Beredskapsflygplatser

Fru talman! Martina Johansson har frågat mig hur jag och regeringen tänker arbeta för att säkerställa att det finns beredskap i hela landet från våra flygplatser och att det finns en ekonomisk ersättning som fungerar även vid extraordinära händelser såsom en pandemi.

Beredskapsflygplatserna har en viktig funktion när det gäller att säkerställa beredskap för att samhällsviktiga lufttransporter ska kunna utföras oavsett tid på dygnet. Regeringen har gjort flera satsningar för att säkerställa att det finns infrastruktur för samhällsviktiga transporter, inte minst under pandemin.

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att förhandla och ingå avtal om tillfällig beredskap. Det innebär att Trafikverket utöver de ordinarie beredskapsflygplatserna har tecknat avtal med 17 temporära beredskapsflygplatser, dock inte med Skavsta flygplats som har valt att inte ingå avtal. Regeringen har under pandemin även beslutat att införa en temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till och från Norrland och Gotland, för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för transporter av personer och gods för samhällsviktiga ändamål.

Riksdagen har, efter regeringens förslag, tillfört ytterligare 100 miljoner kronor 2020 för tillfällig förstärkning av det statliga driftsstödet till regionala flygplatser som erhållit stöd under 2019. För 2021 har 10 miljoner kronor tillförts för att höjd jourberedskap vid de ordinarie beredskapsflygplatserna ska kunna upprätthållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har även, efter regeringens förslag, infört tillfälliga statliga lån om 164 miljoner kronor till leverantörer av lokal trafikledning på de regionala icke-statliga flygplatserna. Även detta är för att säkerställa kapacitet i den svenska infrastrukturen för samhällsviktigt flyg. För att förstärka ambulansflyget har 75 miljoner kronor tillförts. Sammantaget innebär dessa åtgärder att landet nu har 27 beredskapsflygplatser för att möjliggöra snabba transporter av patienter och personal.

I detta sammanhang vill jag också nämna att det för 2020 och 2021 dessutom tillförts betydande ökningar av det generella statsbidraget till kommuner och regioner, vilket de bland annat kan använda till sina flygplatser. Jag vill understryka att ersättning för driftsstöd till icke-statliga flygplatser som utgångspunkt kan ges till både kommunalt och privat ägda flygplatser enligt gällande regelverk.

Den 15 juni 2020 slutredovisade Trafikverket uppdraget om översyn av de ordinarie beredskapsflygplatserna och systemets effektivitet, funktionalitet och ändamålsenlighet som regeringen lagt. Frågan analyseras och bereds nu inom Regeringskansliet.

Jag bevakar utvecklingen noga och har en löpande dialog med berörda myndigheter, regioner och kommuner samt övriga aktörer.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Ministerns svar är att regeringen just nu analyserar det material som man har fått av Trafikverket i uppdraget att analysera beredskapsflygplatsernas effektivitet, funktionalitet och ändamålsenlighet. Min fråga handlade om hur regeringen arbetar för att säkerställa att det finns beredskap i hela landet och att det finns en ekonomisk ersättning som fungerar även vid extraordinära händelser.

Jag tog min utgångspunkt i Stockholm Skavsta, som i dag har avtal med brandflyg och kustbevakning. Flygplatsen får en mindre ersättning för detta, och de har kunnat göra ett bra jobb tack vare intäkter från den reguljära flygtrafiken. Den trafiken har till stor del finansierats av intäkter från privata flygbiljetter. Det är vad som krävs för att vara flygplats, till exempel i form av lokalvård, snöröjning och flygledning.

Nu när i princip all trafik har legat nere sedan ett år tillbaka har intäkterna från resor mer eller mindre försvunnit, precis som för alla andra flygplatser i landet - oavsett vem som äger flygplatsen. Den ersättning staten i dag erbjuder flygplatser för att vara beredskapsflygplatser täcker en liten del av kostnaden och ersätter inte den kostnad som krävs för till exempel halkbekämpning. Den reguljära trafiken står för den största delen av kostnaderna under vanliga tider när vi reser och flyger inom landet och mellan länder. Eftersom biljettintäkterna står för kostnaderna har i princip grunden för att hålla igång flygplatsen försvunnit.

Andra länder har valt att ersätta flygplatser på ett annat sätt än vad vi har gjort i Sverige när det gäller beredskap. Där har man valt att stå för en mycket större del av kostnaden. Har regeringen funderat över om det finns något annat sätt? Har regeringen funderat och kommit fram till några förslag för att det ska gå att bedriva beredskapsflygplatser i Sverige, även om det inte finns intäkter från den reguljära trafiken?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min ursprungsfråga ser jag fortfarande som obesvarad. Hur ser ministern på att ersättningen som i dag ges till flygplatser för att bedriva beredskap inte säkerställer att det finns beredskap även när det sker extraordinära händelser, till exempel en pandemi?

