Besked om kilometerskatten

Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig om regeringen kommer att fortsätta att driva frågan om en kilometerskatt och i så fall varför.

Det pågår nu ett arbete inom Regeringskansliet med att ta fram förslag till utformning av en vägslitageskatt, och vår ambition är att under mandatperioden lägga fram ett förslag.

Vår ambition är att ta fram ett förslag som innebär miljövinster för samhället, en ökad konkurrensneutralitet mellan svenska och utländska åkerier och som innebär att utländska åkerier kan bidra till finansieringen av den svenska infrastrukturen.

Herr talman! Turerna gällande förslaget om en så kallad kilometerskatt har varit många. Efter att utredningen försenats med hela tre månader kom beskedet om att förslaget gällande skatten skulle skrotas.

Detta mottogs med lättnad av hela den svenska åkeribranschen. Malin Öhrlund, åkeriägare i Kalix, sa till tidningen Företagarna att kilometerskatten har kastat en skugga över allt och att det är en stor lättnad för branschen att förslaget är pausat, framför allt för dem utanför storstäderna. Hon menar att det handlade om en ren skatt på avstånd.

Det är tydligt att kilometerskatten är mer skadlig än vad regeringen har påstått och att ett införande av skatten inte alls skulle bli så enkelt att genomföra som man förväntat sig.

Svensk konkurrenskraft behöver stärkas, inte försvagas. I vårt avlånga land kommer behovet av transport med lastbilar att finnas även fortsättningsvis. Det finns stora möjligheter att göra den transporten så miljövänlig som möjligt, men kilometerskatt bidrar inte till detta.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är: Kommer finansministern och regeringen att fortsätta att driva frågan om en kilometerskatt? I sådana fall: varför?

Svaret på vad som är regeringens ambition lämnar mycket att önska. Med tanke på att Sverige är ett exportberoende land som konkurrerar med marknader med långt lägre kostnader än vad vi har här är det anmärkningsvärt att regeringen överväger en skatt på avstånd som ytterligare skulle försämra den svenska konkurrenskraften.

Därför, herr talman, förtydligar jag nu frågan till Magdalena Andersson: Kan finansministern garantera att en skatt på avstånd inte kommer att försämra den svenska konkurrenskraften och riskera svenska jobb och företag?

Herr talman! Alla skatter påverkar hur människor beter sig, men det gör också vad man använder skattepengarna till. En sådan garanti kan man alltså inte ställa ut förrän man har bestämt vad man ska använda intäkterna till. Alla skatter påverkar människors beteende, men detsamma gäller det man använder skatterna till.

Om vi till exempel hade ett samhälle utan både inkomstskatter och barnomsorg och vi införde en inkomstskatt skulle man, om man var på Cecilie Tenfjord-Toftbys sida, säga att detta skulle skada jobben och tillväxten i Sverige.

Men om pengarna användes till att bygga ut barnomsorgen, så att människor kunde arbeta också när de fick barn, skulle det inte vara någonting som sammantaget skadar jobben och tillväxten. Tvärtom skulle detta öka sysselsättningen och tillväxten.

Det är precis detta som är den svenska modellen. Vi har ett högt skatteuttag, men vi använder pengarna på ett sådant sätt att det sammantaget bidrar till jobb och tillväxt i Sverige. Kanske är det också därför vi ser den högsta sysselsättningsgraden i hela EU just i Sverige. Dessutom är tillväxten god.

Vår ambition är att jobba vidare med ett förslag. Poängen med detta är, förutom att göra viktiga miljövinster, att underlätta för svenska åkare genom att vi har bättre kontroll på utländska åkare, vilket kan minska risken för illegalt cabotage.

Utländska åkerier kan också bidra till finansieringen av den svenska infrastrukturen, vilket ju är bra för jobb och tillväxt.

Herr talman! Jag förstår att Magdalena Andersson och den rödgröna regeringen väldigt gärna vill använda de svenska åkeriföretagen som ett slagträ i införandet av en kilometerskatt. Anmärkningsvärt är då att den svenska åkerinäringen är den part som mest har motsatt sig införandet av denna skatt. Jag tycker kanske att ni ska lyssna mer på dem som kommer att drabbas av denna straffskatt.

Magdalena Andersson tog upp satsningen på miljö. Det är bra att man satsar på miljö, vilket jag hoppas att alla partier i Sveriges riksdag är överens om.

Jag utgår också från att satsningar på miljö var något som regeringen hade i åtanke när de gav uppdraget till den första utredningen om en skatt på avstånd. Att det inte gick så bra med just det vittnar Malin Öhrlund om när hon i samma artikel i Företagarna som jag tidigare hänvisade till säger att syftet med att minska miljöpåverkan var gott men att det inte gav några fördelar för den som investerar i maskiner som inte sliter på miljön.

