Bonus-malus påverkan på företagen

Fru talman! Sofia Westergren har frågat mig om jag avser att på något sätt förändra fordonsbeskattningen för dem som är beroende av bilen i yrket, exempelvis hantverkare.

Boriana Åberg har frågat mig om det gjorts några konsekvensbeskrivningar av vad det förändrade och förstärkta bonus-malus-systemet innebär för företagare som behöver lätta lastbilar i sitt arbete och hur det påverkar människor som har bilstöd. Boriana Åberg har också frågat mig om jag anser att det är rimligt att svenska skattebetalare står för kostnaderna för klimatomställningen i Norge och, om inte, vilka åtgärder jag avser att vidta.

Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Ska Sverige nå klimatmålen är det avgörande att utsläppen av växthusgaser i transportsektorn minskar. Bonus-malus-systemet bidrar till detta genom att högre skatt tas ut på nya lätta fordon med högre utsläpp och bonus lämnas till mer miljöanpassade fordon. Syftet är att systemet ska styra mot en högre andel miljöanpassade fordon i nybilsförsäljningen.

Andelen laddbara bilar i nybilsförsäljningen ökar, vilket är positivt för omställningen av fordonsflottan men också en indikation på att den tekniska utvecklingen går framåt och att laddbara fordon blir mer konkurrenskraftiga. Även om den tekniska utvecklingen inte nått lika långt för lätta lastbilar som för personbilar bedömer regeringen att det är viktigt att sammanhållet försöka styra inköpen av lätta fordon till renare alternativ.

I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat ett förslag om återbetalningsskyldighet av klimatbonusen om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november förra året, och inom Regeringskansliet pågår ett arbete för att analysera remissvaren.

För att främja delaktigheten i samhället för vuxna och barn med funktionsnedsättning utgör bilstödet en betydelsefull förmån. Den 1 oktober förra året trädde nya bestämmelser i kraft utifrån regeringens förslag om förbättrade möjligheter till bilstöd. Syftet med de ändrade reglerna är bland annat att öka ändamålsenligheten i stödet. I samband med detta höjdes också nivåerna på tilläggsbidragen i bilstödet för att öka kompensationen för kostnaderna i samband med bilköp.

Jag vill också betona att regeringen löpande och noga följer utvecklingen avseende frågan om möjligheten för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga att ta del av bilstödet samt miljöstyrningen inom bonus-malus-systemet.

Fru talman! Bonus-malus är skatter som byter ägare, kan man säga. Det blir bonus till miljövänliga bilar och malus för att straffbeskatta de bilar som inte anses vara miljövänliga.

Arbetslinjen behöver utvecklas och inte bli ytterligare invecklad. Bonus-malus är ett kontraproduktivt medel. Det blir en skatt på arbete, och folk hamnar i kläm. Det är dålig landsbygdspolitik. Detta drabbar människor som inte har alternativ; vi har inte tunnelbana i hela vårt land.

Hantverkare, till exempel, behöver ha lastkapacitet på sina viktiga arbetsfordon. Dessa fordon, som väger 3,5 ton, jämförs med små personbilar. I södra Sverige kan man se att detta har påverkat konkurrensen. Vi har hantverkare som kör utlandsregistrerade bilar. Det är bilar från Polen, Tyskland och Danmark. Lätta lastbilar, under 3,5 ton, har inte färdskrivare, och det går alltså inte att se om de utför olaglig cabotagetrafik. Det saknas alternativ för hantverkare. Deras elbil skulle kosta ungefär 50 procent mer än en annan bil, som inte går på el. Laddinfrastrukturen är heller inte utbyggd - om en hantverkare köper en elbil saknas det laddstolpar för att ladda den. Dessutom blir den dyrare i inköp.

För något år sedan hörde jag på ett infrastrukturseminarium från Göteborg i Västra Götaland att antalet laddstolpar hade ökat med 100 procent, fru talman - från en till två stolpar.

Jag hade tidigare en debatt med finansministern om bonus-malus. Den handlade om familjer med funktionshindrade barn som behöver ha plats för två permobiler i sitt fordon. Då svarade finansministern mig att familjer slipper malus om de köper en mindre bil. Men detta är inget alternativ för dessa familjer - lika lite som det är ett alternativ för hantverkare. Det blir en konkurrensnackdel. Vi behöver ju stå upp för svenska företag. Vi behöver stå upp för arbeten. Vi behöver stärka arbetslinjen, inte urholka den.

