Bostadssituationen för svenska studenter

Fru ålderspresident! Erik Andersson har frågat finansministern hur hon ser på vinstuttagen från statligt ägda företag. Erik Andersson frågar om inte Akademiska Hus i ett läge av akut bostadsbrist för studenter borde få följa sitt uppdrag och tillåtas återinvestera verksamhetens vinst i nya bostäder.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Inledningsvis gläder jag mig åt att jag och Erik Andersson har ett gemensamt intresse av att det ska byggas fler små, billiga och klimatsmarta hyresrätter. Det är en viktig fråga för regeringen och en anledning till att det har förtydligats att Akademiska Hus enligt uppdraget kan bygga och äga studentbostäder.

Det finns en vedertagen metodik för att styra de statliga bolagen, bland annat för att fastställa bolagens ekonomiska mål, något som är tydligt kommunicerat till riksdagen sedan flera år tillbaka. Under 2011 tog Finansdepartementet, som då ansvarade för förvaltningen av de statligt ägda bolagen, fram en förstärkt process för att revidera de ekonomiska målen i bolagen med statligt ägande. Det har medfört en översyn av de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen för Akademiska Hus fastställdes 2014, av den tidigare borgerliga regeringen. Då förblev målet för kapitalstrukturen, soliditeten, oförändrat jämfört med beslutet från 2010, det vill säga mellan 30 och 40 procent.

Under de senaste tio åren har Akademiska Hus dock haft en soliditet över målet, på mellan 46 och 48 procent, med något enstaka undantag. Det är främst en följd av den marknadsvärdering av fastigheter, enligt det regelverk vi följer, IFRS, som infördes för tio år sedan och som markant höjde soliditeten. En för hög andel eget kapital kan medföra en onödigt hög kapitalkostnad. På sikt kan det vara negativt för såväl bolag som ägare och kunder. Därför konstaterade den tidigare borgerliga regeringen 2014 att en justering av kapitalstrukturen skulle vara nödvändig för att nå målet.

Extrautdelningen har därmed en direkt koppling till marknadsvärderingen av fastigheter och inte till hyresnivåer. Extrautdelningen består av medel som det statligt ägda bolaget lånar upp på räntemarknaden för att justera sin kapitalstruktur i balansräkningen. Hyresnivåerna i sig är oberoende av extrautdelningar. De påverkas i stället av andra faktorer.

Hyrorna i Akademiska Hus sätts på marknadsmässiga grunder, med hänsyn tagen till den låga risk det innebär att hyra ut till statliga myndigheter. Universitets- och högskolesektorn har anslag som fullt ut är anpassade för marknadsmässiga hyror, inklusive årliga prisjusteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som Erik Andersson säkert vet finns det inga kopplingar i statens budget mellan utdelningar från de statliga bolagen och specifika satsningar inom olika områden. Satsningar hanteras i samband med budgeten, och det är inte - och har heller aldrig varit - förbundet med utdelningar från Akademiska Hus eller andra bolag.

Byggandet av studentbostäder är en mycket viktig fråga för regeringen. Därför har regeringen också förtydligat att Akademiska Hus, enligt uppdraget, har full möjlighet att också själva bygga och äga studentbostäder. En viktig del i bolagets uppdrag är en långsiktigt hållbar campusutveckling, vilket också innefattar att möjliggöra nya studentbostäder.

Akademiska Hus har som en följd av detta ytterligare intensifierat sina satsningar för att skapa förutsättningar för nya studentbostäder, både genom externa aktörer och i egen regi. Bolaget har i dag drygt 10 000 studentbostäder i sin planering för de kommande fem till sex åren.

Bolagets förutsättningar att satsa på studentbostäder kommer inte på något sätt att förändras på grund av extrautdelningen. Efter utdelningen kommer bolaget att ha en soliditet på ca 40 procent, det vill säga i allra översta delen av målintervallet. Det innebär en stark balansräkning även framöver med full kapacitet att satsa på studentbostäder i enlighet med uppdraget.

Utdelningen har ingen påverkan på bolagets åtagande och verksamhet gentemot universitet och högskolor. Bolaget kommer att fortsätta utveckla samarbetet i enlighet med uppdraget. Akademiska Hus har även fortsättningsvis starka finanser för att kunna genomföra stora årliga investeringar åt universitet och högskolor.