Tänker regeringen fortsätta att driva frågan om en skatt på avstånd, trots att detta skadar den svenska konkurrenskraften? Stefan Löfven har tidigare sagt att alla förslag ska prövas utifrån huruvida de stärker tillväxt, jobb och företagande i Sverige. Var hamnade detta? Prat om möjliga effekter inom andra områden håller inte.

Om ni nu fortsätter att driva på för denna skatt, kommer den i så fall att innebära en riktig miljövinst? Kommer den att innebära en miljövinst som står i proportion till de potentiella exportförluster som kommer att drabba företag som på grund av ökade transportkostnader inte längre kan tävla med sina konkurrenter på den europeiska marknaden?

Det spelar ingen roll hur man använder pengarna från en höjd kilometerskatt om denna urholkar den allmänna skattebasen på grund av att svenska företag förlorar i konkurrens med andra exportföretag på den europeiska marknaden.

Hur tänker finansministern att proportionen mellan miljövinst och exportvinst- eller förlust ska se ut?

Herr talman! Att regeringens förslag på skatteområdet skadar jobb och tillväxt är någonting som moderater har hävdat i denna talarstol i två och ett halvt års tid. Vi kan dock konstatera att förslagen inte tycks ha fått riktigt de effekter som Moderaterna hävdar - att de skulle skada jobben och tillväxten - utan att det tvärtom skapats 200 000 jobb sedan regeringen tillträdde och att vi har en god tillväxt i Sverige.

Självklart kommer en väl utformad vägslitageskatt inte att behöva skada jobben och tillväxten i Sverige - särskilt inte om man tar hänsyn till vad skatteintäkterna används till.

Det är viktigt att vara noggrann med hur man använder skatteintäkterna, så att det skapas bra förutsättningar för jobb och företagande runt om i hela landet. Bland annat är utbyggd infrastruktur viktigt, inte minst för åkerinäringen.

Herr talman! Vi är inte ensamma om att säga att regeringens skattepolitik skadar jobb och tillväxt. Att antalet arbetstillfällen ökat beror på att vi just nu är inne i en brinnande högkonjunktur.

Jag förstår att finansministern har en stark tro på regeringens förmåga att tillfredsställa alla önskemål. Men, herr talman, den som vill ge allt till alla riskerar ofta att bli rätt medelmåttig.

Under en debatt som Skogsindustrierna anordnade om framtida utmaningar för dem blev jag lite förvånad över att de inte alls nämnde en kommande skatt på avstånd. Det är trots allt en bransch som är mycket beroende av lastbilstransporter. När jag frågade företrädare för branschen hur detta kom sig blev svaret att de har blivit lovade att de ska undantas från skatten. Det är ju bra för dem! Men hur är det med stålindustrin, som är i en liknande situation - exportberoende och med långa avstånd och stort beroende av lastbilstrafik? Hur är det med pappersindustrin, som är i samma situation som skogsindustrin och stålindustrin? Vilka branscher kan räkna med att undantas, och vilka kan det inte?

Om ett antal branscher ska räddas från en skadlig beskattning genom undantag - för jag utgår från att det är därför de ska undantas, det vill säga för att ni inser att beskattning är skadlig för branschen - vad händer då med miljövinsten?

Regeringen är oroad för utvecklingen i den svenska exporten; det kunde vi läsa om i gårdagens Dagens Industri. Där framgår tydligt att regeringens exportstrategi inte levererar.

Därför blir mina sista frågor till finansministern just nu: Vilka branscher ska undantas från avståndsbeskattningen? Och hur menar finansministern att kilometerskatten harmoniserar med målet om ökad export, fler jobb och EU:s lägsta arbetslöshet?

Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby säger att miljö är viktigt. Samtidigt kan jag notera att Moderaterna i sin budgetmotion kraftigt skär ned på miljöanslagen och ligger väldigt lamt till när det gäller den aktiva miljöpolitiken trots att 2016 var det varmaste år som någonsin har uppmätts.

Från regeringens sida har vi däremot arbetat oerhört aktivt med klimatfrågorna hela vägen sedan vi klev in i Regeringskansliet. Vi har kraftigt ökat miljöbudgeten men också på andra sätt ökat miljöstyrningen. En vägslitageskatt skulle vara ett sätt att kunna öka miljöstyrningen. Man skulle dels kunna driva utvecklingen mot miljövänligare fordon, dels kunna förändra relationen mellan när det är lönsamt att köra på lastbil och när det är lönsamt att köra på båt eller tåg. För att detta ska vara möjligt är det naturligtvis viktigt att också satsa mer på infrastrukturen, och det är någonting som regeringen gör.

Den exakta utformningen av en vägslitageavgift är någonting som vi arbetar med i Regeringskansliet just nu, så det går inte att uttala sig om ännu.

Överläggningen var härmed avslutad.