Jag saknade svar på min fråga i finansministerns skriftliga svar, så jag ställer om frågan: Tänker finansministern förändra fordonsbeskattningen för dem som är beroende av bilen i yrket, som en hantverkare är?

Fru talman! Tack, finansministern, för svaret!

Jag upplevde inte att ministern svarade på min fråga om det har gjorts någon konsekvensbeskrivning av beslutet att belägga arbetsredskap, som de lätta lastbilarna är, med högre skatt. Eftersom ministern valde att inte besvara denna fråga förmodar jag att en konsekvensbeskrivning inte har gjorts - ministern får gärna rätta mig om detta inte är sant.

I stället pratade ministern i sitt svar om miljönyttan. Men det finns ingen miljönytta med förslaget om bonus-malus. Både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har oberoende av varandra dömt ut bonus-malus-systemet som dyrt och ineffektivt, men i stället för att skrota detta system valde regeringen att förstärka det.

Ministern medgav i sitt svar att den tekniska utvecklingen för lätta lastbilar inte har nått lika långt. Ändå valde regeringen att förstärka bonus-malus-systemet även för lätta lastbilar, trots att marknaden erbjuder väldigt få fordon som kan användas som arbetsredskap av hantverkare och samtidigt kan få bonus.

Man kan säga att regeringen lider lite av Marie-Antoinette-syndromet. Är malus för dyrt? Låt dem köra elbilar i stället! Men elbilar kräver som bekant laddningsmöjligheter, och det är inte självklart att en hantverkare som måste köra på olika ställen kan anpassa användningen av bilen till den räckvidd som bilen har. Laddningen tar dessutom väldigt lång tid; tekniken är inte utvecklad.

Vi vet också att el är en bristvara i dagens Sverige, både när det gäller effekt och när det gäller kapacitet. Den energipolitik som förs, med kärnkraftsreaktorer som stängs och import av smutsig kolkraft från utlandet, drar både företagandet och hela Sverige i fördärvet.

Jag ställde också en fråga om människorna som är beroende av bilen för att kunna förflytta sig. För dem finns det inget alternativ - det finns inte tillräckligt stora bilar.

Man kan säga att bonus-malus-systemet de facto också är en skatt på funktionshinder, och så kan det inte vara i ett välfärdsland. Hela skatteutskottet fick mejl från människor som var förtvivlade över att Försäkringskassan inte hade kunnat hantera deras ansökningar om stöd i tid. De riskerade att köpa fordon efter den 1 april och att bli belagda med betydligt högre skatt än de hade räknat med eller hade råd med. Ministern får gärna rikta sig till dem och berätta vad de ska göra.

Fru talman! När det gäller straffskatten på bilismen finns det, som vi har beskrivit, två vinnare. Det är utländska hantverkare, som väller in i södra Sverige och får en konkurrensfördel. Och det är norska bilköpare, som får bilar subventionerade av svenska skattebetalare.

Fru talman! Jag vill haka på det som Boriana Åberg tar upp: konsekvenserna av straffbeskattningen på Sveriges funktionsnedsatta som är i behov av bil. Tyvärr måste man sätta in straffbeskattningen på funktionsnedsatta i sitt sammanhang. För den som är intresserad av att veta vad regeringens politik betyder i praktiken rekommenderar jag att man går in på rbu.se, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. De har gjort en förskräcklig 16-punktslista. Jag lägger nu till den 17:e punkten med bonus-malus. På hemsidan räknar de upp 16 punkter över hur den här regeringen konsekvent har skurit ned och försämrat för dem som behöver samhällets stöd mest.

RBU skriver på sin hemsida:

personlig assistans har kollapsat sedan 2015

beviljanden av aktivitetsersättning har kollapsat

allt fler förlorar sin kontaktperson

kommuner avslår ansökningar medvetet för att driva frågor till förvaltningsrätten

resurser till skolor för att ge stödinsatser minskar

hjälpmedel: neddragning av sortiment och införande av avgifter

bilstöd svårare att få

nödstoppet för omprövningar av personlig assistans fungerar inte som det var tänkt

betydligt svårare att få parkeringstillstånd

LSS-boenden, egen lägenhet med assistans är en insats som sällan beviljas

besparingar för ledsagarservice

korttidsboende beviljas i mindre grad

resursskolor läggs ned, väldigt få nya startar

omvårdnadsbidraget har försämrats

färdtjänsten har försämrats

bidragen till bostadsanpassning har kollapsat.