Fru ålderspresident! Jag vill hälsa dig, Beatrice Ask, välkommen som talman vid dagens sammanträde.

Jag vill tacka statsrådet för det väldigt långa svaret. Ibland brukar jag fundera på hur det hade varit om en alliansregering, en borgerlig regering, hade gjort extrautdelningar från de statliga bolagen. Jag tror att hela den socialdemokratiska rörelsen - LO, partiet och en massa andra grenar här och där - skulle klaga enormt mycket och anklaga oss för att mjölka bolagen på pengar. Så skulle det ha varit.

I svaret hänvisar statsrådet till målen som den borgerliga regeringen antog. Jag förstår att en del av verksamheten givetvis ska finansieras med eget kapital och annat med lån, eftersom det är billigt att låna pengar i dag. Det har jag alltså full förståelse för.

Men det finns de som är oroliga för de extrautdelningar som har gjorts. Min fråga var först och främst varför man inte bygger studentbostäder, eftersom det är sådan brist på dem. Man skulle kunna bygga ännu fler och samtidigt belåna så att man kommer ned i soliditet, till de mål som statsrådet hänvisar till.

Det viktigaste är vad vi gör åt bristen på studentbostäder. Regeringen, som är ägare till Akademiska Hus, har valt att ta ut 6,5 miljarder ur bolaget. Man har redan tidigare gjort en utdelning på 1,45 miljarder. Det är ganska mycket pengar som försvinner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också utdelningar från SJ. Det har inte med den här frågan att göra, men där tog man först ut 230 miljoner och sedan 1,7 miljarder.

Utdelningarna ökar från ungefär 17 miljarder 2014 till 26 miljarder 2016. Det är mycket pengar som mjölkas från de statliga bolagen. Det är klart att jag undrar.

Okej, man har tagit ut 26 miljarder. Men den viktiga frågan är vad man ska göra med de pengarna. Vad ska pengarna användas till? Vad gör man med pengarna, om man inte bygger studentbostäder då det är bostadsbrist? Hamnar de i den stora kassan hos staten, för att finansiera ökade bidrag? Det vore en dum investering.

Regeringen skryter om att man satsar på högskolan. Vi har också hört talas om satsningarna på mindre och klimatsmarta bostäder. Men faktum är att jag inte har sett till vare sig Kaplans bostäder eller Kaplan själv. Då undrar jag vad som händer i frågan.

Statsrådet menar att man är intresserad av att bygga billiga lägenheter för unga. Hur har man tänkt finansiera det? Jag vet att det har funnits en plan. Men vad är en billig hyra, enligt statsrådet?

Avslutningsvis är det viktigt att bygga studentbostäder. Om man som ungdom ska få tag i en bostad i dag krävs det att man har jobb, ifall man ska kunna låna pengar för att köpa en bostad. Om man ska få ett förstahandskontrakt krävs det också en inkomst. Därför är studentbostäder så pass bra. Då kan just studenter bo i dem och behöver inte ha de säkerheterna bakom sig.

Vet statsrådet hur många som står i kö för en studentbostad här i Stockholm?

Fru ålderspresident! Jag instämmer i min kollega Erik Anderssons problematisering av den rödgröna regeringens ägaruttag från Akademiska Hus. Det gjordes ett antal gånger under alliansregeringen vad gäller andra statliga bolag. Jag vet vilka synpunkter den dåvarande oppositionen framförde då.

När det gäller bostadssituationen för studenter, som jag tänker problematisera lite, har vi ett mycket allvarligt läge i Sverige i dag. Ordet kris kan faktiskt användas om den svenska bostadsmarknaden, i synnerhet nu och i synnerhet vad gäller studenter.

Jag kan bara framföra att detta är ett problem för oss i civilutskottet som arbetar med bostadspolitik. Den passivitet som regeringen hittills har uppvisat när det gäller studentbostäder är det sista som vi behöver nu när situationen ser ut som den gör.

