiteter. Därför blir detta en väldigt snedvriden konkurrenssituation. Det offentliga får kompensation för sina ökade momskostnader, medan andra driftsformer inte får det.

Centerpartiet, som är ett av regeringens stödpartier, har varit tydligt med att vi ska ha bra sjukvård över hela landet. Då är det viktigt att det finns både privata och offentliga utförare. Dessutom står det väldigt tydligt i januariavtalet att det ska vara samma spelregler för såväl privat som offentlig sjukvård.

Regeringen lyfter alltid fram januariavtalet, som man har tillsammans med sina stödpartier Centern och Liberalerna, och pekar på att det är ett viktigt stöddokument som ska användas och att man inte vill frångå det. Oavsett det står det tydligt i punkterna 60-63 att vård och omsorg ska drivas på lika villkor och att konkurrensneutralitet ska råda.

Nu ser det ju inte ut så här. Regionerna runt om i Sverige kompenserar sina egna verksamheter för de ökade momskostnaderna, men de verksamheter som drivs genom andra driftsformer lämnas utan kompensation och utan möjlighet att som brukligt ta ut moms av slutkund, i detta fall patienten. Det hela är märkligt. De flesta verksamheter har avtal med regionen att driva hälso- och sjukvård, vilket innebär att de måste förhålla sig till regionens regelverk, taxor och riktlinjer, men ändå särskiljer man dem från möjligheten till momskompensation, och det finner jag anmärkningsvärt.

Skatteverket förväntar sig som sagt att andra driftsformer ska betala moms från sitt eget kapital. Det är en absurd situation.

Fru talman! Jag tror att ett visst kunskapsunderlag vore till gagn för debatten. Privata vårdgivare betalar moms på ett sätt som kommuner och regioner inte gör. För att kommuner och regioner på grund av detta inte ska undvika att använda privata aktörer finns en kompensation till i första hand regionerna eftersom det gäller sjukvård för att de ska kunna ha konkurrensneutralitet mellan offentlig och privat verksamhet. Här finns alltså ett system för att man ska kunna skapa likvärdiga villkor.

När man har utvärderat systemet om huruvida momskompensationen är tillräcklig har man kommit fram till att den snarare ligger lite i överkant. Det gör att det i stället kan leda till en överkompensation om man har många privata aktörer. Det finns alltså ett system i botten för att man ska kunna ha en neutralitet.

Efter domen förändrades rättsläget. Det här byggde alltså inte på att regeringen hade fattat något beslut, utan det var ett annat sätt att tolka EU-reglerna. Det har fått effekter för de privata vårdgivarna. För att säkerställa att regioner skulle vilja fortsätta använda privata vårdgivare och för att man skulle kunna anpassa sig till detta har vi infört ett tillfälligt statsbidrag. Det ska säkerställa att regioner ska kunna fortsätta att använda sig av privata utförare.

Däremot är den ersättning som privata utförare får ingenting som vi i regeringen eller riksdagen bestämmer, utan det gör regionerna själva när de upphandlar verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har samtidigt tillsatt en utredning för att se över om det lagstiftningsmässigt går att göra några förändringar. Jag vet inte om Moderaterna själva sitter inne med förslag på hur man ska göra detta. Vi vill ju inte utmana EU-regelverket. Gör vi det kan de enskilda privata företagen bli återbetalningsskyldiga. Det skulle kunna göra att många företag går i putten, och det är jag inte beredd att medverka till. Däremot vill vi titta på lagstiftningen för att se vilka möjligheter vi har att göra ett annorlunda system. Redan i dag finns dock en möjlighet för regionerna att ge full kompensation till de privata utförarna.

Fru talman! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga när det gäller en eventuell brist på kunskap.

Den regionala vården köper minst lika mycket av privata tjänster som de privata aktörerna gör.

Här finns det en tydlig skillnad. Den offentliga sektorn blir kompenserad för den ökade momskostnaden, medan de privata aktörerna måste betala momsen ur sitt eget kapital.

Vad som också är lite märkligt är att finansministern tydligt gömmer sig bakom det EU-direktiv som Högsta förvaltningsdomstolen har tolkat och som sedan Skatteverket har valt att tolka ännu snävare, vilket landade i den så kallade vårdmomsen, som infördes den 1 juli förra året.

Finansministern påstår även att man måste tillsätta en statlig utredning för att se om det finns möjligheter att förändra den här lagstiftningen. Då vill jag bara tillägga att en sådan här utredning redan är gjord. SKL - som nu heter SKR - och Vårdföretagarna har gjort en sådan utredning. Den är granskad av en docent i finansrätt vid Handelshögskolan i Göteborg. I den utredningen framgår det väldigt tydligt att en liten förändring i lagtexten skulle kunna förändra den situation vi har i dag till den vi hade före den 1 juli förra året. Detta strider definitivt inte mot gällande EU-lagstiftning.