Jag får mejl från hela Sverige från desperata äldre människor som har jobbat hela sitt liv och betalat skatt i hela sitt liv och som nu ska få en permobil utskriven. Men det kan de inte få, eftersom de inte får något mobilt rullstolsgarage.

Fru talman! Dessutom har den socialdemokratiska finansministern infört en straffbeskattning på de familjer som behöver få in två rullstolar i en minibuss. Jag förstår att de allra flesta inte känner till hur systemet fungerar. Man kan alltså få 40 000 kronor i anskaffningsbidrag. Men för den minibussen får man betala en straffskatt på 120 000 kronor. Man kan alltså få 40 000 i anskaffningsbidrag, men man ska betala 120 000 kronor.

Fru talman! Jag tror att de allra flesta förstår att det är helt orimligt. När jag för någon månad sedan debatterade frågan med finansministern sa hon att det kanske finns bättre sätt att stödja funktionsnedsatta på, att det kanske är det regelverket som måste ändras. Nu har det gått lång tid sedan förra debatten om straffskatten på funktionsnedsatta och deras mobilitet. Det är nog många som undrar vilka åtgärder finansministern har vidtagit.

Vilka förbättringar finns för Sveriges funktionsnedsatta i den vårändringsbudget som nyligen presenterades? Eller är finansministern nöjd med de 16 punkterna på RBU:s skamlista? Det är en skamlista.

Samma regering pratar om att införa en familjevecka, vilket skulle kosta 30 miljarder, för familjer med friska barn. Det är inte anständigt.

Det svar som finansministern och en annan minister i regeringen har gett är att man kan köpa en mindre bil. Det är fullkomligt verklighetsfrånvänt. Man får inte in två permobiler i en Golf. Man är tvungen att ha en minibuss.

Jag vill ställa samma fråga som min kollega Boriana Åberg. Vad är svaret till de familjer som behöver de här bilarna?

Fru talman! Jag ger mig in i debatten eftersom jag är intresserad av fordon och trafik. Det är något som jag har ägnat i stort sett hela mitt vuxna liv åt. Jag måste säga att den här bonus-malus-skatten nog är något av det mest bakvända man kan leta rätt på om man har inriktningen att få en bättre miljö.

Sofia tog upp det här med utländska aktörer som kommer in i Sverige och utför arbete. Det är en absolut konsekvens av det här systemet. Det finns exempel, som polisen har rapporterat, på att det har gått så långt att man till och med väger ned tyngre fordon, som ligger på en totalvikt på 6 eller 7 ton, till 3,5 ton. Då flyger man nämligen under radarn när det gäller kör- och vilotider. Det har fått konsekvensen att svenska företag konkurreras ut på grund av att de får betala höga skatter samtidigt som andra aktörer som flyger under radarn kommer in och inte betalar en krona.

Jag förstår inte riktigt hur det är tänkt att det här ska fungera. Jag kan ta ett exempel. En möbelhandlare ringde upp mig och berättade att de hade en gammal skåpbil som de körde ut möbler till kunder med. Nu skulle de köpa en ny bil. Men då skulle skatten öka med 90 000 kronor under en treårsperiod. 90 000 kronor skulle det kosta en möbelhandlare i Lidköping att köra ut möbler. Om den bilen rullar 2 000 mil om året - men det tror jag inte att den gör - måste de få in 17 kronor och 50 öre per mil bara för att täcka skattekostnaden. Självklart valde de att behålla den gamla bilen, som de kunde reparera för de 90 000 kronorna under ganska lång tid.

Det blir motsatt effekt, när man behåller gamla smutsiga bilar i stället för att köpa nya. För dem som är möbelhandlare, snickare rörmokare, elektriker eller vad det kan vara finns det inget bonussystem att tillgå. Det blir bara malus.