Morgan Johansson konstaterade här tidigare att vi nu har det högsta bostadsbyggandet på flera decennier. Ja, det sker efter Alliansens reformresa. Men fortfarande är det inte gott nog; det krävs mycket mer. När man ser den rödgröna regeringens och minister Kaplans insatser för studentbostäder har man anledning att vara ganska så orolig. Ibland framförs det i debatten att det har blivit flexibla regler för buller. Jag vill bara erinra om att det drevs igenom av allianspartierna i utskottet under motstånd från Miljöpartiet, så det är knappast Miljöpartiet eller regeringen som har stått bakom just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi också arbetat för enklare regler när det gäller förtätning och tillgänglighet för studentbostäder. Ofta vill man bo inne i stadskärnorna. Även detta har regeringen motarbetat eller vägrat att återkomma med till utskottet.

Erik Andersson tar upp Kaplanbarackerna. Där vill jag också se mer tydliga och konkreta förslag om vad det egentligen handlar om. Återigen tror jag att det är farligt att bara avfärda studentbostadsbristen med att det behövs fler baracker och prefabricerade lösningar. Det är naturligtvis ingen som tycker att det är dåligt. Det är en del av lösningen, men det kan inte rätta till allting.

Det senaste som regeringen har föreslagit är bidrag till företag som ska bygga hyresbostäder. Det är ingen som vill ha dessa bidrag. Branschen tror att det snedvrider konkurrensen, och det kommer bara att leda till att man skjuter på redan planerade projekt.

Jag vill skicka med till ministern för högre utbildning och forskning att ligga på sina koalitionskollegor i Miljöpartiet och sina partikollegor i regeringen: Börja att ta tag i bostadsfrågan rent allmänt och i synnerhet bostadsfrågan när det gäller studenter! Det som ni har gjort hittills har snarare varit kontraproduktivt. Jag tycker att man har rätt att förvänta sig mer av regeringen, i synnerhet med tanke på den situation som man har att hantera i alla landets högskoleorter. Det medskicket vill jag göra till ministern.

Fru ålderspresident! Jag tackar både Erik Andersson och Mats Green för inläggen. Jag konstaterar att ni båda för ganska hypotetiska resonemang om hur det hade varit om situationen hade varit den omvända. Jag har inga kommentarer till det. Det är mycket möjligt att det hade varit så som ni beskriver det, men det hade inte ändrat fakta i frågan. Det hade fortfarande varit på det här sättet.

Det görs en extrautdelning utifrån att värdena på fastigheterna skrivs upp. Värdena har gällt i koncernen sedan nästan tio år tillbaka. Nu gör man en justering också i moderbolaget och det möjliggör en extrautdelning som inte har med vinsterna att göra, så därför är det inte heller någon vinstutdelning.

Jag hoppas verkligen att vi är överens om att det inte ska vara någon öronmärkning, oavsett vem som sitter i regering eller i opposition. Man kan inte öronmärka pengar i utdelningar från statliga bolag. Det medger inte den budgetlag som vi har att följa, oavsett regering.

Utdelningen används för att finansiera budgeten, och sedan avsätts satsningarna i samband med den budgetproposition som läggs fram för riksdagen. Där framgår vilka satsningar som görs och finansieringen av dem, men pengarna är inte öronmärkta till specifika satsningar. Det följer av den lag som vi alla har att följa.

Vi har, som sagt, lagt fram en budget som innehåller investeringsstöd för nya hyresrätter och också för studentbostäder. Den gäller ju för 2016. Det här året gäller en helt annan budget. Där finns det inga sådana satsningar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är för mig viktigt att vi säkerställer tillgången på studentbostäder. Därför står jag bakom det uppdrag som har getts till Akademiska Hus, att man ska bygga, äga och förvalta studentbostäder. Som jag sa inledningsvis har man nu planer på 10 000 nya studentbostäder i de orter där det är stor brist, Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå och Luleå - detta också för att utveckla attraktiva campusområden. Man använder den mark som man redan äger.

Här i Stockholm har länsstyrelsen, landstinget, Stockholms stad och Akademiska Hus också tagit ett gemensamt initiativ till något som heter Sthlm 6 000 +. Det handlar om just studentbostadsbyggande. Detta är också något som vi helt och fullt står bakom och som vi hoppas ska leda till att man kommer till rätta med den studentbostadsbrist som finns i huvudstadsregionen.

Studentbostadsbristen gör att det är väldigt svårt för studenter från andra delar av Sverige att studera i Stockholm. Det minskar också rörligheten och möjligheten att söka en utbildning utifrån önskemål. Då blir det snarare bostadstillgången som avgör, och så ska vi inte ha det. Det är studenternas egen önskan om vilken utbildning som de vill gå som ska styra och inte tillgången på bostäder.

