Bostäder för seniorer

Fru talman! Ann-Britt Åsebol har frågat mig vad jag och regeringen avser att konkret vidta för åtgärder för att stimulera fler kommuner att arbeta långsiktigt med bostäder för seniorer, om jag anser att det vore rimligt med ett tillägg i bostadsförsörjningslagen om att socialnämnden ska medverka i planeringen av bostadsförsörjningen och om jag avser att införa statliga garantier för att underlätta uppförandet av bostäder för äldre i form av byggemenskaper och kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen.

Regeringen har under hela mandatperioden arbetat aktivt för att öka bostadsbyggandet, och bostadsbyggandet är nu uppe på en hög nivå. I regeringens bostadspolitiska paket ingår investeringsstöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer som syftar till att öka antalet bostäder för äldre och därigenom förbättra tillgängligheten samt öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre. Detta stöd har välkomnats av många, och söktrycket är högt. I paketet ingår även investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Ett av kriterierna för att ta del av detta stöd är att hyran begränsas, så att man får en rimlig kostnad för dem som ska använda bostäderna.

Det statligt ägda bolaget Statens Bostadsomvandling AB, SBO, har i sitt uppdrag att praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Bolaget omvandlar befintliga fastigheter till ny användning, huvudsakligen efterfrågade lägenheter för äldre.

För att förbättra äldres möjligheter att efterfråga en lämplig bostad har bostadstillägget för pensionärer, som legat på samma nivå sedan 2007, höjts från och med i år. Regeringen har därutöver sänkt skatten för pensionärer, bland annat genom att den högre skatten för pensionärer tagits bort för alla inkomster upp till 17 000 kronor i månaden.

Kommunerna har en central roll i fråga om bostadsförsörjningen. Det är glädjande att se att en allt större andel kommuner har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen. Aktuella riktlinjer är ett krav för att kommuner ska kunna ta del av den så kallade byggbonusen. Under 2017 var det 199 kommuner som tog del av detta stöd. För några år sedan var andelen kommuner med aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningsplaner mindre än en tredjedel, trots att det är lagkrav på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har gett Utredningen om kommunal planering för bostäder i uppdrag att kartlägga hur kommunerna arbetar med att analysera och hantera efterfrågan och bostadsbehovet hos grupper med svag ställning på bostadsmarknaden. Utredningen ska analysera om det finns behov av vägledning eller kompletterande kommunala verktyg som kan underlätta arbetet och ska lämna de förslag som analysen ger upphov till. Vid behov ska utredaren föreslå förändringar i bostadsförsörjningslagen. Jag vill inte föregå utredningens arbete i denna del. Utredningen ska redovisa sitt arbete senast den 30 april i år.

Både förslaget om startbidrag för byggemenskaper och förslaget om uppdrag till Boverket att utveckla en återbetalningsgaranti för upplåtelseinsats i kooperativ hyresrätt finns i betänkandet Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) från Utredningen om bostäder för äldre. Ett reviderat förslag om startbidrag till byggemenskaper finns i betänkandet Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108), som Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering överlämnade i december förra året. Båda dessa betänkanden bereds just nu i Regeringskansliet.

Regeringen har alltså gjort en hel del, och ytterligare frågor är under beredning. Vi kommer att fortsätta arbetet med fokus på hållbara och väl gestaltade bostäder i boendemiljöer av god kvalitet, som kan efterfrågas även av människor med lägre inkomster.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ja, visst är det är glädjande att det händer en del på bostadsmarknaden. Men tyvärr sker det kanske inte i den takt som man skulle önska. I många av landets kommuner saknas det bra och prisvärda bostäder för seniorer att flytta till eller, för den delen, att bo kvar i. Även om kommunens alla pensionärer har en bostad är den sällan långsiktigt lämplig vad gäller tillgängligheten.

En sådan bostad kan vara ett gissel för en äldre person när krämporna stöter till, samtidigt som en sådan bostad kan vara åtråvärd för ett ungt hushåll, kanske nyanlända eller barnhushåll.

Bostäder lämpade för äldre hushåll i välkända grannskap kan alltså, höga kostnader till trots, locka till flytt och lösgöra bostäder som är efterlängtade på marknaden, allt till fromma för samhället och till fördel för dess invånare.