Om man har en budbil som rullar 6 000 mil om året måste man ha in ungefär 6 kronor per mil bara för att täcka skattekostnaden. Slår man ut de 35 000 kronor som bilarna kommer att kosta i årlig skatt måste man ha in 3 000 kronor i månaden bara för att täcka skattekostnaden. Och då har man inte ens satt nyckeln i tändningslåset. Var och en förstår att det sätter de små företagarna i en nästan hopplös situation. Samtidigt väller det in bilar från utlandet och tar jobben i stället. Då har vi inte vunnit någonting. Det blir snarare en förlust för staten.

Jag kan ge statsrådet ett tips. Ett enkelt sätt att känna igen de där fordonen på 3,5 ton som kommer utifrån är att de har en mössa på taket. Det finns en liten uppbyggnad på hytten där föraren ligger den korta stund han har möjlighet att sova. De flyger ju under radarn också när det gäller kör- och vilotider. Det är alltså inte bara fråga om illegal konkurrens när det gäller sättet att utföra verksamheten. Det handlar också om att folk utnyttjas å det grövsta och får köra i stort sett dygnet runt.

Ett tips till statsrådet är: Titta ute på vägarna för att känna igen de där i fordonen på 3,5 ton som tar jobben från de svenska hantverkarna!

Fru talman! Sofia Westergren påpekade att tunnelbana inte finns i hela landet. Det är alldeles korrekt. Det finns bara i Stockholmsregionen. Men även hantverkare i Stockholm har ofta egen bil och åker ganska sällan tunnelbana. Som hantverkare måste man ofta ha med sig lite grejer.

Syftet med bonus-malus-systemet är att styra inköpet av nya bilar till mer klimat- och miljövänliga alternativ. Bakgrunden är att vi för att kunna bli nettonollutsläppare och kunna minska transportsektorns utsläpp behöver styra om fordonsflottan till att mer av den ska gå på antingen miljövänliga bränslen eller på el. Syftet med bonus-malus är att styra dit.

Det som Boriana Åberg säger är helt korrekt; Konjunkturinstitutet menar att bonus-malus inte är särskilt effektivt. Men det som Konjunkturinstitutet föreslår att regeringen borde göra i stället är att införa en rejäl höjning av koldioxidskatten. Det menar de är mer effektivt. Utifrån deras utgångspunkt är alltså Moderaternas klimatpolitik än mer ineffektiv, eftersom man vill minska den skatt som enligt Konjunkturinstitutet är mest effektiv.

Vad är det för konsekvensanalyser som har görs? Vi gör naturligtvis de sedvanliga konsekvensanalyserna. Först har man en utredning som kommer med förslag och som ska göra konsekvensanalyser av sina förslag. Sedan skickas förslaget ut på remiss. Då finns det möjlighet för dem som man skickar remissen till men också för så kallade spontana remisser att skicka in konsekvensanalyser. Det är alltså fritt fram för vem som helst att skicka in konsekvensanalyser. Efter det tar regeringen ställning.

Export av bonusbilar är problematiskt, och det var det också på den tiden då det fanns en direkt miljöbonus som snarare betalades av alla skattebetalare. Bonus-malus har en stor fördel jämfört med Alliansens bonussystem, där undersköterskan fick vara med och bidra till dem som hade möjlighet att köpa helt nya bilar. Nu betalas bonusen av dem som köper bilar som släpper ut mer.

Det finns dock en liknande risk för export. Därför har Miljödepartementet remitterat en promemoria, och nu bereder vi de remissvar som har kommit in. Det har kommit en del kritik i remissvaren, och det behöver vi titta på så att det hela görs på ett bra sätt.

Fru talman! Kollegan Boriana kallade det här Marie-Antoinette-politik. Det passar otroligt bra - om det inte finns bröd, varför äter de inte bakelser? Det är samma sak här: Finns det ingen bil? Köp en elbil!

Men det här funkar inte. Det är inget alternativ för hantverkaren. Det hindrar vanliga människor från att köpa en husbil. Det här blir konsekvensen om man måste betala 90 000 eller kanske till och med 100 000 extra för en bil som man behöver i arbetet eller har tänkt att semestra med i Sverige. Just det senare har vi ju tyckt vara en viktig del genom att det på olika vis gynnar besöksindustrin i Sverige och att vi spenderar pengar i vårt land i stället för alternativet att resa till Thailand, som man flygmässigt sett inte tycker är bra.

I mitt förra anförande talade jag om att det här skadar hantverkaren. Det skadar även försäljningen av dessa bilar och till exempel husbilar. Det skadar även den försäljare som säljer hästbilar, vilket jag tänkte ta upp i detta anförande.