Fru ålderspresident! Det verkar som om statsrådet menar att vi spekulerar, men med största sannolikhet hade det nog varit så. Hela Vänstersverige hade rasat över att den borgerliga regeringen mjölkar bolagen. Men så gör ni i dag. Det är tråkigt att ni bara har en framtidsminister och inte har utnämnt en dåtidsminister. Då hade jag kunnat fråga den personen om hur det hade varit.

I dag har SSSB 8 000 - man kan tro att det är telefonkön till studentbostadsförmedlingen som uppgår till 8 000 samtal, men det är det inte - lägenheter för studenter i Stockholm. Det är 55 000 personer som står i kö. Som jag ser det, och precis som statsrådet nämnde, ska ju inte tillgången på studentbostäder avgöra om man kan gå en utbildning eller inte; det håller jag till fullo med om.

Det är en risk för Sverige om det finns många väldigt smarta studenter som inte kommer in på en utbildning. Då kan vi missa den nya innovativa idén som en gång låg till grund för Ericsson, Asea eller vad som helst. Det är alltså en stor risk som Sverige tar när studenterna inte kan erbjudas någonstans att bo på den ort där de vill studera.

Om regeringen vill öka subventionerna för byggande av bostäder bör man i så fall minska regleringen för att få till stånd ett ökat byggande. Som exempel kan nämnas planfrågan och överklagningsprocessen. Det är en väldigt viktig del som många nog vill göra någonting åt. Det gäller i synnerhet branschen, men även många kommuner tycker att det tar alldeles för lång tid. Från tanken på att man ska börja att bygga kan det ta uppemot tio år innan bygget står färdigt. Det är helt orimligt att det ska ta så lång tid.

Sedan har jag en fråga med anledning av värdet. Statsrådet sa att man hade justerat värdet i moderbolaget. Då undrar jag: När gjordes det? Gjordes det nyligen i Akademiska Hus för att man skulle möjliggöra utdelningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag frågar vad pengarna ska användas till säger statsrådet att det inte går att öronmärka pengarna. Men jag ställde frågan till finansminister Magdalena Andersson vid en frågestund för en vecka sedan: Vad ska pengarna användas till? Då svarade hon att de skulle användas för att amortera på statsskulden. Sedan ringde jag till Riksgäldskontoret, men där kunde man inte se någon inbetalning som amortering på statsskulden. Jag är fortfarande väldigt nyfiken på vad man kommer att använda pengarna till.

Om man inte använder pengarna till ett ökat byggande av studentbostäder hoppas jag verkligen att de används till något som ger en investering för Sverige.

Fru ålderspresident! Det är helt riktigt att det nyligen har gjorts en uppskrivning av fastighetsvärdena i moderbolaget. Det är ett sätt att skapa det fria egna kapitalet. Marknadsvärderingen av fastigheterna har ju gällt under en lång tid inom koncernen som helhet. Det är bara det att man inte har gjort någon justering.

Efter justeringen uppgår fastighetsvärdena till ca 63 procent av de marknadsvärden som finns inom koncernen. Därför bedömer man det som att det inte har funnits någon extra risk, och detta har beretts väldigt noggrant i bolaget. Fastighetsvärdena i moderbolaget ligger fortfarande på en betryggande nivå relativt marknadsvärderingen i koncernen.

Jag delar helt uppfattningen om hur vi ska få ett fungerande byggande som motsvarar de förväntningar och behov som finns. De behoven minskar inte heller över tid. Vi har redan en stor bostadsskuld, inte minst i den här storstadsregionen. Men nu är det ju bostadsbrist i majoriteten av Sveriges kommuner. Ska det här komma till stånd kommer vi att behöva göra många saker samtidigt. Investeringsstödet är en del i det. En annan är de överväganden och den översyn av regelverket som den förra regeringen gjorde och som nu följs upp av den nuvarande regeringen.

Men till syvende och sist är det kommunerna som har planmonopolet. Därför måste man också ha en stark samverkan med dem för att få fram mer planlagd mark. Vi måste se till att det blir ekonomiskt möjligt för fler att bygga bostäder och vara med på marknader för till exempel studentbostäder.