Sedan kan jag tycka att det är väldigt märkligt att Högsta förvaltningsdomstolen i Finland har gjort en helt annan tolkning av det här EU-direktivet än vad Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige har gjort. Här måste det finnas tolkningsutrymme som gör att man med ganska små medel kan förändra lagen så att konkurrensneutralitet och lika villkor åter råder, vilket inte är fallet i dag.

Jag kan inte låta bli att återkomma till januariöverenskommelsen, som regeringen har tillsammans med sina stödpartier. Man lyfter hela tiden fram betydelsen av att stå bakom sin januariöverenskommelse, men ändå är man i det här fallet beredd att lättvindigt bara rycka på axlarna och bryta mot tre av punkterna i januariöverenskommelsen.

Regeringen fick ett tillkännagivande av riksdagen före sommaren. Här har inte regeringen gjort någonting. Jag tycker att det är beklagligt att man inte har vidtagit åtgärder för att återgå till en situation där konkurrensneutralitet och lika villkor råder.

Fru talman! Jag delar verkligen inte uppfattningen att regeringen inte har gjort någonting. Vi har tillskjutit pengar till regionerna för att de ska kunna kompensera privata vårdgivare för den nya skattebelastningen. Vi har även tillsatt den här utredningen. Den bedömning som tjänstemännen på Regeringskansliet gör - och de har mycket hög kompetens vad gäller EU-lagstiftning - är att det krävs mer än en enkel ändring för att åstadkomma detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är korrekt att Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige har kommit fram till en annan tolkning än Högsta förvaltningsdomstolen i Finland. Den svenska domstolens tolkning är dock gjord senare. Vi vet inte vad den finländska domstolen skulle komma fram till om de hade ett nytt fall i dag. Men det är viktigt för mig att det inte är politiker som styr över domstolar. Det är inte någonting som jag tycker att politiker bör göra. Vi har fristående domstolar.

Det är också viktigt att man inte kan chansa med EU-lagstiftningen. Om det är så att EU-domstolen sedan kommer fram till att man har brutit mot lagstiftningen blir det de enskilda företagen som blir återbetalningsskyldiga. Jag vill inte se en lång rad svenska vårdföretag gå i konkurs på grund av att vi slarvat med EU-lagstiftningen.

Återigen är det viktigt att påpeka att de privata aktörerna får betalt av regionerna oavsett momssats. Det är regionerna som ger dem uppdrag och upphandlar deras tjänster. Då de privata aktörerna får ersättning av regionerna är det naturligtvis upp till regionerna att besluta om vilken ersättning man ska ge, och det finns självklart möjlighet att ge kompensation för de nya momsreglerna.

Fru talman! Det är helt sant att det är regionerna som ger ersättning till privata vårdutförare. Men det är Skatteverket som beslutar om momsregelverket. Det är inte regionerna som gör det.

Den kompensation som finansministern hela tiden lyfter fram utgörs av 210 miljoner som ska delas på 21 regioner. Man behöver inte vara speciellt intelligent i sin matematik för att inse att det inte kommer att bli speciellt mycket pengar till varje region för att kompensera för den här 25procentiga momskostnaden.

Därför känner jag att det är tråkigt att man inte kan ta till sig den gedigna utredning som Vårdföretagarna och SKR har gjort och som dessutom är granskad och inte strider mot gällande EU-lagstiftning. I stället förlänger man det här skeendet genom att tillsätta en ny statlig utredning. Vi vet allihop att statliga utredningar kan ta väldigt lång tid.

Det här är mitt sista inlägg i denna interpellationsdebatt. Jag vill påminna alla åhörare om att mina interpellationer till finansministern handlade om konkurrensneutralitet respektive lika villkor för offentliga och privata utförare. Jag har varit tydlig med att det i dag råder en stor olikhet. Det är djupt beklagligt att ministern gömmer sig bakom en ny statlig utredning, som måste tillsättas, i stället för att ta del av den utredning som redan ligger på bordet och som kan användas vid en lagändring. Därmed fördröjer ministern arbetet mot ojämlikheten inom vård- och omsorgssektorn, en sektor som redan i dag går på knäna och där vi behöver alla utförare för att tillgodose det stora vårdbehov som finns.

Fru talman! Om det råder ojämlikhet eller inte handlar helt om hur stor kompensation de här företagen får från regionerna. Det kanske till och med kommer att vara så att de med den ersättning de får från regionerna inte blir underkompenserade utan överkompenserade. Det vet varken du eller jag någonting om, Elisabeth Björnsdotter Rahm. Det är det ena jag kan konstatera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra jag kan konstatera är att Moderaterna uppenbarligen är beredda att chansa med de här företagens framtid. Med all respekt för Vårdföretagarna - skulle deras EU-rättsliga lagstiftningskompetens vida överstiga den samlade kompetens som finns i Regeringskansliet? Skulle vi gå emot Regeringskansliets tjänstemäns bästa rekommendation och införa lagstiftning som kommer från Vårdföretagarna? På det sättet skulle vi chansa med alla privata vårdgivares framtid. Det får stå för Moderaterna. Regeringen skulle aldrig göra så.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.