Fru talman! Jag tycker att jag har svarat på frågan. Vi har verkligen tillsett att det finns ersättning, och Sverige har aldrig haft så många beredskapsflygplatser som nu. Utöver de tio statliga beredskapsflygplatserna finns nu totalt 27. Efter en hemställan från SKR, med deras förslag till ersättningsmodell, säkerställde vi att vi snabbt kunde öppna temporära beredskapsflygplatser. Där tackade alla utom Skavsta ja.

Skavsta har gått med vinst åtskilliga år. Det finns ingenting som förhindrar att man använder det stöd som generellt ges till kommuner och regioner för att skjuta till resurser. De är ju delägare i Skavsta flygplats. En diskussion ska naturligtvis föras med Skavsta om varför de valde att säga nej till att vara en beredskapsflygplats. Men i alla andra delar av landet sa man ja till det förslag som fanns. Det har varit viktigt.

Bara under januari gjordes 380 transporter av patienter och personal. Under den pandemi som just nu pågår har det varit oerhört viktigt att vi har kunnat göra så. Därför är jag tacksam och glad över de kommuner och regioner som har öppnat sina flygplatser, som har antagit statens erbjudande och kunnat stå till förfogande för snabba transporter av personer som insjuknat i covid eller personal som behöver hjälpa till på andra ställen. Det har varit utgångspunkten när regeringen har agerat för att få fram fler temporära beredskapsflygplatser.

Naturligtvis är det fritt för både kommuner som ägare av flygplatser och privata ägare att säga nej. Man är inte skyldig att ta ett erbjudande. Jag kan ha förståelse för att man ibland också säkert vill ha mer. Men faktum är att samtliga övriga flygplatser som fick ett erbjudande tackade ja. Det innebär att vi hjälps åt i Sverige med att säkerställa att patienter under pandemin faktiskt kan transporteras. Jag vill minnas att Socialstyrelsen tillsammans med SKR har redovisat hur systemet nyttjas väl.

Framöver är det naturligtvis viktigt att titta på den långsiktiga finansieringen av beredskapsflygplatser så att vi inte bara använder temporära insatser. Där skjuter vi nu till 10 miljoner kronor i budgeten. Trafikverket har föreslagit en lite bredare struktur för beredskapsflygplatser. Det tycker jag är intressant. Det nuvarande systemet med tio beredskapsflygplatser har ganska många år på nacken. I min erfarenhet har det bland annat varit stormen Gudrun. Jag är smålänning! När skogen föll i Kronobergs län var det tack vare Växjö flygplats som vi kunde upprätthålla insatser som klarade att utföra reparationer av inte minst elledningar. Det har vidare varit bränderna i Sala och andra skogsbränder där det har varit viktigt för brandflyg och ambulansflyg att landa.

Jag bedömer ändå att Trafikverket har en poäng när de ser att det finns ett ökat behov av beredskapsflygplatser. Pandemin har med tydlighet redovisat hur viktigt det är. Det är skälet till att regeringen skjuter till resurser. Riksdagen har också ställt sig bakom detta, med möjlighet till 27 beredskapsflygplatser. Det är en imponerande uppslutning, och jag kan bara beklaga att någon flygplats har sagt nej. Det är viktigt att vi hjälps åt under en pandemi för att klara av transporter av patienter och personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, även för det svaret!

Visst är det så att det finns många flygplatser som har tackat ja till erbjudandet att vara en beredskapsflygplats. Men problemet kvarstår att ersättningen som ges inte är den som krävs för att kunna upprätthålla en beredskapsflygplats, utan den bygger på att det finns reguljär trafik. Det innebär också att de som äger de här flygplatserna får skjuta till medel för att kunna upprätthålla beredskapsflygplatserna när den reguljära trafiken ligger nere.

Jag är fortfarande osäker på hur det här ska fungera i nästa skede. Ministern är inne på att se över hur man kan göra det långsiktigt, och det är precis det jag är ute efter. Hur kan vi långsiktigt säkerställa att vi har beredskapsflygplatser även när det uppstår extraordinära situationer?

För några år sedan tillsatte regeringen en flygplatsöversyn, som skulle se över de obalanser som finns mellan olika ägarformer för våra flygplatser. Det fanns även ett Arlandaråd, som skulle utreda Arlandas utveckling. Ingen av dessa har slutfört sitt arbete och lämnat en slutrapport, åtminstone inte som har presenterats, om jag fått rätt information om det. Att regeringen inte har gjort färdigt de här två sakerna gör att jag ställer mig frågan om man verkligen ser det som viktigt och ser att det finns ett behov av beredskapsflyg i hela landet.