För hästfolket har B-kortaren blivit ett bra alternativ. Man behöver fordonets lastkapacitet, och den väger 3,5 ton. Med lite vilja kan man få in två hästar i den. Vartenda kilo är otroligt viktigt när det gäller lastkapacitet.

Säljaren måste dock kunna motivera till ett köp trots att malusdelen finns. Man åker på att betala en hög skatt - kanske mellan 60 000 och 100 000 på tre år, något som sedan fasas ut. Samma säljare säljer större lastbilar och jämför dem med 3,5-tonnaren. Den större lastbilen kör lika lite eller lika mycket som 3,5-tonnaren. Det finns ingen skillnad i körsträcka. Utsläppen från 3,5-tonnaren ska däremot straffbeskattas, och man ska missgynna den. För en lastbil som väger 16, 18 eller över 20 ton finns dock ingen malus. Därmed inte sagt att det ska vara någon malus för en sådan lastbil. Att man straffbeskattar en liten 3,5-tonnare är något förmätet. Därför passar Boriana Åbergs benämning Marie-Antoinette-politik otroligt bra.

Jag hörde en kollega säga att Sverige är ett land i kris. Det föreslås och genomförs skattechocker på det mesta. Vi har höjda skatter på fordon, tjänstebil, el, hämtmat, kläder, skor, företagande och entreprenörskap. Som grädde på moset förbereds ett återinförande av fastighetsskatten. Det här är politik som sätter landet ur kurs, faktiskt helt fel kurs. Antagligen har styråran gått av utmed rutten.

Fru talman! Ministern nämner att bonus-malus har fått hård kritik. Jag undrar om hon har tagit åt sig av den och är beredd att likt Moderaterna kasta bonus-malus i papperskorgen.

Fru talman! Moderaterna vill i sin miljöpolitik framför allt förse Sverige med pålitlig, säker och miljövänlig el genom att satsa på kärnkraft. Vi moderater anser även att bonus-malus-systemet borde skrotas likt en gammal bil som inte fungerar och som bara bidrar till ökade utsläpp.

Bonus-malus-systemet gör att människor som av någon anledning inte kan köpa en elbil hindras från att köpa en miljövänligare diesel- eller bensindriven bil. Detta gör att den svenska bilparken blir allt äldre och mindre miljövänlig än den kunde vara. Redan nu är den genomsnittliga åldern på den svenska bilparken tio år. Det är oerhört högt för ett utvecklat land. Därför är alla förslag som förhindrar människor från att byta till miljövänligare bilar, oavsett om de drivs med bensin, diesel eller el, skadliga.

Det är positivt att regeringen har dragit tillbaka förslaget om bonussystemet. Det var felaktigt på alla sätt. Förslaget var rättsosäkert. Att införa en återbetalningsskyldighet för den första ägaren, oavsett om det är han eller hon som har exporterat bilen, borde inte kunna ske i en rättsstat. Dessutom gjorde förslaget så som det var utformat att man kunde manipulera systemet och placera en målvakt som sedan kunde exportera bilen utan att få några återkrav.

Jag hoppas att denna pengarullning till våra grannländer stoppas. Enligt statliga Trafikanalys hamnade 400 miljoner av de bonuspengar som staten betalade ut 2019 i andra länder.

Det finns ett annat problem med bonus-malus-systemet som vi inte har tagit upp än, nämligen att system inte är självfinansierat, vilket var tanken. Systemet gick back med 674 miljoner på två år. Miljöpartiet öppnade så sent som i mars för nya höjningar av malusdelen. När betänkandet om ett förstärkt och förenklat bonus-malus-system debatterades i kammaren uttryckte Centerpartiet att deras mål är att bonusen ska höjas till 100 000 kronor. Det innebär ännu större utgifter för statskassan och en ännu mer oklar miljönytta.

Jag undrar om finansministern vill kommentera detta. Har man planerat någon höjning av bonusen enligt Centerpartiets önskemål, eller är detta bara påhittat? Vad tycker finansministern om förslaget?