Därför tycker jag att investeringsstödet för den här typen av bostäder är helt riktigt. När det fanns tidigare såg vi att det blev ökat byggande och att det möjliggjorde för fler aktörer. En av aktörerna när det gäller studentbostäder är just nu Akademiska Hus. Vi ska, som jag sa tidigare, verkligen förtydliga men också tydligare följa upp det uppdrag de har. Är det så att man har kapacitet att bygga ytterligare bostäder och också har tillgång till planlagd mark för det ser jag det bara som positivt. Jag instämmer helt i att det inte är bostaden som ska avgöra vilken studieort man väljer utan intresset, behörigheten och möjligheten att komma in på den utbildning man önskar.

Fru ålderspresident! Jag satt och väntade på att den eminenta Mats Green skulle gå upp i talarstolen, men nu blev det jag på en gång.

Jag tackar statsrådet för svaret. Det var ett bra och väldigt långt svar. Det jag kan undra över är hur mycket man skrev upp värdet på fastigheterna med för att möjliggöra utvärderingen. Jag läste någonstans att det var 5 miljarder kronor, men jag vet inte om det stämmer. Det är möjligt att det är så; det kan jag inte säga. Men det skulle passa ganska bra eftersom man gjorde en extrautdelning på 6,5 miljarder. Oftast kan ett sådant upplägg anses vara av den typ som riskkapitalbolag ibland använder sig av - att skriva upp värdena för att kunna dela ut extra mycket pengar. Men riskkapitalbolagsupplägg är givetvis inget som Sveriges regering sysslar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret på bostadsbristen heter inte Kaplan. Svaret på bostadsbristen heter mindre reglering. Jag vädjar till statsrådet om att ni verkligen trycker på Miljöpartiet, så att de ser till att det blir fler bostäder. Generellt sett anser jag att de ofta haft väldigt svårt för att sätta spaden i backen, oavsett var man tittar, men i synnerhet i Stockholmsområdet, där jag varit verksam. Det är alltid något gnöl från de gröna om att det inte går att bygga. Då är det viktigt att Socialdemokraterna, som sitter i regering med de gröna, tar ledartröjan, ser till att det blir nya bostäder och underlättar för kommunerna, så att de kan börja bygga med minskad reglering.

I Stockholm finns det 30 000 färdiga och antagna detaljplaner som inte används för byggande. Varför byggs det inte i enlighet med dessa detaljplaner? Det är väl bara att bevilja bygglov i morgon? Det ska inte ta mer än tio veckor att få ett bygglov i det här landet. Vi skulle kunna lösa en stor del av bostadsbristen på en gång.

I övrigt vill jag önska statsrådet en trevlig helg!

Fru ålderspresident! Jag tackar Erik Andersson så mycket och vill passa på att önska detsamma!

Nej, självklart sysslar inte vi i regeringen med att ta risker, utan det är försiktighetsprincipen som gäller, så också i det här fallet. Det vi sysslar med är kapitalstrukturering för en effektiv förvaltning av de statliga bolagen. Det är också kommunicerat med riksdagen, så jag tror att det här i grunden är någonting som vi står bakom allihop. Vi har tyckt att det soliditetsmål som man har satt upp är precis lagom. Nu är vi i ett lågränteläge, men vi tycker att det är precis den här balansen mellan eget kapital och lånat kapital som våra bolag ska ha för att ha en så effektiv kapitalstruktur som möjligt. Justeringen leder just till att vi får en bättre balans mellan eget kapital och lånat kapital och därmed en kapitalstruktur som motsvarar riksdagens förväntningar.

Detta med de färdiga detaljplanerna är ett tecken på att marknaden inte sköter det här själv. Vi ser det runt om i landet. SKL har gjort en utvärdering av hur många fall det finns där detaljplaner finns färdiga men byggarna inväntar lägen som är ekonomiskt gynnsammare för att verkligen sätta spaden i jorden och sätta igång att bygga. Allt handlar inte om överklaganden, även om också jag upplever det som ett problem som ibland fördröjer viktiga byggen. Därför tycker jag att den politik som regeringen nu har lagt fram i sin budgetproposition med investeringsstöd för bland annat studentbostäder men också hyresrätter är en riktig politik för att komma åt detta, så att detaljplanerna kan börja användas och så att det kan börja byggas även billiga hyresrätter.

Överläggningen var härmed avslutad.