I förra veckan aviserade regeringen även att man lägger ned Bromma, med hänvisning till en coronarelaterad minskning av flygtrafiken, utan att säkerställa att dess funktion kan hanteras på annat sätt. Man hänvisar nedläggningen av Bromma till dålig lönsamhet.

Det här är diskussioner som, precis som han är inne på, förs även i ministerns hemtrakter - i Öjaby, som faktiskt också är mina hemtrakter ursprungligen. Där ifrågasätter även ministerns egna partikamrater om man ska fortsätta driva verksamheten därför att kostnaderna är så höga.

Det här är flygplatser som drivs av staten och kommunen, och de bedriver sin verksamhet genom intäkter från den reguljära trafiken.

Ministern tar upp att Skavsta är privatägd - delvis; även Nyköpings kommun har en ägarandel - och att de har tagit ut vinster. Och visst är det så. Under goda år har de absolut gjort det därför att de har en bra verksamhet. Men jag tycker inte att det tar bort ansvaret att ersätta eller att det ska ersätta kostnaden för att bedriva beredskap som är vårt gemensamma ansvar i staten. Frågan är ju om det är rimligt att jag när jag reser som privatperson ska finansiera vårt gemensamma statliga ansvar att det finns beredskap i hela landet.

Om man nu ska lägga ned Bromma och eventuellt fler flygplatser med hänvisning till att flyget minskar på grund av pandemin, vilka andra verksamheter ska vi då lägga ned av samma skäl? Därför är det viktigt att vi har en bra grund för våra flygplatser.

Tillbaka till nedläggningen av Bromma och regeringens brist på planer för att säkerställa dess funktion. I Mälardalen finns det i dag flera flygplatser som skulle kunna ta över Brommas roll som flygplats, både när det gäller inrikesflyg och som avlastning för Arlanda. Hade man haft en långsiktig plan hade man nu kunnat peka på andra flygplatser, exempelvis Stockholm Skavsta eller Västerås flygplats, som skulle kunna bidra med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min följdfråga till ministern är om det är viktigt att det finns flygplatser i hela landet eftersom det inte finns någon plan för flyg, oavsett om det handlar om beredskap eller transporter av människor och gods.

Fru talman! Jag är ledsen att behöva säga det, men det var väldigt många felaktigheter i Martina Johanssons berättelse. Det kommer att ta tid att korrigera dem, men jag ska göra några försök.

När det gäller Arlandarådet och översynen är det ett pågående arbete inom Regeringskansliet när det gäller översynen av de regionala flygplatserna.

Jag tror faktiskt att de allra flesta inser att en pandemi som den som inträffat förändrar förutsättningarna. Att vi då inte skulle ge något stöd är definitivt fel. Tvärtom har vi aldrig gett så mycket stöd som nu till de regionala flygplatserna. Dels har vi gett omfattande stöd i form av öronmärkta resurser till regionala flygplatser. Dels har vi inrättat en allmän trafikplikt, vilket gör att vi säkerställer att det finns flyg på en del ställen när marknaden inte klarar det. Dessutom har vi gjort kraftiga ökningar av de generella statsbidragen till dem som äger flygplatserna.

Ja, Martina Johansson, ägande innebär att man ibland kan plocka ut vinst. Men ägande innebär också att man tar ansvar när verksamheten går med förlust. Vi kan inte ha en ordning där vi så att säga socialiserar förlusterna och privatiserar vinsterna. Jag tror att det är viktigt att vi säkerställer att ägande är ett ansvarstagande som är långsiktigt.

Därför har vi skjutit till resurser, och kommuner och regioner har också valt att stödja och fortsätta utveckla de flygplatser som finns.

Jag är tacksam för att vi nu har 27 stycken temporära beredskapsflygplatser. Det är viktigt. En sa nej, och det var Skavsta. Jag kan beklaga detta. Alla övriga tackade ja till det erbjudandet, och det är för att det är viktigt att vi under en pandemi hjälps åt.

Låt mig sedan ta den mer grundläggande frågan om vad som är statens ansvar för flyginfrastrukturen. Det var ju en regering där Martina Johanssons parti Centern ingick som satte ned foten och sa att staten ska ansvara för tio flygplatser, inte mer. Resten är upp till kommuner och regioner om de vill ha en flygplatsverksamhet.

Jag tycker att det har varit en bra ordning att kommuner och regioner har ett starkt engagemang. Jag tycker också att det är viktigt att man hjälps åt med att säkerställa grundläggande funktioner. På många ställen har det inneburit att andra viktiga delar av flyget som besöksnäring och reguljär inrikestrafik kunnat växa starkt. Det har varit utvecklingen under lång tid. Men det är klart att om vi ska definiera vad som är statens ansvar, då tycker jag att det är viktigt att vi preciserar det.

Staten har i dag ansvar för att säkerställa grundläggande funktioner kring samhällsviktigt flyg utöver de tio statliga flygplatser som finns i basutbudet. Det var skälet till att vi tillsatte den utredning som Trafikverket nu har gjort. Ska vi utöka kretsen av beredskapsflygplatser? Ska statens ansvar vara något större?

