Beredningen av barnrättighetsutredningen

Herr talman! Christina Örnebjär har frågat mig när jag planerar att lägga fram förslag utifrån Barnrättighetsutredningens förslag. Christina Örnebjär har också frågat mig vilka av Barnrättighetsutredningens förslag jag avser att arbeta vidare med.

Jag välkomnar frågorna och uppskattar att vi delar ambitionen att gå vidare i arbetet med att stärka barns rättigheter.

Regeringen avser att föreslå för riksdagen att barnkonventionen ska göras till lag. Redan i regeringsförklaringen 2014 framförde statsminister Löfven att arbetet med att göra barnkonventionen till lag skulle påbörjas.

En av regeringens målsättningar är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Att göra barnkonventionen till lag är en viktig del i arbetet för att förverkliga det.

För att barnets rättigheter ska få genomslag för varje barn i varje situation krävs att beslutsfattare och yrkesverksamma tar barnkonventionen på allvar. Som regering har vi därför ett stort ansvar för att ge barnkonventionen en stark ställning i Sverige.

Mot bakgrund av den nuvarande regeringens uttalade vilja att ge barnkonventionen ställning som svensk lag beslutade regeringen i februari 2015 att utvidga Barnrättighetsutredningens uppdrag till att också omfatta att lämna ett förslag om inkorporering av barnkonventionen. Regeringen arbetar därmed vidare på och utvecklar det initiativ som den förra regeringen tog.

I mars i år tog jag emot Barnrättighetsutredningens betänkande Barnkonventionen blir svensk lag. I betänkandet lämnas förslag på en lag om inkorporering av barnkonventionen. Vidare presenteras utredningens bedömning av åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal övriga författningsförslag för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.

Remissvar har nyligen inkommit från ett stort antal remissinstanser runt om i landet, bland annat från civilsamhället, myndigheter, kommuner och landsting. Det är positivt att det finns ett stort engagemang i frågan. I remissvaren finns mycket värdefull kunskap som vi tar med oss i det fortsatta arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mot bakgrund av att Barnrättighetsutredningens förslag och remissinstansernas synpunkter nu bereds i Regeringskansliet kan jag inte föregripa beredningsprocessen genom att redogöra för vilka förslag vi avser att gå vidare med. Regeringens avsikt är att göra barnkonventionen till lag under mandatperioden. Jag hoppas att det också finns ett starkt stöd från riksdagens partier för att göra barnkonventionen till lag.

Erfarenheter från andra länder visar att en inkorporering av barnkonventionen i nationell lagstiftning aktualiserar frågor om hur barnets rättigheter kan och bör omsättas i praktiken av offentliga aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är väldigt glad över att statsrådet är så tydlig med att tala om att ambitionen är att barnkonventionen ska bli lag under mandatperioden.

Vi är mer än halvvägs in i mandatperioden, och det tar tid att bereda ett sådant här ärende, eftersom det är ganska stort. Det var därför jag ställde de här frågorna. Mycket av det som kom fram i Barnrättighetsutredningen är nämligen sådant som man kan sätta igång med utan att det behöver beredas på det här sättet.

Utredningen innehåller en rad förslag som, oberoende av frågan om inkorporering, skulle stärka barns ställning och rättigheter. Det handlar bland annat om ett kunskapslyft för att höja kompetensen i fråga om barnkonventionen, om att myndigheter ska göra sin verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn samt om tydligare kopplingar till barnkonventionen i förvaltningsprocesslagen, utlänningslagen och inte minst LSS.

I en undersökning nyligen fick 131 kommuner svara på om de hade inlett ett arbete med att identifiera vilka åtgärder som de behöver vidta för att klara de åtaganden som föreslås av bland andra Barnrättighetsutredningen. Sex av tio kommuner svarade nej, några kommuner kunde inte svara över huvud taget och bara tre av tio svarade ja.

Barnkonventionen som lag var någonting som statsministern nämnde i regeringsförklaringen 2014. Detta är över två år sedan. Att regeringen vill arbeta med detta är med andra ord ingenting nytt, vare sig för oss här i riksdagen eller ute i kommunerna. Att man avvaktar Barnrättighetsutredningen är en sak, men nu tycker jag att det borde börja hända saker.

Någonting som utredningen pekar på är behovet av ett kunskapslyft. Man behöver höja kompetensen i fråga om barnkonventionen, vilket vi i Liberalerna också har motionerat om flera gånger under flera år.