Ju mer tillgängligt man bor som senior desto mer kan man också klara sig själv och bibehålla livskvaliteten. Det omvända leder till större risk för isolering, fallskador och ett mer omfattande behov av vård och äldreomsorg. Det ligger alltså i samhällets intresse att det finns bra och prisvärda bostäder för seniorer i olika upplåtelseformer som riktar sig till seniorers skilda behov och intressen.

Det finns redan i dag kommuner som planerar långsiktigt vad gäller seniorers bostadsbehov med hjälp av den demografiska utveckling som statsrådet sa nu ska utredas, och det är klart att samhällsplanering, tillgänglighetsinventeringar och enkätundersökningar behöver göras bland kommunens äldre. Detta borde fler kommuner göra, och vi hoppas att det blir ett bra resultat av det som kommer fram i den här utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I socialtjänstlagen står det om socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen. Däremot är samhällsplaneringens lagar inte inbjudande till ett sådant samarbete. Därför är det viktigt att i samhällsplaneringen få med kommunens socialtjänst, som är förtrogen med var äldre bor och vad de har för behov. Som jag har sagt tidigare skulle det därför vara önskvärt med ett tillägg i 2 § i bostadsförsörjningslagen om att socialnämnden ska medverka i planeringen av bostadsförsörjningen och också tillföra kunskaper och erfarenheter om levnadsförhållandena i kommunen.

Nyblivna pensionärer har visat intresse för att ta egna initiativ att i egen regi bygga bra bostäder för andra halvan av livet. Några svenska kommuner har också visat intresse för att uppmuntra denna nya företeelse, så kallade byggemenskaper.

Bankerna är emellertid sällan intresserade av att låna till sådana ekonomiska föreningar som byggemenskaper utgör. De är dessutom restriktiva när det gäller att ge bolån till pensionärer. Statliga garantier till sådana seniorbostäder skulle göra det möjligt för bankerna att ge lån till bygggemenskaper och spekulationsfria kooperativa hyresrätter, särskilt på orter där tillgängligheten i bostadsbeståndet är mycket låg.

Den statliga utredningen Lån och garantier för fler bostäder beskriver också att det behövs fler bostäder speciellt i många mindre kommuner utanför storstadsregionerna. Där är det ofta svårt att få igång nyproduktion, och det är just finansieringen som är det stora problemet.

Min fråga till statsrådet är alltså: Avser statsrådet att tillskapa statliga garantier för att underlätta uppförandet av bostäder för äldre i form av byggemenskaper?

Fru talman! Jag tackar för interpellationen från Ann-Britt Åsebol. Frågan om att se till att vi får fler bostäder till seniorer eller fler bostäder som seniorer vill bo i är väldigt viktig.

I min hemkommun Kalix, en liten kommun, är det som exempel ganska vanligt att äldre vill flytta in till stan. Trots att detta är en kommun som har haft en vikande befolkning innebär det alltså att man behöver bygga nya bostäder, för människor vill inte bo på samma ställe som man gjorde förr. Demografin förändras, och det kräver också förändringar i bostadsbeståndet i stort sett i hela Sverige.

Det som jag tycker är positivt i det svar som jag gav tidigare är bland annat att det investeringsstöd som vi har infört är väldigt efterfrågat. Vi har för det senaste året - mellan november 2016 och november 2017 - haft över 2 700 tillstånd till nya bostäder med hjälp av det här stödet som har kommit igång eller som har fått det här stödet. Dessutom är det över 400 bostäder som omvandlas. Detta innebär alltså sammanlagt över 3 000 nya bostäder i Sverige som har kommit till stånd med hjälp av regeringens insatser på det här området, och det är ganska bra.

Det räcker dock inte. Vi behöver göra ännu mer. Men det visar i alla fall att det finns ett engagemang även i kommunerna. Inte alla, men en hel del av de här projekten har ju dragits igång av allmännyttiga bolag, och det finns ett engagemang hos politikerna.

Jag håller med om att frågor om byggemenskaper samt socialförvaltningens och socialnämndens kunskaper är viktiga och intressanta. Byggemenskaper är som sagt någonting som togs upp i utredningen om finansiering av bostäder, som kom fram med ett förslag i december om ett startbidrag. Det är alltså väldigt aktuellt och bereds just nu i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om socialnämndens roll kan man se på flera olika sätt. Det är naturligtvis så att där finns lokala politiker som rimligen borde ha en möjlighet att påverka den lokala planering som sker i kommunen. Man har dock tagit upp diskussionen om man skulle reglera den frågan på ett tydligare sätt.