Fru talman! Bara den som har tappat kompassen skulle acceptera den lista på 16 nedskärningar som regeringen har gjort sedan 2015, vilket RBU har redovisat på hemsidan rbu.se. Jag tycker att alla ska gå in och läsa den listan på försämringar för personer med funktionsnedsättningar. Den 17:e punkten finns inte, men den borde RBU lägga till: straffskatt på bilar för dem som är beroende av rullstol.

Jag noterar att finansministern inte med ett kommatecken eller en bokstav kommenterade hur hon anser att ekonomin ska gå ihop för den barnfamilj som bor i Gävle och som har två barn beroende av permobil. Det finns bara ett alternativ, och det är en minibuss. Man kan inte få in två permobiler i en Golf, en Volvo eller någon annan personbil, utan det som återstår är en minibuss. Det stöd den här tvåbarnsfamiljen, som till exempel bor i Sätra, kan få är 40 000 i anskaffningsbidrag. Men den direkt konfiskativa straffskatten för den här barnfamiljen är 120 000 kronor. Det säger sig självt att man därmed kraftigt begränsar möjligheterna för Sveriges funktionsnedsatta som är beroende av bil att kunna investera i en sådan.

Precis som Boriana Åberg har jag fått förtvivlade mejl från barnfamiljer i Sverige som har missat att få sin beställda bil före det här datumet. De får en fruktansvärd straffskatt av den här finansministern och regeringen. Hur ska de klara sig?

Fru talman! Det har varit mycket diskussion om det här med bonus-malus. Jag har gjort den här liknelsen tidigare från talarstolen: Det är ungefär som en orienterare som är ute i skogen och har fått en karta men ingen kompass. Han har ingen aning om vart han ska ta vägen. Vid detta kan regeringens miljöpolitik liknas. Man har inget tydligt mål för hur man ska göra. Man gissar mest. Det är den uppfattningen jag får.

Vad gäller de här hantverksbilarna, budbilarna och bilarna för handikappade har detta slagit fullständigt fel. Det finns inget alternativ, utan man får en straffskatt. Man har ingen möjlighet att välja något annat. Det finns ett åkeri som har provat det här med alternativa lösningar. Då finns gasbilar. Det kan ju låta bra. Men grejen är att själva bränslesystemet i bilen är så pass tungt att man förlorar mellan 30 och 60 procent i lastkapacitet. Vad får då det för effekt? Jo, då måste man köra flera gånger för att transportera samma mängd gods, och då är ju hela miljöpoängen borta.

Man kan faktiskt kräva av regeringen att den tänker till lite grann på hur vi ska nå målet att sänka utsläppen och hittar en tydlig målbild i stället för att sitta och kasta tärning, vilket nästan är vad man kan likna regeringens miljöpolitik vid. Ta bara en sådan sak som att 40 procent av bilarna är äldre än elva år! Sänker vi åldern på bilparken och får ned den till elva år på dem som ligger över minskar utsläppen med 404 000 ton per år. Det motsvarar i stort sett hela inrikesflyget 2017. Det är enkelt, snabbt och effektivt.

Fru talman! Sofia Westergren börjar nu återigen, som moderater gör när vi närmar oss val, prata om fastighetsskatten. Jag vill bara påpeka att jag har varit finansminister eller ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna i nio år och att det under alla de åren har funnits lokala delar av Socialdemokraterna som velat återinföra fastighetsskatten. Moderaterna har inför varje val hotat med att vi socialdemokrater ska återinföra fastighetsskatten. Det har dock inte gjorts. Jag undanber mig ytterligare skrämselpropaganda av den typen från Moderaterna. Den har varit ogrundad de senaste nio åren, och den är lika ogrundad i dag.

Boriana Åberg undrar om vi är beredda att titta över förändringar i bonus-malus. Det har vi gjort vid flera tillfällen. Jag är naturligtvis beredd att löpande se över förändringar i bonus-malus för att systemet ska styra på ett bra sätt.

Lars Beckmans engagemang för familjer med barn som har funktionshinder uppskattar jag verkligen. Att däremot stå här i kammaren och underkänna RBU:s arbete genom att säga att de gör fel när de inte har en 17:e punkt om bonus-malus smakar kanske inte riktigt lika bra i munnen. Jag vill också påpeka att regeringen har höjt bilstödet.