Man behöver visa att myndigheterna finns. De behöver vara tillgängliga för barn och göra sin verksamhet känd, och verksamheten behöver vara barnanpassad. Även detta har vi lyft fram vid flera tillfällen, och det här är ingenting som vi behöver vänta på att göra. Tvärtom borde detta ha gjorts för länge sedan, vilket jag tror jag att statsrådet håller med om. Oavsett om barnkonventionen är lag eller inte har vi ändå förbundit oss att följa den.

Samtidigt som flera remissinstanser säger att vi har en så stark barnrättighetslagstiftning att barnkonventionen inte behöver göras till lag fick Sverige förra året skarp kritik från FN:s barnrättskommitté för att vi inte efterlever barnkonventionen tillräckligt väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inte heller den kritiken är ny. Detta är kritik som vi har fått under flera år på olika områden. Här i riksdagen antar vi dessutom lagar som går på tvärs mot barnkonventionen, till exempel gällande familjeåterföreningar, som jag önskar att vi kunde backa från.

Vad jag förstår finns det ett hyfsat brett stöd här i riksdagen för att barnkonventionen ska bli lag. Jag hoppas innerligt att det finns ett väldigt brett stöd för barns rättigheter. Oavsett vilket finns det ju saker som statsrådet kan göra, initiera och stötta. Detta kan hon göra delvis för att bereda mark inför att detta ska bli lag, men mest för att barns rättigheter behöver stärkas på många plan, här och nu. Det här gäller inte minst bland våra egna myndigheter. Vilka steg avser statsrådet att ta på detta område?

Herr talman! Jag vill inledningsvis tacka Christina Örnebjär för engagemanget under året, så att jag inte glömmer bort att göra det.

Det är viktigt att diskutera de här frågorna. När man talar om att göra barnkonventionen till lag - liksom i andra frågor, till exempel jämställdhetsfrågan - handlar det om att förflytta makt. Detta behöver man tala mycket om, och man behöver påminna om betydelsen av det, eftersom det alltid finns motstånd mot det när det kommer till kritan.

Vi jobbar på med detta. Det här är ett pionjärarbete i Sverige, vilket jag har stor respekt för. Vi kommer förstås att gå vidare med det här. Barnkonventionen ska bli lag under mandatperioden, som vi tidigare har sagt.

Nu har vi haft en remissrunda. Det har kommit in starkt stöd för att göra barnkonventionen till lag, men det har också inkommit invändningar. Jag har stor respekt både för de genomarbetade invändningarna och för det stöd som finns för detta förslag. Vi kommer att vinnlägga oss om att lägga fram ett så bra, användbart och förutsägbart förslag som möjligt.

Vi har exempel på ganska nära håll, från Norge, där man har gjort detta. Det faktum att man har en sådan här lag, och processen som ledde fram till detta, har gjort att barns röster hörs mer, både i rättsprocesser och när myndighetspersoner fattar beslut som rör barn. Man hör barn mer och ser i större utsträckning till barns bästa, vilket jag tar fasta på.

Kunskapen har ökat i det norska samhället och i norska myndigheter och rättsliga instanser i och med att man har lagen, och transformeringen har också påskyndats. Jag hoppas att detta händer även i Sverige. Vi ska fortsätta att transformera, det vill säga att vi ska spegla den här lagen i annan lagstiftning och inte bara göra barnkonventionen till lag.

Därför går vi vidare med att höja kunskapen även i Sverige, och inom väldigt kort kommer vi att fatta konkreta beslut om hur detta ska gå till.

Vi kommer att återkomma i frågan om myndigheter. Jag återkommer till den väldigt snart, när det handlar om regleringsbreven för nästa år. Exakt hur detta ser ut går jag igenom då, men precis som ledamoten säger är detta viktigt.

Vi har också inrättat en barnrättsdelegation, som framför allt har till uppgift att följa arbetet med omhändertagandet av rekommendationerna från FN:s granskning av Sveriges arbete med barnkonventionen. Denna delegation består av frivilligorganisationer som vi rådgör med, både i arbetet med att ta hand om rekommendationerna från FN och i detta beredningsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att bidra och stödja kommuner, landsting och myndigheter i arbetet med kunskapen om barnkonventionen. Vi vet att det är viktigt, och därför tar vi verkligen fasta på det.

Herr talman! Kompetensen är en oerhört viktig fråga. Jag tycker också att det är bra att statsrådet nämner myndigheterna, för flera av remissvaren som kom in var lite oroväckande.