Detta diskuteras alltså i regeringen och bereds just nu. Jag kan däremot inte säga var vi har landat, för vi har inte landat än.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

I utredningen Bostäder att bo kvar i - Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer beskrivs det allt större behovet av bostäder som är anpassade för äldre. Det konstateras också att tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet måste förbättras. Svenska bostäder är nämligen till större delen byggda före 1980. Många äldre bor alltså utan modern standard avseende hissar, trappor, trösklar, dörrar och så vidare.

Utredningen slog också fast att det måste bli fler bostäder för seniorer som ger möjlighet till gemenskap och ger också ett antal förslag till åtgärder som skulle förbättra boendefrågan för äldre, samtidigt som unga ges möjlighet att få en bostad.

Det är ju så att åldersgruppen 65-plus ökar, och i dag är det många kommuner som har en befolkning på 25-30 procent i denna ålderskategori. Inom en tioårsperiod vet vi att åldersgruppen 65-plus kommer att öka med 16 procent. År 2030 kommer det alltså att vara ungefär en halv miljon fler i denna ålderskategori än i dag, och det ställer ju krav på samhällets insatser för boenden.

Häromdagen mötte jag en bekant som berättade om sin 95-årige far. Fadern bor kvar i sitt hus utan särskild tillsyn av hemtjänst. Men han börjar nu bli lite orolig och kravlig och sover dåligt om nätterna. Han skulle så gärna vilja ha ett boende tillsammans med andra. Men här säger kommunen nej - han är för pigg för att bo i kommunens särskilda boenden, och i den här kommunen finns det bara kommunala boenden vad gäller service och omvårdnad för äldre.

Den gamle mannen skulle gärna vilja bestämma själv hur han ska bo på ålderns höst: i ett boende där han kan bo själv men där det också finns gemensamma utrymmen och tillgång till personal. I dag får hans söner hjälpas åt att gå hem och sova hos sin pappa för att han ska känna sig trygg.

Visst finns det många bra boenden i olika kommuner, men de är för få. Jag tillbringar mycket tid i mitt hemlän Dalarna och besöker de olika kommunerna och lyssnar på vad gruppen 65-plus tycker i olika frågor. Den absolut största frågan är den om bostäder. Det är inte pensionärsskatt, det är inte social omvårdnad utan det är bostäderna.

Det är därför som jag tycker att det är så viktigt att just ta fram den här frågan. Vi ser att vi fram till 2030 behöver ungefär 350 000 nya äldrebostäder varav 35 000 i särskilt boende.

I min hemkommun Falun byggdes förra året 87 lägenheter i så kallat trygghetsboende. Till dessa 87 lägenheter anmälde sig 1 083 personer. Det finns alltså ett glapp mellan det bestånd som vi har och det som önskas.

Det är glädjande att det finns ett antal aktörer som bygger seniorboenden, vanligen som lägenheter i flerbostadshus. Förutom att de har modern standard är mervärdet, jämfört med vanliga lägenheter, att husen planeras just för gemenskap. Klart är att känslan av trygghet ökar bland grannar som befinner sig i ungefär samma livssituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Experterna ser samtidigt en värdeförskjutning, där valet av egen livsstil blir allt viktigare. Dagens seniorer säger att de vill förverkliga andra värden än basbehov, och då är just boendet väldigt viktigt.

Statsrådet säger att det kommer en del förslag framöver. Men jag är lite mer nyfiken. Det är två år sedan utredningen lade fram sitt förslag. Är det inte dags nu att agera?

Fru talman! Ann-Britt Åsebol har alldeles rätt i att bostadsfrågan är en stor och mycket viktig fråga för många äldre.

Vi kommer att behöva bygga många äldrebostäder de närmaste åren. Det finns olika varianter av äldrebostäder med en kombination av olika grader av stöd, hjälp och trygghet. Man måste nog i stor utsträckning ta ställning lokalt utifrån de lokala förutsättningarna till var och hur mycket man ska bygga.