Får jag problematisera lite? Den ena delen handlar naturligtvis om förutsättningar för brandflyg och ambulansflyg. Tittar vi på ambulansflyget kan vi konstatera - om vi bortser från det som inträffat under pandemin - att huvuddelen av ambulansflyget numera är till för planerade operationer. Det är en konsekvens av den centralisering som sker inom sjukvården, där patienter färdas med ambulansflyg till planerade operationer på de större universitetssjukhusen. Det är klart att om den koncentrationen fortsätter kan vi också se ett fortsatt ökande behov av ambulansflyg. Trafikverket pekar på det i sitt underlag, och det är naturligtvis en grundläggande diskussion som handlar om hur mycket ansvar kommuner och regioner ska ha och hur mycket staten ska ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser att det kan finnas skäl, och jag tycker att erfarenheterna av pandemin talar för, att staten ska ha ett något ökat ansvar för att upprätthålla den grundläggande flyginfrastrukturen eftersom kommuner och regioner och inte minst privata aktörer har svårigheter med uthålligheten.

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för svaret!

Jag ber om ursäkt om jag inte hade alla fakta. Men då får jag säga att det är väldigt bra att det pågår ett arbete. Jag förväntar mig att det arbetet kommer ut med ett resultat, där vi också säkerställer ekonomin för de flygplatserna framöver - oavsett ägarform. Om det är ett statligt ansvar att se till att vi har beredskapsflygplatser måste staten också ta ansvar för de kostnader som uppstår, oavsett om det är för kommuner och regioner eller en privat ägare.

Därför tycker jag att det fortfarande är viktigt att se över det, och jag tycker att det är självklart att vi alla ska ta ansvar. Men frågan är varifrån de pengarna kommer om kommuner och regioner också ska skjuta till medel för att vi ska ha beredskap på alla flygplatser.

Det har tillförts medel till flygplatserna, absolut, och jag vet att mina kollegor har varit starkt drivande i budgetförhandlingarna för att se till att det blir verklighet.

Världen utvecklas. Det var ingen som visste för ett antal år sedan att vi skulle stå inför en pandemi. Vi visste inte hur Sverige skulle se ut i dag när vi satt i tidigare regeringar. I dag är vi överens om att vi behöver ha fler beredskapsflygplatser än vi hade i det läget, och jag tycker att det är positivt att vi hela tiden kan utveckla politiken och landa i nya slutsatser när världen ser annorlunda ut.

Just därför är det frågan om vilket grundläggande ansvar staten har som vi behöver ett svar på. Hur ska det se ut framöver så att vi kan ha bra beredskapsflyg i hela landet, oavsett ägarform när det gäller flygplatserna, och känna trygghet när vi hamnar i nya situationer som inte tillhör det vanliga livet utan på något sätt är extraordinära insatser eller tillfällen?

Fru talman! Som sagt - i dag har staten tio beredskapsflygplatser. Det är staten som ansvarar för dessa, och de är finansierade för att kunna klara det uppdraget.

Den fråga som har uppkommit är: Behöver vi fler beredskapsflygplatser, och hur ska ersättningen då se ut? Där har Trafikverket kommit med bra underlag, och jag tycker att det är intressant att se om vi kan utöka statens engagemang. Vi har redan gjort det genom att vi i budgeten senast sköt till 10 miljoner extra i resurser till de statliga beredskapsflygplatserna. Dessutom gjorde vi en helt extraordinär insats nu när vi gav 18 flygplatser möjlighet att ställa upp och hjälpa till med en ersättning i enlighet med det som SKR föreslog. Och 17 flygplatser sa ja och valde att hjälpa till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det pågår en pandemi, och jag inser svårigheten och utmaningen. Men jag inser också att vi från regeringens sida har skjutit till stora resurser till kommuner och regioner, som gör att man har förutsättningar att också skjuta till resurser och bibehålla flygplatskapaciteten. Det är viktigt för Sverige.

Sedan ska vi komma ihåg att det på många av dessa flygplatser, inte minst hemma i mitt Växjö, inte har gått något flyg på väldigt länge nu. Flyget är fortfarande på en historiskt mycket låg nivå, och det skapar väldigt stora utmaningar för ägarna. Detta måste vi ha respekt för, och det är väl det som gör att frågan om statens bidrag blir desto mer intressant.

Jag tror att man ska vara försiktig med att ha pandemin som argument för att göra stora förändringar, även om resmönstren framöver säkert kommer att ändras. Så när det gäller diskussionen om Bromma är det inte pandemin som är grundorsaken, utan det är de strukturella förutsättningarna för upprätthållande av en väl fungerande flygplatsstruktur i Stockholm.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.