Det fanns rena sakfel i det utlåtande som kom från JO, som man senare backade lite grann från och försökte förklara och förtydliga. Man sa att det kan finnas olika uppfattningar om huruvida barnkonventionen i alla delar ska ses som en konvention om mänskliga rättigheter.

Detta är lite knasigt, för att uttrycka det milt, för det är klart att barnkonventionen i alla delar är en konvention om mänskliga rättigheter och ska ses som en helhet.

Jag är bekymrad över att bland andra JO menar att vissa delar i barnkonventionen är otydliga och att de inte skulle fungera som lag. Detta är ju en konvention, och den är skriven som en konvention och inte som en lag, så det är klart att texten ser ut därefter.

Men precis som statsrådet säger har man gjort detta i Norge, och samma invändningar fanns där. Då kan jag tycka att man från våra myndigheters håll skulle ha kunskaper om detta och inte behöva göra samma misstag igen. Vi borde kunna lära oss därifrån.

Faktum är att Norge springer ifrån oss på det här området. De har kommit väldigt långt vad gäller barns rättigheter. Man hittade där flera luckor i befintlig lagstiftning som man nu har täppt till.

Jag vill ta upp en annan sak som hör ihop med det här. Det är tråkigt och ganska olyckligt att tilläggen inte ingick i direktiven för Barnrättighetsutredningen. Vi från Liberalerna är glada att vi över huvud taget fick till utredningen när vi satt i regeringsställning. Det var inte alldeles enkelt - som statsrådet säkert har erfarit får man både ge och ta i en koalitionsregering.

Det hade dock varit bra att också få med tilläggsprotokollen. Barnkonventionens tilläggsprotokoll är förtydliganden av de risker som barn kan utsättas för i modern tid. Tilläggsprotokollen är helt enkelt flera steg av utveckling av konventionen.

Ett exempel som bland annat Bris, Barnens rätt i samhället, har lyft fram är att barn riskerar att rekryteras till väpnade konflikter även här i Sverige. Man tror gärna att det första tilläggsprotokollet bara rör barn i andra länder, men det handlar om barn i Sverige som riskerar att rekryteras och åka utomlands. Det handlar både om pojkar som åker iväg för att strida och om flickor som blir bortgifta och blir utsatta för fruktansvärda övergrepp.

Detta står det om i barnkonventionens första tilläggsprotokoll. Där står också att staten bör vidta alla genomförbara åtgärder för att förhindra en sådan rekrytering, och på den punkten har vi misslyckats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingen vill egentligen ta på sig ansvaret för de här barnen och för vad som händer. Vivalla i Örebro är ett område som pekas ut. Jag växte själv upp där och känner naturligtvis väldigt mycket för det här. I stället för att fundera på vem som är ansvarig behöver vi göra någonting. Vi behöver agera nu. Samma sak gäller när barnen kommer hem igen - vem är ansvarig då?

Jag tycker att även detta är något som vi borde kunna göra på en gång i stället för att avvakta. Jag upplever att statsrådet ändå pekar på att man arbetar i den riktningen, vilket omfattar flera av de saker som Barnrättighetsutredningen föreslår, och detta är jag glad över.

Om tanken är att barnkonventionen ska hinna föreslås bli lag under mandatperioden är det väldigt kort om tid att hinna påbörja andra saker under tiden. Kan statsrådet utveckla detta med tidsspannet lite grann?

Herr talman! Vi jobbar hårt med det här. Vi gör allting på en gång, men försöker göra det med hög kvalitet.

Jag tror att det i frågan låg en fråga om protokollet. Vi tänker då trots allt göra en sak i taget. Det första viktiga steget är att göra barnkonventionen till lag på ett bra sätt. Det håller vi på med nu, och den andra frågan ser vi över.

När det gäller vissa sakfrågor instämmer jag helt i allvaret i dem. Dessa jobbar vi också med. Något som jag har ägnat mig ganska mycket åt under de två år och två månader som jag haft det här uppdraget är att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Den är av mycket stor betydelse för de mest utsatta barnen i Sverige, vilka inte har någon annan att lita till än socialtjänsten, som har det kanske största förtroende man kan få i de här situationerna. Detta jobbar vi vidare med.

Vi har också en nationell samordnare på området som föreslår olika förbättringsåtgärder och rapporterar till mig var tredje månad. Jag har förstärkt hennes uppdrag när det gäller konkretion, återrapportering, bemanning och så vidare. Detta har vi talat om i andra interpellationsdebatter, så det kan vi ta upp i ett annat sammanhang.