Jag tror att det är rätt att vi har en decentraliserad organisation när det gäller dessa frågor. Men staten kan stödja och hjälpa till här. Det är alldeles uppenbart att de statliga investeringsstöden i det här fallet har spelat roll och är efterfrågade. Det kan hända att vi kan komma att behöva satsa mer resurser på dessa i framtiden.

Det är också en central fråga att få fram bostäder till rimliga kostnader, för många av de äldre som vi diskuterar nu tvekar nog inför att komma in i ett boende som äter upp hela pensionen. Därför är det bra och viktigt att vi har höjt bostadstillägget och tagit bort den särskilda skatt som Moderaterna tidigare lagt på äldre och som bara gynnar dem som lönearbetar. Jag tycker att det är en rättvisefråga att se till att alla har samma skatt, även de som är äldre och har tjänat in sina inkomster till pensionen för länge sedan. Det är också en sak som har gett ökade möjligheter för äldre att betala för ett boende.

I det sammanhanget undrar jag: Om ni moderater fortfarande vill avskaffa investeringsstöden, vad har ni då för modell och tankar som skulle göra det möjligt att få fram fler bostäder till rimliga kostnader och till rimliga priser för de äldre? Det är där som jag tycker att politiken inte riktigt går ihop. Annars kan jag sympatisera med mycket av det som Ann-Britt Åsebol säger.

Fru talman! Tack, statsrådet, för frågor och för vissa svar!

Det har ändå skett vissa saker under den här mandatperioden, och det har kommit fram ett par utredningar. Min fråga är fortfarande: Varför tar det så lång tid? Sedan utredningen lades fram, 2015, har det gått två år. Där finns en lång rad exempel och förslag på hur man ska lösa de här frågorna.

Ska vi dessutom tala om pensionärsskatten kan jag säga att vi under alliansperioden, den förra mandatperioden, sänkte skatten med 14 miljarder kronor. Och tala inte om skatt! Jag är själv pensionär och har sett vad skatten kommer att innebära när jag som gammal kommun- och landstingsanställd kommer att mista 1 000 kronor den dagen jag börjar ta ut min pension. Staten kanske sänker skatten på ett ställe, men den höjs på ett annat ställe. Konstant har vi allt fått lite mindre i plånboken än vad vi hade tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill komma tillbaka, statsrådet, till den utredning som kom strax före jul, Lån och garantier för fler bostäder, där det finns ett antal bra förslag. Statsrådet säger att utredningen bereds i Regeringskansliet. Den innehåller intressanta förslag om alltifrån en översyn av K3-regelverket till en försöksperiod på fem år för startbidrag för byggemenskaper och så vidare.

När ämnar statsrådet Peter Eriksson se till att utredningen kommer till riksdagens bord, så vi kan diskutera lite verkstad här och inte bara använda politisk retorik?

Fru talman! Jag vill nog säga att en höjning av bostadstillägget för dem som har de allra lägsta pensionerna inte bara är politisk retorik. Det är inte heller sänkningen av skatten, även om det stämmer, som Ann-Britt Åsebol säger, att en del som tidigare drabbades av en högre skatt än löntagare gjorde det på grund av andra saker som hade att göra med vilka pensionsavtal man hade. Men de som drabbades av en högre skatt än löntagarna blir nu av med den orättvisan och får därför lite mer pengar i plånboken. Och det är inte bara retorik, utan det handlar om ganska viktiga pengar för dem som har en lägre pension.

Nu blir det en sänkning för dem med pensioner upp till 17 000 kronor i månaden. Året därefter tar vi bort de sista resterna av den extra skatt som pensionärer har haft. Jag tycker att det är en bra och viktig sak.

Också frågan om investeringsstöd är en viktig sak, därför att det möjliggör byggande av nya bostäder till rimliga kostnader. Vi ställer ett krav på att hyran inte får bli för hög, och det vill Moderaterna ta bort. Jag tycker att det är märkligt om man på allvar är engagerad i att få fram fler bostäder till dem som behöver det, för pensionärer som kanske behöver en hiss och behöver lite bättre ekonomiskt utrymme för att klara av att bo kvar och ha en vanlig hygglig bostad framöver.

Därför hoppas jag fortfarande att det engagemang som Ann-Britt Åsebol visar också slår igenom i Moderaternas politik och att man inte är så ogin i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.