Thomas Morell menar att det inte finns något alternativ. Det är klart att det finns hantverkare som har väldigt svårt att hitta alternativ som är mer miljövänliga än en mer traditionell hantverksbil. Men det finns också många hantverkare - jag säger inte alla - för vilka det ändå kan finnas ett alternativ med elbil, om man inte behöver riktigt lika tung last. Naturligtvis måste man då vara någonstans där det finns tillgång till laddinfrastruktur. Det är viktigt att vi fortsätter att bygga ut laddinfrastrukturen, så att den finns i hela landet. Precis som påpekas är lätta ellastbilar dyrare i inköp, men de är ofta billigare i drift. Hur den kalkylen ser ut beror därför naturligtvis också på hur mycket man kör.

Fru talman! Stefan Löfven sa vid valet: Utred mig på jobben! Målsättningen var då att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Nu har Spolitik satt Sverige i skamvrån med den högsta arbetslösheten i EU tillsammans med länder som Grekland. Sedan 2014 har vi EU:s femte högsta arbetslöshet och EU:s tredje sämsta tillväxt.

Vi behöver stärka arbetslinjen. Som tidigare åkare har jag sett hur åkerier successivt har slagits ut från marknaden. Kanske är det just därför som jag nu har svårt att acceptera bonus-malus, när jag ser de negativa konsekvenser som det får för arbetslivet. Dessutom ser jag det ur ett miljöperspektiv - vi får äldre bilar på våra vägar. Folk drar sig för att köpa nya fordon med den senaste tekniken avseende miljö och säkerhet.

Kollegan Boriana Åberg nämnde att systemet har gått back 649 miljoner på två år och att Centern vill höja bonusen ytterligare. En politik med trasiga styråror styr Sverige åt fel håll. Då blir min oro, fru talman: Tänker den här regeringen ytterligare förstärka bonus-malus eller helt skrota det med tanke på vilken hård kritik det fått?

Fru talman! Ministern nämnde fastighetsskatten. Lika mycket som ett återinförande av fastighetsskatten skrämmer moderatväljarna skrämmer Socialdemokraternas samarbete med Miljöpartiet de egna socialdemokratiska väljarna.

Jag undrar: Varför har man fördelat behandlingen av förslaget om bonus-malus-systemet på två departement, så att Finansdepartementet ansvarar för malusdelen och Miljödepartementet för bonusdelen? För oss som är utomstående och saknar insyn i Regeringskansliet känns det ganska märkligt och faktiskt oseriöst.

För oss som har betraktat Miljöpartiets förslag och utspel är det ingen överraskning att man tvingas återremittera ett förslag som kommit från dem, i det här fallet om bonus, när man fått alla negativa svar.

Det borde inte heller ha varit någon överraskning för finansministern. Jag undrar: Varför låter sig finansministern, som ansvarar för Sveriges finanser, styras i denna fråga av ett utvecklingsfientligt parti med 4 procents stöd och med aktivistiska inslag?

Fru talman! I Sverige fattar regeringen beslut gemensamt i konsensus. Alla beslut inför regeringsbesluten bereds gemensamt i Regeringskansliet, och alla har möjlighet att lämna synpunkter. Det gör att vi är överens om de beslut som regeringen fattar och står bakom dem gemensamt.

Det är heller inte så att Finansdepartementet är ansvarigt för utbetalning av alla former av utbetalningar som sker från statsbudgeten. I sakfrågor är Finansdepartementet ansvarigt för skattefrågorna. Därför är det naturligt att malusdelen ligger på Finansdepartementet. Utbetalningar av olika stöd sker oftast via fackdepartementen. Då är det naturligt att det ligger på Miljödepartementet. Däremot har vi från regeringens sida naturligtvis ett gemensamt ansvar för helheten. Det är så man arbetar i Regeringskansliet.

Ursprunget till att vi har ett bonus-malus-system är att vi befinner oss mitt i klimatkrisen. Just nu arbetar hela Regeringskansliet väldigt intensivt med de åtgärder av historisk storlek som regeringen har vidtagit för att hantera den pågående pandemikrisen. Men samtidigt pågår underliggande en klimatkris.

Det handlar om att Sverige ska ställa om så att vi blir klimatsmartare. Vi ska göra vår del för att rädda klimatet. Det är också för att det är här som framtidens jobb finns. Ett grönt Sverige är också ett Sverige som kommer att arbeta och skapa framtidens jobb. Det är så vi ska stärka arbetslinjen i framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.