Om man ökar kunskapen om barns rättigheter i samhället och hos flera myndigheter är det min förhoppning att man får fler samarbeten, till exempel mellan socialtjänst och polis. Jag har varit på besök i Vivalla och vet att där försöker man vara synlig, lära känna familjer, hitta bra sätt att förstå vad barn och ungdomar säger och så vidare. Finns det då socialtjänst och polis närvarande som jobbar med bra villkor kan man göra saker redan nu. Det måste vi göra på alla nivåer, från regeringens och från kommuners och myndigheters sida.

Sedan tycker jag själv att vi har tagit tag i viktiga frågor. Exempelvis har vi nyligen lagt fram en skrivelse om våld mot kvinnor, och vi har redan tillsatt en utredning som handlar om barns rättliga status när de vistas i skyddat boende. Någon gång under ett år är barnen som bor på skyddat boende fler än de vuxna, oftast mammor, men de är ändå en ganska osynlig grupp. Utredningen ska titta på barnens rättsliga status och vad som behöver förbättras. Den ska också titta på livskvalitet i övrigt.

Det handlar också om rätten till utbildning. Vi vet att de här barnen rycks upp från vänner, idrottsaktiviteter och framför allt från skolan, något som de själva verkligen inte har valt, och hamnar i ganska jobbiga situationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är exempel på sådant som man behöver göra mer åt hela tiden och som jag hoppas att man får syn på därför att man har barnrättsglasögon på sig. Men vi behöver göra mer för att fler ska ha dem.

Herr talman! Jag delar helt det som statsrådet tar upp kring barn med skyddat boende. Vi vill också gärna se att barn som upplever våld ska ses som brottsoffer. Det tror jag skulle stärka barnens rättsliga ställning.

Kompetenshöjningen ute i samhället och bland våra egna myndigheter är verkligen av största vikt. Det såg vi som sagt inte minst i remissvaren. Vad jag förstår är statsrådet inte särskilt förvånad över att jag tog upp frågan, att vi har den här interpellationsdebatten över huvud taget och att jag ligger på i frågan om barnkonventionen och barnrättighetsutredningen. Det är heller ingen nyhet att vi vill ha barnkonventionen som lag; det har vi velat länge. Barnrättighetsfrågor är mycket viktiga för mig.

Därför vill jag tacka statsrådet för svaren och för en bra debatt. Jag är positivt inställd till att statsrådet tog upp regleringsbreven och hoppas att frågan om att stärka myndigheternas arbete med barnkonventionen togs upp när man fattade beslut om regleringsbreven i går på regeringssammanträdet. Jag förutsätter givetvis att barns rättigheter genomsyrar alla regleringsbrev, särskilt som statsrådet var så positivt inställd till det i debatten.

Med detta vill jag avsluta med ett stort tack till statsrådet för svaren. Jag tror att vi återkommer fler gånger till de här frågorna. Vi kommer nog att stå här fler gånger och prata om det här. Det är viktigt för oss båda.

Jag vill tacka talmannen och hela kammarkansliet för i år och önska en riktigt god jul, och statsrådet likaså. Stort tack och god jul!

Herr talman! Interpellationsdebatterna kan ju ha olika karaktär. Att vi företräder olika partier men har samma mål är bra för människorna som vistas i det här landet och som berörs av beslut som vi fattar.

Tyvärr står inte mänskliga rättigheter så högt på den globala agendan som många av oss skulle vilja. Därför behöver vi samarbeta i våra olika nätverk och med de kontakter vi har, för att sprida budskapet om hur viktiga de är. Frågorna finns förstås inom FN, och det är mycket intressant som händer där nu. Sverige tar över ordförandeskapet i säkerhetsrådet om bara några veckor. Där ska Sverige leda en formell arbetsgrupp som handlar om barn i väpnade konflikter.

Många tittar på vad Sverige gör i de här frågorna, och jag upplever att det finns en längtan bland många barnrättsorganisationer och aktivister efter exempel på att man kan flytta fram positionerna.

Det är positivt att vi kan samarbeta, även om vi inte är överens om alla detaljer. Därför uppskattar jag också den här debatten och ser fram emot att vi får jobba vidare med detta efter julhelgerna.

Jag tackar så mycket och önskar god jul. Jag har, såvitt jag vet, inga fler interpellationer att besvara i år, så jag får tacka så mycket för samarbetet som vi har haft under året och ser fram emot nya frågor och interpellationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.